Transcript Kvidinge avloppsreningsverk Åstorp
Kvidinge avloppsreningsverk Åstorp Miljörapport 2011
1 (19)
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För Kvidinge avloppsreningsverk(1277-50-002) år: 2011 version: 1
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare:
Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
Organisationsnummer:
556765-3786
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer:
1277-50-002
Anlaggningsnamn:
Kvidinge avloppsreningsverk
Postnummer:
260 60
Ort:
ÅSTORP
Besöksadress för anl.:
Reningsverksvägen
Fastighetsbeteckningar:
Kvidinge 1:20
Kommun:
Åstorp
Huvudbransch och kod:
Rening av avloppsvatten (90.10)
Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet:
(
EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelse
Miljöledningssystem:
ISO 140001
Koordinater:
6223464 x 379045
Länk till anläggningens hemsida:
http://www.nsva.se
Inlämnad:2012-03-30 10:24:42 Version:1 1 / 2
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För Kvidinge avloppsreningsverk(1277-50-002) år: 2011 version: 1
KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn:
Sofia
Efternamn:
Jezek
Telefonnummer:
010-490 97 93
Telefaxnummer: E-postadress:
c/o: Gatu-/boxadress:
Box 2022
Postnummer:
250 02
Postort:
Helsingborg
JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn:
Ulf
Efternamn:
Thysell
Telefonnummer:
010-490 97 77
Telefaxnummer: E-postadress:
c/o: Gatu-/boxadress:
Box 2022
Postnummer:
250 02
Postort:
Helsingborg Inlämnad:2012-03-30 10:24:42 Version:1 2 / 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA 1 Verksamhetsområde 2 (19)
VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation
NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. VD Jan Kluge/ Ulf Thysell Ekonomi, administration & IT Johan Jönsson Teknisk chef Staffan Persson Personal & Information Kristina Bagge/ Lennart Nilsson Dricksvatten Jonas Håkansson Avloppsrening Pär Gustafsson Rörnät Lars Köhler Ledningsnät & Projekt Åsa Peetz Mätarverkstad Anders Mårtensson Sedan den 1:a oktober 2011 har Ulf Thysell tagit över rollen som VD för NSVA efter Jan Kluge. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. 3 (19)
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne.
Verksamhetsområde
Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Kvidinge samhälle och Sönnarslöv. Antalet anslutna är ca 1 550 personer. I Kvidinge finns två bräddpunkter, åtgärder för att förhindra bräddning i dessa gjordes under 70-talet. På ledningsnätet finns inga bräddmätare.
Kvidinge avloppsreningsverk
Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Kvidinge 1:20 i Åstorps kommun. Reningsprocessen Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. Renset pressas och samlas upp i en container. Vid extremt höga flöden kan vattnet förbiledas in till efterföljande aktivslamsteg. Efter gallret leds vattnet in i en aktivslam anläggning bestående av två seriekopplade luftningsbassänger. Här bryter mikroorganismer ner organiskt material och assimilerar näringsämnen som kväve och fosfor i mindre mängder. I slutet av första luftningsbassängen tillsätts simultant järnklorid för fällning av fosfor. Dosering av järnklorid sker flödesproportionellt med inkommande vatten. 4 (19)
Inkommande gallerstation Slutsedimentering Kemdosering Biosedimentering Biosteg Kemikaliebyggnad
Det biologiska och kemiska slammet leds vidare till mellansedimenteringen där huvudmängden av slam avskiljs från vattnet. Delar av slammet pumpas tillbaka som returslam till det luftade aktivslamsteget, medan överskottslammet pumpas till ett dekanterbart slamlager. Vattnet pumpas därefter via en pumpstation till efterföljande slutsedimentering där resterande partiklar får sjunka till botten. I denna pumpstation kan även bräddning ske vid behov. Slammet som tas ut här pumpas till slamlagret. Det renade vattnet släpps ut i intilliggande bäck som sedan mynnar i Rönneå. Dimensionerande belastning Anslutning, medeldygn Flöde, medeldygn Flöde, medeltimme BOD 7 , årsmedel N-tot, årsmedel P-tot, årsmedel Dimensionerande belastning 2 400 840 - 160 - - Utfall 2011 789 391 16 55 14 1,5 Enhet pe (70 g BOD 7 /pe*d) m 3 /d m 3 /h kg/d kg/d kg/d 5 (19)
Slambehandling Slammet som uppsamlas i slamlagret dekanteras manuellt. Dekantatet återförs reningsverket i början av det luftade aktivslamsteget. Efter dekantering transporteras slammet till Nyvångs avloppsreningsverk för rötning och avvattning. Externslam Tömning av slam från Åstorp kommun sker till Nyvångsverket. Tömning sker på inkommande ledning före galler. Ingen kontroll/registrering sker. Tömning kan endast ske dagtid vardagar när verket är bemannat. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2013-2015.
6 (19)
7 (19)
Ledningsnät
Allmänt om ledningsnätet I Åstorp finns 12,2 mil spillvattenledningar (summering av ledningar till Nyvångsverket och Kvidinge avloppsreningsverk). Större delen av dem är lagda mellan 1950- och 1980-talet och de äldsta är från 1930-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. Renovering av ledningar bör tillämpas oftare då man i dagsläget ligger på en alldeles för låg reinvesteringstakt. För att uppnå en hållbar reinvesteringstakt bör kommunen reinvestera ca 27 miljoner kr under 2010-talet. I första hand kommer det att omfatta uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. Målsättning NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31. Minskningen ska räknas med år 2010 som startår. För Åstorp (Nyvångsverket och Kvidinge avloppsreningsverk) summerades mängden tillskottsvatten år 2011 till 363 945 m 3 , vilket är ca 22 % av inkommande flöde till reningsverken. Sanerings-/åtgärdsplan 1990 gjordes en saneringsplan för Åstorp/Hyllinge (det som avleds till Nyvångs reningsverk). Därefter gjordes en ”Investeringsplan för VA-nätet i Åstorps kommun 1996-2020” vilken man följt sedan dess. En saneringsplan för Kvidinge utfördes 1994. Sannolikt ingår föreslagna åtgärder i investeringsplanen som togs fram 1996. Åtgärder på ledningsnät år 2011 Inga åtgärder på ledningsnät har utförts under året.
GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut
Datum 1997-10-23 1998-05-02 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Koncessionsnämnden Beslut avser Grundtillstånd Villkor 4 och 5 upphävs, provisoriska föreskrifter för villkor 3. Slutliga villkor. 2005-04-28 Länsstyrelsen
Uppfyllandet av gällande villkor
Villkor 1
Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 2
Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 3
Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds till recipienten får uppgå till högst följande: BOD7 10 mg/l årsmedelvärde 10 mg/l kvartalsmedelvärde Totalfosfor 0,5 mg/l årsmedelvärde 0,4 mg/l kvartalsmedelvärde Gränsvärde Riktvärde
Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2011.
Villkor 6
Det utgående avloppsvattnets pH-värde får ej understiga 6.
Kommentar: Villkor uppfyllt. 9 (19)
Villkor 7
Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen skall redovisas och godkännas av tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier skall förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet förhindras.
Kommentar: Villkor ej uppfyllt. PIX 111 användes som fällningskemikalie i biosteget under början av år 2011. Efter en upphandling i april används Plusjärn 314 S som fällningskemikalie. Detta har inte redovisats och godkänts av tillsynsmyndigheten.
Villkor 8
Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med tillsynsmyndigheten i god tid före planerat arbete. Tillsynsmyndigheten får föreskriva under vilka villkor arbetet får genomföras. Rapportering till hälsovårdande myndighet skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller omgivningen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 9
Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndighet finner erforderlig.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 10
Slamhantering vid reningsverket skall ske på sådant sätt att luktolägenheter i omgivningen inte uppkommer.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 11
Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommunen skall utföra en fördjupad industriinventering i samråd med Länsstyrelsen och kommunens miljönämnd. Inventeringen skall redovisas till Länsstyrelsen senast den 1 juni 1998.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 12
Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningssverket av regn, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporten.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
10 (19)
Villkor 13
Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till Länsstyrelsen senast den 1 juni 1998. Åtgärder och tidplan skall godkännas av Länsstyrelsen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 14
Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 55 dB(A) dagtid (kl 07 - 18), 50 dB(A) kvällstid (kl 18 - 22) och 45 dB(A) nattetid (kl 22 - 07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 dB(A). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer skall ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 dB(A).
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 15
Om luktolägenheter uppstår i omgivningen till följd av verksamheten vid avloppsreningsverket skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 16
Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske enligt ett fastställt kontrollprogram. Förslag till reviderat kontrollprogram skall senast den 1 januari 1998 redovisas till Länsstyrelsen för godkännande.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
11 (19)
Beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Inga förändringar vad gäller processteknik har skett under året, men när så sker används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Under året har riskbedömningar av kemikalierna utförts och genomgång av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen eller på Kandidatlistan har gjorts. Planen inför nästa år är att även att titta på de prioriterade ämnena enligt Vattendirektivet. Därefter kommer vi att definiera de kemikalier som, om det är möjligt, ska prioriteras för utbyte. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Vid Kvidinge reningsverk används fyra produkt som innehåller ämnen med PRIO-kriterier. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande om framtiden för Kvidinges avloppsreningsverk kommer troligtvis att tas under de närmaste åren. Det föreslagna alternativet är avledning av avloppsvatten till Nyvångsverket i Åstorp. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året.
Anmälningsärenden
Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anmälan 2011-01-11 Överskridande riktvärde BOD 2011-06-28 Inbrott med förändringar av manöverreglagen 2011-11-11 Tillsyn Kvidinge 12 (19)
EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram
Provpunkt Inkommande vatten Utgående vatten Bräddvatten Inkommande vatten Utgående vatten Förtjockat slam Prov *dp Parameter 12 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, COD(Cr) 24 dp/år BOD7(ATU),COD(Cr),TOT-P, TOT-P(filtrerat), TOT-N, SS, Fe, NH4-N BOD7(ATU), N-TOT, NH4-N, COD(Cr) 1 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg 1 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg 1 bp/år pH, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, K, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar)
* Ingen provtagning på bräddat vatten (Provtagare saknas ; uttas inga prover)
Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag: Utgående vatten: 1 dygnsprov saknas Nytt för i år är att analys av slam samt metallanalys på inkommande och utgående vatten har lagts till i analysprogrammet. Ammoniumkväve har lagts till som ytterligare en parameter i utgående vatten.
Recipientkontroll
Recipient för det renade avloppsvattnet är en bäck med utlopp i Rönneå. Recipientkontrollen samordnas av Rönneåns vattenråd där Åstorps kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. 13 (19)
UTSLÄPPSDATA ÅR 2011 Driftförhållanden
Inga tillbud eller störningar som påverkat miljön negativt har inträffat. Kvidinge reningsverk har drabbats av skadegörelse vid tre tillfällen. Reningsverkets manöverbyggnad har fått rutor krossade och inredning totalt sönderslagen. Även reglage och kontrollpaneler har ställts om och orsakat översvämning i källaren. Polisanmälningar har upprättats. Samtliga fönster på byggnaden sätts nu igen med träskivor. Total skadekostnad inkl arb.tid ca 50-60 tkr.
Utsläppskontroll
Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 14 (19)
15 (19)
Bräddning vid anläggning
Bräddning på anläggningen har uppmätts vid sju tillfällen, totalt ca 90 m 3 .
Bräddning på ledningsnät
Bräddning på ledningsnät har uppmätts vid två tillfällen, totalt ca 10 m 3 .
Slamkvalitet
Slammet transporteras till Nyvångs avloppsreningsverk för vidare behandling, nedan redovisas resultatet från genomförd analys.
Slam Kvidinge avloppsreningsverk år 2011
Helår
Slammängd Slammängd kbm ton TS
1175,000 41,008
pH TS
%
NH4-N N-tot P-tot
mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 6,8 3,49 20 000 63 000 23 000
Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd
mg/kg TS mg/kg TS 0,23 1,5
Bly, Pb
mg/kg TS 32
Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol
mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS
PAH
mg/kg TS mg/kg TS 180 510 17 12 2 0,3
PCB
mg/kg TS 0,02
Medel:
(viktat)
6,8 3,5 20 000 63 000 23 000 0,23 1,5 32 180 510 17 12 2,3 0,3 0,02
Helår
Slammängd Slammängd ton
1175,000
ton TS
41,008
pH TS
% 6,8 3,5
NH4-N
kg 820
N-tot
kg 2 583
P-tot
kg 943
Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd
kg 0,01 kg 0,06
Bly, Pb
kg 1,31
Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol
kg 7 kg 21 kg 0,70 kg 0,49 kg 0,09
PAH
kg 0,01
Summa: 1175 41 820 2 583 943 0,01 0,06 1,3 7,4 21 0,7 0,49
PCB
kg 0,0008
0,09 0,0123 0,0008
KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter
Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Volym, l/år Användning PIX 111 6 413 Fällning i biosteg Plusjärn 314 S 17 200 Fällning i biosteg PIX 111 användes som fällningskemikalie i biosteget under början av år 2011. Efter en upphandling i april används Plusjärn 314 S som fällningskemikalie.
Hantering av rens och sand samt annat avfall
Totalt har uppskattningsvis 4 300 kg sand och rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. 16 (19)
UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING Allmänt
Utvecklingsarbete är en ständigt pågående process i vilken nya idéer testas, bekräftas eller avvisas. Ofta blir resultatet bättre om personer med olika kompetenser från skilda verksamheter kan samlas kring samma frågeställning, därför söker NSVA kontinuerligt samarbete med andra aktörer.
På NSVA jobbar vi med att bygga upp ett arbetssätt för att kunna arbeta med utveckling inom många områden på olika nivåer. Vi deltar i större projekt knutna till våra olika reningsverk där flera externa aktörer inom branschen medverkar. Under år 2011 har vi dessutom gått med i Biogas Syd som är en satsning vars mål är att öka och förbättra biogasproduktion samt utnyttjandet av biogas i södra Sverige. Från mitten av år 2011 stödjer NSVA också WIN (Water Innovation) Vattenacceleratorn som är organiserat inom ramen för Ideons verksamhet i Lund. Syftet med WIN Vattenacceleratorn är att man där ska samla akademisk kunskap och bistå med hjälp för att omsätta den kunskap och de innovationer till produkter som kan komma samhället till godo. Parallellt med större projekt och engagemang jobbar vi även med projekt som syftar till att förbättra delar av vår egen verksamhet. I detta arbete ingår även att ta emot studenter från Universitet och Högskolor som ges möjlighet att genomföra sina examensarbeten hos oss. Detta bidrar till en utveckling av verksamheten samtidigt som det ger en ökad kunskapsnivå hos våra medarbetare. Under år 2011 har arbetet inom NSVA fortsatt med att implementera Uniview som övervakningssystem på våra anläggningar. Syftet är att kunna styra reningsverk och pumpstationer på ett säkert sätt samtidigt som larm utlöses vid eventuella fel. Med hjälp av larmfunktioner via Uniview kan fel åtgärdas snabbt och säker. Vårt mål är att minimera onödiga utsläpp som påverkar miljön negativt. I samband med en högre standard vad gäller styrning och övervakning har fler instrument installerats och fler processer har automatiserats. Samtidigt som verksamheten automatiseras krävs en noggrann kontroll av de olika processer som finns på våra reningsverk. Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Därför har NSVA under år 2011 påbörjat ett arbete som ska resultera i noggrannare internkontrollprogram för alla anläggningar inom NSVA. Noggrannare uppföljning av våra processer resulterar också i mer data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att utvärdera vilken typ av databearbetningsverktyg som lämpar sig bäst att applicera i vår verksamhet. Ett sätt att minska utsläpp av miljöpåverkande substanser är att förbättra reningstekniken, ett annat är att minska utsläppen vid källan. NSVA vill arbeta för att utveckla båda dessa metoder i syfte att minska miljöpåverkan. Teknikutveckling sker inom NSVA tillsammans med externa företag medan uppströmsarbete bedrivs mot de industrier och företag som släpper sitt avloppsvatten till vårt avloppsnät. Genom samverkan med de övriga nord Skånska kommunerna deltar NSVA i att skapa gemensamma riktlinjer för utsläpp av olika miljöfrämmande ämnen i syfte att minska påverkan på våra recipienter. För att kunna möta framtidens krav kommer vi att fortsätta med att förbättra vår egen verksamhet med fokus på bland annat energioptimering, processkontroll, processäkerhet och uppströmsarbete. Större insatser av forskning och utveckling kommer att krävas inom branschen för att klara de strängare kraven från myndigheter och EU. Mer resurs- och kompetenskrävande arbete behövs och för att lyckas med detta är samverkan med andra aktörer inom vår bransch ett måste. VA-Teknik Södra är ett kluster för forskning och utveckling av avancerad VA-teknik i 17 (19)
södra Sverige. Idag ingår Lunds Universitet, VA SYD och Svenskt Vatten i detta kluster, men ambitionen är att vidga verksamheten under år 2012. NSVA har bjudits in att delta i klustrets verksamhet och kommer att arbeta för detta samarbete under kommande år.
Kvidinge avloppsreningsverk
Man har tidigare tittat på möjligheterna att överföra avloppsvattnet från Kvidinge till Nyvångsverket för rening där. Nu finns ett förslag att även överföra vatten från Bjuvs kommun till Nyvångsverket och beslut kring detta förväntas tas under år 2012.
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem
Hela NSVA’s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011. Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA’s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. För varje reningsverk har exempelvis en nödlägesrutin tagits fram. Denna skall säkerställa reningsprocesserna och minimera processbortfall vid ett eventuellt utsläpp på ledningsnätet. Rutin finns när avvikelse skall skrivas och hur den skall hanteras. Rutiner finns hur tillsynsmyndigheten skall kontaktas. Uppströmsarbete på ledningsnätet får bedömas utifrån händelsen. Rutiner för var och hur provtagning skall ske på ledningsnätet saknas.
Uppströmsarbete
Uppströmsarbetet består av att besvara remisser, delta vid samråd hos anslutna industrier, bedömningar av behandlingsbarhet hos processavloppsvatten och uppsamlade utsläpp vid verksamheter samt samarbete med miljöförvaltningar/kontor i form av t ex deltagande vid tillsyn och framtagande av gemensamma riktlinjer för utsläpp till spillvatten. I miljörapporten 2010 tog vi upp arbetet med att ta fram en analys- och bedömningsmall för karakterisering av processavloppsvatten. Utvärdering av karakteriseringar och eventuell omarbetning av mallen utpekades som en mycket viktig uppgift under år 2011. Tyvärr har vi inte hunnit få resultaten från några karakteriseringar än, men kravet har ställts vid flera tillståndsansökningar så förhoppningen är att vi ska kunna arbeta vidare med detta under det kommande året. Tillsammans med övriga Skåne Nordväst-kommuner har vi utformat riktlinjer för slam- och oljeavskiljare samt fordonstvättar. Framtagande av riktlinjer för tandkliniker har påbörjats i samarbete med övriga Skåne Nordväst-kommuner. Avsikten är att riktlinjerna ska finnas klara under år 2012. 18 (19)
BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE