Transcript SLAKTGRISEN – UTFODRING I

SLAKTGRISEN – UTFODRING
I slaktgrisproduktionen är smågrisen och fodret de två stora kostnadsposterna.
Smågriskostnaden är ganska lika mellan besättningar medan det är stora
skillnader i foderförbrukningen. Variationen i foderförbrukningen kan enligt statistik
från PigWin Slakt medeltal vara så stor som 32,5 MJ/kg tillväxt till 37,9 MJ/kg
tillväxt. Skillnaden på 5,4 MJ motsvarar nästan 58 kr per kg slakt vid en
foderkostnad på 15 öre/MJ.
Tabell 1. Exempel på skillnad i foderkostnad per kg slaktad vikt vid en låg respektive hög
foderförbrukning. Källa: Medeltal PigWin Slakt, Quality Genetics 2009
Skillnad i foderkostnad
foderförb MJ/gris öre/MJ MJ/kg tv
Låg förbrukning 2873
15
32,5
Hög
förbrukning
3084
15
37,9
Skillnad
per
gris
211
5,4
Slaktvikt foder kr/kg slakt
87,7
427,5
85,4
485,5
2,3
58,0
Praktiska försök visar att slutgiva på 34,1 MJ/dag kan vara låg. En daglig tilldelning
på 36 MJ har visat sig ha positiva effekter på tillväxten utan att påverka
marginalfoderförbrukningen och klassning negativt. Läs mer i Pig Rapport 34 som
du hittar här: http://svenskapig.se/publikationer/publikationer-1.
Tabell 2. Exempel
utslaktningsperioden
på
marginalfoderförbrukningens
inverkan
på
foderkostnaden
under
Marginalfoderförbrukning
Vikt vid vägning
Slaktvikt
Total tillväxt
Kg kött
112
118
6
4,48
Avräkningsnotering kr/kg kött
Slaktintäkt kr
12,65
56,64
Marginalfoderförbrukning MJ/kg tv
kr/MJ
Foderkostnad för 6 kg tillväxt
38
0,15
34,2
Mervärde kr
Skillnad
22,44 18,84 3,60
Intäkt
Levande vikt
kg kött
112
83,58
Levande vikt
kg kött
118
88,06
42
0,15
37,8
Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR
[email protected]
www.svenskapig.se
För att mäta marginalfoderförbrukningen, väg grisarna i boxen och läs av
foderförbrukningen i foderdatorn med en veckas mellanrum.
Vad påverkar foderåtgången per omgång?
•
•
•
Dödligheten: Grisar som har dött under uppfödningen har hunnit äta foder.
Hälsa: Hälsan påverkar aptiten. God hälsa är en förutsättning för låg
foderförbrukning per kg tillväxt.
Temperatur: Om temperaturen är för låg vid insättningen och under
uppfödningen använder grisen mer energi för att hålla kroppstemperaturen
och förbrukar mer foder. Det finns ett tydligt samband mellan
säsongsvariationen i tillväxt och foderförbrukningen. Omgångar som sätts in
under sommaren har 2 MJ lägre foderåtgång per kg tillväxt.
Tabell 3. Lägsta kritiska temperatur då reducerad fodertilldelning används vid insättning av
smågrisar i slaktgrisstall, jämfört med temperaturkrav vid fodertilldelning enligt SLU-norm (R.
Paulsson, LRF Konsult)
Insättningsvikt, kg
SLU norm,
MJ/gris o dag
Reducerad fodergiva Reducerad fodergiva
till 70 % av SLU-norm till 40 % av SLU-norm
20
25
30
35
40
22 °C
22 °C
21 °C
20 °C
19 °C
26 oC
25 °C
24 oC
23 °C
23 °C
29 °C
29 °C
28 °C
27 °C
27 °C
Ju lägre fodergiva i förhållande till SLU-norm desto högre stalltemperatur krävs för
att grisarna inte ska minska i vikt..
Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR
[email protected]
www.svenskapig.se
Justering av fodergivor
För att ha en bra tillväxt och en lönsam produktion ska fodernorm och
näringsinnehåll i råvarorna vara rätt inlagda i foderdatorn. Gör råvaruanalyser av
samtliga foderkomponenter, se dokumentet ”Råvaruvärdering” av Leif Göransson,
http://svenskapig.se/naringslara. Kontrollera att foderkurvan är korrekt och att
justeringar från föregående omgång inte ligger kvar. Ha en daglig rutin för justering
av fodergivor. Välj en strategi som passar i din besättning. Nedan följer ett exempel
på en rutin för justering av fodergivor:
•
•
•
•
•
Kontrollera alla tråg innan första utfodringen. Extra viktigt hos de minsta
grisarna!
Kontrollera att grisarna har ätit upp i trågen. Trågen ska inte vara ”polerade”.
Justera fodergivor i foderdatorn innan utfodringen börjar.
Gå i stallet efter att utfodringen har gått klart och kontrollera att grisarna inte
har tömt trågen direkt, en bra tumregel kan vara att de bör ha ätit upp inom
30 - 40 minuter efter utfodringens slut. Är tråget tomt efter 10 minuter får
grisarna för lite foder
Alla ska använda samma arbetssätt vid foderdatorn varje dag
Avvikelser: Minskar fodergivan i angiven box med en procentsats. Möjligheten
finns att sätta en fast avvikelse tills denna tas bort.
Antal grisar: Beräknar mängden foder per box utifrån angivet antal grisar i
boxen. Justera antalet grisar per box när utslaktningen börjar.
Sjukdagar: Minskar fodergivan i angiven box med en procentsats och ökar till
full giva igen efter inskrivet antal sjukdagar.
Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR
[email protected]
www.svenskapig.se
Beräkning av tillväxt och foderförbrukning
Uppgifter som är nödvändiga att ha:
•
•
•
•
•
•
Medelvikt vid insättning (verklig levande vikt ).
Medelslaktvikt för omgången (slaktvikt enligt avräkning från slakteriet
Slaktleveranser. Antal grisar / leverans och efter hur många dagar från
insättning har de olika leveranserna skett (= medelfoderdagar)
Total foderförbrukning för omgången ( total MJ eller total kg ).
Energiinnehåll i fodret ( MJ/kg )
Helst även foderpris ( total kr, kr/MJ, kr/kg )
Tabell 2. Exempel på beräkning av daglig tillväxt och foderförbrukning och foderkostnad i en
omgång med 421 slaktade grisar
Beräkning av tillväxt och foderförbrukning
Medelvikt insättning
Medelslaktvikt
Tillväxt
Medelfoderdagar
1:a skick
2:a skick
3:e skick
4:e skick
5:e skick
6:e skick
Medelfoderdagar
Daglig tillväxt
Totala foderförbrukningen
Energiinnehåll i foder
Foderförbrukning / kg tillväxt
Foderkostnad
dagar
antal grisar
56
77
84
91
98
105
96
12
38
42
58
90
181
kg/gris
31,2
85,8
84,6
MJ
kg
0,886
1150720 92800
12,4
31,86
öre/MJ kr/kg
15
1,86
Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR
kr/kg tillväxt
4,84
[email protected]
www.svenskapig.se