Transcript Grundcertifiering Gris

Denna presentation är en del av
det material som togs fram till
heldagskurserna i
Grundcertifiering Gris och som
finansierades av:
f i er i
i
t
r
e
dc
Grun Gris
ng
Certifiering,
vad innebär detta?
Namn
Namn
Certifiering i allmänhet
Vad förväntas?
Datum och ort
Föreläsningsrubrik / tema
Grundcertifiering Gris
Andra Kvalitetssystem
• Innehåller krav inom områdena
livsmedelssäkerhet och djuromsorg
baserat på svensk lagstiftning.
• Användning av grundcertifierade
råvaror berättigar inte till märkning med
Svenskt Sigill. Läs mer på www.sigill.se
Certifiering – vad och varför
Certifiering – vad och varför
Varför Certifiering?
Arbetsgång certifiering
• Ett ”kvitto” för producenterna som visar att de
upprätthåller de kritiska punkterna inom de krav som
finns för svensk grishållning
Anmälan
Välj certifieringsbolag
och skicka en anmälan.
Gå igenom och fyll i Egenkontrollen.
Skicka ifylld egenkontroll till
certifieringsbolaget
och spara kopia på gården.
• Att öka förtroendet för svenska branschen bland kunder
och konsumenter
• Utomstående (certifieringsbolag) kontrollerar
verksamheten;
År 1
Revision ute på gården
HS certifiering, Intertek, Kiwa Aranea och SMAK
• Statlig kontroll av certifieringsbolagen av
SWEDAC
År 3
Gården är
certifierad
1
År 2
Skicka in ifylld egenkontroll
till certifieringsbolaget.
1
Certifiering – vad och varför
Certifiering – vad och varför
Revisorernas kompetens
Situationskarta
”Revisorn ska ha tillräcklig kunskap
Suggstall
om den produktion som modulerna
omfattar för att kunna göra en
Bostad
korrekt bedömning med avseende
Slaktgris
-stall
Ha
r
ge
lmla P
Teckenförklaring
Gödsellagring
Reststall
Ingång till stall
på livsmedelssäkerhet, miljö och
Spannmåls
-lagring
och kvarn
djuromsorg.”
Gödselpump/förbrunn
Gårdskontor
Väg
N
Utlastning
P Parkering
S
Certifiering – vad och varför
Kontrollen på gården
• Certifieringsbolaget aviserar besöket och
information inför besöket skickas
Certifiering – vad och varför
Åtgärda Avvikelser
• 28 dagar
• Avvikelserapport och åtgärdsplan
• Revisorns besök – stallarna samt
dokumentation
• Skriftlig bekräftelse på åtgärd
• Genomgång av besöket och eventuella
avvikelser
• Eventuellt återbesök
• Certifikat kommer
• Alla kritiska punkter godkända och minst
90 % av övriga punkter
OK
Certifiering – vad och varför
Avstängning
Certifiering – vad och varför
Tillfällen då avstängning kan
tillämpas:
• Direkt vid revisionstillfället
• Vid revisionens stängning
• Mellan revisionstillfällen
6 till 12 månader
Certifiering – vad och varför
Certifiering – vad och varför
Överklagan av revisionsbeslutet
Utträde ur Grundcertifiering Gris
Överklagan på beslut
• Sker skriftligen till certifieringsbolaget
Klagomål gällande:
- information
- revisionens genomförande
- bokning m.m.
• Tidpunkt
• Ange datum för utträde
• Planera produktionen – ej certifierade
produkter
Görs skriftligen direkt till Certifieringsbolaget!
Certifiering – vad och varför
Certifiering – vad och varför
Hjälpmedel
• Producentpärm
Omsorg om djuren
• Broschyrer
• Kursen
Strömedel, Beläggning, Behandling av grisar,
Sjukboxar, Avlivning och kadaverhämtning,
Medicinering, Läkemedelsanvändning m.m.
• www.svenskapig.se
• www.grundcert.se
Certifiering – vad och varför
1.5
Utrymmeskraven
pe l
Ex e m
1.5
Utrymmeskrav
= dränerande
Boxar och
hyddor för
vuxna djur
= liggarea som får vara dränerande
= liggarea (fast golv)
= fodertråg
Box för digivande sugga: Alla gula fält = liggarea
(minst 4 m2 varav minst ¾ ”fast golv”)
Minsta totalarean = 6 m2
Minsta liggarean = 4 m2
(Obs! Fodertråget får inte räknas in)
Figuren visar box för digivande sugga, som visar minsta tillåtna liggyta av totala boxytan
Se: Broschyren ”Djurskyddsbestämmelser GRIS”, Jordbruksverket
Omsorg om djuren
Källa: L100
Omsorg om djuren
1.2
1.5
Utrymmeskrav
Omgångsuppfödning
Boxar för
växande grisar,
10-130 kg
Definition på Omgångsuppfödning (DFS 2007:5):
”Hållande av djurgrupp med individer av likartad ålder i eget stall eller egen
avdelning. Insättningen av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidperiod
och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt,”
Exempel ströad liggbox:
Källa: L100
Totalarea för box med 10 grisar, á 100 kg:
0,17 + (100 kg / 130) x 10 grisar = 9,4 m²
Varav liggarea:
0,10 + (100 kg / 167) x10 grisar = 7 m²
Typ av produktion
Gräns för platser i
stallavdelning enligt
föreskrifterna
Godkänd (ja) eller ej (nej) enligt
Grundcertifiering Gris
Omgångsuppfödning och egen
rekrytering av eller köper in grisar
från max en besättning ”litet
smittryck”
Ingen övre gräns
Ja, detta är omgångsuppfödning
Omgångsuppfödning och köper in
från > 1 besättning ”högre
smittryck”
Enligt föreskrifterna högst
400 slaktgrisar i en
stallavdelning
Ja om omgångsuppfödning sker.
>400 slaktgrisar = nej, sektionering krävs
enligt föreskrifterna
Kontinuerlig produktion ”högt
smittryck”, med mindre än 200
slaktgrisar eller mindre än 40
suggor
Enligt föreskrifterna högst
200 slaktgrisar i en
stallavdelning
Ja, om gården är undantag på grund av
liten produktion
Nej, åtgärdsplan krävs om > 200
slaktgrisar eller >40 suggor
3 kap, 17 §, L100
Omsorg om djuren
Omsorg om djuren
3.11
1.4
Skydd för utegrisar
Djurskyddsinspektion
• Alla har inte haft inspektion
• Brister eller föreläggande
• Meddela om länsstyrelsen kräver åtgärder
Foto: Victoria Ohlsson
Omsorg om djuren
Omsorg om djuren
3.7
3.3
Djurskyddsdeklarationen
Daglig tillsyn
1 kap 5 §
• Infördes 1 juni 2010.
Tillsyn och skötsel
”Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen.
Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur som beter
sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för
högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen.
Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem
kan ske utan svårigheter.”
• Del av Villkorad
läkemedelsanvändning
• Anmälningsplikt mot
länsstyrelsen
Omsorg om djuren
Omsorg om djuren
7.3
3.8
Strömedel för sysselsättning
Hygieniskt foder, smittspridning
3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar
7 § Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper samt ges i sådan
mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov
tillgodoses.
Allmänna råd till 3 kap. 7 §
Strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i,
undersöka och tugga. Vid uppfödning i konventionell grisningsbox bör
strömedlet också ge ett skyddande liggunderlag för suggan och
smågrisarna under smågrisarnas första levnadsvecka.
8 § Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till
strömedel som ger dem möjlighet att utföra
bobyggnadsbeteenden.
Foto: Victoria Ohlsson
Omsorg om djuren
Omsorg om djuren
4.1
3.5
Hantering sjuka djur
Avel på friska djur
1 kap. 14 §
”Djur som behöver särskild vård ska kunna tas
omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och
ska där vid behov kunna hysas individuellt.
Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana
vid.”
Allmänna råd till 1 kap. 14 §
”För grisar och lösgående nötkreatur utom
utegångsdjur bör det utrymme som avses i
föreskriften kunna hysa minst vart 25:e djur.”
Foto: Victoria Ohlsson
Omsorg om djuren
Omsorg om djuren
5.1
5.1
Suggor ska hållas lösgående
Fixering av suggan
Minskade fixeringen smågrisdödligheten?
% mortality
Pen Crate
Litters
n
Ref.
15.3
18.7
12.0
10.7
12.1
160
72507
228
1533
63661
Gravå
Gravås, 1982
Gustafsson,
Gustafsson, 1982
Collins et al., 1987
Bäckströ
ckström et al. 1992
Weber et al. 2007
38
Oliviero et al., 2008
Foto: Victoria Ohlsson
3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar
3 § En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första
levnadsdagar genom användande av skyddsgrind eller motsvarande anordning om hon
uppvisar ett aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk
för smågrisarna.
Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas under det dagliga
skötselarbetet om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren
samt när suggan hanteras för vård och behandling.
Grupphållna suggor och gyltor får stängas in i bås när de utfodras eller när de hanteras
för vård och behandling.
Omsorg om djuren
16.1
18.7
12.4
12.7
12.1
Weaned at 4 weeks
9.5
9.1
Omsorg om djuren
6.3
Smågrishörna
6.4
Avvänjning minst 4 veckor
3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar
4 § Smågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått fyra veckors ålder
och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder.
Foto: Victoria Ohlsson
Foto: Kalle Hammarsten
Omsorg om djuren
Omsorg om djuren
3.9
Svanskupering
3.2
Kirurgiska ingrepp
6.1
• Kastrering får göras av lekman
• Kastrering ska ske före en
veckas ålder
• Övriga kirurgiska ingrepp ska
göras av veterinär
Foto: Victoria Ohlsson
Omsorg om djuren
6.2
Tandslipning
3.6
Avlivning
Efter avlivning med
bultpistol ska
djuret avblodas.
Foto: Victoria Ohlsson
Omsorg om djuren
3.10
10.1
Drivning av djur
Lugn utlastning
• Elpådrivare får ej
användas
Det ska finnas
anordningar som
medger att ut- och
inlastning sker på ett
lugnt och skonsamt
sätt.
• Lugn pådrivning
• Tillräckligt utrymme
• Tydlig drivväg
Foto: Victoria Ohlsson
Foto: Victoria Ohlsson
Omsorg om djuren
10.2
Endast friska djur till slakt
Skicka inte djur till slakt om:
• de inte kan röra sig utan
smärta eller inte kan gå
utan hjälp
Journalföring och Dokumentation
• de inte stödjer på samtliga
ben
Levande djur, Döda djur, Behandling av
djur samt läkemedelsanvändning,
Foder, Spårbarhet, Besöksjournal m.m.
• de har ett allvarligt öppet
sår eller framfall.
Foto: Victoria Ohlsson
• de är i slutet på
dräktigheten eller har fött
nyligen
Omsorg om djuren
2.1
Stalljournal
3.4
mp
Exe
el
Skötselrutiner
• PigWin
• Leveranssedlar
• SJV
• Egna dokument
• Producentpärmen
På www.svenskapig.se under fliken Fakta hittar du ”Mallar och Checklistor”
Journalföring och dokumentation
Journalföring och dokumentation
2.3
2.2
Spårbarhet och
märkning
Spårbarhet – födsel till leverans
• www.jordbruksverket.se
Foto: Victoria Ohlsson
Journalföring och dokumentation
Journalföring och dokumentation
7.2
7.4
3.1
Foderanvändning
• Enligt lag ska
dokumentationen
sparas i 3 år
Utbildningsbevis
Vid Villkorad läkemedelsanvändning ska
utbildningsbevis uppvisas.
• Anmälan till SJV
om egen
tillverkning
• Anmälan till SJV
om fiskmjöl
Medicinering får endast ske av utbildad personal
Journalföring och dokumentation
Exempel på godkända journaler
8.1
8.3
8.2
Läkemedel i foder och vatten
8.6
8.5
Journalföring och riskanalys
Samma krav på
journalföring
som för övriga
behandlingar
Riskanalys om
inblandning sker,
så att rester
undviks i foder
och vattensystemen
Journalföring och dokumentation
Journalföring och dokumentation
8.6
8.4
Läkemedelsförvaring
Nål kvar i djuret
• Enligt veterinärs
anvisningar
• Djuret ska märkas tydligt
• Låst utrymme/skåp
• Dokumentation ska finnas
• God ordning
• Slakteriet ska meddelas
Journalföring och dokumentation
1.1
Gott och
ordningsamt
intryck
Stallmiljö
Ventilation, Damm, Smittspridning,
Medicinförvaring m.m.
Foto: Victoria Ohlsson
Stallmiljö
1.6
1.6
Ventilation och stallmiljö
Ventilation och stallmiljö
Luftfuktighet
Luftens gasinnehåll
Stalltemperatur
+ °C
Max. relativ
luftfuktighet, %
9
81
8
82
7
83
6
84
5
85
4
86
3
87
2
88
1
89
0
90
• Ammoniak 10 ppm
• Koldioxid 3000 ppm.
• Svavelväte 0,5 ppm.
• Organiskt damm 10 mg/m3.
Stallmiljö
Stallmiljö
1.6
Ventilation och stallmiljö
3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar
16 § Mekaniskt ventilerade stallavdelningar för grisar
ska vara utrustade med larmanordning som varnar för
1. övertemperatur,
2. strömavbrott,
3. fel på larmanordningen, och
(4. fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation.)
• Kontrollera ventilationen
• Kontrollera värmetillförseln
• Auto start på fläktarna
• UNDERHÅLL ventilationen!
1.8
Larm
Om du vill ha ett heltäckande larm för verksamheten:
Foto: Vi
ctoria
Ohlsson
Kontakta ditt försäkringsbolag för att se
vilka villkor som gäller din produktion.
Stallmiljö
Stallmiljö
1.7
7.1
Fönster och ljusinsläpp
Vatten
3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar
5 § Grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten.
1 kap. Gemensamma bestämmelser
16 § Fönster, belysningsanordningar, elektriska ledningar
och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara
Att tänka på:
försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att
• Vattenkvalitet
det inte föreligger någon skaderisk.
• Vattenanalys
• Vattenflödet, l/min
- Suggor 3 - 4 l/min
- Smågrisar 1 l/min
- Slaktgrisar 3,5 l/min
Stallmiljö
Stallmiljö
1.3
9.2
Rengörning
Gödsellagring
1 kap. Gemensamma bestämmelser
30 § Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om
inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god
hygien. Vid kontinuerlig djurhållning ska stall eller stallavdelning rengöras
noggrant minst en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller
stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur.
Stallmiljö
”Lager av mineral- och stallgödsel ska vara
väl åtskilt för foder och livsmedel.”
Stallmiljö
9.4
Kadaverhantering
9.3
Allvarligt smittsamma sjukdomar
• Ska vid misstanke rapporteras till veterinär
• Epizootier; PRRS, Svinpest
• Zoonoser; salmonella
• Läs mer om Epizootier på www.epiwebb.se
Foto: Victoria Ohlsson
Stallmiljö
Stallmiljö
9.1
9.1
Exempel på
besöksjournal
Besöksregler
• Godkännande från
djurägare/delegerad personal
• Besöksjournal
• Markering för skyddskläder
• Särskilda kläder, skor/skoskydd
för besökare
• Möjlighet till att tvätta händer
• Information smittsamma
sjukdomar
• Utlandsvistelse, vad gäller?
Stallmiljö
Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap
till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att
stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft.
Stallmiljö
Svenska Pig AB ägs av:
Svenska Pig AB medfinansieras av:
Använd potentialen
- effektivare grisproduktion
Svenska Pig, c/o LRF Sydost
Box 974, 391 29 KALMAR
[email protected] www.svenskapig.se