Transcript Exempel på rutiner under en revision:

Stockholm 2010-07-02
Revisionsanvisningar Grundcertifiering GRIS
Syftet med detta dokument är att ge revisionsanvisningar angående
huvudlinjerna vid revisionen. Det finns fortfarande oklarheter som vi
väntar på svar om, exempelvis angående strö, foder etc.
Skilj detta dokument från frågor och svar-dokumentet där de flesta frågor som kommit
upp under åren finns med. Att en fråga kommit upp behöver inte betyda att den alltid
ska gås igenom. För att tydligare visa på vad som är viktigt togs därför detta dokument
fram.
Kursiv text:
Under vissa punkter är information hämtad från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl.”
(Jordbruksverket)”. Detta är text från Jordbruksverket anvisningar för inspektörer. Den är
inte direkt riktade till revisorer för Grundcertifiering Gris men kan användas som vägledning
även vid revision. Den texten står i kursiv stil.
Tips på punkter att beakta under en revision:

Be djurhållaren berätta om djurflödena och systemen (grupper, omgångar osv.) i
besättningen så du får en bild av dessa. Be djurhållaren om att få en situationsplan
över anläggningen och planritningar över stallarna (om sådana finns). Skissa annars en
bild som du tar med er under tiden du går runt i stallen. Av smittskyddsskäl bör du
börja med de yngsta djuren.

Skyddskläder, skoskydd och huvudskydd är obligatoriskt. Var beredd på att det kan
behöva bytas skyddskläder och skoskydd mellan olika avdelningar. Det bästa är om
djurhållaren själv tillhandahåller skydden till revisorn. Verktyg och material som tas in
i djurstallarna ska rengöras och desinficeras mellan olika besök. Överväg (vad?) innan
du tar in nytt material eller nya verktyg i stallar. Om djurhållaren berättar att
besättningen har någon smittsam sjukdom exempelvis APP (lungsäcksinflammation),
ska inte revisorn fortsätta med andra besök den dagen (Gunnar Johansson, SvDHV).
Information som alltid ska kunna visas upp vid revision:
 Stalljournal som visar djurflödena Regel 2.1
 Inköpta avelsdjur och semindoser. Regel 4.1
 Inköpt foder och/eller foderråvara(leveranssedlar eller faktura) Regel 7.2
 Behandlingsjournal över medicinering Regel 8.2
 Dokumentation eller muntlig redovisning om märkning, som visar särhållning av
behandlade djur. Regel 8.3
 Besöksjournal Regel 9.1
Information som BARA ska uppvisas då det är relevant:
 Protokoll från djurskyddsinspektion Regel 1.4
 Utbildningsbevis för villkorad läkemedelsanvändning Regel 3.1
 Skötselrutiner (om skriftliga finns). Regel 3.4
 Rutiner för avlivning och behandling av sjuka djur (om skriftliga finns) Regel 3.6
1
Stockholm 2010-07-02






Djurskyddsdeklaration Regel 3.7 (om villkorad läkemedelsanvändning finns)
Godkännande från Jordbruksverket om fiskmjöl blandas i foder. Regel 7.4
Intyg om karensperiod för sålda och köpta djur (gäller bara om man köpt eller sålt djur
som står under behandling) Regel 8.3
Läkemedelsjournal vid inblandning i foder och vatten Regel 8.6
Analysresultat för smittsamma sjukdomar. Regel 9.3
Tillstånd om destruktion sker på gården. Regel 9.4
Protokollet. När ska det skrivas?
Innan revisorn lämnar gården ska protokollet vara skrivet och undertecknat av båda parterna.
Man ska som revisor och lantbrukare vara överens om vad protokollet innehåller. Genom att
lämna en kopia av revisionsprotokollet, innan revisorn lämnar gården, undviks överraskningar
senare. (se Sigill Kvalitetssystems ”Allmänna villkor”).
1. Stallmiljö
1.1 När bedöms att stallarna inte ger ett gott och ordningsamt intryck?
Bilda dig en uppfattning om ordningen i stallarna. (Enligt regel 1.1 i Grundcertifiering Gris
ska djurstallarna ge ett gott och ordningsamt intryck).
Avvikelse ska ges på denna punkt om det t.ex. finns trasiga fönster i stallen och/eller trasig
boxinredning. Observera att denna regel gäller bara inne i stallbyggnaderna där grisar hålls
(både inne och ute) och inte övriga byggnader eller utomhusmiljön. Skilj på IP SIGILL kravet
där det finns krav på att hela gården ska vara uppvisningsbar.
Är det godkänt att det är tillfällig oordning?
Ja, det är godkänt om det tillfälligt är oordning pga av exempelvis ombyggnation förutsatt att
det inte påverkar djurskyddet eller djurhälsan negativt. Man kan som revisor försäkra sig om
att det är en tillfällig eller ”normal” oordning genom att ställa följdfrågor.
1.2 Vad är det för skillnad på omgångsuppfödning och sektionering?
Omgångsuppfödning innebär att man håller och föder upp en djurgrupp av likartad ålder i en
egen stallavdelning. Djurgruppen sätts in först när stallavdelningen är helt tömd på djur från
föregående djurgrupp och är rengjord. Insättningen av djurgruppen ska ske samtidigt eller
inom en begränsad tidsperiod. Se även broschyren ”Smittskydd på gårdsnivå” sidan 21. Den
delades ut på revisorsmötet. Finns att beställa vi Svenska Djurhälsovården.
Definition på omgångsuppfödning DFS 2007:5 Saknr. L100: ”Hållande av djurgrupp med
individer av likartad ålder i eget stall eller egen stallavdelning. Insättning av ny djurgrupp
sker inom en begränsad tidsperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt.”
En förutsättning för att omgångsproduktion ska kunna tillämpas är att djuren i gruppen inte
kommer i kontakt med smittämnen från andra djurgrupper via kroppskontakt, gödsel eller luft.
En stallavdelning för omgångsproduktion ska därför vara utformad så att detta inte kan ske
(sektionerad).
En omgångsuppfödning kan hindras av att t.ex. restgrisar i tillväxtavdelningen går kvar när en
ny djurgrupp sätts in (kontinuerlig uppfödning). Restgrisar ska ej ”backas i systemet”, utan
måste flyttas ut från avdelningen om omgångsuppfödning ska kunna ske.
2
Stockholm 2010-07-02
Tabell 1. Anvisning om hur principen för omgångsuppfödning (Handboken GG 1.2) ska
uppfyllas. Med ”principen” refereras till lagstiftningens krav (3 kap. 17 § L100).
Typ av produktion
Gräns för antalet platser i
Godkänd (ja) eller ej (nej)
stallavdelning enligt
enligt Grundcertifiering
föreskrifterna
Gris
Omgångsuppfödning och
Ingen övre gräns
Kryssa i ja, man har ju
egen rekrytering av eller
omgångsuppfödning
köper in grisar från max 1
besättning.
Omgångsuppfödning och
köper in från mer än 1
besättning.
Enligt föreskrifterna högst
400 slaktsvin i en
stallavdelning
Kryssa i ja, man har ju
omgångsuppfödning
>400 slaktsvin = nej,
sektionering krävs enligt
föreskrifterna.
Kontinuerlig produktion,
Enligt föreskrifterna högst
med mindre än 200 slaktsvin. 200 slaktsvin i en
stallavdelning
Kryssa i ja, sektionering
krävs ej enligt föreskrifterna.
Mer än 200 slaktsvin =
sektionering krävs enligt
föreskrifterna.
Enligt föreskrifterna är suggorna undantagna kravet på sektionering och samma princip
tillämpas i grundcertifieringen.
1.3 Är det ett krav att tvätta djurstallarna med vatten vintertid?
Under vintern kan kall väderlek göra att stallarna inte torkar upp ordentligt efter tvätt, därför
kan det vara bättre att göra en mekanisk rengöring, dvs. att man noggrant gödslar ut, skrapar
och sopar bort all gödsel från boxytorna utan vattentvätt. Oavsett system (kontinuerlig
djurhållning, omgångsuppfödning) ska stallet rengöras minst en gång per år.
Text från Miljöhusesyns faktadel, 2010.
Djurstallar ska utgödslas och rengöras:
 Minst en gång dagligen (om inte systemet är byggt för andra rutiner som ger god
hygien, exempelvis djupströbädd).
 Vid omgångsuppfödning, noggrant före varje insättning av en ny omgång.
 Vid kontinuerlig djurhållning, noggrant åtminstone en gång per år.
1.5
Hur kan man kontrollera att utrymmeskraven uppfylls?
 I första hand ska revisorn bilda sig en okulär uppfattning om kraven på utrymme
uppfylls. Om tveksamhet råder kan mätinstrument användas.
 Om maxantal kilo gris per box överstiger bestämmelserna så får revisorn, genom
intervju, försäkra sig om att djuren flyttas ut innan överbeläggning uppstår. (Om
”maxantal kilo gris per box” har överskrids, råder redan överbeläggning.
3
Stockholm 2010-07-02
Exempelvis: Om det finns 12 grisar á 50 kg i en box, vid revisionen men boxen bara är
dimensionerad för 10 grisar á 90 kg. Måste revisorn försäkra sig om att djuren flyttas ut innan
överbeläggning sker.
I ett förprövat stall ska utrymmeskraven vara uppfyllda. Men en förprövningshandling är inget
bevis på att så är fallet. Vid misstanke om avvikelser på punkten ska detta undersökas vidare.
Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.” (Jordbruksverket).
I ett befintligt stall kan mindre avvikelser godtas enligt särskilda kriterier, se L100, 1 kap. 18
§. Detsamma gäller vid förprövningspliktig ombyggnad av stallar om länsstyrelsen vid
prövningen bedömer att kriterierna i punkterna uppfylls i stallet efter åtgärden och att
planlösningen i stallet är god. Då en sådan bedömning har gjorts bör detta antecknas så att
det klart framgår vilket mått man godtagit avvikelsen ifrån samt varför och för vilket/vilka
djur detta gäller.
Se broschyren Djurskyddsbestämmelser GRIS för måttbestämmelser. För måttbestämmelser
för digivande sugga, se nedanstående bild.
Box för digivande sugga: Alla gula fält = liggarea
(minst 4 m2 varav minst ¾ ”fast golv”)
Minsta totalarean = 6 m2
Minsta liggarean = 4 m2
(Obs! Fodertråget får inte räknas in)
= dränerande
= liggarea (fast golv)
= liggarea som får vara dränerande
= fodertråg
Figur 1. Box för digivande sugga, som visar minsta tillåtna liggyta av totala boxytan
Liggarean i en ströad liggbox för digivande sugga får delvis vara försedd med dränerande
golv förutsatt att minst tre fjärdedelar av liggarean består av ett golv som inte är dränerande
golv (”fast golv”). Denna del av liggarean ska vara en sammanhängande rektangulär yta som
spänner över hela boxbredden. Den dränerande delen av liggarean får bestå av dränerande
golv med en största spaltöppning på 11 mm och med en minsta stavbredd på 11 mm. Om det
dränerande golvet är av betong ska stavbredden vara minst 80 mm.
Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.” (Jordbruksverket).
Kontrollera:
• Att utrymmena är minst i enlighet med måttbestämmelserna för samtliga djurkategorier.
4
Stockholm 2010-07-02
• Att samtliga djur får plats att ligga ner samtidigt samt röra sig obehindrat.
1.5 Får ätbåset räknas in i totalarean i en tvårummare (för dräktiga gyltor och suggor)?
i
1.6 Hur ska stallmiljön bedömas?
I första hand bör man använda sina sinnen för att bedöma stallmiljön. Är man som revisor
osäker på om stallmiljön uppfyller kraven kan mätinstrument användas. Frågor att beakta vid
revision av stallmiljön: Uppfylls kravet på termisk komfort? Hur ligger smågrisarna; i en hög
och fryser eller utspridda för att det är för varmt? Är det många skitiga boxar? Fungerar
fläktarna? (en dåligt fungerande ventilation kan leda till djurhälsoproblem).
Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.” (Jordbruksverket).
Kontrollera
• Att ingen luft- eller gödselkontakt finns över eller under golv mellan stallavdelningar.
• Ventilationssystemets funktion – inkl. gödselgasventilationssystem
• Att gödslingssystemet är utformat och sköts så att luft förhindras att strömma in i stallet
via utgödslingssystemet.
• Kontroll av luftrörelser i utgödslingssystemet görs lämpligen genom rökprov med
rökpatron eller motsvarande.
• Att det finns tillräckligt med luftintag och frånluftning i form av fläktar, självdragstrummor,
öppen nock etc.
• Att ventilationsutrustningen fungerar som den ska (hel, injusterad och ”ren”)
• Att placering av luftintagen ger en godtagbar luftfördelning i stallutrymmet.
• Att luftintagens placering och utformning inte förorsakar drag på djuren.
• Att ev. reglersystem för ventilationen fungerar på ett godtagbart sätt.
• Att tillskottsvärme vid behov finns i stallavdelningen eller i delar av denna.
• Att det finns skydd mot att luft kan strömma in i stallavdelningen via utgödslings- eller
urindräneringssystemet, t.ex. gaslås i form av gasavsug och gummidukar i tvärkulvert mot
gödselbehållare.
• Att det finns skydd mot att luft från annan stallavdelning kan strömma in i stallavdelningen.
• Förekomst av svavelväte i stalluften. Om gödsellagring sker i stallavdelningen
(svämutgödslingssystem) kan det finnas risk att även svavelväte förekommer i stalluften
och i synnerhet i samband med att gödselrännorna töms/spolas.
1.7 Är det krav på att belysningen ska vara tänd en viss tid?
Texten från Jordbruksverkets broschyr Djurskyddsbestämmelser GRIS, Jordbruksinformation
1-2009:
”Grisarnas stall måste ha fönster eller andra insläpp för dagsljus. Stallet måste också ha
belysning som inte orsakar dina grisar obehag. Belysningen ska vara fast monterad och göra
det lätt för dig att se till dina djur. Sådana stallar som saknar fönster och som var i bruk före
den 1 juli 1989, behöver dock inte ha fönster så vida inte förprövningspliktig till- eller
ombyggnad görs. Om du har en ligghall för utegångsdjur behöver belysningen i ligghallen
inte vara fast monterad. Huvudsaken är att en bra belysning är ordnad på något sätt. Fönster,
belysning och elektriska ledningar ska vara utförda så att djuren inte riskerar att skada sig.”
Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl.” (Jordbruksverket).
Kontrollera:
5
Stockholm 2010-07-02


Att det finns fast monterad belysning i stallavdelningen. Observera att belysningen i
ligghallar under vissa förutsättningar inte måste vara fast monterad.
Att belysningen är sådan att varje djur i respektive utrymme i stallavdelningen går att
inspektera oavsett tidpunkt på dygnet. (Riktvärde för belysningsstyrka är ca 75 lux,

vilket med lysrör motsvarar 2,5 – 4,5 W/m golvarea).
Att det finns fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. Riktvärde för den totala
fönsterytans storlek är att denna minst bör motsvara 3-5 % av golvytan.
2
1.8 Vad gäller angående larm?
Larmregler härstammar från ett direktivkrav, därför är detta en tvärvillkorspunkt. Vid
tvärvillkorskontroll kan avvikelse på denna punkt leda till avdrag på gårdsstödet.
Text från Miljöhusesyn 2010 ”Larm behövs inte för avdelningar med plats för högst 29 vuxna
grisar eller för avdelningar med plats för högst 149 växande grisar över 20 kg under
förutsättning att en nödventilation öppnas automatiskt vid övertemperatur och vid
strömavbrott
Från Vägledning för kontrollmyndigheter m.fa (Jordbruksverket).
Kontrollera:
 Att larm finns installerat i stallavdelningar med grisar och att larmanordningen har
de funktioner som krävs. (Observera att det finns övergångsbestämmelser gällande
funktionskraven.)
 Att larmanordningen har batteribackup.
 Hur larmet kontrolleras regelbundet av djurhållaren
 Hur ett ventilationsbortfall upptäcks av djurhållaren och hur kan detta åtgärdas
skyndsamt och innan djuren utsätts för lidande.
Vad innebär att larmet ska varna på ett betryggande sätt?
Om man talar om den funktion som ska varna för om själva larmet inte fungerar räcker det
med en lampa. Men om t.ex. ventilationen inte fungerar ska varningsfunktionen anpassas efter
vilken stallavdelning det gäller. En slaktgrisavdelning som ofta har hög beläggning ska ha en
hög beredskap. Har du en avdelning med lägre beläggning kan ett enklare varningssystem
räcka. I de flesta fall behövs ett telefonlarm eller annan signal som meddelar personal. Mer
information om larm finns på www.jordbruksverket.se.
Behöver larmet vara godkänt?
Det finns inga krav på detta. Det finns bara krav på vad larmet ska varna för (funktionskrav)
och att det ska varna på ett betryggande sätt.
Där larm krävs ska larmanordningen från 1 okt 2009 vara utformad så att larmet
uppmärksammas på ett betryggande sätt. Larmanordningen ska vara utformad så att larmet
uppmärksammas på ett betryggande sätt.
Det är dessutom skärpta krav på larm från försäkringsbolagen sedan 2009.
2. Märkning, journalföring och spårbarhet
Grisproducenter ska enligt EU:s direktiv och Jordbruksverkets föreskrifter föra en journal
över alla djur som kommer till eller lämnar gården (produktionsplatsen). Det huvudsakliga
syftet med journalen är att, vid ett sjukdomsutbrott, ska det kunna gå att få fram information
om mellan vilka produktionsplatser djur har flyttats. Journalföringen är kopplad till
6
Stockholm 2010-07-02
tvärvillkoren, vilket innebär att om djurhållaren inte för journalen på ett korrekt sätt kan han
eller hon drabbas av reducerade eller indragna ekonomiska stöd. För mer information gå till
www.jordbruksverket.se.
2.1 Vilka stalljournaler är giltiga?
Vilket sätt producenten väljer att föra journal är frivilligt.
Journalföringen ska emellertid innehålla följande uppgifter:
 inköpta djur som finns på platsen när en ny journal påbörjas
 antal djur som lämnar produktionsplatsen (ange den produktionsplats som tar emot
djuren med produktionsplatsnummer eller namn och fullständig adress)
 antal djur som kommer till produktionsplatsen (ange den produktionsplats som djuren
kommer ifrån med produktionsplatsnummer eller namn och fullständig adress)
Journalföringen kan göras i tex.: Jordbruksverkets ”gula bok”, PigWin, med hjälp av
omgångskort (i kronologisk ordning) och för slaktsvinsproduktion programmet
”Gårdsmästar” genom att samla leveranssedlar.
Tabell 2. Stalljournal ska föras på varje produktionsplats (regel 2.1). I tabellen visas exempel
på olika alternativ där uppgifterna kan anges (journalföring). Kravet på journalföring är ett
tvärvillkor.
Exempel på typ av journalföring Sparkrav
Stalljournal
3 år
Nuläget
PigWin
(ingående
Omgångskort
balans)
Eget alternativ
Stalljournal
3 år
Antal djur in
PigWin
Omgångskort
Eget alternativ
Stalljournal
3 år
Antal djur ut
PigWin
Omgångskort
Eget alternativ
Leveranssedel
5 år
Döda (samtliga Stalljournal
PigWin
kategorier,
Omgångskort
även döda) *
Eget alternativ
Behandlingsjournal
* Löpande notering på valfritt sätt
OBS! Att man ska föra stalljournal över döda djur står inte i regelhandboken idag. Avsaknad
av döda djur leder det inte till avvikelse men revisorn bör göra en notering i
revisionsprotokollet och meddela producenten.
7
Stockholm 2010-07-02
Vad gäller angående märkning och journalföring?
Märkning/tatuering är viktigt för att kunna härleda var grisarna är födda (t.ex. vid ett
eventuellt sjukdomsutbrott). I ett mellangårdsavtal gäller att smågrisproducenten har ansvar
över att märka djuren innan de lämnar gården och den mottagande slaktsvinsproducenten ska
kontrollera så att de är märkta när de kommer till gården. Transportören får inte heller
transportera ej korrekt märkta djur.
Det kommer antagligen att bli nya regler gällande vilken märkning/tatuering grisarna ska ha
när de lämnar produktionsplatsen. De nya reglerna kan komma att innebära att en
integrerad besättning bara ska stämplas med leverantörsnummer (denna regeländring försöker
man även få igenom i mellangårdsavtal). Idag ska grisarna som skickas till slakten
egentligen stämplas med både produktionsplatsnummer (PPN) och leverantörsnummer, men i
dagsläget är det inte nödvändigt att som revisor noggrant leta efter dessa märkningar på alla
förmedlingsgrisar. För att revidera regeln kan du ställa frågor till producenten om vilka rutiner
som finns för att spåra grisar vid t.ex. ett eventuellt sjukdomsutbrott. Som revisor kan du
också upplysa producenten om att det här är ett tvärvillkor.
Se jordbruksverkets hemsida för mer information kring märkning.
Är avräkningssedel godkänd som journal över utgående djur?
Ja.
2.3 Vad gäller för smågrisarna behöver de också vara certifierade?
Alla grisar som tas emot på gården ska vara certifierade enligt Grundcertifiering Gris. Om det
ännu inte finns några certifierade grisar att köpa på grund av att alla ännu inte blivit
certifierade ska revisorn anteckna regeln som ”ej relevant”. Från och med 1 januari 2012 ska
alla djur vara certifierade.
3. Djuromsorg
3.1 Behöver alla som utför villkorad läkemedelsbehandling ha gått kursen, eller räcker det
att minst en av djurskötarna har gått kursen?
Svenska Djurhälsovården (SvDHV) svarar: Alla som ger läkemedel och/eller utför
behandlingar måste ha gått kursen i villkorad läkemedelsbehandling. Det ska vara en av
Jordbruksverket godkänd utbildning. Förutom SvDHV har även en del naturbruksgymnasium
utbildningar, liksom Lundens djurhälsa och vissa distriktsveterinärstationer.
Från årsskiftet (2009/2010) trädde Jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och
läkemedelsanvändning (SJV 2009:84), saknr. D9, i kraft och ersatte därmed föreskriften som i
dagligt tal kallats C15. Begreppet ”delegerad läkemedelsanvändning” ersätts av ”villkorad
läkemedelsanvändning”. De allmänna bestämmelserna för villkorad läkemedelsanvändning är
i stort de samma som tidigare. Veterinären ska besöka besättningar med villkorad
läkemedelsanvändning minst var femte vecka. Vid ringa läkemedelsanvändning och om
besättningen bedriver strikt omgångsuppfödning kan besöksintervallet utökas till ett besök
minst var åttonde vecka.
Vad är det för skillnad på villkorad och uppföljande behandling?
Villkorad behandling = Läkemedelsanvändning utan föregående veterinärundersökning i
anslutning till behandlingen av det individuella djuret eller djurgruppen.
8
Stockholm 2010-07-02
Uppföljande behandling = Läkemedelsanvändning efter det att veterinär vid varje tillfälle
kliniskt har undersökt enskilt djur eller djurgrupp.
Svar från SvDHV: Observera att s.k. uppföljande behandling får göras av personal som inte
har gått utbildning i villkorad läkemedelsanvändning, utifrån veterinärens anvisning.
3.3 Vad menas med kompetent och tillräcklig personal?
I Grundcertifiering Gris så finns det kravet i regel: 3.3. a) Tillräcklig och kompetent personal
ska finnas så att grisarna får tillsyn minst 1 gång per dag.
Revisorn kan behöva göra en intervju där djurhållaren får redogöra för utbildningen av
djurskötarna. Men det säkraste sättet att försäkra om det finns tillräcklig och kompetent
personal är att titta på djuren och helhetsintrycket. Om djuren inte får den tillsyn de behöver
kan en avvikelse sättas på denna regel.
3.4 Vad gäller angående skötselrutinerna?
Det ska finnas skriftliga eller muntliga skötselrutiner som beskriver hur den dagliga
djurtillsynen sker. Djurhållaren eller djurskötaren ska hålla sina djur så att han eller hon på ett
enkelt sätt kan se till dem minst en gång per dag. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur
som beter sig onormalt ska ses till oftare. I en del av producentpärmarna (ca 25 %) finns det
exempel på skötselrutiner, dessa är endast exempel. I resten av pärmarna vilka skickades ut
senare togs exemplen bort, då det framkommit önskemål om att istället ge utförligare
vägledning under lantbrukarutbildningarna.
3.5 Ska alla grisar som är sjuka flyttas till en sjukbox?
Djuret behöver inte alltid flyttas till en sjukbox bara för att det är skadat eller sjuk. Under
förutsättning att djurhållaren eller djurskötaren ser att grisen fungerar i miljön, och att den kan
hävda sig mot andra grisar, så kan den gå kvar i boxen. Ibland kan den skadade grisen må
bättre av att gå kvar hos sina kullsyskon. Ett djur som inte kan hävda sig i gruppen, en
svansbitare, eller ett svagt och klent djur bör däremot flyttas. Djurägaren eller djurskötaren
bör kunna redogöra för gränsdragningen.
Vad gäller angående sjukboxar?
En gris som behöver särskild vård ska kunna tas om hand lösgående i ett närbeläget utrymme,
en så kallad sjukbox. Där ska grisen vid behov kunna hållas individuellt. Sjukboxen ska ha det
klimat som grisen är van vid. För grisar bör det, enligt Jordbruksverkets allmänna råd, finnas
minst 1 plats i sjukbox för vart 25:e djur. Observera att det i producentpärmen har smugit in
sig ett fel. Det står att det ”ska” finnas minst 1 plats i sjukbox istället för ”bör”. För grisar som
går ute under den kalla årstiden eller som hålls i stallar med utomhusliknande klimat under
vintern ska det finnas behandlingsplatser som vid behov går att värma upp. Utrymmet bör
kunna värmas upp till +10 °C inom en timme. Om utrymmet inte går att värma upp måste det
vara anpassat på annat sätt så att en gris som har svårt att hålla kroppstemperaturen inte
förlorar för mycket av den kroppsvärme den behöver. Sjukboxen bör vara så lämpligt
placerad eller förberedd, så att du en gris kan tas omhand där inom en halvtimme
(Djurskyddsbestämmelser Gris, Jordbruksveket; L100 allmänna råd till 1 kap 14 §).
3.5 Hur bedöms det att det finns djur kvar i vanliga boxen som är svansbitna, eller har
svullna/svullet ben, bogsår?
Observera att dessa sjukdomsbedömningar endast ska göras av veterinär, men det är revisorns
roll att kontrollera så producenten har vidtagit de åtgärder som varit nödvändiga. Om åtgärder
inte vidtagits kan revisorn kräva att djurhållaren kontaktar veterinär för bedömning.
Sjukdomsbedömningar görs lämpligast av veterinären, men det är djurägarens ansvar och
9
Stockholm 2010-07-02
skyldighet att se till att djur som behöver tas om hand i sjukbox också hamnar där. Djurägaren
ska alltså inte invänta veterinärens bedömning om djurägaren upptäcker ett djur som inte
hävdar sig i gruppen pga. av skada, sjukdom eller annat.” Gunnar Palmkvist (personlig
kommentar, 2010-06-14)
Tabell 3. Revisionsanvisningar för bedömning om åtgärder vidtagits
Problem:
Förslag på åtgärder:
Navelbråck
Ok, om inte bråcket är för stort. Får absolut
inte släpa i marken eller vara skadat. Det ska
finnas särskild tillsyn.
Svansbitning, mobbaren känd
Ta bort bitaren
Svansbitning, mobbaren okänd
Ta bort offret i värsta fall (främst ska
mobbaren försöka identifieras)
Bogsår
Bogsår med lätt rodnad – bogsåret ska
inspekteras dagligen.
Försämras såret kan det vara aktuellt att
flytta suggan till en sjukbox.
Benproblem, framben
Ett djur med problem på frambenet har mer
problem med att äta och ska ha särskild vård.
Ska flyttas från gruppen om den inte kan
hävda sig i miljön.
Benproblem, bakben
Ska flyttas från gruppen om den inte kan
hävda sig i miljön
Nedsatt allmäntillstånd
Flyttas från boxen om den inte kan hävda sig
i miljön
Källa: (Gunnar Johansson, SvDHV)
3.6 Vilka krav gäller vid avlivning?
Djur med benbrott och/eller kraftigt påverkat allmäntillstånd och djur som inte tillfrisknat
efter behandling ska omedelbart avlivas. Observera att beslut om avlivning måste ske av
lantbrukaren själv alternativt veterinär, ej revisor. Om revisorn är osäker på lantbrukarens
bedömning kan den begära att veterinär kontaktas för konsultation. Avlivning ska göras av
kompetent person så fort som möjligt på ett godkänt sätt. Enligt lagstiftning får man avliva ett
mindre antal smågrisar upp till 14 dagars ålder med att slag mot bakhuvudet. I L22 står det
om slakt och annan avlivning. Broschyren: Hantering vid avlivning av gris, Jordbruksverket
14-2009.
3.8 Vad menas med tillgång till halm eller strö?
I L100 kap.3 § 7 står att strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper samt ges i sådan
mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. I allmänna råd till
denna paragraf står att strömedel till grisar bör innehålla material som grisar kan böka i,
undersöka och tugga. Vid uppfödning i konventionell grisningsbox bör strömedlet också ge ett
skyddande liggunderlag för suggan och smågrisarna under smågrisarnas första
levnadsvecka.
I § 8 föreskrivs att under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel
som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. Allmänna rådet till denna paragraf är
att utgödslingssystem i stallavdelningar med konventionella grisningsboxar bör vara avpassat
för hantering av stora strömängder.
10
Stockholm 2010-07-02
Om strömedelstilldelningen är tillräcklig är en svår fråga. Det är sannolikt den punkt i
bestämmelserna som Jordbruksverket för närvarande får mest frågor om när det gäller
djurskyddsbestämmelser för grisar.(Personligt meddelande Gunnar Palmquist, 2010). Nedan
följer olika beslutsträd för de olika djurkategorierna, och kan ses som en hjälp till revisorn vid
bedömningen om tillräckligt strö finns.
Om djuren inte har tillräckligt med strö vid revisionstillfället så måste det alltid finnas
godtagbara och trovärdiga skötselrutiner. Detta för att bedöma om bristen är tillfällig eller
systematisk (Personligt meddelande Gunnar Palmqvist, 2010).
11
Stockholm 2010-07-02
Beslutsträd för följande djurkategorier: tillväxtgrisar, slaktsvin, sinsuggor
och galtar. Tillgången på strö ska uppfylla sysselsättningsbehovet.
Skötselrutiner
ok?
Ja
Nej
Avvikelse
Strö
finns?
Ja
Nej
Godkänd
Ja
Strö
rester
finns?
Nej
Djuren
mår
bra?*
Avvikelse
Ja
Nej
Godkänd med
uppföljning
Avvikelse
Figur 3. Beslutsträd för följande djurkategorier: tillväxtgrisar, slaktsvin, sinsuggor och
galtar. Tillgången på halm ska uppfylla sysselsättningsbehovet.
*exempelvis ingen svansbitning eller andra bitskador
12
Stockholm 2010-07-02
Beslutsträd för följande djurkategorier: suggor och smågrisar.
Tillgången på strö ska uppfylla sysselsättningsbehovet samt
komfortbehovet.
Skötselrutiner
ok?
Ja
Nej
Strö för
komfort
(inkl.
sysselsättning)?
Ja
Avvikelse
Nej
Godkänd
Djuren
mår
bra?*
Ja
Godkänd med
uppföljning
Nej
Avvikelse
Figur 4. Beslutsträd för följande djurkategorier: suggor och smågrisar.
Tillgången till halm ska uppfylla sysselsättningsbehovet samt komfortbehovet.
* exempelvis inga eller få knä eller klövskador på smågrisarna
13
Stockholm 2010-07-02
Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m.fa” (Jordbruksverket).
Kontrollera:
 Rutiner för daglig tilldelning av strömedel. Omfattning och mängd så att en bra
liggkomfort och god hygien uppnås. Finns strömedel kvar i boxen intill nästa
rengöringstillfälle eller näst strötilldelning. Om halm används och grisarna äter av
halmen ska ytterligare strö ges för att uppnå en ströbädd.
 Tilldelning av strömedel i system med djupströbädd.
 Hur anläggs och sköts djupströbädden? Hur och i vilken omfattning sker tillförsel av
halm?
Vilken typ av strömedel är godkänt?
Enligt djurskyddsbestämmelserna är det viktigt att strömedlet täcker olika behov;
sysselsättning, komfort och hygien. I regelverket för Grundcertifiering Gris 3.8 ställs krav
på sysselsättning.
Avsaknad av detaljerade regler (t.ex. tillgång till strö) ställer större krav på de som ska utföra
kontroll m.m. Föreskriften om bobyggnadsbeteende utgör inget undantag. Föreskriften om
material för bobyggnadsbeteende är snarare funktionsinriktad än resursinriktad och vi har idag
begräsat forskningsunderlag för att kunna säga vilken resurs som krävs för att funktionen ska
uppnås, d.v.s. suggorna får sitt behov av bobyggnadsbeteende tillgodosett. Det har diskuterats
om suggor och gyltor måste ha halm för att kunna utföra bobyggnadsbeteende innan
förlossning. Det råder en stor enighet bland forskare och praktiker om att halm tillgodoser det
beteendebehovet. Andra strömedel är också godkända förutsatt att det ger djuren tillräcklig
återkoppling (inga negativa störningar/effekter etc.). Hur det förhåller sig med torv som resurs
har vi lika lite underlag för att kunna säga säkert. Man bör därför betrakta torv i
bobyggnadssammanhang med samma försiktighet som kutterspån. (Personligt meddelande
Gunnar Palmquist, 2010).
3.10 Hur ser ändamålsenliga drivgångar ut?
Man kan låta djurhållaren beskriva hur de gör vid drivning. Gångarna får inte vara för breda
så djuren vänder, tillbaka och golven ska vara släta men inte hala. Det händer att
utlastningsutrymmen både varit våta och kalla. Man kan titta på hur utlastningsrummet ser ut.
Utrymmet bör inte ha någon annan funktion.
Drivgångarna inne i husen är svårt att göra någonting åt. Sista biten går att ordna med grindar
som motar framåt.
Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl.” (Jordbruksverket).
Kontrollera:
Utformning av golv i drivgångar och i kombination med lutningen på drivgångar där grisar
förflyttas. Kan förflyttning av grisar ske under lugna former utan risk för skador och stress.
4. Avel
Allmänt om avel
Det vanligaste två typer av treraskorsningar är Yorkshire x Lantras som korsas med
Hampshire eller Yorkshire x Lantras som korsas med SP2 (som är en korsning av Duroc och
Lantras) .
14
Stockholm 2010-07-02
5.1 Vad gäller angående fixering av suggor?
Det är inte tillåtet att regelmässigt begränsa en gyltas eller suggas rörelsefrihet. I de fall
djurskötaren misstänker att en gyltas eller suggas beteende kommer att leda till att
smågrisarna skadas bör i stället tillsynsfrekvensen intensifieras.
Det finns emellertid några tillfällen då man får lov att använda skyddsgrindar, men då under
en period som är så kortvarig som möjligt Dessa tillfällen är:



Om det under själva grisningen visar sig att djuret har ett aggressivt eller onormalt
beteende som innebär en uppenbar skaderisk för smågrisarna
Under det dagliga skötselarbetet om suggan har ett aggressivt beteende mot
djurskötaren. (Suggan ska släppas fri så fort arbetena är klara i boxen).
Om suggan och/eller smågrisarna ska behandlas
Eftersom denna regel är kontroversiell kan det som revisor vara bra att känna till att det finns
inte finns några forskningsresultat som pekar på ett högre antal överlevande smågrisar när
fixering tillämpas. Det finns däremot studier som visar fördelar med fri grisning, bland annat
högre tillväxt hos smågrisar med lösgående sugga (Personligt meddelande Bo Algers, 2010).
6. Smågrisar
6.2 Tandklippning får absolut inte ske. Slipning förekommer.
Enligt lagstiftningen får slipning av tänder bara ske när erfarenheten är den att de vassa
tänderna orsakar skador på suggan och/eller andra grisar i kullen. Denna bestämmelse är
tydlig och är dessutom ett tvärvillkor som vid avvikelseanmärkning kan leda till avdrag på
gårdsstödet.
Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl.” (Jordbruksverket).
Kontrollera:
• Vilka rutiner finns för slipning av tänder på smågrisar. Detta ska inte utföras rutinmässigt.
Om tandslipning sker ska detta kunna motiveras av djurskötaren.
7. Foder, vatten & utfodring
7.1 Vad gäller enligt djurskyddsbestämmelserna angående djurens vattenförsörjning?
Tabell 2. Vattenförsörjning för grupphållna grisar. (Källa DFS 2007:5 Saknr. L100)
Antal digivande suggor per
Antal övriga grisar per
Vattenkopp Vattennippel
Vattenkopp Vattennippel
10
40
20
Torrutfodring 20
20
80
40
Blötutfodring 40
För grupper med över 30 st grisar måste det finnas minst två vattenställen.
Alla grisar oavsett ålder ska ha fri tillgång på dricksvatten. Detta gäller även om grisarna
blötutfodras. Fri tillgång till dricksvatten är också ett tvärvillkor för grisar som är äldre än 2
veckor. Det är alltså inte tillåtet att ha tidsstyrning på vattentilldelningen. Vattennippeln till en
digivande sugga bör ha ett vattenflöde som ger
4 l/min. Se även Miljöhusesyns faktadel.
15
Stockholm 2010-07-02
Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.” (Jordbruksverket).
Kontrollera:
• Att grisarna har fri tillgång till dricksvatten.
• Samtliga djur ska kunna dricka tillräckliga mängder vatten av bra hygienisk kvalitet. Vatten
ska alltid finnas obegränsat tillgängligt för samtliga grisar.
• Drickutrustningens vattenflöde motsvarar djurens naturliga drickhastighet.
• Vilken typ av typ av vattentäkt som används. För att bedöma risken för föroreningar. Hur är
vattentäkten placerad i förhållande till djurstallet/djurstallarna.
Gödsel ska inte förekomma vare sig i fodret eller i vattnet. God lukt och smak på vattnet ökar
förutsättningarna för att grisarna ska dricka en tillräcklig mängd vatten.
7.2 Vilken foderdokumentation krävs?
Det måste framgå vad man erhållit, i vilken mängd, från vem och datum. Att spara följesedeln
är bra, att ha batchnummer (som ofta framgår där) är inte ett lagkrav men om man råkar ut för
t.ex. en foderburen salmonella blir smittspårningen mycket bättre och det är viktigt för den
drabbade producenten.
Följesedlar och recept samt datum då fodret var optimerat ska finnas. De sparas ofta i en
pärm. Om fodret är inköpt av grannen, ska det finnas journal för det.
Det är godkänt att samla foderdokumentation i en låda om man gör det i någon form av
kronologisk ordning.
7.3 Hur ska man som revisor kontrollera att fodret är bra?
Om det är torrfoder kan du känna/lukta på foderspill. Du ska inte sticka ner handen i
behållaren och ta ett prov då det är risk för kontamination.
8.1/8.7 Hur kontrollerar jag att antibiotika används på rätt sätt och att gamla mediciner
inte används?
Titta i veterinärens läkemedelsjournaler.
8.2 Stickprov läkemedelsjournaler
Vid rundvandring i stallen så notera gärna någon kull som är behandlad och vilken dag detta
gjordes. Vid genomgång av dokumentationen senare under revisionen så ber du att
djurhållaren eller djurskötaren visar noteringen av just denna behandling i journalen.
8.3 Hur kan djurhållaren eller djurskötaren hålla ordning på olika behandlade grisar?
Det finns olika sätt att märka vid behandling och gårdar kan ha olika system för detta. Vissa
använder band som de binder på boxen, andra använder klädnypor, vidare finns det märkspray
med mera.
8.3 Hur kan djurhållaren eller djurskötaren hålla ordning på karenstiden hos behandlade
grisar?
Det kan t.ex. antecknas på suggkortet eller i behandlingsjournalen. Man kan ha olika
märkningssystem för behandlade grisar, se producentpärmen för mer information.
16
Stockholm 2010-07-02
8.4 Hur ska djurhållaren eller djurskötaren göra med ett djur som har kvar en avbruten
injiceringsnål i kroppen?
Djuret ska vara tydligt märkt. Slakteriet ska meddelas.
8.5 Vad räknas som fodertillsats om det inte är läkemedel?
T.ex. E-vitamin. Observera att zinktillsats räknas som ett läkemedel.
8.7 Hur ska läkemedel förvaras?
På alla läkemedel står tydligt hur de ska förvaras. Det kan handla om kylförvaring, att
läkemedlet skall förvaras mörkt eller liknande.
Är det tillåtet att blanda in myrsyra i vattnet till grisar?
Ja, det är inte ovanligt.
9. Smittskydd
9.1 Hur mycket dokumentation behövs vid besök av en grupp?
Vid gruppbesök räcker gruppansvarigs notering. Gruppansvarig ska ha koll på vilka som ingår
i gruppen.
Vad ska du som revisor tänka på vad gäller smittskydd vid besök på en gård?
Gårdsbesök med omsorg. Personer som rör sig mellan djurbesättningar utgör en risk för
smittspridning. Smittan kan bäras med skor, kläder, händer, utrustning, mat m.m. Även
genom att man själv smittas och därigenom för smittan vidare (ex. salmonella). Det viktiga är
alltså att inte ta med sig ett smittämne från en avdelning/besättning till en annan.
För det första ska man skydda sig så man inte får smittämnet på sig.
Ren in!
 Använd skoskydd eller besättningens egna stövlar.
 Skyddskläder heltäckande (overall). Använd besättningens egna eller byt mellan
besättningar. Tvätta i 60 grader!
 Undvik i mesta möjliga mån att ta i djur, inredning osv.
 Betänk att avföring och kroppsvätskor innehåller mest av smittämnet.
 Tänk på placering av bilen, tänk på att köra runt så lite som möjligt på gårdsplanen
 Släpp inte ut ev. hund på gårdsplanen
Ren ut!
 Rengör och desinficera dig och din utrustning (pennor, ev. kameror etc.) efter besöket
 Mer än 95 % av effekten uppnås genom mekanisk rengöring med tvål och vatten
 Tänk på att smutsiga stövlar som ställs i jodlösning fortfarande kan sprida smitta.
Desinfektionsmedel har en dålig förmåga att penetrera smuts och kräver en viss tid för att
hinna verka i jodlösningar, (ca 10 min). Detta kan alltså invagga oss i falsk trygghet.
Tänk efter före:
 En kombination av rengöring och desinfektion är det bästa sättet att inte sprida smitta
vidare.
 Det viktigaste är att man är medveten om problemet med sig själv som potentiell
smittbärare.
17
Stockholm 2010-07-02


Om man misstänker att besättningen man ska besöka har någon specifik sjukdom, bör
man diskutera lämpliga besöksrutiner/åtgärder med veterinär
Många besättningar har egna regler för smittskydd. Tag reda på vad som gäller.
9.1 Vad gäller angående besök i annat land? Gäller 48 timmars regeln oavsett om man
besökt en gård eller ej?
”48-timmarsregeln” gäller om man haft kontakt med djur (kor, får, grisar, eller andra
klövdjur) eller besökt en bondgård. Samma sak, man ska alltså ha haft kontakt med kor, får,
grisar eller andra klövdjur, för ”5-dygnsregeln” vid besök i område där mul- och klövsjuka
förekommer.
9.4 Vad gäller angående hantering av döda djur?
Det ska finnas ett system/en rutin för bortforsling av döda djur. Det ska inte ligga döda grisar
runt stallet och att gräva ner smågrisar i gödseln är ej tillåtet.
Se Hantering vid avlivning av gris. Jordbruksinformation 14-2009.
10. Transport
10.2 Hur ska djuren besiktigas före lastning?
Revisorn får fråga lantbrukaren vilka rutiner som finns.
18