Transcript Skanska stöttar Rinkebyakademien Sidan 11

En tidning för oss på
Skanska Sverige
#2 • 2011
Fokus
Skanska stöttar
Rinkebyakademien
Vinn en
klassisk
kryddkvarn
Sidan 11
Foto: Peter Nordahl
Nytt avtal
ger bättre
skydd
Smart
värmländsk
gjutning
Olyckan
ständigt
närvarande
Lutande
bassänger
räddas
Med ny leverantör av
personlig skyddsutrustning
ska urvalet bli bättre.
Sidan 3
Rutger Borgström i Karlstad
har hittat på ett fiffigt sätt
att gjuta i kyla.
Sidan 8
Rättegången om olyckan vid
Älandsbron är avslutad, men de
som var med glömmer den aldrig.
Sidan 9
När bassängerna till en ny reningsanläggning började luta kallade
SCA in Region Grundläggning.
Sidan 12
innehåll
3
2
Nytt avtal ger
bättre skydd
4
Fixade Xchange
med sänkt grund
5
Många nyfikna på
domkyrkojobb
6
Du kan hjälpa
Skanska att växa
7
Alle flyttade för
jobbets skull
8
Smart gjutning
i Värmlandskyla
9
Glömmer aldrig
Älandsbroolyckan
10
Lagarbete ger
snabbt småhusbygge
11
Bli mentor i
Rinkebyakademien
12
Lutande bassänger
räddade i Munksund
14
Standard med
oändliga val
15
Gammal kaj
blir som ny
16
Fixar möglig
skola i Falköping
17
De sökandes
namn oviktiga
18
Energisnålt dagis
i Östersund
19
Preem får extremt
säkra vallar
Inget snack om att
vi behöver snack
Hörde för några år sedan talas om floskelbingo.
Att personer satt på möten och ropade ”bingo”
när den som talade hade sagt ett visst antal floskler. Jag vet inte exakt vilka ord som fanns på
spelbrickan, men det kan har varit uttryck som
resultatorientering, höja ribban och nedersta
raden. Ord som skulle platsa i floskelbingon i dag
är dialog och kommunikation.
Men, jag tycker att dialog och kommunikation är
alldeles för viktiga för att avfärda dem som floskler.
Dessutom är det ju mitt jobb, så något slags yrkesstolthet måste ju jag också ha – även om jag inte är
särskilt bra på att gjuta betongplattor.
Ordet kommunicera handlar om ett utbyte av
åsikter och ska inte förväxlas med att informera,
som sker åt ett håll. Det sägs ofta att våra chefer
måste vara duktiga på att kommunicera. Nog är
det så, men vad är ditt och mitt ansvar?
Jag vill slå ett slag för vikten av att hålla samtalet i gång på jobbet. Om du inte talar med dina
kollegor, hur ska du då veta hur de tänker och hur
de mår? Det kan vara så enkelt som att fråga
”Hur mår du idag?” Att dra en skarp gräns mellan det privata och det professionella tror jag inte
på. Vi är en och samma person, oavsett om vi jobbar eller är lediga.
När en kris uppstår behöver vi verkligen någon
att tala med. Saker måste bearbetas och samtalet
är det bästa sättet att komma vidare. Jag är glad
över att Tord och Daniel som var med om den tragiska olyckan vid brobygget över Älandsfjärden
för tre år sedan ställde upp och berättar i tidningen om hur de mår så här i efterhand. En
sådan olycka lämnar spår för livet hos demp som
drabbas, det måste vi alla förstå. Det är tur att vi
har kollegor som Pia Sturesson. Hon ägnar
mycket av sin arbetstid åt samtal med personer
som har det jobbigt på något plan. Henne kan vi
lära oss mycket av och en del berättar hon om i
en intervju på sista sidan av tidningen.
I dialogens anda vill jag slutligen uppmana dig
att berätta vad du tycker om tidningen. Är det
något du vill läsa mer om eller något som är ointressant? Hör av dig så snackar vi en stund!
Jonas Fogde, chefredaktör,
Fokus Skanska
[email protected],
010-448 14 50
Sveriges förmodligen snyggaste betongbilar på parad på Asfalt och Betongs anläggning i Larsboda i
Farsta, i södra Stockholm.
Visst kan betongbilar vara vackra
Asfalt och Betong målar steg
för steg om sina betongbilar.
– Vi ville få en enhetlig och
snygg design som folk lägger
märke till, enligt Skanskas grafiska profil, förklarar Ulrica
Åhman, distriktschef i Asfalt
och Betong, Stockholm/Norr.
Ommålningen är en del av
arbetet med att skapa en
gemensam profil för Asfalt och
Betong, i linje med övergången
till ett enhetligt Skanskavarumärke.
Än så länge har betongbilarna i bland annat Stockholm
och Jönköping fått en ny
design, i grönt, gult eller
orange. Men på sikt ska samtliga betongbilar i Asfalt och
Betong målas om.
20
Fokus på funktion
i Sjöstaden
21
Bolagsköp i norr gör
Skanska starkare
22
Vinn klassisk
kryddkvarn
Fokus
Här finner du
Fokus på nätet
23
Många nya jobb
i hela landet
24
Pia tar hand om
det svåraste
Chefredaktör: Jonas Fogde, [email protected], 010-448 14 50
Ansvarig utgivare: Ulrika Simons, [email protected], 010-448 11 11
Innehållet planeras i samråd med regionala redaktionsråd runt om i landet.
Redaktion: Tidningshuset AB, 08-441 18 90
Redaktionschef: Clas Johansson, [email protected]
Grafisk form: Ellen Fjellstedt Collin, [email protected]
Tryckeri: V-TAB, Västerås
Citera oss gärna, men ange källan.
Du vet väl att du kan läsa tidningen Fokus på nätet också?
På förmånsportalen Entré
Skanska hittar du det senaste
numret av Fokus Skanska i digital version. Adressen dit är:
www.skanska.se/entreskanska.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Ordning på
behörigheter
Jonas Lyberg visar stolt upp Skanska Sveriges vårmode 2011, skyddsutrustningen från Procurator.
Foto: Agneta Hammarlund
Nytt avtal ger bättre
skyddsutrustning
■ ■ ■ Skanska Sverige har sedan nyår återvänt till
Procurator som leverantör av skyddsutrustning till
Skanskas medarbetare. Det tycker Hans-Erik Lundholm,
arbetsmiljöingenjör på Skanska Sveriges arbetsmiljöstab, känns mycket bra.
– Tillsammans med Procurator har vi tagit fram ett
bra urval av personlig skyddsutrustning, och tillsammans kan vi vidareutveckla utrustningen, förklarar
han.
Nu i april skickas den nya katalogen från Procurator
ut till alla produktionschefer och skyddsombud. I den
finns ett bredare och bättre utbud än tidigare av
skyddsglasögon, -skor, - handskar, andningsskydd och
annat för både män och kvinnor.
Utbudet visas upp under en roadshow landet runt
från april till juni, vilken arrangeras av Procurator och
Skanska Maskin.
Bengt Ekström från Skanska Sveriges MB-grupp och
Region Väg och Anläggning har bevakat avtalsprocessen och är nöjd:
– Det är bra grejer i katalogen och det känns bra att vi
har gått tillbaka till Procurator så att vi får ordning och
reda, och en leverantör som lyssnar till våra önskemål.
Stora delar av sortimentet har testats av skyddsombud, under ledning av Jonas Lyberg, huvudskyddsombud på Region Hus Syd i Malmö.
Fallskyddsutrustning finns dock inte i den nya katalogen. Sådan kommer att hyras ut av Skanska Maskin,
och den som hyr kommer att erbjudas utbildning om
användandet, av Procurator och Skanska Maskin.
■ ■ ■ Skanska Sveriges yrkesarbetare och
arbetsledare har i de flesta fall mellan 4 och
15 olika behörigheter med tillhörande certifikat. Orsaken är lag-, bransch-, fack-, kund,
EU- samt ISO-krav och inte minst Skanskas
egna krav.
Men vem har vilka certifikat, och är de
giltiga? På många håll finns ingen samlad
förteckning, vilket ibland leder till att
arbetsmoment inte kan utföras, eftersom
ingen vet om någon på arbetsplatsen är
behörig att utföra uppgiften.
Sedan i höstas har en arbetsgrupp i
Skanska intensifierat arbetet med att bringa
ordning i detta.
– Om allt går som det ska kommer det
under hösten 2012 att finnas samlad information om samtliga behörigheter inom
Skanska. Inklusive ett system som gör platschefer och arbetsledning uppmärksamma på
vilka behörigheter som är på väg att löpa ut,
berättar Ylva Ulander på Skanska Kompetenscenter i Solna, som leder arbetsgruppen.
En viktig förutsättning för att systemet
ska bli komplett är att hitta ett fungerande
IT-stöd som är tillgängligt även för yrkesarbetare.
– Vi ska också minska antalet leverantörer som anordnar behörighetsutbildningar,
från dagens drygt 250 till mellan 25 och 30,
säger Ylva Ulander.
Ylva Ulander och hennes kollegor reder ut
röran av behörigheter och certifikat inom
Skanska.
Gröna Skrapan i Gårda
invigdes med björksav
Färgglada poliser i
Rosengård
Ett grönt landmärke, Skanskas nya kontor i Göteborg är nu invigt. De inbjudna VIP-kunderna och
pressen kunde njuta av panoramautsikten från
16:e våningen på det LEED-precertifierade Gårdakontoret. För att förstärka den gröna känslan
bjöds det på björksavschampagne under ceremonin som leddes av Skanska Sveriges vd Anders
Danielsson och miljökommunalrådet Kia Andreasson.
För alla dem som fått en ny arbetsplats i huset,
både från Skanska och andra företag, bjöds det på
buffé och underhållning senare på kvällen.
Bygget av Rosengårds nya polisstation är nu
i gång. Inför första spadtaget kunde Malmöborna beskåda en ny design på avspärrningarna kring byggarbetsplatsen. Färgglada
teckningar, som barnen på de två förskolorna intill ritat, har skannats in och pryder
nu Skanskas vepor.
– Eftersom vi kommer att befinna oss i
deras närmiljö och använder de grönytor som
de tidigare lekte på, vill vi få dem att känna
sig delaktiga i projektet. Skanska var där med
kritor och papper, berättar Emma Wetter-
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
En av de nya hyresgästerna i kontorshuset är PV
Enterprise som är ledande
i Sverige på att tillverka
solcellspaneler.
strand, som är projektingenjör på Region Hus
Syd.
Det här är en del i ett större samarbetsprojekt som Skanska initierat med närpolisen i Rosengård och Malmö stad.
Polisstationen blir drygt 4 000 kvadratmeter stor och innehåller runt 100 arbetsplatser. Till hösten 2012 ska huset vara klart
3
Sänkt grund fixade
andra Xchange-projektet
Intill Lillviken i Kalmar bygger Region Hus Sydost i
egen regi 54 bostadsrätter med hjälp av Xchangeplattformen, det andra av egenutvecklade sådana i
Skanska Sverige.
Som så ofta när något nytt ska prövas så råder en
lite avvaktande inställning till arbetssättet.
■ ■ ■ Xchange är relativt nytt inom Skanska
och innebär att man har designat projektet
med utgångspunkt från en flexibel teknisk
plattform där till exempel fläktrum och badrum levereras som färdiga moduler. Plattformen baseras på väl beprövade och delvis standardiserade arbetssätt inom Skanska Norden.
– Det innebär mindre arbete för oss som ska
uppföra husen på byggarbetsplatsen och förlorade arbetstillfällen känns aldrig bra. Men det
blir väl i stället mer jobb inom de delar i koncernen som arbetar med prefabricering, säger
snickaren Tomas Johansson och betongarbetaren Björn Johansson.
Konkurrensfördelar
För betongarbetarna innebär Xchange mer av
att montera färdiga byggelement.
– Personligen föredrar jag gjutning på plats,
säger Andreas Svensson, lagbas för betongar-
Bygger i två etapper
Lillviken ligger vid Stensö, ett villaområde vid Kalmarsundsparkens södra ände. Skanska bygger sju punkthus som sammanlagt ska innehålla 54 bostadsrätter. Försäljningen har
gått bra och byggandet av den första etappen, som omfattar
tre hus och 24 lägenheter, kom i gång i september 2010 och
lägenheterna ska vara inflyttningsklara i december 2011.
Byggandet av resterande fyra hus med 30 lägenheter kom i
gång i mars i år och ska vara inflyttningsklara i juli 2012. Även
om området byggs i etapper ska det fungera som en gemensam bostadsrättsförening.
Björn Johansson är en av betongarbetarna vid Xchange-projektet i Lillviken. Han tycker inte att det
blir så mycket annorlunda att jobba standardiserat med en plattform.
Foto: Mikael Svensson
betarna som väntar på att de färdiga bjälklagen ska anlända för montering.
– Men jag förstår att vi måste vara konkurrenskraftiga för att behålla jobben. Tid är ju
pengar.
Projektledningen ser många fördelar med
att jobba inom de givna ramar som Xchange
innebär under produktionsfasen.
– Vi förde diskussioner med kommunen om
detaljplanens innehåll för att hitta anpassningar som stämde med Xchange-plattformen. Det var ett givande och tagande där vi
fick igenom en del ändringar, men samtidigt
fick vi också anpassa projektet efter en del
givna förutsättningar, till exempel att nockhöjden inte fick överstiga husen på andra sidan
gatan. Det löste vi genom att sänka grunden
något, berättar projektutvecklaren Anders
Jansson och projektchefen Mattias Höglander.
De tillägger också att ambitionen är att göra
projektet riktigt energieffektivt och miljöanpassat, en så kallad LEED-klassificering.
Tio regler
för Xchangeprojektet
Xchange-projektet i Lillviken utgick från
tio grundkrav. I den nuvarande plattformsversionen är dessa:
• Prefabricerad betongstomme.
• 3–8 våningar i husen.
• Lamellhus eller punkthus.
• Tre meters höjd från golv till golv.
• Balanserat ventilationssystem med både
till- och frånluft.
• Energiriktiga komponenter.
• Mellanbjälklag i HDF.
• Standardiserade ytterväggstyper.
• Standardiserade våtrumsmoduler.
• Radiatorer som värmesystem.
Mikael Svensson
Produktionsledaren Magnus
Andersson och LIA-praktikanten Anders Gladh i diskussion
om projektet i Lillviken.
4
Bostadsprojektet i Lillviken byggs enligt den flexibla plattformen Xchange, som bland annat innebär att man använder sig av
standardiserade byggkomponenter.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Montörerna Gert-Ola Wahlström och Leif Raushed (till vänster) drar upp ritningarna med platschefen Magnus Leonardson inför det fortsatta installationsarbetet i
Domkyrkoforum, som byggs mellan Domkyrkan i bakgrunden och Arkenhuset.
Foto: Gugge Zelander
Domkyrkan byggs till och
får besök av Dalai Lama
Här jobbar Skanska Electro med elinstallationer till Domkyrkoforum, som
byggs intill Domkyrkan i Lund.
Arbetet följs med intresse av Lundaborna, som dagligen tittar, fotograferar och ställer frågor.
Och i dagarna kommer till och med
Dalai Lama på besök.
■ ■ ■ Så är det nämligen med den 865 år
gamla Domkyrkan i Lund, ett av Sveriges mest
populära turistmål, att besöksströmmen är
strid. Närmare 800 000 personer hittar hit
I dagarna kommer Dalai Lama på besök i Domkyrkan i Lund.
Fokus Skanska 1 • april 2011
varje år. Något som sliter hårt på den medeltida byggnaden.
Därför byggs just nu ett Domkyrkoforum
med hörsal, utställningshall och sammanträdesrum alldeles intill. Ett modernt besökscentrum där Skanska Electro drar all kraft och
installerar belysning, samt larmsystem för
inbrott, passage och brand.
– Mycket roligt att få vara med om detta. Vi
blir liksom en liten del av historien om Domkyrkan, säger Georg Nilsson, distriktschef på
Skanska Electro i Malmö.
Extra roligt
Installationerna gäller också det så kallade
Arkenhuset med en teologisk bokhandel,
bredvid kyrkan. Det tycker montören Gert-Ola
Wahlström är lite extra roligt:
– Jag var med och renoverade Arken för 15
år sedan. Cirkeln är sluten, skrattar han.
– Annars är det här jobbet verkligen speciellt med nya utmaningar. All teknik ska finnas,
men inget får synas.
Och platschefen Magnus Leonardson håller
med:
– Arkitekten är mycket noga med att det till
exempel ska vara infällda armaturer och högtalare och att inga kablar eller rör får synas.
Allt gjuts därför in. Kvaliteten ligger långt fram
och det är stimulerande. Det viktiga är att få
Här får inget synas. Gert-Ola drar fram brandlarmet.
fram den gamla känslan i byggnaden.
Trots att vintern varit kall och besvärlig följs
tidsplanen. Skanska Electros entreprenad
avslutas innan semestrarna. Invigningen av
Lunds Domkyrkoforum, äger rum vid advent.
Och Dalai Lama?
Ja, Dalai Lama är i dagarna i Lund, inbjuden
av Individuell Människohjälp, och på programmet finns naturligtvis ett besök i Domkyrkan, med den nya attraktionen Domkyrkoforum.
Roger Carlsson
5
Information ger nöjda
Grundläggningskunder
Region Grundläggnings Nöjd Kundindex har stigit från 50 procent i
början av 2010 till hela 94 procent i
november 2010.
– Vi har genomfört ett stort antal
kundträffar och infört ett nytt digitalt informationsmaterial, berättar
Lise-Lotte Nordfeldt, som är
regionassistent.
Ju mer kunderna
Johan Hagblom, distriktschef i
får träffa och
distrikt Nord, har ägnat sig mycket åt
lyssna till Johan
kundinformation.
Hagblom och hans
– Vi vill att kunderna ska förstå vad
kolleger, desto nöj- vi gör och varför det kan ske stora
dare blir de.
ändringar i ursprungliga planer. Det
är också bra för dem att förstå
metodvalen innan byggstart, säger han.
Johan och hans kollegor har hållit informationsmöten
med åtta stora kunder och ett större antal mindre. Kunderna har också fått
var sitt USB-minne
med ABC om
grundläggning.
USBminnet innehåller information om
Grundläggning.
Maskin Väst
slipar kundarbetet
På Skanska Maskin vill man bli bättre på att möta kunder
och inte bara ses som ett ”förråd”.
Hela Skanska Maskin Väst har därför gått på kurs för att få
nya idéer om hur man kan ta hand om kunderna på ett
aktivt sätt.
– Det var ett riktigt bra upplägg, berättar Torbjörn Johansson, som arbetar med bodetablering. Vi kommer att arbeta
mer över avdelningsgränserna och hjälpa kunderna att lösa
sina problem. En viktig del blir också att följa upp kontakten.
Du kan hjälpa
Skanska att växa
Skanska Sverige växer så det knakar,
och kommer att anställa närmare
1 000 personer per år de närmaste
åren. Parallellt ska mångfalden öka.
Till bägge uppdragen behövs hjälp av
medarbetarna.
■ ■ ■ Föra året anställde Skanska Sverige
927 personer, varav 566 yrkesarbetare och 361
tjänstemän. Men 2010 var inget undantag.
– Nej, vi räknar med att anställa mellan
800 och 1 000 personer varje år fram till
2015, berättar Emma Sandholm, ansvarig för
attraktion och rekrytering på Skanska Sverige.
Många pensioneras
Att Skanska ska anställa så många beror delvis
på att byggkonjunkturen ljusnar. Det finns
också ett uttalat mål att Skanska ska bli en
större aktör på marknaden.
– Dessutom kommer vi att ha en hel del
pensionsavgångar under de närmaste åren.
Men det kommer inte att bli lätt att rekrytera nära tusen personer per år. Extra svårt är
det bland annat att hitta produktionschefer
och projektchefer, samt yrkesarbetare med
specialistkompetenser.
Problemet ska delvis lösas via internrekrytering, och Emma uppmanar alla i Skanska att
fundera över om de är intresserade av att växa
eller byta roll inom företaget.
– Ta i så fall upp det med din närmaste chef
eller under utvecklingssamtalet, tipsar hon.
Använda kontaktnäten
Det är också viktigt att Skanskas medarbetare
använder sina kontaktnät och tipsar om de
möjligheter som finns i Skanska. Det finns
pengar att tjäna också.
– Skanska Sverige har infört en rekryteringsbonus till medarbetare som tipsar om
lämpliga kandidater till svårrekryterade roller.
Kapten Blå
i Kvibergstaden
Utvecklingsmöjligheterna i Skanska är ett
trumfkort i konkurrensen. Liksom förmåner
som förlängd föräldraförsäkring och aktiesparprogrammet SEOP.
Skanska vill i samband med rekryteringarna
öka mångfalden, och anställa fler kvinnor och
personer med annan etnisk bakgrund än
svensk, samt personer med olika utbildningsbakgrund.
– Att Skanska speglar samhället i övrigt är
en förutsättning för att vi ska kunna navigera
rätt, förklarar Emma Sandholm.
Anders Wikberg
Ny skola i Svedala
En helt ny stadsdel växer fram på det gamla regementsområdet Kviberg i östra Göteborg.
Fyra av de nya kvarteren ska byggas av Region
Hus Göteborg åt Skanska Nya Hem. Först ut blir
kvarteret ”Kapten Blå” med bostadslägenheter i
två hus.
– Det är ett roligt projekt eftersom vi finns med
på bred front, med Region Väg och Anläggning,
Grundläggning, Stomsystem och Skanska
≈Xchange, berättar Efraim Ljung som är produktionschef på Region Hus Göteborg.
Ett av projektets fokusområden i Svedala är ljudmiljö.
6
Emma Sandholm hoppas på hjälp i arbetet med
att rekrytera nya medarbetare till Skanska.
När ungdomarna i Svedala tog
”första spadtaget” på sin nya skola
passade de också på att överlämna en
tidskapsel till Region Hus Syd.
– Det är en målarburk fylld med
tidstypiska saker som ska gjutas in i
skolbyggnaden för framtidens generationer att upptäcka, berättar Maria
Svensson som är projektchef.
Den 7 000 kvadratmeter stora
byggnaden är ett partneringprojekt
med Svedala kommun och ska vara
klar till sommaren 2012.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Pratar du
i mobilen
när du kör?
?
Jörgen Swärd, armerare, Region Väg och
Anläggning Sydost,
Åtvidaberg.
– Ja, det gör jag rätt
ofta, och jag har
ingen handsfree. Det
är egentligen inte OK, och att det kan
vara farligt vet jag. I lördags körde jag
hem från Åre och låg i 110 kanske. Men
så kom jag in i en skuggig kurva där det
var halt. Då var det nog tur att jag höll i
ratten med båda händerna och kunde
parera sladden. Så det låter bra det du
berättar, att det har blivit förbjudet att
prata utan handsfree i Skanska.
– Men mobiltelefoner är ett skapat
behov, inget vi behöver egentligen. Det
är det här påhittet att vi ska vara kontaktbara 24 timmar om dygnet som ställer till det för oss.
Alexander ”Alle” Johansson flyttade från Sorsele till Umeå för att få jobb. Han trivs bra i den västerbottniska universiFoto: Rolf Höjer
tetsstaden även om han just nu veckopendlar till Uppsala.
Alle flyttade 28 mil för
att jobba på Skanska
22-årige Alexander ”Alle” Johansson flyttade från
Sorsele till Umeå för att jobba på Skanska. Men
sedan i september veckopendlar han ännu längre –
till Uppsala.
– Om jag måste flytta igen så gör jag det, men jag
stannar helst i Umeå, säger han.
■ ■ ■ Alexander växte upp i Sorsele, ett
samhälle med 1 300 invånare i Västerbottens
inland, men han var tidigt inställd på att flytta
därifrån.
– Det finns inte så mycket jobb där uppe,
och så ville jag se mig om lite.
Naturligt att flytta
Han berättar att de flesta av hans vänner också
har lämnat Sorsele. Vad hände med ”Vi flytt
int!”, det klassiska slagordet mot utflyttningen
från Norrland?
– Ha-ha, ja, det hör man inte så mycket
längre. Och jag vill helst inte lämna Norrland
jag heller. Jag älskar naturen och har de flesta
av mina vänner här.
Men att flytta dit jobben finns känns helt
naturligt för Alexander. 2007 flyttade han 28
Fokus Skanska 1 • april 2011
mil åt sydost, till Umeå, för att börja som lärling på Region Väg och Anläggning Norr.
Sedan september 2010 veckopendlar han till
Uppsala, där han bygger en ny bussdepå åt
länstrafikbolaget UL.
– Det finns inte så mycket jobb i Umeå just
nu. Men det är helt OK att pendla, eftersom vi
får flyga. Och vi jobbar bara måndag till torsdag, men till klockan 20 måndagar och tisdagar.
Nio norrlänningar
På bussdepåprojektet finns nio långpendlande
norrlänningar, sju från Umeå och två från Övik. Drygt hälften bor i husvagn, däribland
Alle.
– Det är rätt mysigt faktiskt, när man fått
upp värmen. Men det var en bit att köra ner
den från Sorsele, runt 90 mil.
På onsdagskvällarna går Norrlandsgänget ut
och äter, och Alexander trivs både med Uppsala och arbetskamraterna. Enda lilla nackdelen är den ständiga blåsten på fältet i Fyrislund
i lärdomsstadens östra utkant.
– Men det är ingen fara. Jag valde det här
jobbet för att jag gillar att vara utomhus, och
skulle aldrig vilja jobba på fabrik, säger han.
Anders Grahm,
snickare, Region Hus
Sydost, Karlskrona.
– Nej, det är inte
ofta. Jag använder
inte min mobil så
mycket, det är mest
att jag bara har med mig den. Men om
någon ringer till mig så svarar jag, oavsett om jag kör bil eller inte. Någon
handsfree har jag inte.
– Det är inget vidare att köra bil och
hålla i mobilen samtidigt, det ser man ju
att det blir en del olyckor av det skälet.
Så det är nog bra att det har blivit förbjudet att göra det när man kör Skanskas
fordon.
Mikael Jönsson,
snickare, Skanska
Byggsystem, Gullringen (Småland).
– Ja, det gör jag ofta.
Men jag har inbyggt
headset i min Volvo,
med en kopia av mitt vanliga SIM-kort,
så det är inga problem. Att köra med
mobilen i handen är inget jag vill rekommendera vare sig för bilkörning eller för
truckkörning. Det låter vettigt att det har
blivit förbjudet inom Skanska.
– Här på jobbet använder vi hörselkåpor rätt ofta, och en del klämmer in
mobilen mellan kåpan och örat. Men
både jag och de flesta andra har hörselkåpor med små mobilsnäckor. Det är en
bra blåtand-lösning, Bluetooth du vet. Vi
prioriterar säkerheten här, och har en del
rätt avancerade lösningar.
Anders Wikberg
7
Snickaren Per-Erik Eriksson och maskinföraren Stig Larsson ser till att det isolerande takelementet hamnar rätt.
Foto: Olle Hernegren
Rutgers smarta sätt att gjuta i kyla
Att bygga hus i kyla har sina problem. I Karlstad
lade vi en order på de element vi behövde, för
vi kände att det här kommer att fungera.
har Rutger Borgström hittat en smart lösning på
ett av dem.
Mycket effektivt
■ ■ ■ Det klassiska sättet att undvika att
betongen fryser när man gjuter valv och plattor är att lägga in elslingor och sedan täcka
med isolering och presenning. Metoden har
nackdelar. Det blir till exempel alltid märken
och ojämnheter vid arbetet med täckningen,
och då måste ytan flytspacklas till en kostnad
av cirka 100 kronor per kvadratmeter.
Dålig gjutning gav idén
Produktionschef Rutger Borgström på Region
Hus Väst fick en idé en morgon efter en
mindre lyckad gjutning på projekt Sjögången i
Karlstad: Skulle det inte gå att isolera med de
färdiga element man använde för yttertaken?
Takelementet består av ett fackverk i masonit med 30 cm isolering. På ovansidan finns
helsvetsad underlagspapp och på undersidan
en stålplåt.
Rutger Borgström använder takelement för att
isolera vid gjutning i kyla.
– Vi ringde till fabriken och bad dem räkna
fram ett pris på ett skräddarsytt element för de
tolv meter breda valven, berättar Rutger. Sedan
Och det fungerade. Elementen läggs tvärs över
det blivande golvet på balkar, 20 centimeter över
betongen. Under valvet tillför man varmluft.
– Efter en av våra gjutningar var det 16 grader kallt i luften ute och 11 grader varmt i
plattan. Morgonen efter var det 20 minus ute
men 30 plus mellan betongen och takelementen. Betongen hade en temperatur på 24
plusgrader.
Plåten under elementet gör att den fukt som
avges vid torkningen kondenseras och återförs
till betongen, vilket minskar risken för sprickbildning.
– Vi har planerat att gjuta cirka 6 000 kvadratmeter plattor och bjälklag under den kalla
årstiden. Nu har vi gjutit ungefär hälften av
detta, och vi bedömer att vi redan tjänat in vår
investering.
Olle Hernegren
Studenter visade vägen
på Framtidsdagarna
På Skanskas framtidsdagar, 16 mars i Stockholm, 22 mars i Malmö och 29
mars i Göteborg, fick studenter visa vägen in i framtiden, med visioner om
dessa tre städer i framtiden.
– För Stockholms del föreslog studenterna bland annat godstransporter
via tunnelbana och ett stort växthus på Hötorget, exemplifierar Ulrika
Simons, kommunikationschef i Skanska Sverige.
Vidare delades Skanskas Gröna Pris ut för första gången: till Länsförsäkringar Kalmar, Blå Jungfrun i Stockholm och till Fortum.
Bland gästerna fanns infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd
(M), Gustav Fridolin (MP), Johan Karlström, vd i Skanska, och Anders
Danielsson, vd i Skanska Sverige. Skanska Sveriges miljöchef Johan Gerklev
hade rollen som sidekick.
Cecilia Fasth, Green Business Officer på Skanska, pratade på Framtidsdagarna i Malmö.
Foto: Holger Staffansson
8
Fokus Skanska 1 • april 2011
Tord och Daniel glömmer
aldrig olyckan på Älandsbron
Tord Boija och Daniel Jakobsson överlevde olyckan
på Älandsbron, då två av deras arbetskamrater
dödades. Nära tre år senare tänker Tord och Daniel
på olyckan så gott som varje dag. Om inte annat
påminns de av sina smärtor.
■ ■ ■ En helt vanlig onsdag i maj 2008 när
Sedan knektarna, som
håller gjutformen på
plats, förstärkts och
deras antal
fördubblats,
fortsatte
arbetet med
att få bron
klar. Den står
nu helt färdig och väntar på tågen
på Ådalsbanan.
de stod och göt, förändrades Tords och Daniels liv för alltid.
– Det gungade till och så märkte jag att jag
föll. Jag hann knappt reagera, det var kanske
därför jag hade turen att landa på fötterna, säger
Tord, som drabbades av en kompression av två
ryggkotor av fallet, samt skadade ena låret.
Daniel försökte skydda huvudet med
armarna i fallet, men såg senare att hjälmen
hade spruckit.
– Vi hade en otrolig tur, jag kunde lika
gärna ha dött, säger Daniel, som än i dag har
ont i ryggen och nedsatt känsel i höger hand.
Något senare fick de veta att deras arbetskamrater Ingemar Wiklander och Jyrki Pietarila hade dödats av olyckan.
– Det var bra killar bägge två. Ingemar hade
jag jobbat mycket med, vi var i ungefär samma
ålder, berättar Tord, som nu är 58.
Daniel Jakobsson fyller 21 senare i år och är
lärling i Region Väg och Anläggning Norr. Just
nu bygger han en annan bro till Ådalsbanan,
utanför Timrå. Han har inte blivit rädd för
höjder, men tänker på olyckan varje dag fast
han inte vill. Allra tröttast är han på att sjukgymnastiken inte tycks hjälpa.
Film i repris
Tord Boija är huvudskyddsombud i samma
region, baserad på kontoret i Timrå.
– Det gör ont om jag belastar ryggen. Så jag
skulle aldrig klara mitt förra jobb som betongare, armering och sådant är alldeles för tungt
för mig.
Olyckan tänker han på nästan varje dag, och
många vill prata med honom om den.
– Det händer att olyckan är det sista jag tänker på innan jag somnar och det första jag tänker på när jag vaknar. Jag har en film i huvudet
som hela tiden går i repris.
Vi frågar vilka erfarenheter han har dragit
av olyckan. Han funderar ett tag.
– Det är erfarenheter jag helst skulle vilja
vara utan, säger han till slut.
Nyligen var Tord och Daniel inkallade som
vittnen i rättegången om olyckan.
– Det är helt fel att det fick dröja så länge
innan den kom i gång, tycker Tord, som galghumoristiskt säger att rättegången gav lite
extramaterial till filmen han har i sitt huvud.
Anders Wikberg
FOTNOT: Även André Huunanmaa skadades i
olyckan den 21 maj 2008. Han arbetar i dag i
NKS-projektet i Solna.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Tord Boija vid bron där olyckan inträffade, en olycka som fortfarande påverkar hans liv väldigt
mycket.
Foto: Peter Nordahl
Samhällstjänst och
miljonböter
Fredagen den 25 mars 2011 kom slutligen domen efter
rättegången om olyckan vid Älandsbron. Ångermanlands
tingsrätt i Härnösand dömde tre av de fyra åtalade cheferna för grov oaktsamhet.
Två av de åtalade cheferna kommer från Skanska. En av
dessa friades helt, medan den andre dömdes till villkorlig
dom med samhällstjänst i 240 timmar. De två andra
dömda fick villkorlig dom och dagsböter.
Skanska dömdes dessutom att böta sex miljoner kronor
i företagsbot. De bägge åtalade underentreprenörerna,
ett företag från Skellefteå, som konstruerat träknektarna,
och ett från Örnsköldsvik, som tillverkat knektarna, dömdes att betala en miljon kronor vardera.
Olyckan
Onsdagen den 21 maj 2008
klockan 13.20 rasade 30
meter av gjutformen till den
järnvägsbro som Region Stora
Projekt byggde över Älandsfjärden, norr om Härnösand.
Fem av de åtta byggnadsarbetare som befann sig på
bron föll mellan 8 och 20
meter. Två av dessa, Ingemar
Wiklander och Jyrki Pietarila,
avled efter olyckan, medan
Tord Boija, Daniel Jakobsson
och André Huunanmaa skadades.
9
Maximalt lagarbete gör
småhusbygget effektivare
I Silverdal i Sollentuna norr om Stockholm bygger
förs är viktigt. Det handlar inte om att
springa snabbare utan att jobba smartare.
Men allra viktigast för en effektivare produktion är mindre efterarbete på plats.
Skanska 14 kedjehus och varje hus monteras snabbare än det föregående!
Det är Skanska Byggsystem som genomför ett
Kontinuerlig utvärdering
pilotprojekt för att effektivisera produktionen av
– Vi vill höja prefabriceringsgraden av planelementen och förlägga så mycket arbete
som möjligt till fabriken; allt från exempelvis tätskikt, rördragning och el i väggarna.
Vi utvärderar kontinuerligt och har nära
med kontakt med Gullringenfabriken, säger
Hans Henriksson, montagechef Skanska
Bygggsystem AB.
– Vi lär oss att bygga snabbt, och det går
snabbare hela tiden, säger montageledare
Calle Zetterlund och pekar på väggarna till
bottenvåningen av hus 4 som monterats av
hans team när Fokus hälsar på.
Vi träffar montörerna Cemil Engvall,
Jimmy Thörnevall och Raul Portillo som har
rast och trivs på jobbet:
– Absolut. Det är kul och så ser man
snabba resultat. Det är lagarbete till max. Vi
är väldigt beroende av varandra och märker
verkligen om en man är borta, som i dag.
prefabricerade småhus.
■ ■ ■ Ett enhetligt arbetssätt, färre moment,
likartade förutsättningar för montage och
iordningställande av husen oavsett var de upp-
Alla i samma lag
Hög prefabriceringsgrad, lite efterarbete och lagkänsla över yrkes- och firmagränser ger snabba resultat för kedjehusbyggandet i Silverdalen, anser från vänster: Cemil Engvall, montör på Skanska Byggsystem, snickarna Arne Engen och
Tommy Varga, från H Aronssons Byggnads AB, och Raul Portillo, montör på Byggsystem.
Foto: Claes Löfgren
Skyddsombud möttes
över regiongränserna
Region Väg och Anläggning
Stockholm-Mälardalen och
Region Grundläggning hade
gemensamma skyddsombudsdagar i Täby den 27–28 januari.
– Syftet var att öka förståelsen för varandra och skapa ett
bättre samarbetsklimat. Vi jobbar ofta på samma arbetsplatser
och har gemensamma arbetsmiljöproblem att lösa, påpekar
Kurt Lindersson, från MB-grup-
10
pen på Väg och Anläggning.
Frånsett utbildningar, grupparbeten och diskussioner, om
Säkra Arbetsmetoder och
mycket annat, hann de 25 deltagarna även med ett studiebesök
hos leverantören Certex.
– Det var väldigt lyckade
dagar, tycker Kurt, som rekommenderar alla skyddsombud i
Skanska att försöka se till att
mötas över regiongränserna.
Samarbete med andra yrkesarbetare, såväl
skanskingar som inhyrda, vilka gör installationer och kompletteringar för kök, badrum, golv etcetera, måste också funka för att
det rätta ”flytet” ska infinna sig.
– Känns som vi alla är med i samma lag,
säger trion med en mun.
Inhyrda snickarna från firman H Aronssons Byggnads AB, Arne Engen och Tommy
Varga, instämmer:
– Samarbetet är helt okej på det här bygget.
Försöksprojektet inleddes i december
2010 och pågår hela 2011. I Byggsystem
pågår nu en uppbyggnad av en organisation
för montage och färdigställande.
Per Johansson
Ny skidbro i Vemdalsskalet
Kjell-Åke Hallgren från Skanska
Sveriges arbetsmiljöstab talade
för de samlade skyddsombuden
om vikten av ett positivt förhållningssätt i förändringsarbetet.
Innan jul körde en sandbil med uppfällt flak sönder en
skidbro i Vemdalsskalet i Jämtland. Bron gör att skidåkare säkert kan ta sig över den stora vägen, mellan liftar
och backar. 20 meter av mittsektionen skadades och
både stålstomme, landfästen och trädäck behövde
repareras.
– Utmaningen blev att hitta någon som kunde svetsa
stålstommen och bli klar i tid med tanke på julhelgerna,
berättar Martin Magnusson, som är projektchef på
Region Väg och Anläggning Norr. Det lyckades dock
och lagom till första sportlovsveckan var bron helt klar
enligt kunden Skistars önskemål.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Cecilia Pohl, Skanska, har precis träffat sin adept Noely Maksud för första gången. Båda är lika förväntansfulla!
Foto: Peter Nordahl
Skanska samarbetar
med Rinkebyakademien
– Det känns fantastiskt att få vara
med och hjälpa de engagerade eleverna och eldsjälarna i Rinkebyakademien!
Det säger Skanskas Cecilia Pohl
som åkt med ungdomarna till Ikea
och köpt soffor, skrivbord och färgglada kuddar.
■ ■ ■ Det var en orolig natt i juni förra året
som någon anlade en brand som totalförstörde Rinkebyakademiens lokaler. Skanska
har nu bistått med möbler och annan inredning till den provisoriska lokalen (den permanenta står färdig nästa sommar) och nu satsas
det stort på ett mer långsiktigt samarbete med
mentorskap.
Eldsjälen Stavros Louca (känd från tv-dokumentären ”Klass 9A”) strålar i kapp med ele-
Skanska söker
fler mentorer
Bor du i Stockholm och vill hjälpa till och på
köpet få en unik kontakt med studiebegåvade ungdomar från en miljö och omgivning du kanske annars aldrig skulle möta?
Bli mentor på Rinkebyakademien!
För mer information, kontakta
[email protected].
Fokus Skanska 1 • april 2011
verna i det mysigt inredda rummet med fantastisk utsikt. Äntligen har de någonstans att ta
vägen för både studier och mentorsmöten –
grundbultarna i Rinkebyakademiens verksamhet.
– Bristen på lokaler har varit ett jätteproblem för oss. Men sedan vi flyttade in här vid
årsskiftet har allt verkligen satt fart. Vi har fler
mentorer och adepter än någonsin och massor
med planer för framtiden, säger Stavros
Louca.
Rinkebyakademien utgörs av de två delarna
”skola efter skolan” och ”mentorsprogrammet”, som båda syftar till att ge ungdomarna
bättre framtida förutsättningar på arbetsmarknaden.
– De får lära sig sociala spelregler på en
arbetsplats, samtidigt som de med hjälp av
mentorn får in en fot på arbetsmarknaden,
förklarar Stavros Louca.
– Förhoppningsvis leder det till en praktikplats eller feriejobb framöver.
Sju Skanskamentorer
Just nu är 65 mentorer och lika många adepter
engagerade i mentorsprogrammet. Sju av
dessa kommer från Skanska, varav Cecilia Pohl
är en, det är också hon som samordnar samarbetet med Rinkebyakademien. I dag träffar
hon sin adept Noely Maksud, 8D, för första
gången. Båda är lika spända och förväntansfulla:
– Jag har alltid gillat att jobba hårt och vill
verkligen veta hur det går till på en riktig
Stavros Louca har stora planer för Rinkebyakademien. Bland
annat vill han utvidga verksamheten till andra storstäder.
arbetsplats, säger Noely Maksud entusiastiskt.
Och Cecilia Pohl lovar att göra allt för att
lotsa sin adept – och förhoppningsvis också
locka henne in i byggbranschen.
– Mentorskapet gynnar inte bara eleverna.
Även Skanska vinner på att engagera ambitiösa ungdomar, samtidigt som det här känns
som en otroligt spännande personlig erfarenhet, berättar Cecilia Pohl.
Förutom inredningen av lokalen och engagemanget i mentorsprogrammet så kommer
Skanska även att ta emot skolklasser på studiebesök framöver. Detta ingår som en del av
Rinkebyakademiens planerade ”utflyktsprogram”.
Eva-Lotta Sigurdh
11
Reningsanläggningen vid SCA Packaging Munksund var en investering på 225 miljoner kronor, varav sedimenteringsbassängerna stod för 100 miljoner kronor.
Räddade lutande bassänger i M
Under 2009 tog SCA Packaging Munksund sin nya
bioreningsanläggning i drift. Men redan efter
att börja luta, berättar Per-Håkan Stoltz som är
projektchef vid SCA Packaging Munksund.
mindre än ett år upptäcktes att anläggningens tre
Kompetensen avgjorde
bassänger börjat luta.
Bassängerna är uppbyggda av prefabricerade
betongelement som spänns ihop med stålvajrar och är inte konstruerade för den snedbelastning som uppstår när de börjar luta. Därför blev det viktigt att snabbt åtgärda problemet. Lösningen togs fram av konsultföretaget
som utformade den ursprungliga anläggningen, och för jobbet valdes Region Grundläggning.
– Vi bedömde att Skanska hade både den
bästa lösningen och den bästa kompetensen,
förklarar Per-Håkan Stoltz.
Bassängerna är byggda på ett område som
fyllts ut sedan fabriken byggdes och därför är
de redan från början pålade. Men det utfyllda
Region Grundläggning har nu gjort grundförstärkningar för att stoppa sättningarna och rädda
anläggningen.
■ ■ ■ Anläggningen för att rena processvatt-
net från SCA Packaging i Munksund utanför
Piteå var en investering på omkring 225 miljoner, varav bassängerna kostade ungefär 100
miljoner kronor. Och när de togs i drift bidrog
de till en kraftfull minskning av utsläppen från
fabriken.
– Men vi upptäckte redan efter mindre än
ett år att sättningar vid bassängerna fått dessa
12
området är 8–10 meter djupt och pålningen
var otillräcklig. Grundläggnings lösning var att
göra en förstärkning med nya pålar runt bassängerna och gjuta en kant på dessa pålar för
att skapa en förbindelse till bassängernas väggar och därigenom stabilisera dessa.
– Den första bassängen togs i drift i mellandagarna, vi mäter kontinuerligt och kan se att
sättningen avstannat. Men mätningen fortsätter så att vi ser hur det utvecklar sig, betonar
Per-Håkan Stoltz.
Ovanlig
Gjutningen av kanten har skötts av Region
Väg och Anläggning i Luleå och förstärkning
av marken har gjorts av Region Grundläggning. Arbetsledare för förstärkningen var
Hans-Erik Forslars:
– Det var en lite ovanlig grundförstärkning.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Pratar du
i mobilen
när du kör?
?
Patrik Nyström,
snickare och lagbas,
Skanska Direkt,
Kristinehamn.
– Ja, det gör jag, men
det är rätt sällan jag
kör i jobbet. Vi har
fått Bluetooth-grejer och headset, men
det är rätt sällan någon använder dem.
Det gör ingen större skillnad om man
har handsfree eller inte, det går nästan
på ett ut. Pratar man i mobilen tappar
man lite fokus på körandet, med eller
utan headset.
– Men kanske är det bra att det har
blivit ett förbud mot mobilpratande utan
handsfree. Det kan få oss att tänka efter
lite mer, och bli bättre på att använda de
grejer vi har.
Dan Fredriksson, Umeå, kopplar rören som används för att injicera cementpastan i borrhålet.
Daniel Sjödin blandar till cementpastan i cementblandaren som är
inrymd i en container så att den lätt kan flyttas mellan arbetsställena.
unksund
Oftast handlar den här typen av uppdrag om
hus som satt sig.
På grund av utfyllnaden under bassängerna
fick arbetslaget från Grundläggning borra sig
hela 27 meter ner. Titanpelare har sedan förts
ner i 14 meter långa foderrör och därutöver
ytterligare 13 meter där de gjutits fast i den
underliggande sanden genom att en cementpasta injicerats.
– Då luftborrning kan orsaka marksättningar valde vi i stället att använda vatten som
spolmedel, en metod som går under namnet
wassara, berättar Hans-Erik.
Två av tre bassänger är nu klara, den första
har tagits i drift. Vid den tredje bassängen var
sättningen inte lika stor, och därmed inte lika
brådskande. Men ett beslut om genomförande
av en liknande förstärkning även där väntas
senare under våren.
Steve Sandström
Fokus Skanska 1 • april 2011
Det gäller att dra åt ordentligt så att röret för cementpastan håller ihop ända ner. Dan Fredriksson, Umeå, och Daniel Sjödin, Sollefteå, hjälps åt medan Roger Sjödin står beredd att rycka in med
kapskivan.
Mikael Nilsson, snickare, Region Hus Väst,
Lysekil.
– Ja, det gör jag och
jag har ingen handsfree. Det går bra,
tycker jag, men det
beror mycket på vad det är för väg. På
landsvägar med lite trafik är det inga
problem, men när jag kör i stan brukar
jag försöka låta bli att använda mobilen.
– Jag tycker att man bör lämna över
ansvaret för mobilanvändning till var
och en, så att vi kan anpassa oss efter
omständigheterna. Jag vill inte ha något
förbud. Å andra sidan finns det en hel
del som inte borde få köra bil över huvud
taget, som är helt olämpliga i trafiken
men inte verkar begripa det själva.
David Petersén,
asfaltarbetare,
Asfalt och Betong,
Röcklinge (Örebro).
– Ja, det gör jag, men
jag har handsfree.
Det är väl upp till var
och en hur man vill göra med det. Fördelen med handsfree är att man har bägge
händerna fria, men man kan tappa
fokus på bilkörningen av ett samtal nästan lika mycket om man pratar i en
handsfree som om man håller mobilen i
handen.
– Har det blivit förbjudet i Skanska att
prata utan handsfree när man kör? Jaha,
ja det är säkert vettigt. Det kanske ökar
trafiksäkerheten lite, lite grann i alla fall.
Närbild på den
betongkant som
förbinder de nya
pålarna med bassängväggen.
13
Ett stycke våtutrymme kommer lastat! Sedan är det dags för Kristoffer Wisäter och Magnus Ottosson från Region Stomsystem att börja bygga det gigantiska lego av
moduler, som ska bli en tillverknings- och utställningshall åt Köksprofilen i Strömstad.
Foto: Anders Egle
Standard med oändliga val
Extremt standardiserat – men med stora valmöjligheter. Det må låta som en motsägelse, men är i
själva verket hela idén bakom det nya konceptet
FlexiblaHallar.
■ ■ ■ – Så här borde man alltid bygga, säger
Edward Klompmaker, projektchef på Region
Stomsystem, och blickar ut över den 2 000
kvadratmeter stora hall som snabbt växer fram
i Strömstad.
Fram till denna dag har bygget varit ganska
vanligt, med resning av stålstomme och gjutning av betonggolv, men när fyra kompletta
våtrumsmoduler nu anländer på en långtradare, går pilotprojektet in i en den fas som gör
FlexiblaHallar speciellt.
– Många kan resa ett skal snabbt, men här
finns alla invändiga lösningar klara på förhand. De standardiserade, kvalitetskontrollerade och Green Building-klara modulerna
byggs helt och hållet under tätt tak i fabrik,
innan de lyfts rakt in, säger Edward Klompmaker.
Onödigt uppfinna hjulet
– Behoven för lager-, industri- och stora handelslokaler är ofta
ungefär desamma, och då är det ju onödigt att rita, projektera
och konstruera allt från början för varje ny byggnad, säger
Edward Klompmaker.
Alltså precis som när ModernaHus tillverkar
flerfamiljshus, men här handlar det om stora
hallar på uppemot 10 000 kvadratmeter eller
mer, för lager, industri och handel.
– Behoven hos den typen av verksamheter är
ofta ungefär desamma, och då är det ju onödigt att rita, projektera och konstruera allt från
början för varje ny byggnad, säger Edward.
FlexiblaHallar består av ett 15-tal olika
modultyper, alltifrån undertak och installationer till våtrum och kontor. Varje modul finns
sedan i olika utföranden, till exempel åtta
olika sorters badrum.
– Det är som ett Ikea-kök: det finns en given
standard men mängden val gör variationsmöjligheterna nästan oändliga, säger Johan Johansen på Skanska Konceptförvaltning, som själv
har en bakgrund inom bilindustrin och gärna
ser att byggbranschen tänker mindre i enskilda
projekt, och mer i gemensamma ”plattformar”.
– Tack vare FexiblaHallar effektiviserar man
både projekterings- och byggfasen och har
järnkoll på alla faktorer, eftersom vi bygger
upp ett bibliotek av alla handlingar och kan
återanvända dem rakt av, säger Johan Johansen.
Antalet moment på byggarbetsplatsen minskar, byggkostnaden blir uppemot 10 procent
lägre och byggtiden minskas, som i Strömstads
fall, från sex till fyra månader.
– Men den stora vinsten är dels säkrare
arbetsmiljö, dels de garantier vi kan ge om kvaliteten och driftskostnader. Den tryggheten är
värd enormt mycket både för oss och kunden.
Anders Egle
Tjusigt runt
kyrka i Malmö
Kalkylarbete
bra arbetsträning
Region Väg och Anläggning Syd gör markarbeten runt Caroli kyrka i Malmö. Ytorna ska öppnas upp och nya trappor samt murar byggs upp i
granit.
– Arbetet vi gör är av det exklusivare slaget.
Det är kul med något fint och bestående, berättar Magnus Johansson, som är projektchef.
Kyrkan ägs sedan två år tillbaka av fastighetsbolaget Profi som även äger köpcentret och ett
garage alldeles intill. Garaget ska förses med en
ny infartsramp. Till sommaren ska allt arbete
vara klart.
Under två veckor har Bengt Larsson, som är
snickare på Region Hus Väst, hjälpt till med
kalkylarbete på distriktets kontor. En bruten
fotled och kryckor har gjort att han inte kunnat arbeta som vanligt. Möjligheten att få
andra tillfälliga arbetsuppgifter har gjort återgången lättare.
– Det är ett väldigt bra sätt att komma tillbaka på innan man kastas ut i verkligheten
igen. Man får dessutom tillfälle att se arbetet
bakom kulisserna, konstaterar Bengt.
14
Roger Strand och Evert Olsson sätter en avvattningsränna
utanför Caroli kyrka i Malmö.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Gammal kaj blir som
ny på Kvarnholmen
Den hårda vintern har varit besvärlig
för de rutinerade Skanskamedarbetarna som just nu bygger en 400
meter lång kaj på norra Kvarnholmen
vid Stockholms inlopp.
■ ■ ■ Kajbygget är första steget i omvand-
lingen av den gamla kvarn- och fabriksholmen
till ett attraktivt bostadsområde med 2 100
bostäder.
Bygget, som har ett ordervärde på cirka 50
miljoner kronor, drog i gång i somras och är
ett samarbete mellan Region Grundläggning
samt Väg och Anläggning. 340 meter kaj från
1930-talet ska täckas över samt förlängas totalt
60 meter i båda ändar, med hjälp av en
modern påldäckskonstruktion.
Har rutin
Den nya kajkonstruktionen vilar på cirka 40
stålrörspålar med diametern 500 millimeter.
Pålarna är mellan 15 och 25 meter långa beroende på avståndet ner till berget.
– Det är viktigt att den nya konstruktionen
inte belastar den gamla befintliga kajen, säger
blockchefen Roger Andersson på Region Väg
och Anläggning Stockholm-Mälardalen.
Kajbyggen skiljer sig från andra byggarbetsplatser på många sätt.
– Ja, det kan vara svårt för nybörjare, men vi
har rutin. Det gäller att veta hur man ska förhålla sig till vattnet, kylan och de trånga
utrymmena. På platser som den här ställer
även vågorna från båttrafiken till med problem. Den som är oförsiktig kan lätt komma i
kläm. För oss har säkerheten högsta prioritet
och hittills har vi klarat oss från tillbud, säger
projektchefen Shari Moeini på Region Väg och
Anläggning Stockholm-Mälardalen.
Besvärlig vinter
Den hårda vintern har varit besvärlig för de
cirka 30 yrkesarbetare och fem–sex tjänstemän
som arbetar med projektet. Vissa förseningar
har varit ofrånkomliga.
– Det här byggprojektet är intressant. Men
när det är så kallt som det varit ibland i vinter
är det inte lätt att klä sig rätt. Om man tar på
sig för mycket kläder börjar man att svettas,
säger betongarbetaren Glenn Johansson från
Region Hus Stockholm Kommersiellt.
Anders Fahlman
Svetsaren och smeden Pierre Johansson arbetar med att spänna
upp formsteg till rätt höjd. Pierre är anställd av Upplandsbro
Smide och har tidigare jobbat med kajbyggen för Skanska vid
Hornsberg och Hammarby.
Foto: Peter Nordahl
Blockchefen Roger Andersson
och projektchefen Shari Moeini
har arbetat tillsammans med
många kajbyggen och komplicerade grundläggningsarbeten.
Betongarbetaren Glenn Johansson jobbar med att ”riva till”
betongen på en av balkarna som ska bära upp kajkonstruktionen.
Arbetsområdet vid Kvarnholmen är trångt och vågsvallet från båttrafiken kan ibland ställa till med problem.
Berest fabrik nu på NKS
Fyrstad informerar med SMS
En av Sveriges mest beresta betongfabriker sattes under mars i drift i NKS-projektet i Solna.
Den mobila fabriken stod tidigare vid Aitikgruvan utanför Gällivare, men fick i början av 2010
resa 114 mil söderut, med hjälp av 11 lastbilar.
– Ett så stort projekt som NKS behöver en
egen betongfabrik, förklarar Ulrica Åhman,
distriktschef i Asfalt och Betong,
Stockholm/Norr.
Etableringen ger stora fördelar för miljön.
– Behovet av transporter minskar rejält
genom att ha en fabrik på plats. Dessutom minskar spilltiderna, påpekar hon.
Sedan några år tillbaka använder Region Hus Väst, distrikt Fyrstad, SMS för att få ut snabb och kortfattad information. Efter
varje måndagsmöte skickas en sammanställning ut till alla.
– Om SMS:et är sent ut brukar de höra av sig och undra varför, berättar Eivor Nyberg, som är distriktsassistent. Hon ser
det som ett tecken på uppskattning.
Leif Borg som är YA i grunden och facklig representant för
Byggnads, håller med:
– Det här är nog det bästa greppet som tagits inom kommunikation – direkt, snabbt och lätt, konstaterar han.
Snart ska också fackliga frågor kunna gå ut på det här sättet.
Distrikten i Skaraborg och Värmland har följt efter.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Den mobila betongfabriken på NKS sparar in många
miljöskadliga transporter.
15
De fixar sin gamla mögliga skola
– Det är som på festival!
Ja, varje generation har sina associationer, och eleverna på Ållebergsgymnasiet i Falköping har dessutom
humor. Region Hus Väst har fullt upp
med att leda dem bort från gamla
invanda gångstigar med viltstängsel
och staket.
■ ■ ■ – Oj, vart är det där gänget på väg nu
då?
Arbetsledaren Sabina Esbjörner sitter med
en kopp kaffe i handen inne i arbetsboden och
kikar ut genom fönstret. Utanför hasar ett
gäng killar fram på ett sätt som bara tonåringar kan göra, på väg till en gympalektion.
De sicksackar sig fram mellan snöhögar och
det pågående staketbygget, som ska hindra
dem från att gå just där. Till sist hittar de in i
idrottshallen, som står på tur att få sig en rejäl
renovering.
Kommunikation nyckeln
– Vi började med att renovera ishallen bredvid
och det gav oss bra träning i hur eleverna rör
sig i området. Och vi lärde oss framför allt hur
man får ligga i med att upprätthålla avstängningarna och hur viktigt det är med kommunikation, säger projektchefen Magnus Andersson.
Numera deltar Magnus i skolans personalkonferenser en gång i månaden och uppdaterar skolans 150 lärare om läget på bygget och
vikten av alla avspärrningar.
– Sedan ska ju den informationen nå alla
1 100 eleverna också, vilket den säkert ofta gör,
men det vet man själv hur mycket man lyssnade på sådant när man gick i skolan …, säger
Magnus Andersson, som faktiskt själv gick på
gymnasiet just här, i mitten av 1980-talet.
– Redan då stod det hinkar runt om i korridorerna och samlade upp vatten som rann
genom taket!
Möglat från grund till tak
Därför blev han inte direkt förvånad när Falköpings kommun härom året dömde ut de
”Hit men inte längre!” är det obönhörliga
beskedet från snickarna Erik Lindqvist och Marcus Kaplar, när de hägnar in den fålla Ållebergsgymnasiets elever framöver har att hålla sig till,
på väg till gympan.
Foto: Anders Egle
gravt mögelskadade byggnaderna. 40 år av vattensugande lecakulor direkt under betonggolven, och invändig vattenavrinning i kombination med halmisolerade takplattor, har gjort
sitt.
Skanska fick uppdraget att under tre år, i sex
etapper, renovera och bygga nytt för sammanlagt 162 miljoner kronor.
– Efter semestern börjar den riktiga utmaningen: att bygga en helt ny skola mitt emellan
två andra, samtidigt som lektionerna pågår för
fullt.
Då gäller total stängsel-disciplin!
Anders Egle
– Här läckte det in vatten redan när vi gick i skolan! säger snickaren Mikael Johansson och projektchefen Magnus Andersson,
som bland annat ifrågasätter halmisoleringen i Ållebergsgymnasiets gamla takplattor. Ytterväggarna är så angripna av mögel
att de måste monteras ner försiktigt i block och fraktas bort för
sanering och destruktion.
Rätt tid att skrota stegen
Fram till den 31 maj får Skanska
rabatt på trappstegar och arbetsbockar hos Ahlsell (i ”Sortiment A”
på IBX).
– Passa på att byta ut alla bockar
och stegar som inte är märkta ”Bra
Arbetsmiljöval”, uppmanar Håkan
Skotte, arbetsmiljöingenjör på
Skanska Sveriges arbetsmiljösupport.
Just nu pågår uppmärkning av
alla bockar och stegar i Skanska.
Godkända får en grön lapp, utfasningsprodukter en gul och för-
16
bjudna en röd. Anvisningar om klassificeringen finns på One Skanska,
under Säkra Arbetsplatser.
De förbjudna bockarna och stegarna ska vara borta från Skanska
senast den 1 augusti. Håkan Skotte
vill att de destrueras, så att de försvinner från marknaden.
– Förstör dem gärna lite kreativt,
ta sedan bilder av dina kasserade
bockar och stegar och mejla in dem
till [email protected], tipsar
han.
Mentorskap i Malmö
En sådan
här lapp
ska det
sitta på
den bock
eller
trappstege du
använder.
I det mentorprogram som Internationella kvinnoföreningen i Malmö startat, har Region Hus Syd
bidragit med mentor och praktikplats åt en rysk civilingenjör. Syftet är att invandrarkvinnor med akademisk bakgrund ska få möjlighet att knyta kontakter
på arbetsmarknaden. Skanskas kontor i Malmö bjöd
dessutom in mentorer från andra företag tillsammans med deras adepter till en träff.
– Vi vill visa upp Skanska som arbetsgivare och
berätta hur en dag på Skanska kan se ut för olika
yrkesroller, berättar Jenny-Li Sjunnesson, som arbetar med rekrytering på Skanska Sverige. Vi pratade
också om vårt arbete och synsätt på mångfald.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Pratar du
i mobilen
när du kör?
Skanskingar från tre olika kontinenter som trivs ihop, på mångkulturella Skanska Maskin. Dora Blomqvist från
Colombia, Rachid Moustabchir från Marocko och Tadashi Murase från Japan gillar alla den demokratiska, svenska
arbetskulturen och har aldrig stött på främlingsfientlighet under sina år på Skanska.
Bry dig inte om vad
de sökande heter
Skanska Maskin har blivit ledande på mångfald
inom Skanska, med den enkla metoden att inte bry
sig om vad de som söker jobb heter. Men mångfalden kräver ett delvis annat ledarskap.
Charlotte
Svalstedt.
■ ■ ■ 60 av de 310 på Skanska Maskin har
två utlandsfödda föräldrar, nära 20 procent.
Och då räknas bland andra inte personalchefen Charlotte Svalstedt, som är vallon och har
en italiensk farmor.
Hennes recept för att skapa mångfald låter
som en självklarhet.
– För oss spelar det ingen roll om den som
söker jobb heter Kalle eller Muhammed. Erfa-
Bred satsning
på mångfald
Nu har runt 90 procent av Skanskas medarbetare i Sverige
gått på mångfaldsutbildning.
– Det känns bra att vi nu har en plattform att gå vidare
från, så att Skanska i framtiden bättre speglar det samhälle
vi verkar i, säger Lillevi Molin, HR-chef för linjestöd,
Stockholm-Nord.
Uppföljning av mångfaldsutbildningen kommer att ske
genom en utbildning i Skanskas uppförandekod Code of
Conduct.
– Denna ska genomföras i form av e-learning, en interaktiv utbildning med IT-stöd, direkt ute på arbetsplatserna.
Utbildningen tar ungefär två timmar och innehåller olika
situationsövningar, berättar hon.
Dessutom får alla nyanställda, under introduktionsutbildningen, redan i dag en genomgång i mångfaldsfrågor.
35 procent av de nyanställda ingenjörerna i Skanska 2011
ska vara kvinnor, och 9 procent ska ha en annan etnisk bakgrund än svensk. För 2015 är målen 40 respektive 11 procent.
– Visst är målen högt satta, men de är fullt realistiska,
menar Lillevi Molin.
renhet, kompetens och personliga egenskaper
är avgörande, förklarar hon.
Charlotte säger att mångfalden är mycket
berikande, men att den kräver ett delvis annat
ledarskap.
– Det är extra viktigt att vara tydlig, särskilt
med ansvarsfördelningen. De flesta invandrare
kommer från mer hierarkiska och auktoritära
miljöer.
Det finns 27 nationaliteter inom Skanska
Maskin, och här i Upplands Väsby har en tredjedel av medarbetarna utländska rötter. Uthyraren Dora Blomqvist, från Colombia, håller
med sin HR-partner.
– I många länder får du sparken om du begår
ett misstag, vilket gör att man inte vågar ta
några egna initiativ. Det är viktigt att förklara att
det inte fungerar så här i Sverige, tipsar hon.
Chefen ofta full
Teknikern Rachid Moustabchir, från Marocko,
gillar den mer demokratiska svenska arbetskulturen. Han jobbade tidigare på ett elindustriföretag i Frankrike.
– Om man klagade där skrek chefen: ”Passar
det inte, kan du dra åt skogen!” Han var också
ofta full, men det fick vi acceptera, skrattar
han och skakar på huvudet.
Bodetableraren Tadashi Murase känner igen
sig hemifrån Japan.
– Det gäller att anpassa sig, även i Sverige.
Men det är sämre med respekten för äldre här
och inte lika auktoritärt.
Ingen vi pratar med, inte heller servicemontören Murat Kizil från den turkiska delen av
Kurdistan, har stött på öppen rasism eller känt
sig särbehandlad i Sverige.
– Men det finns en dold rasism här, inte
minst från andra invandrare, menar han.
?
Thomas Löfgren, lagbas asfalt, Asfalt och
Betong, Jönköping.
– Ja, det gör jag
ganska ofta. Jag har
handsfree så det är
inga problem. Men
det är många som pratar ändå, det är väl
minst fifty-fifty. Det är inte bra, man tappar ju fokus om man håller på med
mobilen och blir nog inte lika snabb på
att upptäcka om det händer något längs
vägen. Så det är positivt att det har blivit
förbjudet att prata utan handsfree i
Skanska, tycker jag.
Joakim Hägglund,
anläggningsarbetare, Region Väg
och Anläggning
Norr, Sundsvall.
– Ja, det gör jag, och
jag har ingen handsfree. Men det beror mycket på var jag är
också. Kör jag på en stor landsväg är det
inga problem, men om jag är inne i stan
och det är trångt och bökigt brukar jag
säga till den som ringer att jag ringer
upp senare.
– Vad jag tycker om dem som håller i
mobilen när de kör inne i stan? Nja, jag
vet inte riktigt, men det kan nog vara lite
dumt. Risken ökar att något ska hända.
Så jag tycker nog att det är riktigt att
Skanska har beslutat att göra det förbjudet.
Hasse Helgesson,
snickare, Region
Stockholm Bostäder,
Stockholm.
– Nej, helst inte. Om
någon ringer svarar
jag, men det är sällan. Jag använder mobilen väldigt lite,
jag klarar mig bra ändå.
– Det är absolut inte bra att prata i
mobilen medan man kör, det är en trafikfara om något. Men det ser man folk
göra hela tiden här i Stockholm. Och inte
bara pratar, de skickar SMS och gör allt
möjligt med mobilerna, de spacklar sig,
målar läpparna, dricker kaffe, filar naglarna, läser tidningen. Det är väl bara en
tidsfråga innan folk börjar uträtta sina
behov när de kör också. Bilkörningen
kommer i tredje hand vad det verkar.
Jaha, är det förbjudet att prata utan
handsfree när man kör i Skanska, det
visste jag inte. Men det är bra.
Anders Wikberg
Fokus Skanska 1 • april 2011
17
Förskola byggs med barn på plats
I Marieby utanför Östersund byggs nya energisnåla
Barn på bygget
förskoleavdelningar i lösvirke med barnen på armlängds avstånd.
■ ■ ■ På ena sidan om glasrutan och staketet
är det snickare och tunga maskiner i full aktivitet. På andra sidan är det små barn som
intresserat följer allt som händer.
– Det har fungerat bra. Inga problem alls,
säger snickaren Pär-Erik Åhs på Region Hus
Norr som byggt åt Östersunds kommun.
Han får medhåll av förskolläraren Annika
Jaeger.
– Vi har en väldigt bra dialog med Skanska.
Det enda jobbiga var borrningen för värme
med ett högt dunkljud i flera veckor. Annars
har bygget bara varit roligt och tillfört mycket,
säger Annika Jaeger.
Miljömärkt arbetsplats
Praktikanten Joel Eriksson i
färd med att kapa till tröskelplåtar. Han pluggar i Sundsvall och är nöjd med praktiken
i Marieby: ”Jag lär mig hela
tiden nya saker.”
● Information via föräldramöten och nyhetsbrev är mycket
uppskattat.
● Barnens intresse utvecklade
den pedagogiska verksamheten. 1–3-åringarna gjorde
anläggningsmaskiner i trolldeg. Förskolepersonalen dokumenterade barnens frågor,
idéer och historier och satte
upp collage.
● Gemensam luciafest och
taklagsfest för förskolan och
Skanskas personal. Skanskas
gåvor vid luciafesten var plåsteretuin med grävskopor.
Säkerhet och miljöfrågor har präglat bygget av
de nya förskoleavdelningarna i Marieby. Östersunds kommun har ställt krav om låg energiförbrukning, täthet, kemikalie- och materialval. Arbetsplatsen är miljömärkt enligt Skanskas system ”Grön Arbetsplats”.
– Nu efter termografering och provtryckning har vi fått kvitto på att vi lyckats halvera
husets luftläckage. Huset är med andra ord
dubbelt så bra som kravet, säger Markus
Granqvist som är biträdande produktionschef.
– Att bygga lågenergihus är lite annorlunda.
Man får vara mer noga och tejpa varje skarv.
Det tar lite extra tid, men inte farligt. Sparar
kommunen någon krona på det så är det ju
bra, säger Pär-Erik Åhs.
Karin Johansson
Genom att förskolan byggs ut med två avdelningar får skolan tillbaka välbehövligt utrymme.
Snickaren Pär-Erik Åhs gillar omväxlingen i att bygga lösvirke och tycker att resultatet blir bättre när
man får vara med från gjutning av grunden till slutstädning.
Foto: Karin Johansson
Nu drar Åsa i gång igen
Jätteborren Åsa är nu i gång med den andra tunneln
genom Hallandsås. Under hösten har man renoverat
den tio meter breda borrkronan och bakriggen på
250 meter.
– Vi känner oss trygga med all erfarenhet och räknar med att bli klara mycket snabbare med den västra
tunneln, berättar Cecilia Molvin, som är kommunikationskoordinator på Skanska-Vinci.
Genom att frysbehandla större delar av berget på
en gång vinner man borrtid. Dessutom kommer tidskrävande tätningar av berget, som tidigare gjorts från
borrmaskinen, att göras från det östra röret.
2015 kan Sveriges längsta järnvägstunnel stå klar
för att ta emot 24 tåg i timmen.
18
Håll i ratten, inte i mobilen!
Sedan nyår får du inte längre prata i mobiltelefon
medan du kör bil eller något annat fordon i tjänsten,
såvida du inte använder handsfree-utrustning.
– Det är förenat med trafikfara och ger ett mycket
nonchalant intryck att köra med en mobil i handen. Vi
på Skanska vill föregå med gott exempel, förklarar
Ulrika Dolietis, som är arbetsmiljöchef på Skanska Sverige.
Det är givetvis också förbjudet att hantera meddelanden medan man kör. Som att läsa SMS, skicka e-post och
allt det andra man kan göra med moderna smartphones.
Den stora borrkronan har renoverats.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Region Väg och Anläggning Väst fick förnyat förtroende efter att ha vallat in de första oljecisternerna åt Preem 2010.
I september ska det här projektet vara klart, sedan väntar förhoppningsvis fler för lärlingen Tony Reining, grävmaskinisten Tomas Gustavsson och deras kollegor.
Foto: Anders Egle
– En trång arbetsplats med extremt höga säkerhetskrav! Så sammanfattar Joakim Sjöberg
invallningen.
Invallningar med extrem säkerhet
Gud förbjude att någon av Preems gigantiska oljecisterner i Göteborgs hamn springer läck! I alla fall
cistern läcker ut samtidigt, säger arbetsledaren
Johnny Ekstrand.
inte innan Skanskas tätande invallningar runt tan-
Vakter lotsar
karna är klara.
De gamla invallningarna är för låga och klena
enligt nya internationella miljödirektiv som är
under införande i oljebranschen. Men att
dundra in med schaktmaskiner går inte för sig
när man befinner sig bara några meter ifrån de
mest explosiva av vätskor.
– Vi jobbar inom ett så kallat Klass 1område, som har de allra strängaste restriktionerna. Varje morgon börjar jag med att få ut
individuella tillstånd för var och en av oss att
över huvud taget få vistas i området. Sedan
måste vi ha vakter med gasmätare alldeles
intill oss hela arbetsdagen för att snabbt bli
■ ■ ■ När den ena katastrofen avlöser den
andra runt om i världen, känns det tryggt att
veta att några faktiskt bidrar till att öka säkerheten omkring oss. Region Väg och Anläggning Väst, till exempel, som med varsam hand
vallar in raffinaderiet Preems enorma oljecisterner.
– Varje cistern rymmer närmare 40 000
kubikmeter olja och de ligger oftast två och två
intill varandra, så våra invallningar ska åtminstone tåla att innehållet från en och en halv
varnade om gashalterna i luften skulle vara för
höga, säger Johnny Ekstrand.
Att spränga är det således inte tal om, utan
på sin höjd sker tilljämningen av de omgivande bergsknallarna med ytterst försiktig
knackning. Sedan sprutas de lodräta delarna
av berget med stålfiberbetong och övriga ytor
gjuts med en uppemot 15 centimeter tjock
beläggning av glasfiberbetong. Kliniskt, högteknologiskt och exakt.
– Samtidigt blir man hela tiden påmind om
att vi befinner oss mitt ute i naturen. På cisternerna häckar sällsynta fågelarter, i gräset ringlar
huggormar och här finns till och med rävar
som är så nyfikna att de kan komma fram och
äta ur handen på en! berättar Johnny Ekstrand.
Anders Egle
Värmekamera avslöjar bitumentankar
Bitumen, huvudbeståndsdel i asfalt,
lagras och varmhålls i bitumentankar.
Men dessa läcker värme, vilket värmekameror kan avslöja. Det är därför
ofta en god idé att byta bitumentank.
– Vanligen kan man spara 30 till 60
procent av energiförbrukningen på
att byta, i vissa fall upp till 90 procent,
berättar Elin Gustavsson på Skanska
Sveriges miljösupport.
Elin besöker Asfalt och Betongs
asfaltverk, tar bilder med värmekamera och beräknar läckaget. Det är
Fokus Skanska 1 • april 2011
Ola Larsson, teknisk chef i Asfalt och
Betong, distrikt Öst, tacksam över.
– Det hjälper oss att veta vilka tankar
som bör bytas ut. 2010 bytte vi ut åtta
tankar, och vi byter också ut gamla
oljeuppvärmda tankar mot eluppvärmda. De nya tankarna är på 95
kubik, de gamla 40-kubikstankarna är
för små, berättar han.
Det finns ungefär 120 bitumentankar i Asfalt och Betong, vilka byts ut
kontinuerligt.
På denna bild från
det nu nedlagda
asfaltverket i Högvalla (utanför
Nyköping) kan man
se att isoleringen
inuti tanken börjat
släppa och att isoleringen runt värmepaketet har brister.
19
Fakta Hammarby
Sjöstad
Produktionschef Stefan Krumlinde, flankerad av snickarna Christer Kvarnström (t v) och Stefan Björklund från Region
Hus Stockholm Bostäder var alla med i de första Skanska projekten i Hammarby Sjöstad för över tio år sedan. Trion
knyter nu ihop säcken i ett av de sista byggena i Henrikdalshamnen.
Foto: Per Johansson
• Nya byggnader: 10 800
lägenheter, 290 000 kvadratmeter kommersiell
yta.
• Totalt område: 84 kvarter på södra sidan kanalen
och 11 på norra.
• Upplåtelseform: 46 procent hyresrätt, 54 procent
bostadsrätt.
• Boendekostnad: Normallägenhet 80 kvadratmeter
hyra 9 000-12 000
kr/månad. Insats i bostadsrätt cirka 35 000-60 000
kr/kvadratmeter.
• Beräknad folkmängd fullt utbyggt 2017
24 000 invånare. I dag 17 000.
• Kommersiell service: 100 butiker, av
dessa är 28 café & restauranger.
• 50 procent av områdets el- och värmeförbrukning täcks av återvunnet organiskt
avfall och brännbara sopor.
(Källa: Stadsbyggnadskontorets uppgifter i mars 2010.)
Funktionen viktigast i Sjöstaden
Cirkeln med nya bostäder och kontor kring Hammarby sjö i Stockholm är på väg att slutas. Ett av
linde, Region Hus Stockholm Bostäder som
var med i de första projekten.
Skanskas sista projekt i området är 42 lägenheter i
Gillar arkitekturen
Henriksdalshamnen.
I dag används gjutna bjälklag, prefabricerade
bärande innerväggar och prefabricerade ytterväggar. Fasadväggarna är i betong med cellplast och en lecaskiva ytterst.
– De första husen hade konstiga lösningar
för terrasserna med både trä och kakel, vilket
ibland ledde till fuktskador. Nu använder vi
mer betong som är lättare att torka ut.
Enligt Stefan bäddas för problem, förr eller
senare, om estetik får för stort utrymme på
bekostnad av funktionalitet; men det är inte så
att han ogillar Sjöstadens djärva futuristiska
arkitektur, tvärtom:
– Visst skulle jag kunna tänka mig att bo här!
De byggs annorlunda än när man började för
drygt tio år sedan. Erfarenheter har gjorts, byggmetoder utvecklats och läxor lärts.
■ ■ ■ Bland annat har Skanska utfört flera
garantiarbeten de senaste åren för att åtgärda
fuktskador.
– Den viktigaste läxan är att vara lyhörd, att
säga ifrån när man tycker lösningarna är
dåliga, att inte bara tänka på att det måste bli
klart, säger produktionschefen Stefan Krum-
Johan Holst (till höger) i inspelningstagen, med Anders Petersson
och Eva Siveland från produktionsbolaget Daytona Communications.
YA-filmer lockar till Skanska
Du har väl inte missat YA-filmerna på
Skanska Sveriges hemsida? I de fyra,
drygt två minuter långa, filmerna
berättar fyra yrkesarbetare i Skanska
om sina vardagar på jobbet, varför de
har valt att jobba på Skanska och en
del annat.
20
– Filmerna är en del av vårt arbete
med att attrahera personer till
Skanska. Vi tror att många, kanske i
synnerhet yngre, har en ganska luddig uppfattning om hur det är att
arbeta i byggbranschen och hoppas
att filmerna ska väcka deras nyfiken-
het, förklarar Roger Johansson, personalchef på Region Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen.
I huvudrollerna ser vi Johan Holst
(väg- och anläggningsarbetare),
Rikard Andersson (betongarbetare),
Robert Axelsson (träarbetare) och
Anders Nilsson (byggservice).
Filmerna finns på
www.skanska.se/yrkesarbetare.
Snickarna Stefan Björklund och Christer
Kvarnström var också med i Skanskas första
byggen kring Hammarby sjö – och medverkar
nu i ett av de sista.
– Vilken utveckling hela området gått
igenom, och i dag bygger vi mycket bättre hus!
Säger de och ser ut över det en gång så nedgångna hamn- och industriområdet vars
makeover till en modern miljöanpassad del av
Södermalm i Stockholm snart är klar.
Men vintern 2011 är Henriksdalshamnen
fortfarande en myllrande arbetsplats där olika
byggherrars projekt ligger på rad.
– Det är bökigt med logistiken emellanåt.
Men det rullar på bra ändå och vi ska vara
klara i november, konstaterar Stefan.
Per Johansson
Storslam i Trafikverkets
arbetsmiljöpriser
Av de fem Arbetsmiljöpriser Trafikverket delar ut
2010 kan Skanska glädjas åt tre av dem: Partihallsförbindelsen där E20 ska kopplas ihop med E45,
Södra tvärleden mellan Marieberg och Almbro i
Örebro samt Norra länken vid Norrtull.
Noggrann produktionsplanering, systematisk
identifiering av risker och förebyggande åtgärder är
delar av juryns motivering. Prissumman på 25 000
kronor går till personalinsatser.
Årets pris i säker och olycksfri arbetsmiljö är ännu
inte utsett och för den som vill vara med och tävla
finns anmälningsuppgifter på Trafikverkets hemsida.
Fokus Skanska 1 • april 2011
TKI gör Skanska
starkare och bredare
Skanska Installation har köpt Umeåföretaget TKI,
för att höja sin kompetens och bredda sitt erbjudande inom VVS, men även på flera andra områden.
■ ■ ■ Sedan i mars är TKI Teknikinstallatio-
ner AB, med huvudkontor i Umeå, en del av
Skanska Installation.
– TKI har hög kompetens inom VVS, inte
minst på rörsidan. Det senare har vi saknat i
Skanska sedan början av 1990-talet, förklarar
Per-Ola Jönsson, vd för Skanska Installation.
Sjukhuserfarenhet
Även i fråga om kylinstallationer är TKI starkt.
Man har också stor erfarenhet av sjukhusprojekt, bland annat av installationer i renrum
och av medicinska gaser. Dessa kompetenser
hoppas Skanska kunna dra nytta av i de sjukhusprojekt som är på gång i Stockholm, inte
minst i NKS-projektet i Solna.
En annan av TKI:s specialiteter är att optimera energianvändningen.
Med TKI får Skanska Installation ytterligare
?
Pratar du
i mobilen
när du kör?
ett dotterbolag, vid sidan om Skanska Electro
och Skanska Inneklimat.
TKI grundades i mitten av 1990-talet, har
ungefär 130 medarbetare och omsatte 2010
cirka 250 miljoner kronor.
Vid sidan om Umeå har TKI enheter även i
Skellefteå, Stockholm, Västerås och Uppsala.
Samtliga dessa ska finnas kvar även i Skanskas
regi.
För TKI ger det stora fördelar att bli en del
av Skanska Installation.
– Vi blir en del av något större, och det ger
oss möjlighet att komplettera vårt erbjudande
med elinstallationer, säger Jan Lundkvist, vd
och en av tre grundare av TKI.
Jan berättar att TKI har samarbetat med
Skanska i många olika projekt, och att man
trivs mycket bra tillsammans.
Hur har dina medarbetare reagerat på affären?
– Jag har bara hört positiva kommentarer.
De känner sig stolta över att bli en del av
Skanska, berättar Jan.
Anders Wikberg
Kjell Idnert, betongarbetare, Region
Hus Stockholm
Ombyggnad, Stockholm.
– Nej, det gör jag
inte. Jag har mobilen
avstängd när jag kör, eller låter det ringa
och ringer upp en stund senare. Det är
inte bra att köra bil och hålla i en mobil
samtidigt, inte så bra med handsfree heller. Man tappar koncentrationen på trafiken om man pratar i mobilen när man
kör.
– Det är väldigt många som håller i en
mobil när de kör, och man ser ju att allt
inte är som det ska. De svänger och
byter fil utan att använda blinkers och
så. Det är bara en tidsfråga innan jag ser
en olycka orsakad av mobilpratande. Så
det är bra att det har blivit förbjudet i
Skanska.
Ulf Nilsson, produktionschef, Skanska
Direkt, Torsby.
– Ja, det gör jag, men
jag försöker använda
min handsfreeutrustning så ofta
som möjligt. Alltid när jag ska ringa till
någon, det blir mycket enklare då. Det är
lätt hänt att man tappar i uppmärksamhet när man har en mobil i handen. Men
visst händer det att jag pratar medan jag
kör, utan att jag har hunnit få på mig
mitt headset. Det är när det ringer, jag
vill alltid svara i telefon.
– Jag visste inte att det har blivit förbjudet i Skanska att köra bil och hålla i
mobilen samtidigt. Men det låter rimligt,
så är det ju redan i de flesta länder i
Europa.
Timo Petersson,
snickare, Region Hus
Väst, Skene.
– Nej, helst inte, jag
har inget headset.
Men om det är
någon som ringer så
svarar jag. Och SMS skickar jag aldrig när
jag kör. Men man ser ju många som håller i mobilen och kör samtidigt, det gillar
jag inte. Det är helt klart en trafikfara.
Det är bra att det har blivit förbjudet i
Skanska, tycker jag. Själv kör jag inte i
jobbet, bara till och från.
Jan Lundkvist, vd för TKI (till vänster) och Per-Ola Jönsson, vd för Skanska Installation, granskar ritningarna till ett av
de många projekt som TKI arbetar med.
Foto: Claes Löfgren
Fokus Skanska 1 • april 2011
21
Skickas till:
Fokus Skanska
Tidningshuset AB
Midskeppsgatan 25 B
120 66 Stockholm
e-postadress
Postnummer
Adress
Namn
Inskickat av:
Ort
Illustration: Lasse Widlund
Kryddkvarnen som
håller i generationer
Den klassiska kryddkvarnen från Skeppshults
Gjuteri kan bli din om du löser krysset och
skickar in det. Mal dina kryddor i den nedre
delen av kvarnen, häll över i toppdelen och servera. Lyckas du inte vinna kryddkvarnen så har
vi fem tröstpriser, självbiografin ”Shantaram” av
australiensaren Gregory David Roberts.
Senast den 2 maj vill vi ha
ditt svar.
Tävlingen är endast
öppen för anställda
i Skanska.
22
Rätt lösning
på krysset i
nr 1, 2011.
Förstapriset är en klassisk
kryddkvarn.
Du kan också
vinna många
timmars spännande läsning.
Vinnare i korsordstävlingen Fokus nr 1, 2011:
Förstapriset, en videokamera i miniformat, vanns av Andreas Söräng,
Borlänge. Tröstprisen, var sin roman, gick till Roland Jovérus, Furulund,
Anneli Hiltunen, Sorunda, Inger Widén, Malmö, John Fjälltorp, Säffle samt
Roland Ingelsson, Tomelilla.
Fokus Skanska 1 • april 2011
Nya jobb för Skanska Sverige
Varm Stafettvasa
Här kan du hitta en del av de jobb som kom in under januari och februari.
Ordervärde över 50 miljoner kronor
Region
Hus Sthlm Bostäder
Installation
VoA Sydost
Hus Sthlm Kommersiellt
Hus Syd
Hus Syd
Kund
BRF Jublet
Steen&Ström Sverige AB
Norrköping Vatten AB
Akademiska hus Sthlm AB
Treklövern Bostads AB
Skanska Nya Hem
Projekt
Kv. Jublet, bostäder
El, Emporia Galleria
Ramavtal VA
Hus 3 i KI Science Park
Kv. Väpnaren, hyreslgh/äldreboende
Uniqhus Strandgränd
Kommun
Stockholm
Malmö
Norrköping
Solna
Klippan
Malmö
Sex olika bostadsprojekt
Passivhus Kopparstaden
E42 Väg VA Surte
Marknaden 2, Väla
Eriksdalsskolan
Volymhandelshus
Kv. Liseberg Hus E
Erikstorp
Nya Karolinska Solna
Förskola Arkaden
Fabriksombyggnad
Ållebergsgymnasiet Sporthall
Råslätt Norr Etapp 6
Toveks Bil
Graversforstunnlarna
Finnvedens Lastvagnar
E101 Depå Raus
Kv. Bonden
Ålleberg Hus A-D
Div. arbeten kv. Jacob
Madesjö Förskola
Molkoms Folkhögskola
Centralkök Nora
NV Vallen
Omb. Plan 4 Hus 9
Inre Sannegård Etapp II
Umeå cirkulation E12
BoKlok Ekorren
Polishus
ESAB-plan
Fjärrvärme
Stockholm
Falun
Ale
Helsingborg
Skövde
Burlöv
Stockholm
Bollebygd
Solna
Kalmar
Örnsköldsvik
Falköping
Jönköping
Uddevalla
Norrköping
Vimmerby
Helsingborg
Strömstad
Falköping
Stockholm
Nybro
Karlstad
Nora
Kristianstad
Lidköping
Göteborg
Umeå
Knivsta
Södertälje
Göteborg
Mariestad
BRF Gethornet badrumsrenov
Hässleholm
Jönköping
Håbo
Falköping
Växjö
Sundsvall
Älvdalen
Ängelholm
Hässleholm
Varberg
Karlskrona
Karlskrona
Göteborg
Karlshamn
Lund
Varberg
Simrishamn
Linköping
Nyköping
Falköping
Strömstad
Lund
Karlstad
Falkenberg
Skellefteå
Mora
Karlstad
Stockholm
Ystad
Västervik
Jönköping
Stockholm
Åmål
Åsele
Härnösand
Umeå
Gislaved
Örnsköldsvik
Växjö
Södertälje
Göteborg
Hammarö
Kristianstad
Trollhättan
Ludvika
Ordervärde 10–50 miljoner kronor
Hus Sthlm Ombyggnad
Hus Norr
VoA Väst
Hus Syd
Hus Väst
Hus Syd
Hus Sthlm Ombyggnad
Hus Väst
Grundläggning
Hus Sydost
IME/Hus Norr/VoA Norr
Hus Väst/VoA Väst
Hus Sydost
Hus Väst
VoA Sydost
Hus Sydost
VoA Syd
Hus Väst
Hus Väst
Hus Sthlm Ombyggnad
Hus Sydost
Hus Väst
Hus Väst
Grundläggning
Hus Väst
VoA Väst
VoA Norr
Hus Sthlm Kommersiellt
Hus Sthlm Bostäder
Hus Göteborg
VoA Väst
SveBo
Kopparstaden AB
Trafikverket
Väla Helsingborgs Marknad 2 AB
Skövde kommun
Skanska Fastigheter Göteborg
Föreningen Blomsterfonden
Bollebygds kommun
VoA Sthlm Mälardalen
Kalmar kommun
Domsjö Fabriker AB
Falköpings kommun
Bostads AB Vätterhem
Toveks Förvaltning Ab
Trafikverket
Liljdahlsbolagens Fastighets AB
Trafikverket
Bränneriängen 7 AB
Falköpings kommun
Vasakronan AB
Nybro kommun
Värmlands Läns Landsting
Nora utveckling AB
VoA Syd
Västra Götalands Län
Göteborgs kommun
Umeå kommun
BoKlok Housing AB
SMEBAB Platina AB
Fastighets AB Fribordet
Mariestad Töreboda Energi
Ordervärde under 10 miljoner kronor
Hus Syd
Hus Sydost
Hus Sthlm Kommersiellt
Hus Väst
Hus Sydost
Hus Norr
Hus Norr
Hus Syd
Hus Syd
VoA Väst
Hus Sydost
Hus Sydost
VoA Väst
Hus Sydost
Hus Syd
VoA Väst
Hus Syd
Hus Sydost
VoA Sthlm Mälardalen
VoA Väst
VoA Väst
Hus Syd
Hus Väst
VoA Väst
Hus Norr
Hus Norr
Hus Väst
Grundläggning
Hus Syd
Hus Sydost
VoA Sydost
Hus Sthlm Kommersiellt
Hus Väst
Hus Norr
Installation
VoA Norr
Hus Sydost
VoA Norr
Hus Sydost
Hus Sthlm Bostäder
Hus Göteborg
Hus Väst
VoA Syd
Hus Väst
VoA Norr
Fokus Skanska 1 • april 2011
HSB BRF i Hässleholm
Kuvertteamet AB
Håbohus aktiebolag
Falköpings kommun
Skanskaskolan i Växjö AB
BRF Lodjuret
Anjobygg AB
HSB BRF Bryggeriet
Jysk AB
Södra Cell AB
Blekinge Läns Museum
Riksbyggen
Göteborgs Hamn AB
Riksbyggen
QlikTech International AB
Ringhals AB
Simrishamns kommun
AB Stångastaden
Nyköpings kommun
Falköpings kommun
Strömstads kommun
Gerdafastigheter i Dalby AB
Landstinget i Värmland
Berte Qvarn AB
Skellefteå kommun
Landstinget Dalarna
Värmlands Läns Landsting
Stora Projekt
Charlotte Berlins i Ystad
Västerviks kommun
Lars Lundqvist Bygg AB
Remulus Tor AB
Statkraft Värme AB
Systembolaget AB
Fastec Sverige AB
Umeå kommun
Gislaveds kommun
Örnsköldsvik kommun
Corallen i Växjö AB
Telge Bostäder
Smebab
Hammarö kommun
Skanska Asfalt och Betong AB
Innovatum Science Center
ABB Fastighet AB
Renov. hyreshus
Omb. Ranliden Kök
Skanskaskolan etapp 3
Fönsterbyte
Idre avloppsreningsverk
Fönsterbyte
Om- och tillbyggnad
Ledningsarbeten
Grevagårde
BRF Taube
Gbg Hamn 2011-2012
Karlshamnshus 6
Qlicktec Forskaren
Ramavtal Ringhals
Godsmagasinet
Kv. Egypten
Rondell Rv 53/Stenbärsvägen
Markarbeten
Markarbeten
Omb. från bank till bibliotek
Solsidan CSK
Berte Qvarn
Bureåskolan
Omb. avd 50 & Dialys
Centralsjukhuset
NL52 Övergångskonstr
Museum
Handikappanpassningar
Markarbete Kabe
Lokal UBC
Statkraft
Systembolaget
Omb. Coop Forum
Vägbro E12
Omb. bibliotek Anderstorp
Rödhakevägen
Kv. Nordstjärnan 1
Kv. Lampan
Hotell Lindholmen
Idrottshallar, Hammarö
Ny krossanläggning, Önnestad
Science Center
Fundament
Ett trettiotal lag från Skanska var anmälda till
årets StafettVasa som gick av stapeln den fjärde
mars. Till skillnad från förra årets polarkyla var
det varmt i år.
– Det var tungt före, särskilt för de som åkte de
första sträckorna. Vi andra kunde anpassa vallan,
berättar Jörgen Kleven, som tävlade för Skanska
Väg Värmland.
Jörgens lag fick en åktid på sex timmar och tio
minuter. Sammanlagt startade 1181 lag.
Lag
Skanska Väg Värmland
Skanska VoA Väst Infra 1
Skanska Region Hus Göteborg
Skanska Lag Blå
Skanska Hus Sthlm Bostäder
Skanska Lag Grön
Skanska Hus Borås
Skanska Ombyggnad Sthlm
Skanska 1 Norrbotten
Skanska VoA Väst Göteborg 1
Skanska RDN
Skanska Team Norrbotten 2
Skanska Sverige Hus 1
Göteborg Lag 1
Skanska VoA Väst Infra 2
Skanska Halland
Skanska VoA Väst Skaraborg 1
Skanska Nya Hem MO Väst
Skanska VoA Väst Skaraborg 2
Skanska VoA Väst Schakta
i Backarna
Skanska Healthcare 1
Skanska Sweden Skiteam
Skanska Nya Hem Öresund
Skanska Kalkyl Hus
Skanska Ombyggnad
Regeringsrätten
Plats
228
258
260
292
335
366
402
403
440
476
585
630
Tid
06.10.24
06.16.21
06.16.30
06.21.11
06.26.17
06.31.36
06.37.01
06.37.03
06.40.54
06.45.40
06.57.45
07.04.06
639
648
658
662
726
805
07.04.47
07.05.30
07.06.59
07.07.46
07.16.13
07.26.43
820
940
997
1005
1048
07.28.10
07.45.37
07.56.18
07.58.22
08.08.41
1055 08.10.16
Biblioteket i Varberg får en våning till.
Varbergsbibliotek
får ny våning
Nu bygger Region Hus Väst om biblioteket
i Varberg. Förutom böcker ska också en
teaterscen, en konsthall och ett kafé finnas
under samma tak. Det nya kulturhuset har
ritats av Nyréns Arkitektkontor.
Yttertaket på huset fick rivas innan den
nya våningen, som skjuter ut tre och en
halv meter, har kunnat växa fram. Påbyggnaden är runt 1 700 kvadratmeter.
– Det är mycket special och man får
klura en hel del, berättar Lars-Åke Bengtsson, som är produktionschef. Det är väldigt
inspirerande.
Projektet ska vara klart till hösten 2011.
23
POSTTIDNING B
Returadress: Skanska Sverige, 169 83 Stockholm
Fokus på …
… Pia Sturesson, Solna.
Hon tar
hand om
det svåraste
Vid dödsolyckor och andra sorgligheter i Skanska får
Pia Sturesson överge sitt vardagsarbete med rehabilitering och missbruk.
Från det dystra till det ännu dystrare? Nej, Pia
tycker att hon har världens bästa jobb, och drömmer om ett ännu bättre Skanska.
■ ■ ■ Pia Sturessons första dag på Skanska
var den 6 oktober 1997, den dag som arbetet
vid Hallandsås avbröts. Det blev några veckor i
Skåne med långa diskussioner och enskilda
samtal om både det mänskliga och det praktiska.
14 år senare är det i stort sett samma visa.
Nu har hon bland annat efterspelet till dödsolyckorna vid Älandsfjärden på agendan.
År efter år med svåra frågor. Hur orkar du?
– Visst är det tungt ibland, men som helhet
tycker jag att jag har världens bästa jobb.
Ibland lyckas jag och mina kollegor tillsammans att bidra till att någon får en bättre tillvaro eller kommer ur en svår situation.
Pia syftar mest på sitt vardagliga arbete,
med rehabilitering av olika slag. Hon pratar
mycket i telefon, och fungerar som bollplank
åt HR-personer i olika delar av Skanska.
Ibland lyckas de tillsammans reda ut någons
ofta komplexa pussel av problem, och medarbetaren kan komma tillbaka till arbetet. Det är
då hon känner att hon har världens bästa jobb.
– Det kan jag också känna när en medarbetare fått stöd för missbruksproblem, klarat
nykterheten i flera år och fortfarande har sin
familj kvar, berättar hon.
Dröm om pigga pensionärer
Pia Sturesson har talangen att kunna koppla
bort jobbet när hon har ledig. Som på de joggingturer hon tar i Hagaparken intill jobbet.
– Jag har både börjat jogga och plugga på
universitetet på lite äldre dagar. Det är aldrig
för sent att börja ett nytt liv, påpekar hon.
”Jag har en dröm”, säger hon. I drömmen
genomsyras Skanska av förebyggande hälsa,
alla vågar prata om hur de egentligen mår, och
hon och hennes kollegor jobbar med tidiga
insatser på flera plan.
– I min dröm finns inga utslitna ryggar och
liknande, och förebyggande arbete med hälsa,
ergonomi och missbruk är lika viktigt som
säkerhetsfrågorna. Och de tidigare Skanskamedarbetarna är pigga pensionärer, utan värk,
som orkar krypa runt med barnbarnen.
Pia Sturesson tar joggingturer i Hagaparken intill Skanskas kontor i Solna för att koppla
Foto: Claes Löfgren
av från jobbet.
Pia Sturesson
Ålder: 54.
Yrke: Projektledare inom hälsa, rehabilitering och
missbruk.
På Skanska sedan: 1997. Bland annat som personalchef på Berg och Bro och chef för Skanskas
lönekontor.
Bor: I villa i Barkarby i nordvästra Stockholm.
Familj: Gift, två vuxna döttrar, två barnbarn.
Fritid: Umgås med familj och vänner, plugga,
jogga, pyssla, laga god mat, teater och konst.
Anders Wikberg
24
Fokus Skanska 1 • april 2011