Transcript Ekeby avloppsreningsverk

Ekeby avloppsreningsverk
Bjuv
Miljörapport 2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................ 3
Organisation ............................................................................................................... 3
Tillsynsmyndighet ....................................................................................................... 4
Verksamhetsområde .................................................................................................. 4
Ekeby avloppsreningsverk .......................................................................................... 4
Ledningsnät ................................................................................................................ 8
GÄLLANDE BESLUT ................................................................................................. 9
Tillståndsbeslut ........................................................................................................... 9
Uppfyllandet av gällande villkor .................................................................................. 9
Beaktande av hänsynsreglerna ................................................................................ 11
Anmälningsärenden .................................................................................................. 12
EGENKONTROLL .................................................................................................... 13
Kontrollprogram/Mätprogram .................................................................................... 13
Recipientkontroll ....................................................................................................... 13
UTSLÄPPSDATA ÅR 2012 ...................................................................................... 14
Driftförhållanden ....................................................................................................... 14
Utsläppskontroll ........................................................................................................ 14
Bräddning vid anläggning ......................................................................................... 15
Bräddning på ledningsnät ......................................................................................... 15
Slamkvalitet .............................................................................................................. 15
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING ....... 16
Förbrukning av kemiska produkter ........................................................................... 16
Elförbrukning ............................................................................................................ 16
Hantering av rens och sand samt annat avfall .......................................................... 16
UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING .............................................................. 17
Allmänt...................................................................................................................... 17
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE .......................................................................... 20
Verksamhetsledningssystem .................................................................................... 20
Uppströmsarbete ...................................................................................................... 20
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA 1
Verksamhetsområde
2 (26)
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan
den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna
Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i
NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner.
NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i
regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om
dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar
när det släpps ut igen från reningsverken.
För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller
dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi
hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och
vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag.
VD
Ulf Thysell
Personal & Kommunikation
Lennart Nilsson (jan-maj)/
Kristina Bagge (maj-dec)
Ekonomi, IT &
administration
Johan Jönsson
Teknisk chef
Staffan Persson
(slutade i april 2012,
tjänsten finns inte längre)
Dricksvatten
Jonas Håkansson
Avloppsrening
Pär Gustafsson
Rörnät
Lars Köhler
Ledningsnät & Projekt
Åsa Peetz
Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är
avdelningschefen för Avloppsrening.
3 (26)
Tillsynsmyndighet
Den 1:a januari 2011 tog Söderåsens miljöförbund över tillsynen för verksamheten från
Länsstyrelsen i Skåne.
Verksamhetsområde
Reningsverket tillförs avloppsvatten från Ekeby tätort inklusive flera mindre närliggande
bebyggelseområden. Av invånarna i kommundelen Ekeby är alla inom tätorten anslutna till
det kommunala vatten- och avloppsnätet. Ej anslutna är enskilda gårdar som hamnar utanför
verksamhetsområdet. Ett tiotal abonnenter i utkanten av tätorten har enbart
dricksvattenanslutning. Totalt anslutna personer är ca 3 500. Verksamhetsområdet
presenteras i bilaga 1.
Uppdaterade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten antogs av
kommunfullmäktige i september 2012. Verksamhetsområdet presenteras i bilaga 1.
Ekeby avloppsreningsverk
Lokalisering
Anläggningen ligger på fastigheten Skromberga 13:1 i Bjuvs kommun. I miljörapportens
grunddel anges felaktiskt fastighetsbeteckningen Elestorp 13:1. Då detta är en information
som hämtas från Länsstyrelsens databas har felet påtalats och ändrats i detta system.
Tyvärr går inte inläsningen från databasen till grunddelen att uppdatera i en redan skapad
miljörapport. För att ändra fastighetsbeteckningen måste hela miljörapporten raderas och
emissionsdeklaration knappas in på nytt, vilket vi beslöt att inte göra.
Ekebys RV
Reningsprocessen
Inkommande avloppsvatten samlas i inkommande pumpstation där det uppfodras med två
snäckskruvpumpar upp till ett silgaller. I silgallret avskiljs partiklar större än 3 mm i diameter
4 (26)
såsom papper, trasor och tops. Renset från silgallret tvättas och komprimeras varpå det
samlas upp i sopkärl före borttransport som hushållsavfall.
Vid inloppspumpstationen finns även ett nödavlopp med flödesmätning.
Vattnet rinner sedan vidare med självfall till fyra förluftningsbassänger. På denna ledning
tillförs slam från efter- och mellansedimenterings via en slampumpstation, även dekantatet
från slamlagret tillförs samma ledning.
Innan fördelning av vattnet sker till de två försedimenteringsbassängerna doseras järnklorid i
proportion till inkommande flöde i syfte att fälla ut fosfor, till viss mån även BOD samt att
hjälpa till att få returslammet att sedimentera vid större flöden. I de två första
luftningsbassängerna finns sandfång. Sandfånget töms på sand och grus via
mammutpumpar till en container för avvattning och sedan transporteras det bort för
deponering.
Vattnet leds vidare till försedimenteringsbassängerna där primär-, bio- och kemslam avskiljs
och pumpas vidare till slamlagret före vidare transport till avloppsreningsverk för rötning och
avvattning. Efter försedimenteringen finns bräddningen med flödesmätning och provtagning.
Brädd- och nödavlopp har en gemensam ledning vars utsläppspunkt ligger ca 100 meter
uppströms ordinarie utsläppspunkt.
Kontrollrum , ställverk
personalutrymmen och
maskinrum
Slamlager
Försedimentering och
sandfång
Biobäddar
Inloppspumpar
Biobäddspumpning
Silgaller
Kemikalieförvaring
Mellansedimentering
Flockningsbassän
ger
Slutsedimentering
Utlopp
Efter försedimenteringen leds vattnet via en pumpgrop (cirkulationspumpar) till biobäddarna.
I pumpgropen blandas vattnet med returflöde från biobädden. Biobädden bestående av
plastmaterial, typ hjulliknande bärare, förses alltid med ett visst minimum flöde, men regleras
sedan flödesproportionellt med vatten från cirkulationspumparna. På bärarmaterialet växer
bakterier som främst bryter ner organiskt material och tar upp närsalter, samt omvandlar
ammonium till nitrat.
Biologiskt renat vatten leds via en fördelningsbrunn dels tillbaka till pumpgropen och/eller
vidare till mellansedimenteringsbassängerna, vartill järnklorid tillförs i överföringslednigen.
5 (26)
Här avskiljs bioslam och kemslam som sedan med mammutpumpning förs till
slampumpstationen.
Slutligen uppfordras vattnet med skruvpumpar till ett efterfällningssteg och
slutsedimenteringsbassänger. Här får resterande partiklar sedimentera och avskiljt slam
självrinner till slampumpstationen. Vid utloppet finns en mätare för utgående vattenflöde och
en för suspenderande ämnen i det renade vattnet för processövervakning. En provtagare
finns även där.
Det renade avloppsvattnet släpps ut i Bökebergsbäcken för att sedan ansluta till Vegeå som
mynnar i Skälderviken.
Dimensionerande belastning
Anslutning, medeldygn
Flöde, medeldygn
Flöde, medeltimme
BOD7, årsmedel
N-tot, årsmedel
P-tot, årsmedel
Dimensionerande
belastning
3 000
1 450
75
225
-
Utfall 2012
Enhet
1 380
943
39
97
26
2,6
pe (70 g BOD7/pe*d)
m3/d
m3/h
kg/d
kg/d
kg/d
Slambehandling
Primär- , bio- och kemslammet som samlats i försedimenteringen pumpas till ett slamlager. I
slamlagret förtjockas slammet innan transport till Öresundsverket i Helsingborg för rötning
och avvattning. Dekanteringsvattnet från slamlagret återförs till processen via utlopp innan
det maskinrensade gallret.
Externslam
Inget externslam tas emot vid anläggningen.
6 (26)
Ledningsnät
Allmänt om ledningsnätet
I Bjuv finns 15,6 mil spillvattenledningar (summering av ledningar till Ekeby och Ekebro
avloppsreningsverk). Största delen av ledningarna är lagda mellan 1950-1980-talet och de
äldsta är från 1920-talet. Man saknar dokumentation om 52 % av ledningsnätets material, se
procentuell materialfördelning nedan. Man känner till att den dominerande delen består av
betong.
Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta
stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. I många fall kan man istället välja att
förnya ledningen, vilket är en mer långsiktig insats. Att oftare förnya ledningar skulle också
innebära en sänkning av dagens icke hållbara reinvesteringstakt på över 500 år. För att
uppnå en hållbar reinvesteringstakt för spillvattenledningsnätet behöver man reinvestera ca
29 miljoner under 2010-talet. Reinvesteringarna kommer till största del att omfatta uttjänta
betongledningar som ger återkommande driftstörningar.
Målsättning
NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31.
Minskningen ska räknas med år 2010 som startår.
Sanerings-/åtgärdsplan
Det finns ingen aktuell saneringsplan för Bjuvs kommun. Under år 2013 är det planerat att ta
fram saneringsplan inklusive åtgärdsplan för Ekeby. Saneringsplan inklusive åtgärdsplan för
Billesholm och Bjuv är planerat till år 2014. För att kunna ta fram åtgärdsplaner behövs
inventering av ledningsnätet. De åtgärder som har utförts under året är valda efter
driftstörningsbaserad prioriteringslista.
Åtgärder på ledningsnät år 2012
Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell (omfattar hela Bjuvs
kommun).
Projektnamn
Åtgärd
Typ
Längd m
Solrosvägen, Billesholm. Huvudledning +
Reinvest
V
Huvudledning 250m
serviser
Godtemplaregatan, Ekeby. Serviser endast.
Reinvest
V
Violgatan, Bjuv. Serviser endast.
Reinvest
V
Sellebergavägen, Bjuv
Nyinvest
V+S
V 100m, S 100m
Apotekshuset Bjuv. Ny vattenservis
Reinvest
V
* S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad, V = dricksvatten
GÄLLANDE BESLUT
Tillståndsbeslut
Datum
Tillståndsgivande myndighet
Beslut avser
1983-10-21
2003-01-23
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen
Verksamhetsvillkor
Egenkontroll
Uppfyllandet av gällande villkor
Villkor 1
Avloppsvattnet skall behandlas i befintligt reningsverk för mekanisk, biologisk och kemisk
rening. Verket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt
uppnås.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 2
Kommunens åtaganden vad angår sanering av ledningsnätet, eliminering av bräddavlopp
samt ytterligare optimering av driften vid reningsverket skall vara genomförda före utgången
av år 1986. Hithörande arbeten skall bedrivas enligt plan som skall upprättas i samråd med
länsstyrelsen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 3
Fr o m år 1987 får resthalterna av BOD7 och fosfor i det behandlade avloppsvattnet som
riktvärden inte överstiga 10 respektive 0,3 mg/l räknat som veckomedelvärde.
Om dessa värden överskrids annat än helt tillfälligt skall kommunen vidta sådana
kompletterande åtgärder att nyss angivna värden därefter kan innehållas. Fram till
utgången av 1986 skall som målsättning gälla att nämnda utsläppshalter inte överskrids.
Kommentar: Villkor ej uppfyllt.
Överträdelser av gällande villkor avseende BOD7 (14 st) och totalfosfor (5 st) har förekommit
under året. Se redovisade grafer och kommentarer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR
2012.
Villkor 4
Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller beskaffenhet att
anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i
recipienten.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
9 (26)
Villkor 5
Anordningar skall finnas för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den
omfattning som miljö- och hälsovårdsnämnden finner erforderlig.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 6
Vid driftstörningar i reningsverket eller avloppsledningsnätet av betydelse för
reningsresultatet skall kommunen vidta lämpliga åtgärder till motverkande av
vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana
tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 7
Inför ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller
delvis måste tas ur drift skall samråd ske med länsstyrelsen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 8
Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av
avloppsvattenutsläpp i recipienten skall kommunen omgående vidta åtgärder för att i
möjligaste mån begränsa störningarna.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 9
Buller från reningsverket skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent
ljudnivå utomhus vid närmsta bostäder än 50 dB(A) dagtid (kl 07-18), 45 dB(A) kvällstid (kl
18-22) och 40 dB(A) nattetid (kl 22-07). Nattetid får det i samma område inte orsaka högre
momentana värden än 55 dB(A).
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 10
Slammet från reningsanläggningen skall behandlas och omhändertas på sådant sätt att
olägenheter inte uppkommer. Deponering eller lagring av slam får endast ske vid anläggning
som godkänts för sådant slam vid prövning enligt miljöskyddslagen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 11
Program för kontroll av reningsverkets funktion och tillståndet i recipienten skall upprättas av
kommunen och inges till länsstyrelsen för godkännande.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
10 (26)
Beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet
Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta
säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där
individens behov av exempelvis fortbildning identifieras.
Försiktighetsprincipen
För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för
att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete.
Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är
ekonomiskt rimligt.
Produktvalsprincipen
Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid
uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv
kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten.
Under året har en genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som
är prioriterade enligt Vattendirektivet. Sedan tidigare har riskbedömningar av kemikalierna
utförts och genomgång av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som
PRIO-ämnen eller på Kandidatlistan har gjorts. Under år 2013 kommer avdelning
dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobba med att om möjligt ersätta de kemikalier som
innehåller miljöfarliga ämnen. Tanken är att först se över de kemikalier som används i
verkstäder både på avdelning dricksvatten och avloppsvattenrening.
Vid Ekeby reningsverk används två produkter som innehåller ämnen med PRIO-kriterier
samt en produkt som innehåller två ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året.
Ansvarig för att avhjälpa skada
Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året.
11 (26)
Anmälningsärenden
Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året.
Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats.
Datum
2012-01-10
2012-03-02
2002-03-06
2012-03-21
2012-04-02
2012-04-04
2012-04-10
2012-04-24
2012-05-14
2012-05-30
2012-06-15
2012-08-31
2012-09-14
2012-09-19
2012-09-21
Anmälan
Överskridande av riktvärde
Överskridande av riktvärde
Överskridande av riktvärde
Överskridande av riktvärde
Överskridande av riktvärde
Beslut om tidplan energikartläggning
Underrättelse rensning av Möllebäcken
Överskridande av riktvärde
Överskridande av riktvärde
Överskridande av riktvärde
Överskridande av riktvärde
Överskridande av riktvärde
Överskridande av riktvärde
Överskridande av riktvärde
Inspektion Tillsyn och kontroll av B-verksamhet SMF
12 (26)
EGENKONTROLL
Kontrollprogram/Mätprogram
Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol.
Provpunkt
Inkommande vatten
Utgående vatten
Bräddvatten
Förtjockat slam
Prov
6 dp/år
52 dp/år
*dp
1 bp/år
Parameter
BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N
BOD7(ATU), COD, TOT-P, TOT-N, NH4-N, SS
BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N
pH, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, Ca, K,
Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg
Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6
föreningar), Toluen
* Uttas när det bräddas
Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag:



Inkommande vatten: 1 dygnprov saknas (vecka 45)
Utgående vatten: 1 dygnsprov saknas (vecka 45, finns dock två dygnsprov vecka 48)
Förtjockat slam: inget slamprov togs ut under året
Recipientkontroll
Recipienten för det renade avloppsvattnet är Bökebergsbäcken som ligger inom Vegeåns
avrinningsområde.
Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Bjuvs kommun är
medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från
ALcontrol. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida.
13 (26)
UTSLÄPPSDATA ÅR 2012
Driftförhållanden
På Ekeby reningsverk har endast mindre ändringar skett, bla har slamuttaget från
slutsedimenteringen byggts om och inblandningspunkten för järnklorid i
mellansedimentationen har förbättrats.
Utsläppskontroll
Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i
graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i
emissionsdeklarationen.
Under året har 14 villkorsöverskridande avseende halten BOD7 samt 5
villkorsöverskridanden avseende P-tot förekommit.
Fram till och med vecka 37 hade vi ett stort antal villkorsöverskridanden och allmänt
otillfredsställande reningsresultat med för små marginaler.
En genomarbetning av reningsverkets funktion med utökad provtagning, genomgång av
gamla provsvar, besiktning av kemikaliedosering m.m. ledde fram till ett antal åtgärder. I
september installerades en provisorisk pump för att öka inblandningen av fällningskemikalie i
mellansedimenteringen. Sedan dess ser vi kraftigt förbättrade värden framför allt vad gäller
halten fosfor. Inga villkorsöverskridanden har skett sedan pumpen installerades. Vi går in i år
2013 med goda förhoppningar om en stabil fosforrening.
Vi har tidigare år haft problem med höga BOD i början av året. Den förbättrade fällningen
kommer sannolikt ha en positiv påverkan även på BOD-halterna då avskiljningen av
suspenderat material förbättras.
Vid genomgången av verket upptäcktes också att slamuttaget i slutsedimenteringen inte
fungerar på grund av undermålig installation av rörledningar. Detta leder till merarbete för
driftpersonalen och stor risk för haveri i framtiden. Slamuttaget kommer därför att byggas om
under år 2013.
14 (26)
Bräddning vid anläggning
Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 73 tillfällen, totalt ca 16 211 m3. Detta är en
förbättring jämfört med föregående år då det bräddade 63 273 m3 vid 149 tillfällen.
Bräddning på ledningsnät
Bräddning registreras inte på ledningsnät, inga bräddberäkningar görs.
Slamkvalitet
Slammet från Ekeby avloppsreningsverk transporteras till Öresundsverket i Helsingborg för
vidare behandling. Ingen slamprovtagning och analys utfördes under året.
15 (26)
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING
Förbrukning av kemiska produkter
Användningen av kemikalier under året redovisas nedan.
Produktnamn
PIX 111
Mängd, liter/år
52 110
Användning
Fällning i förluftning samt
returslamfällning vid höga flöden (dvs
bräddning vid anläggning)
Fällning i mellansedimenteringbassäng
Fällning i flockningsbassängen innan
eftersedimentering samt bioslamfällning
vid högre flöden
Elförbrukning
Vid reningsverket förbrukades 365 045 kWh el under året.
Hantering av rens och sand samt annat avfall
Totalt har ca 2 ton sand och 29 640 liter rens transporterats till deponi under året.
Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning.
16 (26)
UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING
Allmänt
VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i
klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätt upp och
minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor
som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket
kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer
att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella
vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen,
deltaga i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva
och genomför egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många
olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet.
Under år 2012 har flera forsknings- och utvecklingsaktiviteter ägt rum inom NSVA och bland
de större kan följande nämnas:
NSVA-Processgrupp
På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att
klara våra utsläppskrav. I syfte att stärka kompetens och kontroll av dessa har NSVA under
året bildat en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att
på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen träffas minst en
gång i månaden för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna.
Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag.
Övervakning och säkerhet
Fortsatt arbete pågår med att installera Uniview på alla NSVAs anläggningar. Under hösten
har även ett utvecklingsprojekt påbörjats i samarbete med CactusUniview i syfte att utveckla
en ny version av det övervakningssystem som vi har idag.
Samtidigt som verksamheten automatiseras krävs en noggrann kontroll av de olika
processer som finns på våra reningsverk. Noggrannare uppföljning av våra processer
resulterar också i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara
av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att hitta ett lämpligt system som
uppfyller de krav verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet,
databearbetningsfunktion och användarvänlighet.
Avlopp och biogas
Hösten 2012 skrev NSVA under Färdplan Skåne. Färdplan Skåne är ett
kraftsamlingsdokument som tagits fram av Region Skåne tillsammans med kommuner,
Länsstyrelsen i Skåne län, universitet och privata näringslivet under våren 2010. Färdplanen
innehåller både åtgärder samt ett antal målsättningar. Undertecknandet av denna och
arbetet med en biogasstrategi är ett sätt för NSVA att bidra till att dessa regionala
målsättningar uppnås.
Biogas Kom IN 2012
NSVA deltar i projektet ”Biogas Kom IN 2012”. Projektet startade upp hösten 2011 och drivs
tillsammans av Helsingborg, Malmö Stad, Eslöv, Kristianstad, Lund, Trelleborg och
Örkelljunga. Det är Landsbygdsprogrammet som finansierar projektet och syftet är att öka
samverkan över kommungränser samt kunskapen om biogaspotentialen. Projektet ska även
bidra till en större samverkan med industrier, transportörer, energibolag, fastighetsförvaltare
och andra pågående biogasprojekt. Eftersom avloppsreningsverken bidrar till den
biogasproduktion som sker i regionen är förhoppningen att NSVA ska kunna deltaga i några
av de satsningar som väntas framöver.
17 (26)
WIN
WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation
inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften
inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter
som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många
partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN.
Fo&U samarbeten
NSVA har gått med i VA-Teknik Södra som är ett kluster i södra Sverige för forskning och
utveckling av avancerad VA-teknik. I klustret, som stöttas av Svenskt Vatten Utveckling,
medverkar från och med år 2012; avdelningen VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers,
GRYAAB, VA SYD och NSVA. För att kunna möta framtidens krav kommer NSVA att ta en
mycket aktiv roll i denna verksamhet. NSVA finns nu representerad i både styrgruppen och
ledningsgruppen för VA-Teknik Södra. Samtidigt är NSVA mycket delaktig i flera av de
projekt som bedrivs inom klustersamarbetet.
Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk
Under år 2012 påbörjades ett större samarbetsprojekt för utvärdering av teknik för avgasning
av slam. Genom att avgasa slam på reningsverk tror man sig kunna öka reningskapaciteten
och därmed undvika stora och kostsamma utbyggnader samtidigt som reningen blir bättre. I
detta projekt är syftet att utvärdera effekten av avgasning av slam, kartlägga vilka
processtyper eller driftssätt som är mest lämpade för avgasning. Dessutom hoppas man
kunna undersöka effekten av avgasning på slam med och utan filament.
Bräddvattenrening
I december 2012 startades ett pilotprojekt för bräddvattenrening på NSVA.
Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken
för att omhänderta allt avloppsvatten. Med en förändring av klimatet förväntar vi oss
kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna bräddvatten kan då komma
att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat avloppsvatten kommer vi
sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta projekt är därför att
utvärdera teknik för att på ett säkert sätt kunna rena bräddat avloppsvatten i framtiden.
Reduktion av miljöfrämmande ämnen och läkemedelsrester i avloppsvattnet
Tillsammans med Hydrotech, Primozone och Lunds Universitet har NSVA utfört ett
forskningsprojekt för att utvärdera olika tekniker i syfte att reducera miljöfrämmande ämnen
och läkemedelsrester ur avloppsvatten. Studien genomfördes med ozonering och
skivfiltrering i pilotskala på reningsverket i Landskrona. Eftersom man vill undersöka ämnen
som normalt inte kan tas bort i reningsverket med konventionell teknik, behandlades
avloppsvatten som redan hade passerat reningsverkets biologiska processer. Av resultaten
att döma fungerade tekniken väl för ett antal substanser.
18 (26)
Ny teknik för reduktion av oönskade dofter
Med hjälp av katalytisk förbränning kan man ta bort olika illaluktande luftburna föroreningar.
Inom ramen för ett utvecklingsprojekt som har pågått under året har denna teknik testats på
ledningsnätet inom NSVA. En plats där man vanligtvis har stora problem med
svavelvätebildning valdes ut för pilottester. Flera typer av doftutvärderingar gjordes med olika
referenspersoner med lyckade resultat. Möjligen kan tekniken vara ett alternativ för NSVA i
framtiden för att undvika spridning av svavelväte i tätbebyggda områden.
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering
I början av år 2012 avslutades projektet Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för
hygienisering Tillsammans med AnoxKaldnes, BioMill, Statens Gastekniska Center, GRYAB,
VA SYD, UMEVA, Energimyndigheten och Svenskt Vatten har NSVA deltagit i projektet.
Projektets syfte var att utvärdera om rötning med inledande termofilt hydrolyssteg skulle
kunna appliceras för hygienisering av avloppsslam. Tester genomfördes i både
laboratorieskala och pilotskala med slam från flera olika reningsverk, varpå resultaten har
använts för simuleringar av effekter i fullskala. Resultaten visar på att denna metod är möjlig
för applikation för hygienisering av slam. Förhoppningsvis kan metoden komma att bli ett
alternativ till pastörisering som idag är en godkänd hygieniseringsmetod.
19 (26)
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE
Verksamhetsledningssystem
Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011.
Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är
därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och
kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner
har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner.
Uppströmsarbete
Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska
variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska
mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal
informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och
övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat
skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter.
På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap
som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt
uppströmsarbete inom organisationen.
20 (26)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
21 (26)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
22 (26)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
23 (26)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
24 (26)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
25 (26)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
NSVA
Förklaringar till verksamhetsområden inom VA
Ska normalt betala för Vatten, Spill och Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg)
Här finns det helt övervägande antalet abonnenter. En fastighetsägare till en (eller flera) bostäder som har möjlighet att ta hand om dagvattnet inom fastigheten blir
befriad från avgiften Df. Övriga fastigheter (t ex industrier) kan göra motsvarande. De kan också fördröja dagvattnet inom fastigheten och då få en reducering med
50 % på Df-avgiften (t ex bygga bygga en damm). Samtliga abonnenter ska betala avgiften för Dg. Däremot kan de ha egen brunn och därför inte betala för vattnet.
Abonnenterna är skyldiga att koppla spillvatten och dagvatten rätt om det finns separerade ledningar. Trafikverket och Staden ska betala Dg för gator och allm platser.
Ska betala för Vatten och Spill. Abonnenten får inte koppla dagvatten till stadens ledningar
och det finns heller inga ledningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna
Här finns ca 13 % av småhusen. Det finns inga dagvattenledningar. Det finns goda möjligheter att ta hand om dagvattnet inom fastigheterna och det
krävs inte heller några anordningar för gatorna. Dessa abonnenter får alltså en lägre fast avgift än de som har Df och Dg.
Har enbart Spill och Dagvatten (Df o Dg)
Finns inget sådant område i Bjuvs kommun
Har enbart Spill
Finns inget sådant område i Bjuvs kommun. Dagvatten från fastigheten får inte tillföras stadens spillvattenledningar.
Har enbart Vatten
Det finns en del områden där det endast finns vattenledningar. Dessa har lagts för att abonnenterna inte har haft tillräckligt eller dålig kvalitet på vattnet.
Ska normalt betala för Vatten Spill och Dagvatten gata (Dg)
Abonnenter som finns inom dessa område får inte släppa ut sitt Df i kommunens ledningar. Här har bedömts att det är fullt möjligt att ta hand om det inom egen fastighet.
Kommunen har dock gjort anordningar för att ta hand om dagvattnet från gatorna varför Dg debiteras fastighetsägarna och i förekommande fall Trafikverket och Kommunen.
De som har egen brunn med godkänd vattenkvalitet behöver inte betala avgift för Vattnet.
Ska betala för Vatten Spill och Dagvatten fastighet (Df)
Här ska normalt inte finnas några abonnenter. Undantag finns dock på Järnvägsgatan i Ekeby där några fastigheter har denna typ av anslutning.
Det är viktigt att notera att Kommunen är skyldig att tillhandahålla de olika tjänster som ska finnas inom de olika verksamhetsområdena. Abonnenterna är också skyldiga att ansluta
sig till spillvattnet om det finns ett verksamhetsområde för detta. Detta kan gälla även för vattnet.
26 (26)