Transcript Svar till checklista.pdf

Checklista med svar ”Insättningen”
Systembeskrivning
Hur stor är boxen?
Antal grisar per box är begränsat av boxens storlek samt av fodertrågets längd.
Vilken typ av tillskottsvärme finns?
Golvvärme hjälper till att torka liggytan efter tvätt och är även bra för att styra grisarna att
gödsla på spalten. Däremot räcker inte golvvärme som enda värmekälla under hela året.
Hur lång är tomtiden mellan omgångar?
Tvättning mellan omgångar bidrar till att sänka smittrycket i besättningen. Tvätta stallet med
högtryckstvätt. Ventilationsanläggningen ska rengöras enligt tillverkarens rekommendationer.
Före insättning av en ny omgång djur ska stallet vara rengjort, tvättat, desinficerat och torrt.
Tomtiden är tiden mellan avslutad tvätt till dess att nya grisar sätts in. Tomtiden har stor
betydelse för att bryta smittkedjor mellan omgångarna.
Rengör du foderslingan mellan omgångar?
Innan de nyinsatta grisarna börjar utfodras måste fodret recirkuleras slingan så att grisarna
inte får gammalt foder.
Spolas vattenledningarna innan nya grisar sätts in i avdelningen?
Vattenledningarna ska spolas innan nya grisar sätts in, så att de inte får vatten som stått
länge i ledningarna.
Vilken typ av strö används?
Halm och kutterspån i kombination är ett lämpligt strömedel. Halmen ger sysselsättning och
har en viss positiv effekt på mag- och tarmkanalen. Kutterspån har en god uppsugande
förmåga.
Om utfodring sker i tråg, hur långt är tråget?
Tråget måste vara så långt att alla grisar kan äta samtidigt. Djurskyddsföreskrifternas
minimikrav för utrymme vid tråget är beroende av grisarnas vikt och visas i tabellen nedan.
Grisens genomsnittliga vikt och behovet av ätutrymme vid trågutfodring. Minimikrav enligt
djurskyddsföreskrifterna
Medelvikt, kg
Tråglängd, m/gris
25
0,21
35
0,23
95
0,34
115
0,38
Används foderautomat? Om ja; antal grisar per automat?
Vid fri fodertilldelning bör det finnas minst en ätplats per 2-3 grisar i boxen. En
självutfodringsautomat har i vanliga fall 2-3 ätplatser och därför är en automat per box i
minsta laget.
Insättning
Sorteras grisarna vid insättning? om ja eller delvis, efter vilken princip sker
sorteringen?
Vägs grisarna vid insättning?
Vid insättningen kan det vara lämpligt att sätta in några fler än 10 grisar i boxen. Några boxar
i stallet lämnas tomma och efter insättningen kan skötaren sortera ut grisar de minsta grisarna
till egna boxar. Viktigt att tänka på är att en större grupp grisar i en box leder till ökad
konkurrensen om fodret. Kom ihåg att ta hänsyn till boxens storlek och
fodertrågens/automaternas utformning. De minsta grisarna ska sorteras tillsammans i boxar
för att ha en chans att nå bra slaktvikter. Kända insättningsvikter har betydelse för att kunna
sätta in grisarna på rätt fodergiva.
Vilken lufttemperatur är det vid grisarnas liggplats?
Värm upp stallet under tomtiden, extra viktigt när det är kallt utomhus. En rekommenderad
temperatur vid insättning är cirka 22-24 ºC, speciellt om grisarna utfodras under SLU-norm de
första dagarna efter insättning. Kontrollera hur grisarna beter sig. Använd erfarenhet och
känsla och jobba med värme och ventilation kontinuerligt.
Tabellen nedan visar att värmebehovet i grisens närmiljö ökar ju lättare grisen är vid
insättning.
DAG
VIKT VID INSÄTTNING
25 kg
30 kg
35 kg
40 kg
1
22°C
21°C
20°C
19°C
7
21°C
20°C
19°C
18°C
14
20°C
19°C
18°C
17°C
21
19°C
18°C
17°C
16°C
28
18°C
17°C
16°C
16°C
35
17°C
16°C
16°C
16°C
42
16°C
16°C
16°C
16°C
200
16°C
16°C
16°C
16°C
Beskriv hur grisarna ligger och sover i boxen (i hög eller utspridda)?
Grisar som kurar ihop sig fryser. Vid rätt temperatur ligger grisarna enskilt på sidan.
Rutiner
Hur ofta rengörs boxarna vid insättning?
Boxarna ska rengöras dagligen. I samband med insättningen kan det vara lämpligt att göra
rent och strö flera gånger per dag för att styra grisarna till att gödsla på spalten
Hur ofta rengörs foderplatsen?
Det är mycket viktigt att foderplatsen och fodrets som utfodras har en bra hygienisk kvalité.
Gamla foderrester, träck och gammalt strömedel får inte finnas på foderplatsen och om detta
finns måste foderplatsen rengöras innan grisarna får nytt foder. Om foder ges i tråg bör dessa
vara utformade på ett sådant sätt att de är lätta att rengöra. Tråg med runda, glatta ytor som är
placerade något upphöjt är att föredra. Använder man blötutfodring ställs höga krav på
utfodringsteknik och trågutformning för att undvika dålig hygien i och runt foderplatsen.
Hur ofta rengörs vattennipplar/koppar?
Vattenkoppar, tråg och hoar etc. måste rengöras ofta och noggrant (varje dag) eftersom det
restvatten som blir stående i dessa vattentilldelningssystem lätt blir förorenat.
När togs en hygienisk vattenanalys senast?
Vattnet som tilldelas grisarna ska ha en hög hygienisk kvalitet. Vattnet kan analyseras om
man misstänker att det är något fel på det eller märker en produktionsstörning som kan ha
med vattnet att göra.
Finns det möjlighet att dosera medicin via vattensystemet?
Möjlighet att ge grisarna medicin via vattnet i varje stallavdelning rekommenderas. För att
kunna dosera rätt mängd medicin i dricksvattnet måste en vattenmätare finnas.
Har grisarna fri eller restriktiv utfodring vid insättning?
Hur ser foderkurvan ut?
Byte av miljö, transport, omgruppering är ett stressmoment för grisarna. Byte från
smågrisfoder till slaktgrisfoder kan ha en negativ påverkan på mag- och tarmkanalen. Vid
insättningen kan diarréproblem förebyggas genom att:
•
•
•
•
Bra stall och boxmiljö
God foderhygien
Reducera givan med upp till 50 % dag 1 och öka successivt till norm under de 3-5
första dagarna
Utfodra inte med ”onödigt” hög proteinhalt, se ”Slaktgris – Utfodring”.
Torrsubstansen i ett blötfoder är normalt ca 25 %. I samband med insättningen kan
boxhygienen hållas god om blötfodret är något torrare de första dagarna, ca 27-30 % ts.
När grisarna anpassat sig till sin nya miljö och etablerat rangordningen i boxarna kan
fodertilldelningen starta enligt SLU-norm. Följ utfodringen och kontrollera hur fort grisarna
äter upp sin giva. Fodergivorna ska justeras vid samma tidpunkt varje dag. Innan första
utfodringen på morgonen ska alla tråg vara tomma men inte ”polerade”. Se till att alla som
sköter grisarna använder samma rutiner för att justera fodergivor på automater eller i
foderdatorer. Jobba med avvikelser och följ upp justeringarna.
SLU-normen börjar på 14,3 MJ OE (=10,9MJ NEv) per dag vid 20kg och slutar på 34MJ OE
(=25,8MJ NEv) per dag vid 60kg levande vikt. För varje kg grisen ökar i vikt skall givan ökas
med 0,5MJ OE (=0,38MJ NEv) per dag.
OBSERVERA att normen är viktsrelaterad och att ökningen per dag eller vecka beror på hur
fort grisarna växer. SLU-normen är inlagd som tidsrelaterad norm i foderdatorerna. Se till att
SLU-kurvan är anpassad till grisarnas kapacitet.
Om grisarna växer 800 gram per dag mellan 30 och 40kg levande vikt så tar detta 12,5 dagar.
Under dessa 12,5 dagar skall givan successivt ökas med 5 MJ OE (=3,8MJ NEv) per dag.
Därför måste den tidsrelaterade normen anpassas till varje besättnings energiutbyte och det är
viktigt att ingångsvikten är känd så att grisarna startar på rätt nivå.
Exempel vid olika vikt (SLU-normen för slaktgrisar)
Levande
vikt Energitilldelning
(kg)
(MJ/gris och dag)
22
15,3
25
16,7
28,5
18,5
32,5
20,5
37
22,7
42
25,2
47
27,7
53
30,6
60 och därefter
34,1
Närvara vid utfodringstillfällena och kontrollera hur fort grisarna äter upp sin giva. Optimalt
är att justera fodergivorna vid samma tidpunkt varje dag. Innan första utfodringen på
morgonen ska alla tråg vara tomma. Se till att alla som sköter grisarna använder samma
rutiner för att justera fodergivor på automater eller i foderdatorer. Jobba med avvikelser och
följ upp justeringarna.
Förs någon medicinjournal för grisarna?
Grisar som behandlas ska journalföras. Journalerna ska arkiveras i 5 år
Finns sjukboxar för sjuka grisar?
Enligt djurskyddsföreskrifterna ska det finnas en sjukbox per var 25:e gris i avdelningen.