Transcript Träning som kan rädda liv

En tidning för oss på
Skanska Sverige
#5 • 2010
Fokus
Vinn en
digital
fotoram
Träning som
kan rädda liv
Sidan 8
Foto: Anders Egle
Tall i tanken
mot global
uppvärmning
Skanskaaktier en
bra affär
Veteraner
såg borren
gå igenom
2 200 mil
lång bilsemester
Skanska börjar använda diesel
baserad på förnybara råvaror, till
exempel tallolja.
Sidan 4
De som deltagit i aktiesparprogrammet har gjort en
bra affär – nu är det dags för
en ny omgång.
Sidan 6
Tunnelborren Åsa har till allas
glädje borrat klart den första
tunneln i Hallandsås.
Sidan 12
Per Lampinen satte sig i bilen
och gjorde en semesterresa
genom hela Afrika.
Sidan 24
innehåll
2
3
Rejäl tillväxt
till 2015
4
Tall i dieseltanken
mot växthuseffekten
5
Kulturell byggnadskonst på Gotland
6
Skanska-aktierna
en bra affär
7
Nu vänder yrkesarbetarna
hem till Skanska
8
Tränade på att rädda
liv i Jönköping
9
Specialbonus skapar
säkerhet i Sandviken
Att växa med uppgiften
Ibland behöver man kasta sig ut i det okända.
Det kan vara att skaffa sitt första barn. Eller gå en
buggkurs. Eller varför inte byta arbetsuppgifter?
Oavsett om det är stort eller smått – att bryta
mönstret får oss alltid att växa och ger oss ny
energi.
Ett sätt att tvinga sig själv ur den egna komfortzonen är att sätta upp ett tufft mål. En del
gör det på nyårsnatten. Jag är lite skeptisk till det
sättet, men för en del funkar det. Mitt sätt är snarare att ha kompisar som utmanar mig genom att
locka med mig på äventyr. Det kan vara skridskoåkning på havet eller en konsert med ett band jag
aldrig hört talas om.
Jag vet inte varför Per på Asfalt och Betong
körde genom hela Afrika, men ett äventyr fick
han i alla fall och jag är säker på att det gav
honom ny energi. Läs mer om det på tidningens
sista sida.
Förhoppningsvis pushar också Skanska på min
personliga utveckling. Företagets mål blir mina
och kräver min medverkan. Skanska Sverige har
satt ett tufft mål för de kommande fyra åren.
Rejäl tillväxt, utan att tumma på lönsamheten.
Och vi ska vara ledande inom säkra arbetsplatser
och grönt byggande. Vi har intervjuat vd Anders
Danielsson som ger sin bild av vägen framåt och
hur målet påverkar mig som medarbetare.
Det kommer bli en spännande resa på Skanska
Sverige framöver. Om än
inte genom Afrika.
Jonas Fogde, chefredaktör,
Fokus Skanska
[email protected],
010-448 14 50
10
Allt grönare
miljökarta
11
Skanska byggde
Malmöfestivalen
12
Borren igenom
i Hallandsås
14
Gullringen lär
av bilindustrin
15
Grundar för magpirr
på Grönan
16
Kalkylatorerna
viktiga doldisar
17
Nedlagd fabrik blir
bio i Norrköping
18
Karlshamn får
ny framsida
19
Varbergsnickare
blev produktionschef
20
Allt fler nöjda
med Skanska
21
Skanskagymnasiet
växer vidare
22
Vinn en digital
fotoram
Fokus
Här finner du
Fokus på nätet
23
Nya jobb i
hela Sverige
24
Per på 2 200 mil
lång bilsemester
Chefredaktör: Jonas Fogde, [email protected], 010-448 14 50
Ansvarig utgivare: Ulrika Simons, [email protected], 010-448 11 11
Innehållet planeras i samråd med regionala redaktionsråd runt om i landet.
Redaktion: Tidningshuset AB, 08-441 18 90
Redaktionschef: Clas Johansson, [email protected]
Grafisk form: Ellen Fjellstedt Collin, [email protected]
Tryckeri: V-TAB, Västerås
Citera oss gärna, men ange källan.
Du vet väl att du kan läsa tidningen Fokus på nätet också?
På förmånsportalen Entré
Skanska hittar du det senaste
numret av Fokus Skanska i digital version. Adressen dit är:
www.skanska.se/entreskanska.
Konstverket, som är drygt två meter i diameter, är skapat av den internationella konstgruppen
Inges Idee.
Konst(ig) kula i Växjösjön
Tillhör du dem som undrar vad
som glittrar över Växjösjön om
nätterna? Det är inte månen
som ramlat ner utan en del av
kommunens satsning på ett
konststråk runt sjön. Spegelbollen ska reflektera himlen, vattnet och staden och bli ett
levande konstverk.
Region Väg och Anläggning
Sydost har gjutit ett fundament
och lyft verket på plats. De
anlägger också nya gångvägar
och bygger fyra stora bryggor i
ek längs strandpromenaden.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
På väg- och anläggningssidan tycks planering
redan vara en paradgren för Skanska. Där ska
tillväxten i hög grad ske inom stora och komplexa projekt?
Med hjälp av högre säkerhet, grönt byggande och bättre produktivitet ska Skanska Sverige bli betydligt större till
2015, berättar Anders Danielsson.
Nysatsning ska göra
Skanska större
Skanska Sverige ska 2015 vara ett betydligt större
företag än i dag samt ledande inom grönt byggande och säkerhet.
Fokus Skanska har läst Skanska Sveriges affärsplan 2011–2015 och frågade vd Anders Danielsson
vad den innebär i praktiken.
Skanska Sverige tycks i och med affärsplanen
2011–2015 ta en ny inriktning?
– Ja, så är det. Vi har gått stärkta ur finanskrisen och ska nu bli ett rejält mycket större företag, med ökade marknadsandelar på ett flertal
områden. Men vi ska inte göra avkall på lönsamheten. Vårt fokus är lönsam tillväxt.
Hur ska Skanska Sverige lyckas bli ”rejält
mycket större”? Med fler egna projekt eller med
fler segrar i anbudstävlingar?
– Både och. Vi ska genomföra fler egna
bostadsprojekt, och vårt fokus på grönt byggande, säkerhet och produktivitet stärker vår
konkurrenskraft på marknaden ytterligare.
Även säkerhet? Bryr sig marknaden om huruvida
Skanskas medarbetare gör sig illa eller inte?
– Det gör den, glädjande nog. Vi har sett ett
tydligt trendskifte på senare år, där allt fler av
våra kunder engagerar sig i säkerheten på
arbetsplatserna. Bland annat för att olyckor
sänker produktiviteten och därmed fördyrar
projekten.
Hur kommer den enskilde medarbetaren att
märka av den nya strategin i sin vardag?
– En hel del blir säkert sig likt. Men vår storsatsning på grönt byggande och säkerhet kommer att märkas, liksom det faktum att vi driver
fler projekt än tidigare. För att inte tala om vår
satsning på höjd produktivitet.
Höjd produktivitet betyder att producera mer
per medarbetare. Men de kan knappast spika
och göra annat snabbare än de redan gör?
– Nej, och det ska de inte heller. Tvärtom hoppas vi att det ska bli mindre stressigt på våra
arbetsplatser när våra produktivitetssatsningar
är genomförda. Nyckeln till höjd produktivitet
är bättre planering, beredningar, logistik och
liknande. Att vi får bättre flyt och mindre
spilltid i projekten, kort sagt.
Här borde ni väl använda yrkesarbetarnas kompetens i högre grad än i dag?
– Just precis. En förutsättning för att vi ska
lyckas höja produktiviteten och effektiviteten
är att vi blir bättre på att involvera yrkesarbetarna i planeringen. De har stora kunskaper
som vi ofta är dåliga på att dra nytta av.
– Det är en växande nisch på marknaden, där
vi är på väg att bygga upp mycket hög kompetens. Att bygga vindkraftverk är mer komplicerat än man tror. Markförhållandena är inte
sällan mycket besvärliga att hantera.
Vindkraftverk passar också bra in i Skanskas
mål att bli ledande inom grönt byggande?
– Inom grönt byggande uppfattar jag redan
att vi är ledande, vi bygger bland annat mer än
hälften av passivhusen i Sverige. Våra satsningar på LEED-certifierade hus och våra
interna gröna certifieringar är andra exempel.
Men det finns väldigt mycket kvar att göra, om
bara några år ska vi bygga hus som är helt
självförsörjande på energi.
Kan målsättningen att öka andelen gröna projekt göra det svårare för Skanska Sverige att nå
sina mål om kunderna inte är mogna för gröna
projekt?
– De allra flesta kunder är både intresserade av
och kunniga om miljöfrågor, tar till sig våra
argument om livscykelperspektiv och förstår hur
viktigt det är med låg energianvändning. Att vi är
långt framme på miljöområdet gör det tvärtom
mer sannolikt att vi ska lyckas nå våra mål.
Ska Skanska bygga nya bostäder enbart i större
städer de närmaste åren?
– Våra egenutvecklade bostadsprojekt, på egen
mark, kommer att ske i tillväxtorter. Framför
allt i de tre storstäderna och på universitetsorterna, men även i vissa andra städer med över
50 000 invånare. Men vi ska lämna anbud på
projekt även i mindre orter.
På Liseberg med
knäckebröder
bara i 08-området. Distrikten i Uppsala och Nyköping ingår i Kommersiellt (f d Nord) respektive Bostäder (f
d Syd), men fortsätter att bygga alla
typer av hus.
Vad innebär förändringen för
yrkesarbetarna?
– Ingenting, vi har en öppen dialog
med medarbetarna om var de hör
hemma. Vi hoppas att de som föredrar att bygga bostäder kommer till
vår region, och omvänt, säger Mats.
Skanska bjöd på berg- och dalbana.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Till de något mindre projekten hör de att bygga
vindkraftverk. Här vill Skanska bli marknadsledande?
Anders Wikberg
Nya regionnamn i Stockholm
Två av Husregionerna i Stockholm
har bytt namn. Den tidigare Sydregionen heter nu Region Hus
Stockholm Bostäder, medan Nord
bytt namn till Region Hus Stockholm Kommersiellt.
– Vi renodlar verksamheterna,
samlar kompetensen och blir tydligare mot marknaden, förklarar
Mats Nyström, regionchef, Region
Hus Stockholm Bostäder.
Renodlingen sker än så länge
– Inte nödvändigtvis stora, men gärna. Bland
våra större väg- och anläggningsprojekt på
senare tid hör Norra Hamnen i Malmö, Partihallsförbindelsen i Göteborg och Norra Länken i Stockholm till de föredömliga. Oerhört
komplexa projekt som tack vare grundlig och
framsynt planering kunnat genomföras med
hög produktivitet.
Till toner av Doris & Knäckebröderna kunde Skanskaanställda
från Väst njuta av familjedagen på
Liseberg som enligt tradition
genomförs vartannat år.
I sedvanlig ordning bjöd
Skanska både på underhållning
och mat samt möjlighet till hisnande upplevelser i alla åkattraktioner. Skanska Sveriges vd
Anders Danielsson var på plats
och inledde dagen.
3
– Vi har inte märkt någon skillnad
över huvud taget sedan vi började få
ACP Evolution Diesel levererad, och
det får man ju säga är ett gott betyg
för en miljödiesel, säger Stefan
Lundgren och Risto Ekedahl på
Angereds Krossen, vars tunga arbetsmaskiner slukar uppemot 170 kubikmeter diesel varje år.
Med råtalloljans hjälp minskar de
fossila koldioxidutsläppen framöver
med 22 procent.
Foto: Anders Egle
Tall i tanken minskar
koldioxidutsläppen
Tillbaka till rötterna, i dubbel bemärkelse, är vad
som gäller för Skanskas dieseldrivna fordon framöver.
Redan Rudolf Diesels första motor och sedan TForden drevs av alltifrån etanol till jordnötsolja, och
nu kan dagens anläggningsmaskiner också få sin
explosiva näring från växtriket.
■ ■ ■ – Jag har inte märkt någon skillnad
över huvud taget, varken på förbrukningen,
slitaget eller ens på lukten, det är ju ett gott
betyg för den nya dieseln, säger maskinföraren
Stefan Lundgren på Angereds Krossen utanför
Göteborg.
Sedan augusti har Stefan och hans kollegor,
liksom alla andra Skanska-arbetsplatser som
får sina leveranser från depåerna i Göteborg,
Karlshamn eller Gävle, fått en ny typ av diesel i
tankarna till sina törstiga dumprar och hjullastare: ACP Evolution Diesel.
Ingen vanlig inblandning
– Det är Preems raffinaderi i Göteborg som
har investerat i en unik anläggning som kan
producera standarddiesel av miljöklass 1 baserad på förnybara råvaror, till exempel vegetabiliska fetter som raps- och råtallolja, säger
Peter Vernersson på Skanskas Supportfunktion
Miljö.
Eftersom tillgången på den förnybara råvaran än så länge är begränsad utgör den i nuläget ”bara” 14 procent av dieseln, men det
handlar inte om någon inblandning av traditionellt slag, som när man ”spär ut” vanlig diesel med några procent RME. I det här fallet
raffinerar man i stället den vegetabiliska oljan
på i princip samma sätt som den fossila, vilket
gör ACP Evolution Diesel identisk med en ren
fossil diesel ända ner på molekylnivå.
– Med rapsolja som råvara minskar utsläppen av fossil koldioxid med 17 procent, men
när Preems fabrik i Piteå snart är klar kan man
även raffinera råtallolja, som förädlats från
pappersbrukens restprodukt svartlut, och då
minskar de fossila koldioxidutsläppen med 22
procent.
– Talloljedieseln har högre halt paraffiniska
kolväten än den fossila dieseln, så tändningsegenskaperna är till och med bättre, men
framför allt innebär den att vi på Skanska
kommer att minska våra utsläpp med flera
tusentals ton fossil koldioxid varje år, förklarar
Peter Vernersson.
Anders Egle
Kreativt
landmärke i Lund
Skanska tar över
efter 52 NCC-år
Vid årsskiftet drar Region Hus Syd i
gång bygget av Lunds nya landmärke,
Ideon Gateway. Huset, med 19 våningar
och glasfasader i regnbågens färger, ska
ligga intill Lunds universitet. Det blir en
mötesplats för kreativa människor och
företag med kopplingar till universitetet.
700 arbetsplatser, hotell och konferensverksamhet planeras på 22 000 kvadratmeter. Projektet är värt omkring 250
miljoner kronor och ska vara klart sommaren 2012.
Sedan den 1 september är det Distrikt Mark Syd i Region
Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen som sköter
drift och underhåll på Nynas Petroleum i Nynäshamn.
Inte NCC, som har skött detta uppdrag sedan 1958.
– Vår regionchef Patrik Larsson och distriktschefen
Juhani Heikkilä gav sig sjutton på att vi skulle få ta över
och såg till att vi lämnade ett ovanligt genomarbetat
anbud, förklarar Udo Garbe, produktionschef, som än så
länge har tre man till sin hjälp på Nynas.
Uppdraget är på två år, med option på förlängning
och arbetsuppgifterna rör det mesta mellan himmel och
jord.
4
Ideon Gateway ska byggas på en av Lunds
högsta punkter, hela 75 meter över havet.
Lägg därtill husets 72 meter så har vi ett
nytt landmärke på de skånska slätterna.
Skanska tar över på
Nynas raffinaderi.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Byggnadskonst utöver det vanliga
Entreprenören Mikael Blomqvists
unika Kulturkub i natursköna Furillen
på norra Gotland är ett bygge som
genomsyras av millimeterprecision i
alla moment.
Under projektets gång har det
krävts helt nya lösningar och medarbetarna inom Region Hus Sydost har
fått sitt verkliga elddop.
■ ■ ■ Mitt inne i tallskogen, bortom det
gamla stenbrottet, hittar man något som vid
första anblicken påminner om försvarets
kvarglömda och sönderrostade förrådsbyggnader. Men det är ett sprillans nytt bygge, fast
annorlunda.
– Mycket annorlunda, betonar Skanskas
snickare Jonnie Pettersson som håller på med
en av de sista detaljerna, några trappsteg i
betong.
Han slipar, mäter och provar flera gånger
tills trappsteget sitter perfekt. Allt ska passa på
millimetern, silikon och tätningsmassa är
bannlyst!
– Det handlar om precision och speciallösningar rakt igenom och vi har fått tänka i nya
banor under projektets gång, säger projektchefen Oskar Johansson och arbetsledaren Jan
Dehlin.
Det 600 kvadratmeter stora atriumhuset i
två våningar med öppen innergård i mitten
och generöst ljusinsläpp står på en grusbädd
som är en och en halv meter tjock. Den ska
klara av att ta emot upp till 200 kubikmeter
vatten om klimatet skulle förändras radikalt.
– Redan vid gjutningen av bottenplattan var
vi tvungna att ha allting på millimetern rätt,
annars skulle det få konsekvenser längre fram,
eftersom allting hänger ihop, säger Oskar
Johansson.
– Jag har aldrig läst så mycket detaljritningar. Men det har samtidigt varit ett spännande projekt, säger Jonnie Pettersson.
Gjutningen en prövning
Huset innehåller väldigt mycket teknik och
kravet är att kablar ska dras i bjälklaget så att
de inte syns, vilket ställt stora krav på gjutningsprocessen.
– När vi skulle gjuta ett valv på 300 kvadrat-
Hydrauliskt utfällbara sektioner bildar terrasser när de fälls ut …
Foto: Mikael Svensson
… och när de fälls in förvandlas fasaden till ett
homogent och rostigt plåtskal.
meter gick det åt tio ton armering och vi gjöt
med självkompakterande betong eftersom vi
inte kunde vibrera, berättar Oskar Johansson.
I konstruktionen möter naturens mjukhet
det industriellt hårda, till exempel yttertaket
med sedumgräs och innertakets högkorrugerade industriplåt. Ytterfasaden är en speciallegering av rostbelagd courtenplåt, där hydrauliskt
utfällbara sektioner bildar terrasser och då öppnar sig stora glaspartier.
– Jag har arbetat 34 år i byggbranschen, men
aldrig varit med om ett liknande projekt, säger
Jan Dehlin.
Mikael Svensson
Anders Norrby och Jonnie Pettersson har satts på många prövningar under arbetet med Kulturkuben. Men projektet har varit
intressant.
Kuben sätter Gotland på världskartan
Projektchefen på Gotland, Oskar Johansson, och arbetsledaren Jan Dehlin, har haft
många diskussioner kring olika lösningar vid byggandet av Kulturkuben i Furillen.
Projektet har satt alla medarbetare på hårda prov när det gäller kreativa lösningar.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Mikael Blomqvist, entreprenören från Karlskrona, vill med sitt drömprojekt i
Furillen skapa en studio och en miljö dit konstnärer, arkitekter, artister och författare kan dra sig tillbaka för kreativ verksamhet. I huset ska de både kunna
arbeta och bo i samband med projekt. Arbetsnamnet är Kulturkuben och det är
en fantastisk byggnad i en unik miljö som ska sätta Gotland på världskartan
hoppas Blomqvist. Kulturkuben byggs med den absolut senaste miljötekniken.
– Kombinationen av läget på Furillen, naturen runt omkring och denna skulpturala byggnad är oslagbar och helt klart främjande för alla kulturella aktiviteter, säger Mikael Blomqvist.
5
SEOP 2 snarlikt SEOP 1
SEOP 2 pågår liksom SEOP 1 i tre år, från 2011 till 2013. Inklusive tilldelningsperiod är dock bägge programmen sexåriga.
Liksom tidigare avsätter den som deltar i SEOP en procentsats,
upp till 5 procent, av sin årliga bruttolön i aktiesparprogrammet.
Men det finns också nyheter i SEOP 2.
– Bland annat kommer det att gå att ändra procentsats på
sitt aktiesparande i SEOP 2 vid tre tillfällen varje år, i januari,
februari och september. Man kan både öka och minska sin
investeringsgrad via Entré Skanska, berättar Annika Bernhard.
Det går också att göra en engångsavsättning – utöver
månadssparandet – i SEOP 2 under det första halvåret 2011.
Mer information om SEOP 2 kommer du att hitta på förmånsportalen Entré Skanska, på www.skanska.se/entreskanska.
Inbjudan kommer även att skickas hem till dig. Även du som
deltog i SEOP 1 måste anmäla dig på nytt, men du behåller
samma konto och samma inloggningsuppgifter.
Så håller du koll
på ditt innehav
När Inge Håkansson tar en tur på sin välputsade HD kan han tänka på värdeutvecklingen på
Skanskaaktierna så blir färden ännu trevligare.
Foto: Mikael Svensson
Inge satsar vidare
på Skanskaaktier
Skanskas aktiesparprogram (SEOP)
fortsätter i en andra omgång, från
2011 till 2013.
För Inge Håkansson, anläggningsarbetare i Blekinge, är det självklart att
fortsätta i SEOP.
■ ■ ■ Inge Håkansson är egentligen berg-
sprängare i Region Väg och Anläggning Sydost, men just nu bygger han om en rondell i
Jämjö utanför Karlskrona. Inge har varit med i
SEOP 1 sedan starten 2008, och tänker fortsätta i SEOP 2 efter nyår.
– Ja, självklart, det är ett väldigt bra långsik-
tigt sparande som hittills gett mer än 100 procent i vinst. Man måste ha en himla tur på
börsen om man ska lyckas fördubbla sina
pengar på bara tre år, påpekar han.
Inge går då och då in på nätet och tittar
efter hur det går för hans Skanskaaktier. Det
brukar vara trevlig läsning.
– I och med den gratis matchningsaktie
man får för var fjärde aktie man köper är det
väldigt svårt att göra en dålig affär.
Behåller aktierna
Tre av de tio på Inge Håkanssons arbetsplats
tillhör de drygt 3 000 medarbetarna på
Skanska Sverige som deltar i SEOP 1. Inge,
själv 54 år, tycker lite synd om de yngre som
Som deltagare i SEOP har du ett eget aktiesparkonto på
www.benefitaccess.com. Där finns informationen om ditt
aktieinnehav samlad.
– Det går att ställa om sidan till svenska och under fliken
Information om aktie får du veta hur många aktier du har och
kommer att få, och när de finns tillgängliga, tipsar Annika
Bernhard.
Under rubriken Mina Förmåner på Entré Skanska finns svar
på vanliga frågor om SEOP och kontaktuppgifter till bankens
kundtjänst, om du behöver hjälp med att komma åt ditt
aktiesparkonto.
inte tycker att de har råd att delta.
– De har det tufft med småbarn och huslån
och annat, och har inga pengar att avvara.
Tilldelade aktier från SEOP 1, som avslutas
den 31 december, tickar ut löpande under en
36-månadersperiod, fram till januari 2014.
Inge Håkansson har inga planer på att ta ut
sina aktier än på ett bra tag. Annika Bernhard,
projektledare för SEOP på Skanska Affärsstöd,
tycker att det låter klokt.
– Vill man sälja sina aktier från SEOP 1 bör
man vänta in sina matchningsaktier och sälja
dem först, så man inte missar kommande tilldelning av aktier från Skanska. Men det här
måste man förstås avgöra själv, säger hon.
Shuttle buggy
på flygande banjobb
Den 2 100 meter långa landningsbanan vid Smålands Airport i Växjö har fått ny asfalt.
– Kvalitetsmässigt har det blivit ett kanonresultat, säger en
nöjd Niclas Johansson, som är projektchef på Region Asfalt.
För att undvika skarvar i banan utfördes arbetet utan
stopp trots att flygplatsen var öppen.
– Det var lite trixigt, fortsätter Niclas, men med hjälp av
en shuttle buggy gick det bra. Det är en enhet framför läggaren som rymmer närmare 30 ton. Med den slipper man
dra ner på farten när bilarna ska fylla asfalt.
I shuttle buggyn bearbetas massan för att sedan matas in
i läggaren.
6
Anders Wikberg
Emil vann SM
i multisport
I Sverige finns det fyra shuttle buggyer, varav två i
Skanskas ägo.
Emil Dahlqvist är inte bara arbetsledare på Region Hus Sydosts bygge av
Domstolsverket i Jönköping, sedan slutet av september kan han också titulera
sig svensk mästare i multisport!
Emil vann i lag tillsammans med
Aron Prince och de båda cyklade,
sprang och paddlade i 8 timmar, 46
minuter och 45 sekunder för att bärga
guldmedaljen.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
80 YA och lärlingar
åter där de hör hemma
En gång Skanska, alltid Skanska.
Så kan man tolka den rundringning som P-O
Johansson gjorde bland uppsagda yrkesarbetare och
lärlingar. Varenda en ville nämligen komma tillbaka,
trots att de flesta redan hade hittat andra jobb.
■ ■ ■ När det under försommaren blev tyd-
P-O
Johansson.
ligt vart byggvindarna blåste insåg Skanskas
husregioner i Stockholm att det behövdes fler
yrkesarbetare i företaget. Och vilka kunde
passa bättre i Skanska än de som hade blivit
uppsagda under den senaste lågkonjunkturen?
Uppdraget att ringa till dessa 55 yrkesarbetare gick till P-O Johansson, MB-ansvarig i
Region Hus Stockholm Kommersiellt, tidigare
träarbetare och lagbas.
P-O visste inte riktigt vad som väntade
honom, när han började ringa runt.
– Men det visade sig att så gott som samtliga
hade fått nya jobb, bara ett fåtal gick och
stämplade. Tydligen är våra YA eftertraktade
på marknaden, konstaterar han.
Men lite förvånad blev P-O Johansson ändå
över det faktum att alla 55 tackade ja till att
återvända till Skanska. Åtminstone något
undantag hade han räknat med.
Ingen bitterhet
Det var ingen som var bitter? Det måste ha
känts tungt att ha blivit uppsagd, efter i vissa
fall mer än tio år på Skanska?
– Ja, det var tungt för dem, men någon bitterhet upptäckte jag inte. De flesta har förmodligen redan vant sig vid att det är väldigt
mycket upp och ner här i byggbranschen.
Grabbarna vet också att uppsägningarna går
rätt till enligt turordningslistan.
P-O ringde också till de 25 lärlingar som
hade sagts upp under det senaste året. Med
precis samma positiva resultat, alla ville återvända till Skanska.
– Men här var det lite mer komplicerat, en
del hade kommit in på utbildningar och det
dröjer lite innan dessa kan fortsätta hos oss.
Nu i september är hälften tillbaka, men på sikt
räknar jag med dem allihop.
Anders Wikberg
Morris Bogosson tillbaka där han hör hemma. Här ser vi Morris (t v) med sin betongarbetarkollega Lars-Erik Åström i kvarteret Välbehaget, i Hornsberg på KungsFoto: Peter Nordahl
holmen i Stockholm.
Morris tackade ja direkt
Morris Bogosson, 46-årig betongarbetare på
Region Hus Stockholm Bostäder, var en av dem
som fick ett telefonsamtal från P-O Johansson i
början av sommaren.
■ ■ ■ – Självklart blev jag väldigt glad när
han ringde, och jag tackade ja direkt, berättar
Morris, som jobbat i 20 år på Skanska, sedan
mitten av 1980-talet.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Mindre glad var han i vintras, när han
fick veta att han skulle sluta den 28 februari.
– Klart att jag blev ledsen, det kändes väldigt tungt. Jag har blivit uppsagd flera
gånger förut, men den här gången trodde
jag att jag skulle få bli kvar.
Morris har tre barn, och säger att det var
lite tufft att få ihop ekonomin i våras. Det
han fick från ströjobben på ett bemanningsföretag räckte inte. Men när det började
ljusna för byggbranschen började han förstå att
han hade goda chanser att få komma tillbaka.
Sedan i slutet av juli jobbar han med de nya
lägenheterna i kvarteret Välbehaget vid Hornsbergs Strand, på Kungsholmen i Stockholm.
– Hälften av killarna här känner jag sedan
tidigare, berättar Morris, som tycker att den
sociala samvaron är det allra bästa med
Skanska; ”bra killar att jobba med och bra
chefer”.
7
Förberedda på det
som inte får hända
Ett betongelement faller från lyftkranen och träffar tre byggarbetare på vägen
ner: två av dem blir hängande svårt skadade i sina säkerhetsselar längs husväggen, den tredje träffas och kläms fast under det sex ton tunga blocket när det
når marken med full kraft.
Inför den fruktansvärda synen drabbas den svårt chockade kranföraren, 50
meter upp i luften, av en hjärtinfarkt.
■ ■ ■ – Jag är MYCKET nöjd med dagen!
säger Ingemar Björner, montageledare på
Skanska Stomsystem, och tar en senapsfylld
tugga på grillkorven.
Alldeles nyss har han bevittnat den smått
unika övning som han själv är en av idékläckarna till, där ett autentiskt larm gick till SOS
Alarm om en allvarlig olycka vid Skanskas
domstolsbygge i Jönköping.
Lång larmkedja
– Jag tänkte att vi under Safety Week borde ha
en övning där vi bjuder in alla som blir involverade om en olycka inträffar. Tillsammans med
Lennart Gunnarsson och Sören Alverfeldt på
Region Hus Sydost satte vi ihop ett program
som jag tror alla inblandade är nöjda med så
här efteråt, säger Ingemar Björner.
Under fyra timmar fick ett 50-tal medarbetare, inklusive många underentreprenörer,
först höra representanter från bland andra
räddningstjänsten, ambulansen och polisen
berätta om hur de samverkar och agerar på en
olycksplats. Men också om hur de önskar att vi
andra ska agera.
Även räddningstjänsten i Jönköping drog många lärdomar av
övningen på Skanskas bygge. Repen trasslade sig när dockan,
föreställande en kranförare som drabbats av hjärtinfarkt, skulle
firas ner från 50 meter.
Produktionschefen Lennart Gunnarsson summerar dagen med att bland annat gå igenom den
omfattande telefonkedja som nådde ända till
Skanska Sveriges verkställande ledning när larmet om en olycka gått.
8
Krishantering
– Säkra alltid platsen runt olyckan först, så att
inte något mer kan inträffa. Ta sedan hand om
Martin Pettersson och Stefan Larsson turades
om att agera hjärt- och lungräddare på den fingerade medarbetare som klämts under ett
betongelement, tills räddningstjänstens personal kom till olycksplatsen.
En mycket belåten Ingemar Björner, en av initiativtagarna till övningen, pustar ut.
de skadade och var då inte rädda för att röra
dem. Er HLR-insats kan vara helt livsavgörande. Se sedan till att det finns guidning och
utrymme för räddningstjänsten att komma så
nära olycksplatsen som möjligt, och efteråt:
var noga med ALLAS krishantering, löd sammanfattningen.
Anders Egle
Nya domstolsbyggnaden i Jönköping blev under en dag
skådeplats för en massiv räddningsinsats. Till höger i bilden
syns det 50-tal Skanska-åskådare som intresserat följde
händelseförloppet.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
– Tack vare bonusen ligger vi ett steg före med säkerheten och har varken haft tillbud eller olyckor sedan april, berättar snickaren Reine Bergström, som ser fram mot
hockeykväll och gärna ett intressant föredrag.
Foto: Carlo Laszlo
Ny bonus skapar säkrare arbetsplats
– Vi måste skapa en så säker arbetsplats att vi kan
ta oss till pensionen. Och då kan den här bonusen
vara en bra hjälp.
■ ■ ■ Reine Bergström i Sandviken har job-
bat som snickare sedan 1970. Han har sett hur
arbetsmiljön blivit allt viktigare.
– Allt var inte bättre förr, konstaterar han.
Och det är tydligt att bonusen gjort vår arbetsplats renare, trevligare och säkrare.
Tillsammans med ett tiotal kollegor från
Skanska och en rad underentreprenörer bygger han sedan i april huvudkontor åt Sandvik
Mining and Construction (SMC). Bonusen
han talar om är en speciell arbetsmiljöbonus
som Skanska och SMC tagit fram gemensamt
och betalar hälften var för. Den omfattar både
UE och Skanskas medarbetare.
Ida Nilsson, distriktets miljö- och arbetsmiljöingenjör förklarar:
– Bonusen består av två delar. För att den
ena halvan ska falla ut gäller det att alla på
arbetsplatsen alltid har full skyddsutrustning.
Den andra halvan betalas ut beroende på antal
inrapporterade observationer, tillbud och
skyddsrondsanmärkningar, det vill säga
om vi arbetar förebyggande.
Bonusen ryker
Högst tre anmärkningar tillåts under
en månad när det gäller skyddsutrustningen, sedan ryker halva bonusen.
– Det är en bra påtryckning på
alla underentreprenörer, säger
Reine, för hittills är det bara de
som gjort att vi tappat bonus.
Region Hus Norr ligger vanligen högt i statistiken när det gäller olyckor. Men hittills i projektet är de helt olycksfria.
– Och vi skriver obs-rappor-
Kajerna byggs av Skanska
Skanska inledde i september sitt tredje
större kajjobb på Gotland på senare tid.
Nu är det dags för en ny kaj mitt i Visby
åt Gotlands kommun.
– Vi samlar viktiga erfarenheter och
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
lär oss mer i varje kajprojekt, säger
Patrik Andersson, distriktschef på
Region Grundläggning.
I Visby Hamn har färjor tidigare skadat sina propellrar i kajen. Fram till nyår
ter nästan dagligen, skrattar Reine. Förr skrev
vi ingenting. Vi snackar också mycket mer
säkerhet sinsemellan.
Bonusen är en gemensam aktivitet,
som ett föredrag eller bowling; en
hockeymatch är redan utlovad.
Ida Nilsson:
– När projektet är över i april
2011 ska det utvärderas för att se
hur vi kan gå vidare.
Carlo Laszlo
Ida Nilsson, miljö- och
arbetsmiljöingenjör,
menar att engagemanget för säkerhetsfrågor har
ökat tack vare
den nya bonusen.
Skanska räddar
Gotlandstrafiken.
Sommarbygge
för tjejer
bygger därför Region Grundläggning, i
ett internkonsortium med Väg och
Anläggning Sydost, en ny kaj och muddrar hamnbassängen.
– Det är en otrolig styrka att vi i dessa
typer av projekt förenar våra kompeten-
Under sommaren har högstadietjejer i Härnösand haft möjlighet
att gå på byggskola. Det är verksamheten Technicus som hållit kurserna och Kustdistriktet på Region
Hus Norr har gjort det möjligt
genom att skänka två byggsatser
till friggebodar. Givetvis lånade
Skanska ut skydds- och varselkläder också. Stugorna auktionerades
ut när de var klara.
ser inom bolaget. Just nu river vi den
gamla kajen, men vi stör inte färjetrafiken, berättar Patrik.
15–20 yrkesarbetare och 4–5 tjänstemän arbetar i projektet, som delvis
finansieras med EU-pengar.
9
Tre färger på Skanskas
allt grönare miljökarta
Skanska Sveriges projekt har delats in i tre kategorier beroende på hur miljövänliga de är. Kategorierna har fått var sin färg: Mörkgrönt, Grönt
och Beige.
■ ■ ■ 2009 var 25 procent av Skanska Sveriges projekt Gröna, riktigt miljövänliga, och
75 procent var Beige, måttligt miljövänliga.
Men miljöchefen Johan Gerklev har fortfarande inte fått öppna sin mörkgröna målarburk.
– Mörkgröna projekt handlar om byggnader som är självförsörjande på energi, eller till
och med skapar energiöverskott till sin omgivning, förklarar han.
Mörkgröna byggnader har egna energikällor, i form av solceller, vindsnurror och liknande, och många är passivhus. Enligt Skanskas plan ska 10 procent av de hus som företaget bygger 2015 vara Mörkgröna.
Det låter som ett ambitiöst mål, men Johan
Gerklev hoppas att det kommer att överträffas.
Skanska har i stort sett inget val.
– 2019 träder en EU-lag i kraft, enligt vilken
alla nybyggda och ombyggda hus i EU måste
vara självförsörjande på energi. För offentliga
byggnader gäller lagen redan 2018. Det vore
väl sjutton om inte Skanska lyckades nå en
tiondel av vägen dit på fem år.
Allt grönare
2015 ska 75 procent av projekten på Skanskas
miljökarta vara Gröna, och 15 procent ha
Beige färg.
Men borde inte Skanska sluta med Beige
projekt? Johan håller med, men tillägger att
vad som är Beige i dag inte är Beige 2015 –
kriterierna för färgerna skärps efter hand.
– Vad som räknas som extra miljövänligt
i dag, som LEED-certifierade hus, kommer
att vara standard 2015. Det är till exempel
möjligt att en del hus som nu räknas som
Green Building kommer att räknas som
Beige 2015.
Såväl vind som solkraft kommer att användas
för att värma upp husen inom en inte särskilt
avlägsen framtid.
Johan Gerklev har en stark tilltro både till
den allt snabbare tekniska utvecklingen och
svenskarnas ökande miljömedvetenhet.
– Utvecklingen går fortare än de flesta tror.
Det har hänt enormt mycket sedan 2001, och
det är lika lång eller kort tid kvar till 2019.
Krossen i Larsboda i Farsta, i södra
Stockholm, blev i våras Sveriges första
gröna kross. Man uppfyllde då Skanskas kriterier för Grön Anläggning.
– Mycket av arbetet bestod av
10
Stefan Larsson KTH-professor
dokumentation och planering, berättar produktionschefen Åsa Pettersson.
Att de flesta maskiner i Larsboda är
moderna, med låg dieselförbrukning,
bidrog till utnämningen.
– Just nu tittar vi mycket på hur vi
ska kunna minska energiförbrukningen ytterligare. Det handlar om en
lång rad olika frågor, som att plana ut
transportvägar och att samarbeta mer
med våra UE, exemplifierar hon.
Grönt byggande handlar inte bara om att
husen blir gröna. Byggarbetet ska också
göras på ett miljövänligt sätt. Skanska har
därför satsat på gröna arbetsplatser.
Ombyggnadsprojektet Prästbolet 2 i Lycksele blev för ett par veckor sedan den 200:e i
raden av gröna arbetsplatser.
Anders Wikberg
En grön kross är inte grön,
bokstavligt talat.
Sveriges första
gröna kross
200:e gröna
arbetsplatsen
Ny professor
på KTH.
Region Grundläggnings 42-årige teknikchef Stefan
Larsson är sedan den 1 september professor i geoteknologi på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.
– Väldigt hedrande att just jag fick jobbet. Men jag är
inte färdig med Skanska än, jag hoppas få komma tillbaka
en dag, säger han.
Stefan forskar bland annat om jordförstärkning med KCpelare.
– Det är tillämpad forskning, så jag kommer ofta att
besöka Skanska-projekt och förhoppningsvis kan Skanska
dra nytta av mina slutsatser.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Mycket behövde repareras under festivalen.
Ragnar Oddsson, närmast kameran, och
Johan Lindén jobbar med den tillfälliga fotbollsplanen.
Esa Laaksonen, närmast kameran, elektriker på Skanska Maskin, kollade elinstallationerna tillsammans med produktionschefen Daniel Egermayer.
Foto: Stig-Åke Jönsson
Skanska byggde
Malmöfestivalen
Nyligen avslutades den 26:e Malmöfestivalen – en stor mat- och musikfest som dominerar centrum i en hel
vecka, med runt 1,2 miljoner besökare. I 22 år har Skanska byggt upp
festivalen.
Och den mannen var i år Ragnar Oddsson:
– Det var fullt upp hela tiden. Mycket gick
sönder eftersom det blåste kraftigt ett tag. Men
inget värre än att vi kunde fixa det.
– Annars är detta med Malmöfestivalen
bara väldigt annorlunda och roligt, tycker jag.
Roger Carlsson
Tommy Persson, till vänster, körde lastare på festivalområdet och
satte, tillsammans med Thomas Olsson upp avspärrningar intill
den stora scenen på Posthusplatsen.
■ ■ ■ – Jag har varit med sedan 1995. Det
här är kul och omväxlande, så jag är gärna
med nästa år också, säger Ragnar Oddsson, på
Region Väg och Anläggning Syd.
För Väg och Anläggning Syd är Malmöfestivalen ett något annorlunda projekt, som trots
att det återkommer år efter år aldrig blir rutin.
– Förutsättningarna förändras ju varje år.
Man byter plats i staden för olika aktiviteter
och mycket är nytt, säger Daniel Egermayer,
produktionschef under festivalen, som var
hans femte i ordningen.
Tält och staket
För Väg och Anläggning handlade det om att,
med hjälp av underentreprenörer, sätta ut och
bygga upp fem stora evenemangstält och 90
småtält. Att placera ut 200 meter byggstaket
och 1 000 meter kravallstaket.
Det handlade om att sätta kyl- och förvaringscontainrar på rätt plats och i rätt tid,
samt göra nödvändiga installationer. Att ställa
ut marknadsstånd och matbodar och montera
dessa i förekommande fall. Samt att sätta 60
bajamajor på plats – och mycket, mycket mer.
Jobbat en månad
Daniel Egermayer:
– Totalt har vi jobbat en månad. Och det
har varit fullt ös hela tiden. Vi började två
veckor innan festivalstart och vi hade en vecka
på oss att avveckla och montera ner allt vi
byggt upp. Dessutom hade vi jour under själva
festivalen, fast bara med en man i tjänst.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Trudi Andersen, duktig wakeboardtjej som vann både den norska och svenska deltävlingen. Hon tog även
hem guldmedaljen i Superfinalen.
Foto: Max Olsson
…och var själva med
Skanska inte bara byggde upp Malmöfestivalen
nyligen utan deltog dessutom med en ungdomssatsning som döptes till Skanskahänget.
■ ■ ■ På Anna Lindhs plats, där Skanska har
flera kontorshus och pågående projekt, hade
två bodar byggts upp. Här kunde man få
information, tips och konkreta exempel på vad
Skanska gör för en bättre miljö.
Ute i kanalen intill bidrog Skanska även
med ett hinder till en wakeboardbana och
tävlingen Urban cable tour. Här fick ungdomar prova på att åka wakeboard på ett miljövänligt sätt. De drogs av en vajerlina i stället för en båt. Festivalveckan avslutades
sedan med finalen av Urban cable tour där
wakeboardproffs från hela Norden tävlade.
11
Veteranerna såg
borren gå igenom
Hallandsåsen
Det blev jubel och glada skratt – och
en hel del lättade kommentarer – när
tunnelborren Åsa brakade igenom
den sista biten av det östra tunnelröret i Hallandsåsprojektet.
■ ■ ■ Många problem har man brottats med
under åren, men för tunnelveteranerna Johnny
Lindersson och Åke Johansson har det aldrig
funnits någon tvekan:
– Jag har alltid varit säker på att vi skulle
lyckas, säger Johnny.
Ända sedan Skanska kom in som ny entreprenör 1996 har Johnny och Åke jobbat med
projektet:
– Visst har det varit en del svåra stunder, så
nog var det en rent otrolig känsla när borren
gick igenom. Det blev ett jubel som verkligen
satt fint!
Västra röret kvar
Genombrottet den 25 augusti innebar att den
första av de två 8,6 kilometer långa tågtunnlarna genom Hallandsåsen år färdigborrad.
Nu har arbetet med att demontera den
3 200 ton tunga och 250 meter långa tunnelborrmaskinen börjat. I februari ska Åsa, som
den väldiga borren döpts till, ta sig an det
västra tunnelröret genom åsen.
Johnny Lindersson, som hela tiden varit
arbetsledare för bergteamet tänker på åren i
Hallandsås med värme.
– Ja, inte minst kamratskapet har varit jättebra. 1997 var en jobbig höst när vi fick problem med tätningsmedlet. Men vi jobbade på,
borrade och dränerade för att få bort allt.
Och Åke Johansson, som jobbat med förstärkningsarbeten och injektering, tänker mest
på vattnet, när han ser tillbaka:
– Det är ju så mycket vatten i åsen. Det var
det största problemet. Men vi klarade det
också.
– Mycket kan vi tacka borren för. Det är
ordentliga grejer.
På plats 2015
Johnny jobbar nu med hälsa och säkerhet i
tunnelprojektet. Åke ska delta i arbetet med
att spränga för ett tiotal tvärtunnlar mellan de
båda huvudtunnlarna.
Och även om båda närmar sig pensionsåldern kan man lita på att de finns på plats när
tunneln genom Hallandsåsen invigs.
De var ju med om det historiska första
genombrottet och tänker inte missa slutet!
Roger Carlsson
Johnny Lindersson, till vänster, och Åke Johansson har varit med i projekt Hallandsås sedan 1996. Nu
fick de vara med om det första, stora genombrottet i tunneln.
Foto: Holger Staffansson
12
Klockan 13.10 den 25 augusti bröt tunnelborrmaskinen Åsa igenom den sista bergv
nelarbetare och ett stort mediauppbåd beundra det väldiga borrhuvudet, drygt 10
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
?
Tänker du
vara med i
Skanskas aktiesparprogram?
Den stora dagen firades med en läcker buffé,
som dukats upp i norra mynningen av det
västra tunnelröret, det tunnelrör som nu återstår att borra igenom.
Andreas Johansson,
arbetsledare, Region
Väg och Anläggning
Norr, Kalix.
– Jodå, jag är redan
med och tänker nog
fortsätta efter nyår
också, det är väl i stort sett samma program som förut som fortsätter såvitt jag
förstår. Jag gick med redan från starten,
jag vill minnas att jag anmälde mig till
det redan 2007.
– Det händer ibland att jag går in och
tittar efter hur många aktier jag har fått,
man är ju lite nyfiken. Det verkar ha gått
väldigt bra för programmet hittills, lite
över förväntan faktiskt. Om det finns fler
här uppe som också är med? Jag vet inte
riktigt, men jag har en känsla av att det
är två-tre stycken andra som är med. Vi
pratar inte så ofta om det.
Bernt Wessman,
snickare, Region Hus
Sydost,
Kvarn/Borensberg
(Östergötland).
– Aktiesparprogrammet? Nej, det ska jag
inte, jag känner inte ens till att det finns
ett sådant på Skanska. Det har jag inte
hört talas om. Men du får gärna skicka
lite papper till mig så får jag väl se vad
det är för något. Än så länge är jag varken positiv eller negativ.
Gladast av alla var nog skiftledaren Johnny
Schütt som, när dammet lagt sig efter genombrottet, klättrade ut genom Åsas borrhuvud och
vinkade triumferande.
Kort om
Hallandsåsprojektet
En järnvägstunnel, Sveriges längsta, byggs
genom Hallandsåsen, från Förslöv i söder
till Båstad i norr.
Syftet med tunnelbygget är att öka
kapaciteten för västkusttrafiken. Genom
tunneln kan tågen köra i full hastighet med
maximal godsvikt. Antalet tåg ökar från i
dag fyra till 24 i timmen.
Projektet består av två 8,6 kilometer
långa enkelspårstunnlar. De två huvudtunnlarna sammanbinds av 19 tvärtunnlar.
Konsortiet Skanska-Vinci HB bygger tunneln på totalentreprenad åt Trafikverket,
väggen i Hallandsåsens östra tunnelrör. Strax efter kunde glada och lättade tun0 meter i diameter.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
vilket innebär att Skanska-Vinci ansvarar för
utformning, konstruktion och byggande.
Skanskas arbete i Hallandsåsprojektet
beräknas vara avslutat 2014.
Invigning av tunneln blir det 2015.
Torbjörn Karlsson,
lagbas och huvudskyddsombud,
Region Hus Väst,
Karlstad.
– Nej, det tänker jag
inte vara med i. Jag
känner till programmet, men jag är inte
intresserad av det. Varför? Nej, jag tycker
inte att det är så intressant med aktier
och sådant, jag har andra intressen.
Magnus Östman,
ventilationsmontör,
Skanska Inneklimat,
Kalmar.
– Nej, det känner jag
inte till, så det har
jag inte funderat på
alls. Jaså, man avsätter en viss procent
av sin lön varje månad och får aktier i
Skanska? Jaha, det kanske kan vara
något. Jag får ta och kolla upp det, det
finns väl mer att läsa om det på intranätet antar jag.
13
Storstädning runt arbetsplatsen varje vecka bidrar till en
bättre arbetsmiljö, anser fackordföranden Maik Schneider.
Snickarna Conny Wingren och Robert Johansson tycker att det har blivit mer ordning och reda sedan arbetssättet 5S infördes i husfabriken i Gullringen.
Foto: Mikael Svensson
Ordning och reda i husfabriken
Skanskas trähusfabrik i Gullringen, som främst tillverkar moduler för flerbostadshus, har hämtat
inspiration från bilindustrin.
Antalet nollfelsprojekt vid slutbesiktning har ökat
markant och på köpet har man höjt produktiviteten.
■ ■ ■ – Det är inte bara vår förtjänst, utan
Roger
Pettersson.
lika mycket resultatet av samspelet mellan teknik, fabrik och montage, säger fabrikschefen
Roger Pettersson ödmjukt.
Själv har han bidragit genom att införa ett
nytt arbetssätt med daglig styrning i fabriken,
som är en del av Skanska Industrial Production Nordics (IPN).
Alla störningar över tio minuter mäts, det
handlar om ingående material som har undermålig kvalitet och försenade inleveranser till
stationerna. Dessutom arbetar man med förutbestämda tider för när produkter ska vara
klara, så kallad taktning.
– När vi fångar störningsorsakerna kan vi gå
tillbaka och vidta åtgärder, oavsett om bristen
ligger hos leverantören eller i vårt eget flöde.
Roger Pettersson har ett förflutet hos en
underleverantör till bilindustrin och därifrån
hämtade han kvalitetssystemet 5S som en gång
utvecklades av Toyota.
S:en står för sortera, systematisera, städa,
standardisera och se till.
I korthet innebär det att man sätter tydligt
fokus på ordning och reda i fabriken. Alla
verktyg ska till exempel hänga på anvisad plats
så att ingen spiller tid på att springa och leta
efter det man behöver. Arbetet följs upp med
kontinuerliga kontroller.
Var sak på sin plats
– Vi hittar grejerna lättare när var sak hänger
på sin plats. Att springa runt och leta var tidigare ett störningsmoment. Visst kan det ibland
vara lite jobbigt att få tid att arbeta med 5S,
men i längden tjänar vi på det, säger snickarna
Conny Wingren och Robert Johansson.
– Arbetssättet underlättar mycket när det
kommer en ny medarbetare till arbetsplatsen.
Att vi numera har schemalagd städning bidrar
dessutom till en fräschare arbetsmiljö, säger
fackordföranden Maik Schneider.
Ny småhusfabrik
byggs i Gullringen
En helt ny husfabrik på 6 000 kvadratmeter
byggs 800 meter från den nuvarande
anläggningen i Gullringen. Den nya fabriken
ska ersätta alla temporära fältfabriker som
haft till uppgift att höja prefabriceringsgraden vid större bostadsprojekt.
Syftet är att både bli mer kostnadseffektiva
och höja kvaliteten. Den nya fabriken ska leverera färdiga småhus inom ramen för Skanskas
bostadsutvecklingsprogram i Norden.
Det är två tidigare kallförråd som nu
byggs om till fabrikslokaler.
När produktionen når full kapacitet ska
fabriken, som ska stå klar till årsskiftet, tillverka cirka 600 småhus per år och ha en personalstyrka på ungefär 75 man.
På köpet har effektiviteten ökat, från 158
timmar per husmodul för ett år sedan till
dagens 152,7.
Pluto först i Norden
Säpo hamnar i Ingenting
Bostadsområdet Östra Lugnet, 5 kilometer
från Växjö Centrum, ska få tolv nya BoKlokradhus på Plutos gränd.
– Det känns kul eftersom det blir ett av de
första områden i Norden där alla våra produkter kommer att finnas representerade, berättar Ann-Louice Olofsson som är affärsutvecklare för sydöstra Sverige hos Skanska Sverige.
Lite mer centralt hamnar de 22 lägenheter som också byggs enligt BoKlok-konceptet i Ljungby. De ska ligga invid Lagaån med
gångavstånd till centrum. Byggstart under
september.
Säkerhetspolisen samlar sina verksamheter i 08området i Ingentingskogen, öster om Huvudsta i
Solna.
– Vi bygger ett kontor med arbetsplatser för runt
800 personer i sju plan, varav ett under jord, förklarar
projektchefen Jonas Kiwi från Region Hus Stockholm
Kommersiellt.
Huset, en Green Building, började byggas i september och står klart den 9 april 2013. Som mest väntas
50–60 egna yrkesarbetare och ett 30-tal tjänstemän –
alla säkerhetskontrollerade – arbeta i projektet, åt
statliga Specialfastigheter Sverige AB. Total projektkostnad är cirka en miljard kronor.
14
Spadtag som krävde samarbete. Från vänster Interimstyrelsens ordförande Tomas Hermansson, kommunalrådet Carina Bengtsson
och DC Lars Hedvall, Region Hus Sydost.
Mikael Svensson
Säpos nya hus är på 44
000 kvm och kommer
även att inrymma skjutbana, friskvårdslokaler
och bilverkstad.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
?
Skanska grundar för
magpirr på Grönan
Tänker du
vara med i
Skanskas aktiesparprogram?
Skanska lägger grunden så att adrenalinberoende
Conny Wallster, snickare, Region Hus
Stockholm Bostäder,
Stockholm.
– Ja, jag är med i
SEOP redan. Jag nappade på en gång när
det började och tänker fortsätta efter
nyår också. Det är ett bra sätt att kunna
lägga undan lite. Jag har jobbat på
Skanska ända sedan 1969 och är rätt van
vid Skanskas aktiesparprogram. Jag har
varit med i tidigare varianter också, och i
det som Skanska hade med Handelsbanken.
– Jag går in och kollar på nätet ibland,
och det verkar ju gå väldigt bra för det
här programmet. Inte minst jämfört med
den vanliga börsen. Det är rätt många
där jag jobbar som är med i SEOP, kanske
en tredjedel eller något sådant. Låter lite
konstigt att en del inte har hört talas om
det, det har ju varit rätt mycket information om det.
och andra spänningssökare har något nytt att se
Fakta om Twister
fram emot på Gröna Lund.
Topphastighet: 61 km/h.
Viktlöshet: 9 gånger.
Högsta punkt: 15,25 meter.
Banans längd: 480 meter
Åktid: Cirka 1 minut.
Kostnad: 60 miljoner kronor.
■ ■ ■ Det var spaden i backen tidigt i sep-
tember på Gröna Lund i Stockholm när Region
Grundläggning började smälla ner 141 stålpålar
och borra för drygt 30 RD-pålar. Pålarna ingår i
betongplattan som i sin tur ska utgöra grunden
för nöjesfältets nya berg- och dalbana.
– Det är inget speciellt med uppdraget, utan
vi arbetar ungefär som vanligt. Men miljön är
ju kul och så är etableringen på pontoner,
säger arbetsledaren Ulf Ekblad.
Byggbod på vattnet
Byggbodar och containrar guppar stilla vid
strandkanten. Maskiner och annan utrustning
har transporterats till arbetsplatsen med färja
eftersom Grönan fortfarande är öppet och
färdvägarna på området begränsade.
– Vi är faktiskt snart klara, säger Ulf som
inte tänker återvända för en rafflande åktur.
Nej, verkligen inte, jag håller mig allt på
backen!
Borraren Örjan Brandén har inte bestämt
om det blir åka av.
– Men jag ska givetvis ta mig hit igen för att
se hur det blev när allt är klart. Berg- och dalbanan är ett skojigt jobb, säger han med ett
lätt våghalsigt leende.
Åksugna får vänta till i maj 2011 när Twister
invigs: en 480 meter lång historia i retrostil.
Banan är i trä och erbjuder möjligheter till
magpirr i den högre skolan.
Attraktionen placeras vid vattnet bakom Blå
Tåget, där det även byggs en ny strandpromenad i klassisk tivolistil från tidigt 1900-tal.
Den nya rysaren kör under och över de
gamla berg- och dalbanorna Kvasten, Vilda
Musen och Jetline. Twister korsar sin egen räls
24 gånger under den drygt en minut långa
åkturen. Dessutom får man nio gånger det
svindlande nöjet att uppleva viktlöshet på
backkrönen.
Per Johansson
Christer Holgersson,
snickare, Region Hus
Sydost, Kalmar.
– Nej, jag är för gammal för det, jag har
bara ett år kvar till
pension. Men om jag
hade varit yngre hade jag nog varit med
tror jag. Jag känner till programmet och
det verkar inte alls vara så dumt. Men,
som sagt, jag är för gammal.
Håkan Grönvall,
snickare, Region Hus
Norr, Gävle.
– Nej, det har jag inte
tänkt mig. Jag är inte
så väldigt insatt men
jag känner till det lite
grand och jag har kommit fram till att
det inte är något för mig. Jag har det bra
ändå. Jag har ett månadssparande i
aktiefonder, det räcker för mig.
Kristian Hammarström, snickare,
Region Hus Stockholm Kommersiellt,
Uppsala.
– Nej, det tänker jag
inte göra. Jag känner
till Skanskas aktiesparprogram, men jag
är inte intresserad av att vara med i det.
Varför? Nej, det ligger inte för mig helt
enkelt, det är inte mer med det.
En trio skanskingar från Region Grundläggning som lägger grunden för Gröna Lunds nya berg- och dalbana Twister
och nya svindlande upplevelser: Från vänster arbetsledaren Ulf Ekblad, maskinisten Danne Siemerling och borraren
Foto: Claes Löfgren
Örjan Brandén.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
15
Anncristines kalkyler
oförtjänt i skuggan
Kalkylatorer som Anncristine Eriksson får sällan
några applåder. Men det är mycket tack vare
sådana som hon som Skanska vinner anbudstävlingar och inte ger sig in i förlustprojekt.
■ ■ ■ Bristen på rampljus stör inte Anncristine Eriksson, kalkylator på Region Väg och
Anncristine
Eriksson.
Anläggning Stockholm-Mälardalen i Örebro.
– Nej, byggarbete är ett lagarbete och alla
har sin roll, konstaterar hon.
I distriktet är det Anncristine, kalkylkollegan Roger Karlsson och tre lokala chefer som
beslutar om ett projekt är värt att lägga anbud
på eller inte.
– Ligger det bra i tid, passar vår kompetens
och finns det lämpligt folk brukar vi gå vidare,
berättar hon.
Då tar Anncristine in förfrågningar och
offerter och börjar räkna. Hon åker också ut
och tittar på markförhållanden, transportmöjligheter och annat på den blivande byggplatsen.
Tid är pengar
Hennes del av anbudet tar från någon dag till
några veckor att beräkna, beroende på storlek.
Projekt på under 300 000 kronor får projektcheferna räkna på själva.
Andelen konkreta inköp är relativt låg i
Anncristines distrikt. Men tid är pengar och
det gäller för henne att veta hur lång tid olika
arbetsmoment tar.
– Är jag osäker ringer jag och frågar någon
annan kalkylator eller någon produktionschef.
Det brukar nappa på ungefär vart tredje
lämnat anbud. För att andelen ska öka beställer Anncristine kopior av de vinnande anbuden, dessa är vanligen offentliga.
Anncristine Eriksson gick fyraårigt tekniskt
gymnasium och har bland annat jobbat som
”pinnpojk” och arbetsledare. 1998 sökte hon
sig till Skanska som kalkylator.
– Det är väldigt varierat, men det gäller att
vara stresstålig, säger hon, som vid 47 års ålder
hör till de yngre kalkylatorerna i Skanska.
Något mattesnille behöver man inte vara.
– Men man måste behärska geometri och
kunna mängda. Annars är det bara de fyra
vanliga räknesätten, berättar hon.
Anders Wikberg
Eftersom vi
tyckte att
Anncristine
Eriksson förtjänar en
plats både på
toppen och i
solen tog vi
upp henne på
en kulle intill
hennes
arbetsplats,
nära universitetet i sydÖrebro.
Foto: Petter Koubek
Blodad tand
i Jönköping
När Blodomloppet gick av stapeln i Jönköping deltog hela 30
personer från Region Hus Sydost.
– Det är en dubblering sedan
förra året, berättar Thomas
Björk, som är hälsoinspiratör i
distriktet.
De sex lagen, med både yrkesarbetare och tjänstemän, fick
picknickkorgar att kalasa på efter
loppet. Arrangörer är blodcentralen och Hovslätts IK.
16
Husen som producerar värme
Från vänster, Mats Stark, Jonas Våtz och Peter Gustavsson är
några av deltagarna från Skanska.
De första lägenheterna i Sverige som byggs som Plusvärmehus
kommer att ligga i Lerum. De ska bli energieffektiva och klara
sitt värmebehov genom solfångare på taken. När husen har
överskottsenergi överförs den till det kommunala fjärrvärmenätet och under kalla månader tillförs det värme.
– Det är väldigt stimulerande att få vara med i projektet,
berättar Ralf Gustafson som är projektchef på Region Hus
Göteborg. Det är dock i sin linda och det ska bli spännande att
omsätta teorierna i praktik och följa mätningar och utvärderingar.
Sammanlagt är det 32 hyreslägenheter i fyra hus som
bostadsbolaget Förbo beställt.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Formsnickaren Mårten Stenman arbetar med att formge valven till biograferna i bottenplanet på byggnaden. Som Norrköpingsbo tycker han att moderniseringen av de
gamla industrikvarteren är mycket positiv för staden.
Foto: Lasse Hejdenberg
Förnicklingsfabrik
blir bio i Norrköping
– Det här bygget är komplicerat och
fullt av överraskningar, säger formsnickaren Mårten Stenman på Region
Hus Sydost.
Han förvandlar just nu en nedlagd
fabriksbyggnad i Norrköpings gamla
Magnus
Eriksson.
industrikvarter till moderna biografer
och kontor.
skamfilat intryck med flagnad puts, urblåsta
våningsplan och tomma fönsteröppningar.
Men i juni nästa år ska allt vara färdigt för
inflyttning.
– Det klarar vi utan tvekan och när allt är
klart har vi lärt oss mycket om hur vi producerar i trånga och tuffa miljöer. Logistiskt är nog
detta det svåraste projekt vi hanterat i Norrköping, säger Anders Johansson som är distriktschef.
■ ■ ■ Det är ingen enkel sak att omvandla
Helt ljudisolerat
den gamla industribyggnaden, som ligger
invid Motala ström i direkt anslutning till universitetsområdet i Norrköping. De nya lokalerna kommer också att användas av universitet.
– Nej, det här är ett ganska svårt projekt.
Det dyker hela tiden upp överraskningar som
vi snabbt måste lösa, säger projektingenjören
Magnus Eriksson.
Den gamla femvåningsbyggnaden som uppfördes på 1910-talet ger just nu ett ganska
I bottenplanet planeras två biografer och en
ljudstudio. För att ge tillräcklig rymd har man
delvis grävt ur och sänkt golvnivån någon
meter. Många installationer har också placerats i marken.
– Vi har lagt ner ett stort arbete på att lösa
ljudproblemen. Inga ljud får tränga upp från
biograferna och ljudstudion till kontoren
ovanför, säger Magnus Eriksson.
Ombyggnationen sysselsätter cirka 30 yrkesarbetare från fyra Skanskaenheter. En av dem
Anders
Johansson.
YA-filmer ska
locka till Skanska
På Skanska Sveriges webbplats www.skanska.se finns det gott
om information för studenter som vill söka sig till Skanska.
Men inte alls lika mycket information för yrkesarbetare. Dumt,
tyckte bland andra Marika Eriksen, country web manager för
Skanska i Sverige.
– Under november/december räknar vi med att de nya
sidorna ska vara klara. Där ska det bland annat finnas små filmer med en snickare, en betongarbetare och andra yrkeskategorier som berättar om hur de jobbar och varför de har valt att
arbeta på Skanska, berättar hon.
Syftet med satsningen är att Skanska Sverige även i fortsättningen ska lyckas locka till sig de allra bästa yrkesarbetarna.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Skanska gör en total renovering av den gamla
industribyggnaden. När den står klar i slutet av
juni nästa år kommer byggnaden att bli en viktig del av Visualiseringscenter C, som drivs i
samarbete mellan Norrköpings kommun, Linköpings universitet, Norrköping Science Park och
Interactive Institute.
är 23-årige formsnickaren Mårten Stenman
som just nu arbetar med att forma valven till
biograferna.
– Alla här i stan tycker att det är bra med
förnyelsen av de gamla industrikvarteren vid
strömmen. Universitetet har gett hela staden
en skjuts framåt, säger han.
Anders Fahlman
Kungen invigde Botniabanan
Hopkopplingen med Ådalsbanan
under 2011 ger också en länk till
Norra stambanan.
Nu är Botniabanan i gång till alla arbetspendlares glädje.
Den 28 augusti invigde Kungen de fyra resecentren: Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå. 19 mil räls, 143
broar och 25 kilometer tunnel sträcker sig mellan Ångermanälven, norr om Kramfors, via Örnsköldsvik fram till Umeå.
Startskottet för Botniabanan gick 1999 och Skanska har
bidragit med totalt 35 entreprenader till ett sammanlagt
värde av 3,1 miljarder kronor.
I dag går det sju turer per dag mellan Örnsköldsvik och
Umeå. Trafiken kommer att utökas och det blir en förlängning till Sundsvall i samband med hopkopplingen med
Ådalsbanan nästa år.
17
Projektet med nya Citygallerian flyter på enligt
tidplanen och det finns hela tiden en nära kontakt med beställaren Peter Nilsson, i mitten, och
Skanskas representanter Andreas Eliasson och
Paul Svensson.
Det krävs att man är extra uppmärksam på olycksriskerna när
man arbetar på trånga utrymmen,
säger snickarna Hans Lindqvist och
Ulf Bengtsson som håller på med
byggandet av nya Citygallerian i
Karlshamn.
Foto: Mikael Svensson
Karlshamn får en ny framsida
Karlshamns baksida utmed Mieån blir
dess framsida när Region Hus Sydost
bygger den nya Citygallerian.
Nya prefabricerade betongkonstruktioner ska länkas ihop med bebyggelse från tre decennier i en mycket
komprimerad stadskärna, vilket sätter
stort fokus på säkerheten.
■ ■ ■ Fastighetsbolaget JN von Berger & Son
med delägaren och vd:n Peter Nilsson köpte
cityfastigheten när KF flyttade ut från stadskärnan.
Projekteringen av en ny galleria satte i gång
som ett partneringprojekt med Skanska. Syftet
var att förstärka Karlshamn som handelsstad
och eventuellt bygga bostäder med havsutsikt
på taket av fastigheten.
Första etappen, som var Region Hus Sydost
första gröna arbetsplats, innehåller fyra buti-
ker. Andra etappen i gallerian som nu byggs,
invigs den 25 mars nästa år och består av ett
tiotal butiker och restauranger. Projektet innebär tillbyggnader med fler våningsplan.
– Vi har bland annat schaktat ut under den
gamla Domus-parkeringen för att få mer ytor
och vi har förstärkt hela grundkonstruktionen
med 150 pålar för att den ska klara fler
våningsplan, berättar projektingenjören
Andreas Eliasson och produktionschefen Paul
Svensson.
Gammalt mot nytt
På fastigheten finns hus byggda på 30-, 50och 60-talet som ska smälta ihop med modern
byggteknik.
– Utmaningen är att få det tätt när gammalt
och nytt möts, säger snickarna Ulf Bengtsson
och Hans Lindqvist.
Skanskas personal arbetar aktivt med
arbetsberedningar och kommunikation då
arbetsområdet mellan fastigheten och den
intilliggande Mieån är mycket begränsat.
Utsikt mot vattnet
Ombyggnaden av Cityhuset i Karlshamn innebär en tillbyggnad i tre plan och totala ytan för Citygallerian blir
14 000 kvm: 5 000 kvm parkering och garage, 6 400 kvm
butiksyta, 900 kvm bostäder och resten allmänna utrymmen. Den nya delen får en öppnare fasad och glasade kaféoch restauranglokaler med utsikt över Mieån och hamninloppet.
– Det är trångt och det krävs mycket planering för att leverantörerna av material ska
komma till. Samtidigt ökar olycksrisken, därför är säkerhetstänkandet extra viktigt, säger
Hans Lindqvist.
Många ortsbor är nyfikna och tycker det är
ett spännande projekt.
– Om det skulle komma in någon obehörig
på arbetsområdet så gäller det att förklara och
avvisa på ett vänligt sätt, säger Ulf Bengtsson.
Mikael Svensson
Här ska sjuksköterskor
och poliser
utbildas.
Hälsa på campus i Växjö
Linnéuniversitetet i Växjö har fått ett nytt centrum för
hälsa. Här kommer sjuksköterske- och polisutbildningen
att husera tillsammans med skolhälsovården och en ny träningsanläggning. Närmare 50 personer från Region Hus
Sydost och UE har arbetat med huset, där 2 500 kvadratmeter är nybyggnation och 800 kvadratmeter ombyggnad.
18
– Det är ett lågenergihus som fick väldigt bra resultat
när vi provtryckte, berättar Magnus Ohlsson som är produktionschef.
I ett tidigt skede gick alla på bygget en utbildning i konceptet täta hus och lågenergi.
Prisvärd cykelhyra
Region Väg och Anläggning Väst täcker
en deponi i Vänersborg. Området är stort
och för att kunna förflytta sig snabbare
har de hyrt in cyklar från Skanska Maskin.
– På större industrier är det vanligt med
cykel, så det föll sig naturligt för oss när vi
nu är på ett industriområde, berättar Erik
Carlsson som är produktionschef.
– Är det prisvärt? Ja, verkligen! 300 kronor i månaden kostar en cykel.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Stefan blir
chef över
sina kompisar
Skanskas yrkesarbetare är inte bara världens bästa
byggare, allt fler går dessutom vidare i karriären
och blir arbetsledare och produktionschefer.
I Varberg är Stefan Granath den fjärde och
senaste i raden på kontoret som gått från att vara
rutinerad snickare till praktiskt erfaren tjänsteman.
■ ■ ■ – Jag tycker det är roligt att ta ansvar,
att få fram jobb och att leda medarbetare, så
det här är drömjobbet!
Efter 25 års anställning har Stefan Granath
tagit steget och bytt befattning inom Skanska,
från snickare till serviceledare och produktionschef på Skanska Direkt i Varberg, och
redan efter ett par månader på nya jobbet har
han blivit varm i kläderna.
– Fast jag gick bredvid min företrädare Jan
Johansson i ett halvår innan jag tillträdde formellt, och innan dess var jag arbetande arbetsledare ute på byggena i fem år, så att ta ansvar
för ekonomi och arbetsledning är jag ju
ganska van vid, säger Stefan.
Viktigt träna på ansvar
Till hösten väntar en kurs i juridik och tidigare
har han bland annat gått en om arbetsmiljö,
men den bästa utbildningen tycker Stefan
ändå att han får löpande av sina kollegor på
kontoret nere vid Varbergs småbåtshamn. Och
erfarenheterna från 25 års snickrande är guld
värda.
– Den som kommer direkt från högskolan
kan ju datorer och program bättre, men en
rutinerad yrkesarbetare har kunskaper som är
oerhört viktiga när man planerar ett bygge,
säger Stefan, som tror att allt fler yrkesarbetare, framför allt yngre, vill ta administrativt
ansvar.
– Men platscheferna måste ge dem chansen
– Att göra tidsplaner är bland det svåraste i jobbet men faktiskt också riktigt skoj! säger Stefan
Granath, som tackar åren med servicejobb och ackord för rutinen att räkna på byggenas tidsåtgång.
Foto: Anders Egle
att växa in i rollen genom att ha kundkontakter, få beställa material och fatta egna beslut.
Chef över kompisar
Att ta steget och bli chef över sina tidigare
arbetskamrater ser Stefan som tämligen odramatiskt.
– Jag frågade innan vad de tyckte och alla
sade att det var okej. Det gäller bara att vara
som innan, prata och vara öppen och inte en
översittare som spelar en roll, samtidigt som
man ju inte heller kan vara för snäll i alla
lägen. Men den tiden när det fanns en hierarkisk gräns mellan yrkesarbetare och tjänstemän är som tur förbi.
Anders Egle
Specialister på
perronger i norr
Internationellt
skoljobb i Älmhult
Hela åtta projekt med stationsanpassningar står på
agendan för Region Väg och Anläggning Norr under
hösten. Upprinnelsen var de stationer som tillgänglighetsanpassades i Hudiksvall och Söderhamn förra året.
– Trafikverket, som är vår kund, har varit väldigt
nöjda och projekten har haft god ekonomi, berättar
Fredrik Ivarsson, som är projektchef på Distrikt Mark
Mitt som gör jobben.
För att dra nytta av fjolårets erfarenheter samarbetar
man nu mellan projektchefsgrupperna inom distriktet.
På tur står stationerna Leksand, Ludvika, Bollnäs, Avesta
Krylbo, Borlänge, Ånge, Åre och Östersund.
Haganäsgymnasiet i Älmhult ska byggas om och i
de nya lokalerna ska bland annat Internationella
skolan flytta in. Region Hus Sydost kommer i fyra
etapper att bygga om 4 500 kvadratmeter och
anlägga en utegård.
– Vi bygger om utrymmen efter den nedlagda
fordonslinjen, berättar Leif Stjärnkvist, som är projektchef.
Skolan ska stå klar till terminsstart hösten 2011.
Inte helt otippat är Ikea en stor intressent i projektet
med sina många gästarbetare och deras familjer.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Stationsanpassningarna är en EU-satsning där
närmare 60 stationer i Sverige ska byggas om före
2011.
19
Allt fler trivs bra på Skanska
och med sina chefer, visar den
stora Medarbetarundersökningen. Illustration: Lasse Widlund
Allt fler nöjda med Skanska
– men mycket att förbättra
2010 års Medarbetarundersökning visar att Skanska
Sveriges medarbetare fortsätter att bli alltmer
nöjda – med såväl sin egen arbetssituation som hur
arbetsplatsen fungerar.
■ ■ ■ Hur funkar det på din arbetsplats;
jobbar ni effektivt, lyssnar chefen på dig? Ta
chansen och tyck till i nästa års Medarbetarundersökning. Det var det 6 523 Skanskamedarbetare som gjorde i 2010 års undersökning!
Två tredjedelar visade sig dock redan vara så
positiva till sin egen arbetssituation på
Skanska att den fick 4 eller 5 på undersökningens 5-gradiga skala.
– Ja, 65 procent av våra medarbetare var
positiva, att jämföra med 63 procent i mät-
ningen andra halvåret 2009, berättar Kristin
Westling, ansvarig för Medarbetarundersökningen på Skanska Sveriges HR-enhet.
Även totalindex ökade. Åtta av tio är
numera positiva till den totala arbetssituationen på Skanska. I totalindex ingår samtliga
parametrar, allt från Motivation och Kompetens till Effektivitet och Välbefinnande. Mest
ökade parametern Utveckling – allt fler medarbetare känner att de utvecklas i sitt arbete.
Mycket kvar att göra
Siffrorna har sakta men säkert pekat uppåt
sedan mätningarna inleddes i sin nuvarande
form 2003. Så sent som det första halvåret
2005 var knappt varannan medarbetare nöjd,
och totalindex klamrade sig nätt och jämt över
60-procentstrecket.
Den stora Tysklandsfärjan på
väg in mot den
nya angöringsplatsen.
Festpremiär för Tysklandsfärja
När Nordens största färja, den 240 meter
långa Germanica III angjorde Stenaterminalen i Göteborg i slutet av augusti, användes
den Skanskabyggda dykdalben (en bottenfast
anordning att förtöja i) för första gången.
20
– Det har varit intensivt och arbetet har
växt under resans gång, berättar Kjell
Bengtsson, produktionschef på Region Väg
och Anläggning Väst. Vi har arbetat tvåskift
under sommaren för att få det klart.
Kristin Westling säger att den långsiktiga
trenden är glädjande.
– Men siffrorna påminner oss också om att
det finns mycket kvar att göra. Bland annat
har vi fortfarande mycket att jobba med för att
öka yrkesarbetarnas delaktighet i planeringen,
konstaterar hon.
Informationen från den numera årliga
Medarbetarundersökningen förs vidare till
ledningsgrupper på Sverige-, region- och
distriktsnivå på Skanska Sverige och fungerar
som underlag för beslut om åtgärder och som
ett diskussionsunderlag ute på arbetsplatserna.
– Den mångfaldsutbildning som alla medarbetare nu får gå på är ett direkt resultat av svar
från Medarbetarundersökningen, exemplifierar hon.
Anders Wikberg
Skanska Maskin etablerar i söder
Skanska Maskin satsar på en ny anläggning för maskinuthyrning i
Blekinge. Kundcentrat, som byggs i Karlskrona, öppnar i början av
2011, och blir en i raden av nyetableringar som Skanska Maskin planerar.
Göran Kroon som är välkänd i byggbranschen, har anställts som
kundcenterchef.
Under sommaren har Skanska Maskin även tagit över Skanska
Direkts depå i Helsingborg, vilken täcker hela Nordvästra Skåne.
– Det ligger i linje med Skanska Maskins mål att ge en hög servicegrad till våra kunder, berättar Peter Löfqvist, som är marknadschef på Skanska Maskin.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
?
Tänker du
vara med i
Skanskas aktiesparprogram?
Vem har sagt att det inte finns kvinnor på byggutbildningar? Här flankeras Sandra Lagerstedt, lärare i svenska och
engelska, av eleverna Malin Danielsson (till vänster) och Sannie Håkansson.
Skanskagymnasiet växer vidare
■ ■ ■ Våren 2011 är Skanskagymnasiet helt färdig-
byggt. Allt större delar av den tidigare ostfabriken i
centrala Växjö tas i anspråk.
– I våras blev kemi- och fysiklabben klara och just
nu bygger Skanska Direkt en ny samlingssal, berättar
Magnus Birgersson, rektor och numera Skanskaanställd
friskoleentreprenör.
Skanskagymnasiet öppnade i augusti 2009. I år har
skolan fått så många sökande att förstaringarna delats
in i två klasser.
– En tredjedel av våra nära 60 elever kommer inte
från Kronobergs län utan har flyttat hit från orter som
Kungsbacka, Skara och Stockholm och bor på internat
nära skolan.
Kinna samlastar
transporter
Var sjunde dag får bostadsprojektet Malmsätersgatan i
Kinna en stor materialleverans. De är först ut att testa
Skanskas nya tjänst att samordna transporter från olika
leverantörer ut till arbetsplatsen. På DHL i Borås sker en
samlastning som sedan går ut en gång i veckan.
– Det är en prisvärd tjänst som jag sparat in många
gånger om, berättar Martin Ström, produktionschef på
Region Hus Väst. Planeringen blir enklare och både tjänstemän och yrkesarbetare sparar tid. Behovet av lastmaskiner
minskar också med färre lossningstillfällen.
Vill du veta mer? Kontakta Martin Ström, Region Hus
Väst, eller Andreas Davidson som håller i logistiktjänsten.
Vasastafett lockade Hus Norr
Eld i berget! Sveriges blivande statschef, HKH
Victoria, visade sig vara stark nog att fyra av en
rejäl salva.
Foto: Holger Staffansson
Vasaloppet arrangerar numera även en sommarvecka med cykling,
löpning och stavgång. 400 lag startade i årets löpstafett mellan
Smågan och Mora. Region Hus Norr, med ett lag från kustdistriktet,
sprang de nio milen på tio delsträckor.
De ser redan fram emot nästa år, men först ska vinterns motsvarighet genomföras. 2010 åkte 33 lag från Skanska StafettVasan.
Victoria sköt en
salva för NKS
Det var ingen mindre än Kronprinsessan Victoria
som fredagen den 3 september tog det första
spadtaget till Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) i
Solna. Kronprinsessan avfyrade en sprängladdning och önskade i sitt korta tal sjukhuset lycka
till. Till hedersgästerna hörde bland andra Skanskas koncernchef Johan Karlström.
NKS blir inom kort Sveriges och Skanskas största byggprojekt. Den totala byggkostnaden är
beräknad till 14, 5 miljarder kronor, och i december 2015 ska de första patienterna kunna tas
emot. Läs gärna mer på www.nyakarolinskasolna.se
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Överst från vänster Anders Hörberg, Lars Nyberg, Ida Nilsson,
Stina Edejern, Mikael Swang, Lars Bengtsberg, Tomas Åström,
Andreas Agebro, Johan Swing och Pälle Larsson.
Henrik Green, snickare, Region Hus Väst,
Lidköping.
– Nej, det tänker jag
inte göra. Det intresserar mig inte för tillfället. Nu när du
påminner mig så vet jag hur det fungerar, vi har fått en hel del information om
det. Hur har det gått med aktieprogrammet? Jaså, de som gick med från första
början har mer än dubblat sin insats. Det
var väl roligt för dem då, men jag är i alla
fall inte intresserad.
Adam Winberg,
snickare, Region Hus
Sydost, Karlskrona.
– Jag vet inte, hur
funkar det då? Jaha,
det låter intressant,
det du berättar. Det
verkar ju vara väldigt svårt att förlora
pengar på aktiesparprogrammet om
man får en gratis matchningsaktie för
var fjärde aktie man köper. Jag tror att
jag ska gå med i det faktiskt. Jaha, om
jag inte kan anmäla mig direkt till dig så
kan jag väl säkert göra det någonstans
på Entré Skanska. Det borde gå att hitta
om man letar lite.
Christer Lindeberg,
produktionschef,
Region Hus Syd, Helsingborg.
– Nej, det kommer
jag inte att göra. Jag
känner givetvis till
programmet men jag är inte särskilt
intresserad av det, kan jag säga. Jag har
annat sparande, som känns bättre för
mig. Det är möjligt att programmet är
bra för dem som är med, men alla gör vi
ju som vi vill här i livet.
Danny Ebenholtz,
snickare, Skanska
Direkt, Malmö.
– Skanskas aktiesparprogram? Hur funkar
det då, det har jag
aldrig hört talas om.
Jaha, det låter helt klart intressant, det
du berättar. Men kanske är det inte läge
att satsa på det just nu, eller det kanske
är just precis det det är förresten. Jag vet
inte riktigt, som du hör, men jag skulle
gärna vilja få mer information så att jag
kan bestämma mig
21
Skickas till:
Fokus Skanska
Tidningshuset AB
Midskeppsgatan 25 B
120 66 Stockholm
e-postadress
Postnummer
Adress
Namn
Inskickat av:
Ort
Illustration: Lasse Widlund
Vinn en digital
fotoram
Med en digital fotoram kan du enkelt ladda
ner dina favoritbilder och visa upp dem
utan dator. Allt du behöver göra för att
vinna en sju tums fotoram från Next Base
är att lösa korsordet. Har du inte turen
att vinna ramen så har vi fem tröstpriser,
deckaren Fyrvaktaren av Camilla
Läckberg.
Senast den 8 november vill
vi ha ditt svar.
Tävlingen är endast
öppen för anställda
i Skanska.
22
Detta är rätt
lösning på
krysset i nr 4,
2010.
Vinn en digital fotoram
där du kan ladda ner dina favoritbilder.
Trösta dig med
spännande läsning.
Vinnare i korsordstävlingen Fokus nr 4, 2010:
Första pris, en reflexväst med lysdioder, gick till Berndt Johansson, Tyresö.
Tröstprisen, pannlampor, vanns av Torgny Boström, Broby, Göran Lind,
Bollnäs, Christina Johansson, Björklinge, Sonny Gustavsson, Skillingaryd
och Birger Persson, Åsarna.
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Nya jobb för Skanska Sverige
Det kom in massor av jobb under juli och augusti. Här är ett urval av dem.
Ordervärde över 50 miljoner kronor
Region
Hus Sthlm Kommersiellt
Hus Väst/Hus Norr
Hus Syd
Hus Syd
Hus Sydost
Kund
Polisfastigheter Sverige AB
Norrporten i Örebro
Stena Fastigheter Malmö AB
Koggensgränd AB
BR. Lillviken i Kalmar
Projekt
Säpohögkvarter
Rättscentrum i Örebro
BRF, Kv. Briggen
Ägarlägenheter
Kv. Nyponrosen, nyb
Kommun
Solna
Örebro
Malmö
Malmö
Kalmar
Granliden, Arlöv
Abisko-Kopparåsen, bangårdsarb.
Skrållan 3
Bibliotek Komedianten
Internatskola
Skurup/Svedala
Bo Klok Radhus
Anslutningsväg
Rydskolan, omb.
BRF, Hede
Hangar 81 Malmen
Plan 3 Hus 9 SIL, omb.
Entré Folkets Hus
Markarbeten
Kv. Pyramiden 9, grundläggning
Timrå stationer
Ystads lasarett
Haugengruppen
Idre avloppsreningsverk
Tryckanläggning
Töre-Åkroken
Barsebäcks By
Vattenskada, Mösseberg
Östra Länken
Ringhals
Burlöv
Kiruna
Malmö
Varberg
Älmhult
Skurup
Gävle
Katrineholm
Linköping
Umeå
Linköping
Lidköping
Bollnäs
Hallsberg
Stockholm
Ånge
Ystad
Norrköping
Älvdalen
Sundsvall
Kalix
Kävlinge
Falköping
Helsingborg
Kungsbacka
Hällingarna, fundament
Dagvattenledning Väla
Folkhögskola
I-Service, Husum
Fjärrkyla
Elkraftinst. Emporia Shoppingcentra
Bo Klok Kallhäll
Lisagatan GC-bana och VA
Anpassning Samarkand
Etapp 2
Grundläggning träbro
I-Service, Domsjö
Tillb. f.d. Plastalfabriken
Mark Sjötorps Ängar
Sävar skola, utemiljö
Bostäder Kv. Briggen
Bruksmässen fasad
Bjurfors kraftverk, spännkabel
Renovering
Vännäs bangård, dränering
Mark BoKlok
Kv. Kolbotten
Spårnära arbeten, Sollefteå
Framtidens Hus
Kv. Garnisonen
Domsjö I-service Väg
I-service Väg, Husum
Gröngård, Gimoborg
Hamnrondellen
Veddige Ishall
Förstärkningsåtgärder, Jönåker
Kv Lybeck, lastgata
Å-kvarteren Lomma
K&B Factory kontorsanpassning
Systembutik, omb
Dialysen centralsjukhuset, omb.
Labb + kontor Akademiska Hus, omb.
Stambyte
Lillängshamnen
KVV Underhållsarbete
Garage, Vidingsjö
Flytt av skolpaviljonger
Trapphus Eftersileri
Alströmmervallen
Arlanda Clarion
Takrep Väståkraskolan
Vaktlokal
Personalutrymmen, omb.
Stambyten
Fenderreparationer hamnen
Luftbehandling Hästveda skola
Härjedalen
Helsingborg
Mora
Örnsköldsvik
Växjö
Malmö
Järfälla
Malung
Växjö
Karlstad
Skellefteå
Örnsköldsvik
Uddevalla
Malmö
Umeå
Malmö
Sandviken
Vindeln
Norrköping
Vännäs
Landskrona
Stockholm
Härnösand
Kristianstad
Stockholm
Örnsköldsvik
Örnsköldsvik
Umeå
Oxelösund
Varberg
Nyköping
Stockholm
Lomma
Göteborg
Bromölla
Karlstad
Umeå
Nyköping
Hammarö
Örnsköldsvik
Linköping
Gävle
Varberg
Alingsås
Sigtuna
Trelleborg
Hultsfred
Gislaved
Göteborg
Trelleborg
Hässleholm
Ordervärde 10–50 miljoner kronor
Hus Syd
V & A Norr
Hus Syd
Hus Väst
Hus Sydost
V & A Syd
Hus Norr
V & A Sthlm-Mälardalen
Hus Sydost
Hus Norr
Hus Sydost
Hus Väst
Hus Norr
V & A Sthlm-Mälardalen
Hus Sthlm Ombyggnad
V & A Norr
Hus Syd
V & A Sydost
V & A Norr
Hus Norr
V & A Norr
V & A Syd
Hus Väst
V & A Syd
Hus Väst
Burlövsbostäder AB
Trafikverket
Skanska Nya Hem
Varbergs Fastighets AB
Älmhults kommun
Trafikverket
BRF Källö
Katrineholms kommun
Linköpings Kommunala Fastigheter
HSB
Fortifikationsverket
Västra Götalandsregionen
Bollnäs kommun
Siemens AB
Svenska Bostäder AB
Trafikverket
Region Skåne
Region Hus Sydost
Anjobygg AB
Mittmedia Print AB
Trafikverket
Kävlinge kommun
Stiftelsen Bräcke Diakoni
Helsingborgs stad
COOR Service Management
Ordervärde under 10 miljoner kronor
V & A Norr
V & A Syd
Hus Norr
Hus Norr
V & A Sydost
Skanska Installation
V & A Sthlm-Mälardalen
V & A Norr
Hus Sydost
Hus Väst
V & A Norr
Hus Norr
Hus Väst
V & A Syd
V & A Norr
Skanska Installation
Hus Norr
V & A Norr
V & A Sydost
V & A Norr
V & A Syd
Hus Sthlm Ombyggnad
V & A Norr
Hus Syd
Hus Sthlm Ombyggnad
V & A Norr
V & A Norr
V & A Norr
V & A Sthlm-Mälardalen
Hus Väst
V & A Sthlm-Mälardalen
V & A Sthlm-Mälardalen
V & A Syd
Hus Göteborg
Hus Syd
Hus Väst
Skanska Installation
Hus Stockholm Bostäder
V & A Väst
Hus Norr/V & A Norr
Hus Sydost
Hus Norr
V & A Väst
V & A Väst
Grundläggning
Hus Syd
Hus Sydost
Hus Sydost
Hus Göteborg
V & A Syd
Skanska Installation
Fokus Skanska 5 • oktober 2010
Jemtska Östersund AB
Helsingborgs stad
Landstinget Dalarna
M-Real Sverige AB
Växjö Energi AB
Steen&Ström Sverige AB
Bo Klok Housing AB
Malungs kommun
Samarkandfastigheter
Metso Fiber Karlstad
Skellefteå kommun
Domsjö Fabriker AB
Svetsteknik Roland Karlsson
Skanska Nya Hem
Umeå kommun
Skanska Sverige
Sandvik Materials Technology AB
Statkraft Sverige AB
Preem AB
Trafikverket
Skanska Nya Hem
Svenska Bostäder AB
Trafikverket
L Dahlqvists Fastighets AB
Vasakronan AB
Domsjö Fabriker AB
M-real Sverige AB
Skanska Sverige
Oxelösunds kommun
Varbergs Fastighets AB
Trafikverket
AFA Sjukförsäkrings AB
Skanska Nya Hem
KB Vallgraven, Vasakronan
Systembolaget AB
Landstinget i Värmland
Rekab Entreprenad AB
BRF Bromsaren 13
Hammarö kommun
Övik Energi AB
Vidingsjö IX Samfällighet
Gavle Fastigheter AB
Södra Cell AB
FABS AB
JVAB
Trelleborgs kommun
Swedspan Sweden AB
Gislaveds kommun
AB Hjällbobostaden
Trelleborgs Hamn AB
Göinge Bygg och Fastighets AB
Hälsoundersökningarna kommer bland annat
att innehålla syntest.
Hälsokontroller
av nyanställda
Skanska Sverige inleder inom kort, tillsammans
med Feelgood, ett pilotprojekt med hälsoundersökningar av nyanställda yrkesarbetare och tjänstemän i några regioner.
– Undersökningen kommer att innehålla en
rörelse- och muskelanalys, hörsel- och syntest,
samtal om allmänt hälsotillstånd samt alkoholoch drogtest, berättar Pia Sturesson, som arbetar
med hälsa och rehabiliteringsfrågor på Skanska
Sverige.
Brogården prisas
Alingsåshem har tilldelats två priser för sitt
förnyelsearbete av miljonprogramsområdet Brogården.
Svenska kommunal-tekniska föreningen
och NBO (Nordiska Kooperativa och Allmännyttiga Bostadsföretags Organisation)
har imponerats av den höga ambitionen
projektet har när det gäller tillgänglighet
och hållbarhet för en långsiktig livsmiljö.
Renoveringsarbetet utförs i etapper av
Region Hus Väst. Bland annat byggs byggnaderna om enligt passivhusteknik och
inom- samt utomhusmiljön tillgänglighetsanpassas.
Under tre intensiva arbetsveckor i juli var tågtrafiken på sträckan avstängd.
Knepigt rusta upp
Bergslagbanan
Ett tiotal man från Region Väg och Anläggning
Stockholm-Mälardalen rustar sedan i april upp
Bergslagsbanan mellan Hällefors och Ställdalen i
norra Örebro län, en sträcka på 4 mil.
Banvallen breddas och förstärks, det byggs
ersättningsvägar och 850 nya kontaktledningsfundament sätts upp. Fundamenten väger drygt
3 ton styck, är 2,5 meter höga och är i många fall
mycket besvärliga att få på plats.
– Det finns inga vägar parallellt med spåren,
och de vägar som går till spåren är ofta i mycket
dåligt skick, berättar arbetsledaren Mattias
Örlen, som fått bygga en del tillfälliga vägar.
23
POSTTIDNING B
Returadress: Skanska Sverige, 169 83 Stockholm
Fokus på …
Tillbaka på Skanskas huvudkontor i Solna funderar Per
på nya resmål. Latinamerika
och Sydostasien är heta
kandidater.
Foto: Per Johansson
Per, Mikael Kalrot och Björn Forsberg körde en Toyota Land Cruiser från Sverige till Kapstaden i Sydafrika.
Sfinxen i Egypten fick besök
av de tre Afrikaresenärerna.
… Per Lampinen, Afrikaresenär.
Mötte The Big Five på
22 000 km lång bilsemester
Per Lampinen mötte ”de fem stora” och mycket
annat på sin senaste bilsemester – ett 22 000 kilometer långt äventyr som få vågar drömma om.
■ ■ ■ – Nja, någon direkt äventyrare ser jag
mig inte som, däremot är jag nyfiken och
tycker om att pröva nya saker, säger Per som
Fakta om resan genom Afrika
Resväg: Från Sverige genom Europa (Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Serbien, Bulgarien), delar av Asien (Turkiet,
Syrien, Jordanien) och hela Afrika (Egypten, Sudan, Etiopien,
Kenya, Tanzania, Malawi, Zambia, Botswana, Sydafrika) till
Kapstaden. Tre kontinenter samt 19 länder passerades.
Restid: 26 februari–28 maj 2010.
Reslängd: 22 000 kilometer.
Fordon: Toyota Land Cruiser 1986 (diesel), modifierad för att
öka markfrigången.
I packningen: Tält, kameror, objektiv, reservdelar, vattentank, verktyg, matlagningsgprylar, kassaskåp, reservdunkar,
läkemedel, Kalles kaviar (mot hemlängtan), dator, handhållen GPS.
Antal foton: 16 000.
24
till vardags är distriktsutvecklare på Skanskas
huvudkontor i Solna.
Tidigare i år körde han och kamraterna från
Arjeplog, Mikael Kalrot och Björn Forsberg, en
Toyota Land Cruiser från Sverige till Kapstaden i Sydafrika.
En tripp på nätta 22 000 kilometer över
höga berg och djupa dalar, genom heta öknar,
enorma skogar och ändlösa savanner till vägs
ände vid Afrikas sydligaste spets Kap Agulhas.
Tillbaka i mellanmjölkens förlovade land är
han förvånad över hur lätt allt gick.
– Det var så enkelt, hur smidigt som helst
och blev väl inte riktigt äventyret som vi kanske räknat med. Vi hade förberett oss på lera
till midjan och havererad bil.
Mr J (trions namn på Toyotan) skötte sig
med den äran, att byta hjullager och styrlager
var inga problem för gänget som inte bara förenas av gymnasieåren i Arjeplog, utan även av
ett stort teknikintresse.
Justerad Afrikabild
Grabbarna visste inte riktigt vad de kunde förvänta sig på den enorma afrikanska kontinenten, trots att de läst andras skildringar.
– Vad som överraskade mest var hur civiliserat allt var med mackar, butiker och hostels
längs hela vägen. Jag fick min Afrikabild justerad.
Nu körde de mest på större vägar, men ett
annat Afrika fanns i närheten.
En närkontakt fick de vid midnatt i Södra
Luangwe-parken i Zambia då de hörde flodhästarna plaska i Mwambafloden.
– Då kände vi att vi var nära det Afrika vi
förväntat oss. Vi hade en jäkla tur som mötte
så många djur, förutom de fem stora, som vi
faktiskt såg allihop!
Av de fem stora djuren – elefant, lejon, afrikansk buffel, noshörning och leopard – gjorde
en leopard, som kom emot dem med en nyslagen impala antilop i munnen, ett outplånligt
intryck.
En stadig elefanthanne som tyckte att de var
i vägen är ett annat minne för livet ...
Så här svarar han på vad han tog med sig
hem från Afrika:
– Det är väl frågan vart ska vi åka nästa
gång? Ju mer jag reser, desto mer vill jag resa!
Per Johansson
Fokus Skanska 5 • oktober 2010