Transcript Svalövs avloppsreningsverk Svalöv

Svalövs avloppsreningsverk
Svalöv
Miljörapport 2011
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För Svalövs avloppsreningsverk(1214-50-002) år: 2011 version: 1
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN
Verksamhetsutövare:
Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
Organisationsnummer:
556765-3786
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Anlaggningsnummer:
1214-50-002
Anlaggningsnamn:
Svalövs avloppsreningsverk
Postnummer:
268 34
Ort:
SVALÖV
Besöksadress för anl.:
Rönnebergsvägen
Fastighetsbeteckningar:
FELESTAD 22:1
Kommun:
Svalöv
Huvudbransch och kod:
Rening av avloppsvatten (90.10)
Övriga branscher och koder:
EPRTR huvudverksamhet:
(<Ej angiven>)
EPRTR biverksamheter:
Kod för farliga ämnen:
Tillsynsmyndighet:
Kommun
Miljöledningssystem:
ISO 14001
Koordinater:
6197043 x 380357
Länk till anläggningens hemsida:
http://www.nsva.se
Inlämnad:2012-03-30 10:22:38
Version:1
1/2
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För Svalövs avloppsreningsverk(1214-50-002) år: 2011 version: 1
KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN
Förnamn:
Sofia
Efternamn:
Jezek
Telefonnummer:
010-490 97 93
Telefaxnummer:
E-postadress:
[email protected]
c/o:
Gatu-/boxadress:
Box 2022
Postnummer:
250 02
Postort:
Helsingborg
JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT
Förnamn:
Ulf
Efternamn:
Thysell
Telefonnummer:
010-490 97 77
Telefaxnummer:
E-postadress:
[email protected]
c/o:
Gatu-/boxadress:
Box 2022
Postnummer:
250 02
Postort:
Helsingborg
Inlämnad:2012-03-30 10:22:38
Version:1
2/2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................ 3
Organisation ............................................................................................................... 3
Tillsynsmyndighet ....................................................................................................... 4
Verksamhetsområde .................................................................................................. 4
Svalövs avloppsreningsverk ....................................................................................... 4
Ledningsnät ................................................................................................................ 8
GÄLLANDE BESLUT ................................................................................................. 9
Tillståndsbeslut ........................................................................................................... 9
Uppfyllandet av gällande villkor .................................................................................. 9
Beaktande av hänsynsreglerna ................................................................................ 12
Anmälningsärenden .................................................................................................. 12
EGENKONTROLL .................................................................................................... 13
Kontrollprogram/Mätprogram .................................................................................... 13
Recipientkontroll ....................................................................................................... 13
UTSLÄPPSDATA ÅR 2011 ...................................................................................... 14
Driftförhållanden ....................................................................................................... 14
Utsläppskontroll ........................................................................................................ 14
Bräddning vid anläggning ......................................................................................... 15
Bräddning på ledningsnät ......................................................................................... 15
Slamkvalitet .............................................................................................................. 16
KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING ........................................ 17
Förbrukning av kemiska produkter ........................................................................... 17
Hantering av rens och sand samt annat avfall .......................................................... 17
UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING .............................................................. 18
Allmänt...................................................................................................................... 18
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE .......................................................................... 19
Verksamhetsledningssystem .................................................................................... 19
Uppströmsarbete ...................................................................................................... 19
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA 1 Verksamhetsområde
BILAGA 2 Bräddberäkning
2 (22)
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan
den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna
Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i
NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner.
NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i
regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om
dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar
när det släpps ut igen från reningsverken.
För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller
dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi
hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och
vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag.
VD
Jan Kluge/
Ulf Thysell
Ekonomi,
administration & IT
Johan Jönsson
Teknisk chef
Staffan Persson
Personal & Information
Kristina Bagge/
Lennart Nilsson
Dricksvatten
Jonas Håkansson
Avloppsrening
Pär Gustafsson
Rörnät
Lars Köhler
Ledningsnät & Projekt
Åsa Peetz
Mätarverkstad
Anders Mårtensson
Sedan den 1:a oktober 2011 har Ulf Thysell tagit över rollen som VD för NSVA efter Jan
Kluge.
Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är
avdelningschefen för Avloppsrening.
3 (22)
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund.
Verksamhetsområde
Verksamhetsområdet omfattar Svalövs tätort och Torrlösa samhälle. Antalet anslutna
personer är ca 3 630 stycken.
Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades 1983-09-29 av kommunfullmäktige i Svalövs
kommun.
Svalövs avloppsreningsverk
Lokalisering
Anläggningen ligger på fastigheten Felestad 22:1 i Svalövs kommun.
Svalövs RV
Reningsprocessen
Avloppsreningsverket i Svalöv kan som mest ta emot 440 m3/h, vid höga
inkommande flöden kan överskridande mängd pumpas till ett utjämningsmagasin,
vilket rymmer cirka ett normalt dygnsflöde. Från utjämningsmagasinet rinner sedan
vattnet tillbaka till reningsverkets inloppspumpgrop. Vid riktigt höga flöden bräddas
vattnet härifrån direkt till recipient.
Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som papper, trasor,
tops mm avskiljs. Renset tvättas och pressas varpå det samlas upp i sopkärl. Tvättvattnet
återförs efter gallret. I efterföljande sandfång avskiljer man sand och grus som får sjunka till
botten. Vid behov finns även möjlighet till bräddning efter sandfånget.
4 (22)
Utjämningsmagasin
Slutsedimentering
Kemfällning
Slamförtjockning och
slampress
Biobädd
Kontor, kontrollrum
maskinrum
Sandfilter
Försedimentering
Slamlager
Galler och
sandfång
Efter sandfånget leds vattnet in i försedimenteringen där mindre partiklar får sjunka till botten.
Avloppsvattnet pumpas sedan till biobädden bestående av plastmaterial. På plasten växer
mikroorganismer som främst reducerar organiskt material men oxiderar även ammonium till
nitrat.
I följande efterfällning tillsätts aluminiumsulfat. Aluminiumsulfaten fäller ut löst fosfor och
tillsammans med mindre partiklar bildas flockar. I slutsedimenteringen sjunker flockarna till
botten och avskiljs. Vattnet får därefter passera ett filter bestående av finkornig sand. Det
renade vattnet leds slutligen ut i intilliggande recipient, Svalövsbäcken.
Dimensionerande belastning
Anslutning, medeldygn
Flöde, medeldygn
Flöde, medeltimme
BOD7, årsmedel
N-tot, årsmedel
P-tot, årsmedel
Dimensionerande
belastning
3 600
1 200-3 700
250
70
12
Utfall 2011
Enhet
2 640
1 954
81
185
46
5,5
pe (70 g BOD7/pe*d)
m3/d
m3/h
kg/d
kg/d
kg/d
Slambehandling
Slammet från slutsedimenteringen - returslammet förtjockas och recirkuleras tillbaka till
försedimenteringen. Klarfasen från förtjockaren recirkuleras till före kemsteget. Kemslam och
primärslam avskiljs i försedimenteringen varpå det pumpas till en slamoxidation. Med tillsats
av polymer avvattnas slammet sedan i en silbandspress. Det avvattnade slammet skruvs ut
till en förvaringsplatta innan det transporteras iväg för omhändertagande.
5 (22)
Inlopp
Vatten som används för spolning av sandfilter och silbandspressen återcirkuleras till
försedimenteringen.
Externslam
Allt slam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går direkt till
rötkammaren.
6 (22)
Ledningsnät
Allmänt om ledningsnätet
I Svalöv finns 10,5 mil spillvattenledningar (summering av ledningar till Svalöv, Kågeröd,
Röstånga och Tågarp avloppsreningsverk). Större delen av dem är lagda mellan 1950- och
1990-talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong är det vanligast förekommande
materialet.
En del av ledningarna är i behov av renovering pga svavelväteproblem. Tillsättning av
Nutriox i ledningsnätet minimerar frätskadorna men ökar driftkostnaderna. En inventering av
ledningar med svavelväteproblem måste till framledes för att på sikt omläggas alt relinas.
Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att
takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i
spillvattenledningsnätet under 2010-talet. Det skulle förutom renovering av
svavelvätedrabbade ledningar till största del innebära renovering av uttjänta betongledningar
med återkommande driftstörningar.
Målsättning
NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31.
Minskningen ska räknas med år 2010 som startår.
Sanerings-/åtgärdsplan
Det finns en saneringsplan för spillvattennätet i Svalöv daterad 2000-03-27. Alla de
föreslagna åtgärderna är genomförda. Arbetet med separering av kombinerade områden
fortsätter framöver.
Åtgärder på ledningsnät år 2011
Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell.
Projektnamn
Separering Brunnsgatan Idrottsgatan
Åtgärd
Sanering
Typ
D, S
Längd (m)
665 / 645
* S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad, V = Renvatten
GÄLLANDE BESLUT
Tillståndsbeslut
Datum
Tillståndsgivande myndighet
1997-06-12
Länsstyrelsen
1999-05-27
Länsstyrelsen
Beslut avser
Grundtillstånd
Slutliga villkor
Uppfyllandet av gällande villkor
Villkor 1
Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska den nuvarande och framtida
verksamheten vid reningsverket bedrivas samt ska dimensionering och ombyggnad
av reningsverket för kväverening mm ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad
kommunen har redovisat eller i övrigt åtagit sig ärendet. Mindre ändringar får dock
vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen
inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av
verksamheten.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 2
Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt
fortlöpande uppnås för utsläppet till recipienten. Vidare skall verket drivas så att
högsta möjliga nitrifikation och kvävereduktion uppnås i det biologiska
behandlingssteget samt förbrukningen av energi och externa kemikalier så långt
möjligt minskas.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 3
Resthalterna i det renade avloppsvattnet får som gränsvärde uppgå till högst 10 mg
BOD7/l resp. 0,3 mg P/l räknat som månadsmedelvärden.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2011.
Villkor 4
Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska
redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Flytande kemikalier ska förvaras
inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller
dagvattennätet eller spridning till omgivningen förhindras.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
9 (22)
Villkor 5
Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående
avloppsvatten. Desinfektion ska ske i den omfattning som hälsovårdande
myndigheter finner erforderligt.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 6
Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov
till en högre ekvivalent ljudnivå än 55 dB(A) dagtid (kl. 07 - 18), 50 dB(A) kvällstid, (kl
18 - 22) och 45 dB(A) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån
nattetid får inte överstiga 55 dB(A). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter
förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 dB(A).
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 7
Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av
anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder
för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen.
Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 8
Om luktolägenheter uppstår i omgivningen som följd av verksamheten vid
avloppsreningsverket ska kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta
åtgärder för att begränsa olägenheterna.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 9
Ostabiliserat och/eller oavvattnat slam får inte lagras öppet inom
reningsverksområdet. Hanteringen av slam vid reningsverket och omhändertagandet
av slam och avfall som uppkommer i verksamheten skall ske på sådant sätt att
olägenheter ej uppkommer i omgivningen. Kommunen skall arbeta för att slammet så
långt möjligt skall nyttiggöras som gödningsmedel.
Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Ostabiliserat slam lagras öppet, detta anmäldes till
Länsstyrelsen 2010-01-29. Då inga olägenheter för omgivningen uppkommit till följd av
hanteringen vill vi avvakta ny lagstiftning gällande slam innan åtgärder vidtas.
10 (22)
Villkor 10
Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan
beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan
återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för
omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall
redovisas i den årliga miljörapporten.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 11
Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt
möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn-, grund- och dräneringsvatten
och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten.
Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga
miljörapporteringen.
Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till
länsstyrelsen senast den 1 april 2000. Samtidigt skall redovisas en utredning som
visar brädd- och nödutloppens status ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt samt vilka
åtgärder som kan vidtas för att undanröja eventuella olägenheter. Åtgärder och
tidplan liksom utredning skall godkännas av länsstyrelsen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 12
Förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverkets drift skall senast den
1 oktober 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 13
Resthalten av ammoniumkväve i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde uppgå till
högst 5 mg NH4-N/l som medelvärde under perioden maj - oktober.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2011.
11 (22)
Beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet
Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta
säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där
individens behov av exempelvis fortbildning identifieras.
Försiktighetsprincipen
För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för
att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete.
Inga förändringar vad gäller processteknik har skett under året, men när så sker används
bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt.
Produktvalsprincipen
Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid
uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv
kemikaliehantering. Under året har riskbedömningar av kemikalierna utförts och genomgång
av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen eller på
Kandidatlistan har gjorts. Planen inför nästa år är att även att titta på de prioriterade ämnena
enligt Vattendirektivet. Därefter kommer vi att definiera de kemikalier som, om det är möjligt,
ska prioriteras för utbyte. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten.
Vid Svalövs reningsverk används två produkter som innehåller ämnen med PRIO-kriterier.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året.
Lokaliseringsprincipen
Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt
miljöbalken.
Ansvarig för att avhjälpa skada
Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året.
Anmälningsärenden
Nedan presenteras de anmälningar som skickats till tillsynsmyndigheten under året.
Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats.
Datum
2011-01-12
2011-05-16
2011-09-22
2011-09-23
2011-10-21
Anmälan
Angående slamhantering
Klassning för årlig avgift
Tillsyn enligt miljöbalken
Svar på muntlig fråga
Inspektionsrapport
12 (22)
EGENKONTROLL
Kontrollprogram/Mätprogram
Provpunkt
Prov
Inkommande vatten
Utgående vatten
Bräddvatten
Avvattnat slam
12 dp/år
24 dp/år
*1 dp/v
2 bp/år
Inkommande vatten
Utgående vatten
1 bp/år
1 dp/år
1 dp/år
Parameter
BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NH4-N
BOD7(ATU), COD, TOT-P, NH4-N, TOT-N
BOD7(ATU), COD, TOT-P, TOT-N, NH4-N
pH, TS, TS, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Zn, Cu,
Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg
Nonylfenol, PCB, PAH
Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg
Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg
* Ingen provtagning på bräddat vatten (Provtagare saknas; uttas inga prover)
Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet. Mät- och
provtagningsutrustning har fungerat tillfredsställande. Nytt för i år är att metallanalys på
inkommande och utgående vatten har lagts till i analysprogrammet.
Recipientkontroll
Recipient för det renade avloppsvattnet är Svalövsbäcken som ligger inom Saxån-Braåns
avrinningsområde.
Recipientkontrollen samordnas av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté där Svalövs kommun
är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från
Ekologgruppen. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida.
13 (22)
UTSLÄPPSDATA ÅR 2011
Driftförhållanden
Inga tillbud eller störningar som påverkat miljön negativt har inträffat.
Utsläppskontroll
Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året.
Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de
som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts
under året.
14 (22)
Bräddning vid anläggning
Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 7 tillfällen, totalt ca 17 646 m3. Bräddningen har
vid samtliga tillfällen orsakats av hydraulisk överbelastning i samband med nederbörd.
Bräddning på ledningsnät
Bräddberäkning sker med hjälp av kalibrerad MOUSE-modell.
Bräddning på ledningsnät har beräknats till 17 tillfällen, totalt ca 137 m3.
Se sammanställning av bräddberäkningen i bilaga 2.
15 (22)
Slamkvalitet
Slammet har vid årets båda analystillfällen understigit de gränsvärden som anger vad som är acceptabelt för användning som gödsel på
åkermark. Under året har ca 60 ton TS hamnat på åkermark och resterande 69 ton TS har använts vid tillverkning av anläggningsjord.
Slam Svalöv avloppsreningsverk år 2011
Slammängd Slammängd
ton
ton TS
GF
%
NH4-N
N-tot
P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol
mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS
mg/kg TS
PAH
mg/kg TS
PCB
mg/kg TS
62,125
0,31
0,53
0,57
0,55
9,4
8,2
220
130
450
370
78
37
11
12
0,5
2,0
0,64
0,69
0,0348
0,0321
-
7,2 23,0 63,2 7 209 36 632 22 038
0,42
0,56
8,8
177
412
58
11
1,2
0,66
0,034
66,976
Halvår 2 262,130
-
TS
%
7,4 22,4 61 10 000 40 000 23 000
7 23,7 65,8 4 200 33 000 21 000
Halvår 1 299,000
Medel:
pH
(viktat)
Slammängd Slammängd
ton
pH
ton TS
Halvår 1 299,000
66,976
Halvår 2 262,130
62,125
Summa: 561,130 129,101
TS
GF
NH4-N
N-tot
P-tot
PAH
PCB
%
%
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
670
261
2 679
2 050
1 540
1 305
0,02
0,03
0,04
0,03
0,63
0,51
15
8
30
23
5,22
2,30
0,74
0,75
0,03
0,12
0,04
0,04
0,002
0,002
931
4 729
2 845
0,05
0,07
1,1
23
53
7,5
1,5
0,16
0,09
0,004
7,4 22,4 61,0
7,0 23,7 65,8
-
-
-
Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd
Bly, Pb
Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol
KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING
Förbrukning av kemiska produkter
Användningen av kemikalier under året redovisas nedan.
Produktnamn
AVR
FLOPAM FO 4490
FLOPAM DW 340 CT
FLOPAM EM 640 LH
FLOPAM EM 640 MEB
Mängd, kg/år
Användning
87 700
600
375
25
25
Kemfällning
Avvattning
Avvattning
Avvattning
Avvattning
Hantering av rens och sand samt annat avfall
Totalt har ca 4 ton sand och 4 640 kg rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall
förekommer endast i liten omfattning och inga förändringar vad gäller hanteringen har gjorts
under året. Under året har ca 2 ton sopor, 10 liter oljor och 0,1 ton metallskrot uppkommit vid
anläggningen.
UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING
Allmänt
Utvecklingsarbete är en ständigt pågående process i vilken nya idéer testas, bekräftas eller
avvisas. Ofta blir resultatet bättre om personer med olika kompetenser från skilda
verksamheter kan samlas kring samma frågeställning, därför söker NSVA kontinuerligt
samarbete med andra aktörer.
På NSVA jobbar vi med att bygga upp ett arbetssätt för att kunna arbeta med utveckling
inom många områden på olika nivåer. Vi deltar i större projekt knutna till våra olika
reningsverk där flera externa aktörer inom branschen medverkar. Under år 2011 har vi
dessutom gått med i Biogas Syd som är en satsning vars mål är att öka och förbättra
biogasproduktion samt utnyttjandet av biogas i södra Sverige. Från mitten av år 2011 stödjer
NSVA också WIN (Water Innovation) Vattenacceleratorn som är organiserat inom ramen för
Ideons verksamhet i Lund. Syftet med WIN Vattenacceleratorn är att man där ska samla
akademisk kunskap och bistå med hjälp för att omsätta den kunskap och de innovationer till
produkter som kan komma samhället till godo.
Parallellt med större projekt och engagemang jobbar vi även med projekt som syftar till att
förbättra delar av vår egen verksamhet. I detta arbete ingår även att ta emot studenter från
Universitet och Högskolor som ges möjlighet att genomföra sina examensarbeten hos oss.
Detta bidrar till en utveckling av verksamheten samtidigt som det ger en ökad kunskapsnivå
hos våra medarbetare.
Under år 2011 har arbetet inom NSVA fortsatt med att implementera Uniview som
övervakningssystem på våra anläggningar. Syftet är att kunna styra reningsverk och
pumpstationer på ett säkert sätt samtidigt som larm utlöses vid eventuella fel. Med hjälp av
larmfunktioner via Uniview kan fel åtgärdas snabbt och säker. Vårt mål är att minimera
onödiga utsläpp som påverkar miljön negativt. I samband med en högre standard vad gäller
styrning och övervakning har fler instrument installerats och fler processer har
automatiserats.
Samtidigt som verksamheten automatiseras krävs en noggrann kontroll av de olika
processer som finns på våra reningsverk. Många processer är biologiska och känsliga för
påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Därför har NSVA under år 2011
påbörjat ett arbete som ska resultera i noggrannare internkontrollprogram för alla
anläggningar inom NSVA. Noggrannare uppföljning av våra processer resulterar också i mer
data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg.
NSVA arbetar därför med att utvärdera vilken typ av databearbetningsverktyg som lämpar
sig bäst att applicera i vår verksamhet.
Ett sätt att minska utsläpp av miljöpåverkande substanser är att förbättra reningstekniken, ett
annat är att minska utsläppen vid källan. NSVA vill arbeta för att utveckla båda dessa
metoder i syfte att minska miljöpåverkan. Teknikutveckling sker inom NSVA tillsammans med
externa företag medan uppströmsarbete bedrivs mot de industrier och företag som släpper
sitt avloppsvatten till vårt avloppsnät. Genom samverkan med de övriga nord Skånska
kommunerna deltar NSVA i att skapa gemensamma riktlinjer för utsläpp av olika
miljöfrämmande ämnen i syfte att minska påverkan på våra recipienter.
För att kunna möta framtidens krav kommer vi att fortsätta med att förbättra vår egen
verksamhet med fokus på bland annat energioptimering, processkontroll, processäkerhet
och uppströmsarbete.
Större insatser av forskning och utveckling kommer att krävas inom branschen för att klara
de strängare kraven från myndigheter och EU. Mer resurs- och kompetenskrävande arbete
behövs och för att lyckas med detta är samverkan med andra aktörer inom vår bransch ett
måste. VA-Teknik Södra är ett kluster för forskning och utveckling av avancerad VA-teknik i
18 (22)
södra Sverige. Idag ingår Lunds Universitet, VA SYD och Svenskt Vatten i detta kluster, men
ambitionen är att vidga verksamheten under år 2012. NSVA har bjudits in att delta i klustrets
verksamhet och kommer att arbeta för detta samarbete under kommande år.
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE
Verksamhetsledningssystem
Hela NSVA’s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011.
Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA’s intranät och är
därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och
kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner
har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner.
För varje reningsverk har exempelvis en nödlägesrutin tagits fram. Denna skall säkerställa
reningsprocesserna och minimera processbortfall vid ett eventuellt utsläpp på ledningsnätet.
Rutin finns när avvikelse skall skrivas och hur den skall hanteras. Rutiner finns hur
tillsynsmyndigheten skall kontaktas. Uppströmsarbete på ledningsnätet får bedömas utifrån
händelsen. Rutiner för var och hur provtagning skall ske på ledningsnätet saknas.
Uppströmsarbete
Uppströmsarbetet består av att besvara remisser, delta vid samråd hos anslutna industrier,
bedömningar av behandlingsbarhet hos processavloppsvatten och uppsamlade utsläpp vid
verksamheter samt samarbete med miljöförvaltningar/kontor i form av t ex deltagande vid
tillsyn och framtagande av gemensamma riktlinjer för utsläpp till spillvatten.
I miljörapporten 2010 tog vi upp arbetet med att ta fram en analys- och bedömningsmall för
karakterisering av processavloppsvatten. Utvärdering av karakteriseringar och eventuell
omarbetning av mallen utpekades som en mycket viktig uppgift under år 2011. Tyvärr har vi
inte hunnit få resultaten från några karakteriseringar än, men kravet har ställts vid flera
tillståndsansökningar så förhoppningen är att vi ska kunna arbeta vidare med detta under det
kommande året.
Tillsammans med övriga Skåne Nordväst-kommuner har vi utformat riktlinjer för slam- och
oljeavskiljare samt fordonstvättar.
Framtagande av riktlinjer för tandkliniker har påbörjats i samarbete med övriga Skåne
Nordväst-kommuner. Avsikten är att riktlinjerna ska finnas klara under år 2012.
19 (22)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
BILAGA 2
BRÄDDBERÄKNING
BILAGA 2
BRÄDDBERÄKNING
22 (22)