Transcript Öresundsverket Helsingborg

Öresundsverket
Helsingborg
Miljörapport 2011
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För Öresundsverket, AVR(1283-50-001) år: 2011 version: 1
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN
Verksamhetsutövare:
Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
Organisationsnummer:
556765-3786
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Anlaggningsnummer:
1283-50-001
Anlaggningsnamn:
Öresundsverket, AVR
Postnummer:
252 25
Ort:
HELSINGBORG
Besöksadress för anl.:
Atlantgatan 8
Fastighetsbeteckningar:
STADSÄGA 2082, Verket 1
Kommun:
Helsingborg
Huvudbransch och kod:
Rening av avloppsvatten (90.10)
Övriga branscher och koder:
EPRTR huvudverksamhet:
5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse)
EPRTR biverksamheter:
Kod för farliga ämnen:
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelse
Miljöledningssystem:
ISO 14001
Koordinater:
6212553 x 356193
Länk till anläggningens hemsida:
http://www.nsva.se
Inlämnad:2012-03-30 10:27:19
Version:1
1/2
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För Öresundsverket, AVR(1283-50-001) år: 2011 version: 1
KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN
Förnamn:
Sofia
Efternamn:
Jezek
Telefonnummer:
010-490 97 93
Telefaxnummer:
E-postadress:
[email protected]
c/o:
Gatu-/boxadress:
Box 2022
Postnummer:
250 02
Postort:
Helsingborg
JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT
Förnamn:
Ulf
Efternamn:
Thysell
Telefonnummer:
010-490 97 77
Telefaxnummer:
E-postadress:
[email protected]
c/o:
Gatu-/boxadress:
Box 2022
Postnummer:
250 02
Postort:
Helsingborg
Inlämnad:2012-03-30 10:27:19
Version:1
2/2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................ 3
Organisation ............................................................................................................... 3
Tillsynsmyndighet ....................................................................................................... 4
Verksamhetsområde .................................................................................................. 4
Öresundsverket .......................................................................................................... 4
Ledningsnät ................................................................................................................ 8
GÄLLANDE BESLUT ................................................................................................. 9
Tillståndsbeslut ........................................................................................................... 9
Uppfyllandet av gällande villkor .................................................................................. 9
Beaktande av hänsynsreglerna ................................................................................ 11
Anmälningsärenden .................................................................................................. 12
EGENKONTROLL .................................................................................................... 13
Kontrollprogram/Mätprogram .................................................................................... 13
Recipientkontroll ....................................................................................................... 13
UTSLÄPPSDATA ÅR 2011 ...................................................................................... 14
Driftförhållanden ....................................................................................................... 14
Utsläppskontroll ........................................................................................................ 15
Bräddning vid anläggning ......................................................................................... 16
Bräddning på ledningsnät ......................................................................................... 16
Slamkvalitet .............................................................................................................. 17
KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING ........................................ 18
Förbrukning av kemiska produkter ........................................................................... 18
Hantering av rens och sand samt annat avfall .......................................................... 18
Externslam................................................................................................................ 18
UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING .............................................................. 19
Allmänt...................................................................................................................... 19
Öresundsverket ........................................................................................................ 20
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE .......................................................................... 22
Verksamhetsledningssystem .................................................................................... 22
Slamcertifiering/ REVAQ .......................................................................................... 22
Uppströmsarbete ...................................................................................................... 22
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA 1 Verksamhetsområde
BILAGA 2 Bräddberäkning Ledningsnät
2 (25)
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan
den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna
Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i
NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner.
NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i
regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om
dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar
när det släpps ut igen från reningsverken.
För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller
dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi
hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och
vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag.
VD
Jan Kluge/
Ulf Thysell
Ekonomi,
administration & IT
Johan Jönsson
Teknisk chef
Staffan Persson
Personal & Information
Kristina Bagge/
Lennart Nilsson
Dricksvatten
Jonas Håkansson
Avloppsrening
Pär Gustafsson
Rörnät
Lars Köhler
Ledningsnät & Projekt
Åsa Peetz
Mätarverkstad
Anders Mårtensson
Sedan den 1:a oktober 2011 har Ulf Thysell tagit över rollen som VD för NSVA efter Jan
Kluge.
Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är
avdelningschefen för Avloppsrening.
3 (25)
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne.
Verksamhetsområde
Verksamhetsområdet omfattar Helsingborgs stad och tätorter enligt bilaga 1. Antalet
anslutna personer är ca 119 000.
Öresundsverket
Lokalisering
Anläggningen ligger på fastigheten Verket 1 cirka 1,5 km från Helsingborgs centrum.
Närmaste granne är Helsingborgs hamn och Västhamnsverket.
Öresundsverket
Reningsprocessen
Den nuvarande processen omfattar grovrening, mekanisk rening i parallella
försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening i aktivslam samt
slutsedimentering med efterföljande 2-mediafilter.
Vattnet passerar först gallerstationen för borttagande av fasta föroreningar som papper, tops
o.d. Därefter pumpas vattnet in till reningsverket via tre parallella skruvpumpar, som högst
kan ca 9 000 m3/h inpumpas till reningsverket. Däremot begränsas verket av att en optimal
belastning på biosteget ligger mellan 4 500 och 6 000 m3/h, för att slamflykt ska undvikas.
När avloppsvattnet pumpats in till reningsverket passerar det ett luftat sandfång där grus och
andra tunga partiklar avskiljs. Vid flöden som överstiger biostegets kapacitet leds
överskjutande vattenmängd till ett utjämningsmagasin (ca 8 000 m3). Vatten som leds till
utjämningsmagasinet tillsätts automatiskt järnklorid för kemisk fällning. Detta vatten leds
sedan tillbaka in i reningsverket när flödestoppen är över och kapacitet i verket finns
tillgänglig. Skulle verket inte klara av att ta emot det, går vattnet med i utgående ledning.
4 (25)
Galler
Inlopp
Gasrening
Rötkammare
Verkstad
Sandfång
Kontor och
kontrollrum
Filter
Förtjockare
Slutsedimentering
Slamsilo
Biosteg
Försedimentering
Biosteg
Utjämning
Slutsedimentering
I försedimenteringsbassängerna avskiljs det slam (primärslam) som medföljer inkommande
vatten. Dessutom används försedimenteringsbassängerna även för hydrolys av organiskt
material - primärslamhydrolys. Det innebär att långa organiska föreningar bryts ner till
kortare, och för mikroorganismerna mer lättillgängliga föreningar.
I efterföljande aktivslamanläggning sker biologisk avskiljning av fosfor och kväve i en
fördenitrifikationsprocess. I första anaeroba steget tar mikroorganismer upp lättnedbrytbart
organiskt material som bildats i föregående hydrolyssteg. Med hjälp av det organiska
materialet omvandlas nitrat till fri kvävgas, vilken process benämns denitrifikation. Simultant
med fosfor- och kvävereningen konsumerar mikroorganismer organiskt material av olika slag
(BOD) vilket därmed avlägsnas från vattnet. För att kunna bibehålla en viss slamhalt i
systemet samt för att återföra den bildade nitraten från de luftade zonerna, recirkuleras slam
från slutsedimenteringen tillbaka till andra aktivslambassängen.
Efter det biologiska stegen separeras vattnet från bioslammet i
slutsedimenteringsbassängerna. Vattnet får slutligen passera ett sandfilter av typen 2mediafilter. Här finns även möjlighet att fälla med kemikalier vid behov.
Det rena vattnet leds slutligen ut i Öresund, ca 450 meter från stranden på ca 20 meters
djup.
Dimensionerande belastning
Anslutning, medeldygn
Flöde, medeldygn
Flöde, medeltimme
BOD7, årsmedel
N-tot, årsmedel
P-tot, årsmedel
Dimensionerande
belastning
200 000
67 000
3 250
15 000
2 700
490
5 (25)
Utfall 2011
Enhet
119 450
49 446
2 060
8 362
1 712
205
pe (70 g BOD7/pe*d)
m3/d
m3/h
kg/d
kg/d
kg/d
Slambehandling
Primärslam från försedimenteringen och överskottslam från den biologiska reningen
förtjockas i separata förtjockare. Vid förtjockning av bioslammet i gravitationsförtjockaren
tillsätts polymer bestående av polyakrylamid. Dessutom tillsätts järnklorid till
primärslamförtjockaren i syfte att minska halten svavelväte i rötgasen. Både primär- och
bioslam leds sedan vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt emedan
biogas produceras.
Slammet från rötkammaren avvattnas slutligen i en centrifug. För bättre avvattning tillsätts
polymer strax före centrifugen. Avvattnat slam lagras så i containers för vidare
omhändertagande.
Överskottsvattnet från förtjockarna, rejektvatten från centrifugen och spolvatten från filtren
återförs reningsverket till före inloppspumparna.
Externslam
Bilar som kommer registreras och en fast mängd slam (tankbilens totala volym) registreras
oavsett hur mycket som levereras. Slammet lämnas på Öresundsverket före gallren och
blandas där med inkommande vatten.
Anläggningens status
Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av
anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en
statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan
där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett
anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av
reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2013-2015.
6 (25)
Ledningsnät
Allmänt om ledningsnätet
I Helsingborg finns 56,9 mil spillvattenledningar och 13 mil
kombinerad ledning. 65 % av ledningarna saknar dokumentation
gällande ledningsmaterial. Man har god kännedom om att största
delen av ledningarna består av betong och lergods. Den största
delen av ledningsnätet är lagt mellan 1950-1990-talet. Ca 13 mil är
lagt innan 1950-talet varav de äldsta är från 1920-talet.
Underhållsspolning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan
orsaka skador i fastigheter eller dyl. I entreprenaden ingår vecko-, månads- och
kvartalsspolning.
Reinvesteringstakten uppnår i dagsläget inte en hållbar nivå. För att reinvesteringstakten ska
vara hållbar behöver man reinvestera ca 140 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010talet. Det skulle till största del innebära renovering av uttjänta betong- och lergodsledningar
med återkommande driftstörningar. Det kombinerade ledningsnätet separeras till största vikt
med hänsyn till funktionen men för att ledningsnätet skall hålla ut konditionsmässigt behöver
man öka reinvesteringarna till sammanlagt ca 60 miljoner under 2010-talet.
Målsättning
NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31.
Minskningen ska räknas med år 2010 som startår.
Sanerings-/åtgärdsplan
Det finns tre saneringsplaner för Helsingborg:
1. Saneringsplan för avloppsledningsnätet i Helsingborg (dec 1994).
2. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, norra linjen mellan Utvälinge-Ödåkra
(feb 2003).
3. Saneringsplan för Hbg:s ytterområden, södra linjen, Mörarp, Rydebäck, Gantofta,
Påarp, Bårslöv, Vallåkra (feb 2007).
De planerade åtgärderna för saneringsplan från 1994 är i princip klara, norra och södra
linjens åtgärder är under genomförande.
Åtgärder på ledningsnät år 2011
Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell.
Projektnamn
Åtgärd
Typ*
Längd (m)
Frostgatan
Nytt
S
121
Rydebäcks Stationsområde etapp 2 & 3
Nytt
S,D
S555, D706
Vallåkravägen
Nytt
S,D
S110. D110
* S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad
GÄLLANDE BESLUT
Tillståndsbeslut
Datum
Tillståndsgivande myndighet
Beslut avser
1990-03-14
1997-12-16
2005-04-28
Koncessionsnämnden
Koncessionsnämnden
Länsstyrelsen
Grundtillstånd
Slutliga villkor
Ändrade villkor
Uppfyllandet av gällande villkor
Villkor 1
Verksamheten skall, såvida inte något annat föreskrivs i detta beslut, bedrivas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad kommunen ansökt i ärendet.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 2
Det utbyggda reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 december 1991.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 3
Utbyggnaden av avloppsreningsverket m m skall ske med målsättningen att begränsa
resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7/l och till högst 0,3 mg
totalfosfor/l, allt räknat som månadsmedelvärden, och till högst 8 mg totalkväve/l räknat som
årsmedelvärde. Vidare skall målsättningen vara att syrgasmättnaden i utgående
avloppsvatten skall överstiga 80 %.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 4
Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med
tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 5
Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion
skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Utrustning och kemikalie finns på Öresundsverket och
Örbyverket i Helsingborg
9 (25)
Villkor 6
Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan
beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för
omgivningen eller i recipienten.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Läs mer under rubriken MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE/
Uppströmsarbete.
Villkor 7
Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som
möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels
förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Ett förslag till
fördjupad saneringsplan skall utarbetas och inges till länsstyrelsen senast den 1 januari
1995.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 8
Verksamheten vid avloppsreningsverket får inte förorsaka för omgivningen besvärande lukt.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 9
Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre
ekvivalent ljudnivå än 50 dB(A) dagtid (kl 07-18), 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) och 40 dB(A)
nattetid (kl 22-07) utomhus vid bostäder.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 10
Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga följande värden:
a. BOD7 : 10 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde* samt som
kvartalsmedelvärde och gränsvärde.
b. Ntot : 10 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde*
c. Ptot: T.o.m. år 2008 gäller 0,4 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt fr.
o. m. den 1 januari 2009 0,3 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt 0,5
mg per liter som årsmedelvärde och gränsvärde om biologisk fosforrening tillämpas.
Om kemisk fosforrening tillämpas varaktigt gäller totalfosforhalten 0,3 mg per liter som
månadsmedelvärde och riktvärde samt kvartalsmedelvärde och gränsvärde.
Med gränsvärde avses ett värde som ej får överskridas.
Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför en skyldighet för
tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet hålls.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2011.
10 (25)
Beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet
Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta
säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där
individens behov av exempelvis fortbildning identifieras.
Försiktighetsprincipen
För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för
att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete.
Inga förändringar vad gäller processteknik har skett under året, men när så sker används
bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt.
Produktvalsprincipen
Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid
uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv
kemikaliehantering. Under året har riskbedömningar av kemikalierna utförts och genomgång
av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen eller på
Kandidatlistan har gjorts. Planen inför nästa år är att även att titta på de prioriterade ämnena
enligt Vattendirektivet. Därefter kommer vi att definiera de kemikalier som, om det är möjligt,
ska prioriteras för utbyte. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten.
Vid Öresundsverket används 38 produkter som innehåller ämnen med PRIO-kriterier.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året.
Slampartier med godkända slamhalter används som gödsel på åkermark, och fosfor återförs
således till kretsloppet. Slamproduktionen är sedan den 31:a december 2010 REVAQcerifierad.
Lokaliseringsprincipen
Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt
miljöbalken.
Anläggningen ligger ganska centralt i Helsingborg och det finns planer att bygga bostäder vid
den intilliggande hamnen. Under det gångna året har NSVA låtit en extern konsult utreda
möjligheterna att genomföra åtgärder på Öresundsverket för att minimera smittspridning och
illaluktande luft. Syftet var främst att erhålla ett underlag för att kunna bedöma på vilket
avstånd från reningsverket det är möjligt att etablera bebyggelse. I samma utredning gjordes
även en grov kostnadsuppskattning över vad dessa åtgärder på verket skulle kosta jämfört
med att bygga ett nytt reningsverk i motsvarande storlek på annan plats.
Ansvarig för att avhjälpa skada
Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året.
11 (25)
Anmälningsärenden
Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året.
Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats.
Datum
2011-02-10
2011-03-30
2011-04-07
2011-04-28
2011-05-31
2011-06-07
2011-07-01
2011-07-07
2011-08-23
2011-08-24
2011-08-25
2011-08-26
2011-09-07
2011-09-09
2011-09-15
2011-09-15
2011-09-27
2011-09-28
2011-09-28
2011-09-29
2011-09-29
2011-10-03
2011-10-06
2011-10-11
2011-10-14
2011-10-18
2011-10-24
2011-10-26
Anmälan
Strömavbrott pumpstation
Försök med Ozon
Lukt
Bräddrapport
Elomkoppling
Lukt upphört
Försök läkemedel
Svar på försök läkemedel
Slamtransport till Öresundsverket
Slamtransport till Öresundsverket
Slamtransport till Öresundsverket
Slamtransport till Öresundsverket
Elskåpsbyte pumpstationer
Bräddning pumpstation
Slamtrasport till Öresundsverket
Info om upparbetning av slam
Avstängning pumpstation
Tel kontakt avstängning pumpstation
Tillfällig slamtransport
Tillfällig slamtransport
Tel kontakt slamtrasport till Öresundsverket
Slamtransporter
Slamtrasport till Öresundsverket
Montering flödesmätare
Montering flödesmätare
Bräddningar pumpstationer
Lakvatten
Tel kontakt redogörelse slambrist Nyvång, personaltäckning,
utslagning Lundåkra och slamförflyttningar
2011-11-11 Tillsyn
2011-12-07 Lukt
2011-12-12 Lukt
12 (25)
EGENKONTROLL
Kontrollprogram/Mätprogram
Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol.
Provpunkt
Utgående vatten
Utgående vatten
Utgående vatten
Inkommande vatten
Inkommande vatten
Inkommande vatten
Avvattnat slam
Inkommande vatten
Bräddvatten
Bräddvatten
* Uttas när det bräddas
Prov
52 dp/år
52 vp/år
12 vp/år
52 dp/år
52 vp/år
12 vp/år
12 mp/år
2 sp/år
*dp
*vp
Parameter
BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N
COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka)
Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, As, Ag, Na, SO4
BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N
COD(Cr) (jämna veckor), TOT-P (varje vecka)
Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As,Na, SO4
pH, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, K, Co,
Mg, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As, Na, S
Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar)
Screening VOC,SVOC Organiska föroreningar
BOD7(ATU), N-TOT, NH4-N
COD(Cr), P-TOT, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni
Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag:


Inkommande vatten: 4 dygnsprov saknas (vecka 1-2 pga fryst rör, vecka 9-10 pga
stopp i röret)
Inkommande vatten: 1 veckoprov för metallanalys saknas (vecka 2 pga fryst rör)
Utöver de externa analyserna görs ett flertal interna driftsanalyser på Öresundsverkets
laboratorium.
Recipientkontroll
Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund.
Recipientkontrollen samordnas av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Helsingborgs
stad är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning
från Öresunds vattenvårdsförbund. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida.
13 (25)
UTSLÄPPSDATA ÅR 2011
Driftförhållanden
Haveri i en av två rötkammare. Rötkammaren som är nästan 40 år gammal har tömts och
undersökts för att utesluta frätskador relaterade till de höga svavelvätehalterna som
uppmätts på Öresundsverket. Betongen har analyserats och beräknas hålla minst 10 år till.
Nytt omrörningssystem har upphandlats och installerats under hösten. Rötkammaren
förväntas åter vara i bruk i början av år 2012. Under haveriet har tillverkningen av gas legat
på en något lägre nivå än normalt vilket har resulterat i en minskad intäkt för
gasförsäljningen.
För att komma tillrätta med korrosionsskadorna orsakade av svavelväte har dosering av
järnklorid påbörjats. Järnkloriden har inledningsvis köpts i 800-litersfat. Under året har en ny
anläggning tagits i bruk (tankar som tidigare användes i CREPO-projektet). Genom att
använda de gamla befintliga tankarna som finns på området kan järnkloriden beställas i bulk
och således kan kostnaderna hållas nere. Åtgärden med järnkloridlagret beräknas minska
kemikaliekostnaderna för svavelvätebekämpning med 40%.
En ny sandtvätt har installerats på Öresundsverket. Från att tidigare haft en avvattningsanläggning av äldre typ installerades en modern sandtvätt från Huber. Sanden har gått från
att ha ett organisk innehåll på 50% till 5%. Detta gör att volymen blir betydligt mindre, ca 1
container per månad ungefär mot tidigare 5-6 per månad och att omhändertagandet
underlättas då restprodukten ej innehåller organiskt material. Volymminskningen beror på att
det är mindre organsikt material i sanden men också att sanden packas bättre. Priset för att
deponera den tidigare sandblandningeng hos SITA var 855 kr /ton vilket gav en månadskostnad på 30-35 tkr. Efter installation har ett nytt pris förhandlats fram med NSR för
omhändertagandet. Det nya priset 70 kr/ton ger en förväntad snittkostnad på 1 - 2 tkr/månad.
Totalt förväntas en besparing på 300-350 tkr per år.
En omfattande fukt/rötskada upptäcktes i mellanpumpstationens provtagningsrum. Skadan
är omfattande med läckande tak, läckande rörgalleri och behov av ombyggnad av rötskadad
byggnad. Vattenläckorna är särskilt allvarliga i denna byggnad då både ställverk och mycket
stora motorer är uppställda under provtagningsrummet. Äskade investeringsmedel som var
tänkt att använda till ombyggnad av provtagningsrummet fick nu användas till nytt tak.
Ny tvättpress installerades och uppvisar mycket fina resultat. Arbetsmiljön har förbättrats
avsevärt och tidigare haverier med stora övertidsuttag som resultat är nu helt borta.
Ett antal haverier i försedimentationsbassängernas skrapsystem har resulterat i ett utbyte av
drivkedjor i bassängerna. Under året har samtliga drivkedjor i försedimenteringen bytts ut.
Den 27 nov under stormen Berit blåste delar av taket på rötkammarbyggnaden av. Taket är
totalt genomruttet och behöver rivas och bytas ut. Detta arbete kommer att genomföras
under år 2012.
14 (25)
Utsläppskontroll
Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i
graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i
emissionsdeklarationen.
Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året.
15 (25)
Bräddning vid anläggning
Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 34 tillfällen, totalt ca 149 597 m3.
Bräddningarna har orsakats av hydraulisk överbelastning.
Bräddning på ledningsnät
Bräddning på ledningsnät har beräknats till 86 tillfällen, totalt ca 106 068 m3. Se
sammanställning av bräddberäkningen i bilaga 2.
16 (25)
Slamkvalitet
Under året har slammet vid flera tillfällen överstigit gränsvärdet för vad som är acceptabelt för spridning på åkermark. Totalt underkändes fyra
slampartier under februari till maj, samtliga orsakades av höga kopparhalter. Hårdheten på dricksvatten tros vara den största orsaken till de
höga kopparhalterna. Efter återkopplingen till Bolmentunneln har kopparhalten i slammet börjat sjunka och ligger nu stadigt under gränsvärdet.
Slam Öresundsverket år 2011
= mindre än (<)
Slammängd
ton
Slammängd
ton TS
pH
TS
%
GF
%
NH4-N
mg/kg TS
N-tot
mg/kg TS
P-tot
Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag Tenn, Sn Arsenik, As
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS
Kobolt, Co Molybden, Mo
mg/kgTS
mg/kgTS
Vismut
mg/kgTS
Nonylfenol
mg/kg TS
PAH
mg/kg TS
PCB
mg/kg TS
Natrium
mg/kgTS
Svavel
mg/kgTS
jan-11
1170,000
251,550
feb-11
1219,000
245,019
mar-11
769,000
178,408
apr-11
789,000
183,837
maj-11
1398,000
328,530
jun-11
1206,000
287,028
jul-11
1141,000
279,545
aug-11
978,580
246,602
sep-11
1015,940
248,905
okt-11
1008,080
240,931
nov-11
992,420
236,196
dec-11
1114,000
259,562
7,1
6,6
8,5
8,3
7,3
7,5
7,8
8,1
8,0
7,5
7,7
7,6
21,5
20,1
23,2
23,3
23,5
23,8
24,5
25,2
24,5
23,9
23,8
23,3
75
75
69,0
71,9
73,4
73,7
69,2
68,6
68,9
70,7
71,6
72,9
13 000
13 000
14 000
12 000
14 000
11 000
11 000
12 000
12 000
12 000
11 000
11 000
64 000
63 000
57 000
58 000
58 000
47 000
57 000
55 000
54 000
37 000
63 000
40 000
32 000
32 000
31 000
30 000
31 000
28 000
28 000
29 000
28 000
28 000
29 000
27 000
0,5
0,6
0,78
0,58
0,46
0,51
0,66
0,64
0,6
0,7
0,8
0,77
0,69
0,71
0,83
0,89
0,74
0,64
0,61
0,81
0,71
0,97
0,73
0,78
13
20
20
19
18
16
23
23
22
16
19
14
590
630
730
730
640
530
510
530
520
490
490
470
530
610
700
690
640
570
610
670
650
570
560
530
21
49
74
63
39
30
30
35
36
30
31
25
18
26
31
27
21
19
21
22
25
22
22
18
2,0
2,1
3,0
2,2
2,5
2,4
2,6
3,1
2,3
2,3
2,7
1,9
12
12
14
14
14
13
13
12
13
12
14
12
5
6
5,3
5,2
5,0
4,9
5,2
5,9
5,2
6,1
5,9
4,7
3,4
3,6
5
3,7
3,6
3,4
4,8
3,6
5,5
4,5
5,2
3,5
8,1
7,2
9
7,5
0,02
6
7,7
5,2
3,3
9,1
9,9
7,4
4,5
5,4
5,9
14
11
6,4
5,9
5,9
0,77
1,4
1,4
1,1
0,86
0,85
1,1
1
1,1
0,88
0,91
1,3
0,0204
0,0369
0,037
0,0454
0,0637
0,0498
0,0389
0,067
0,0599
0,0549
0,039
0,033
1200
1200
1000
1100
1100
970
1000
980
1100
1300
1100
2200
10000
12000
15000
14000
13000
11000
13000
14000
15000
14000
16000
15000
Medel :
-
-
7,7 23,3 71,9 12 150 54 260 29 372
0,62
0,75
19
565
607
37
22
2,4
13
5,4
4,1
7,9
4,7
7,2
1,0
0,046
1 191
13 395
Slammängd
Slammängd
ton
ton TS
jan-11
1170,000
251,550
feb-11
1219,000
245,019
mar-11
769,000
178,408
apr-11
789,000
183,837
maj-11
1398,000
328,530
jun-11
1206,000
287,028
jul-11
1141,000
279,545
aug-11
978,580
246,602
sep-11
1015,940
248,905
okt-11
1008,080
240,931
nov-11
992,420
236,196
dec-11
1114,000
259,562
(viktat)
Summa: 12 801,020 2 986,114
pH
TS
GF
NH4-N
N-tot
P-tot
%
%
kg/mån
kg/mån
kg/mån
7,1
6,6
8,5
8,3
7,3
7,5
7,8
8,1
8,0
7,5
7,7
7,6
21,5
20,1
23,2
23,3
23,5
23,8
24,5
25,2
24,5
23,9
23,8
23,3
75,3
74,8
69,0
71,9
73,4
73,7
69,2
68,6
68,9
70,7
71,6
72,9
3 270
3 185
2 498
2 206
4 599
3 157
3 075
2 959
2 987
2 891
2 598
2 855
16 099 8 050
15 436 7 841
10 169 5 531
10 663 5 515
19 055 10 184
13 490 8 037
15 934 7 827
13 563 7 151
13 441 6 969
8 914 6 746
14 880 6 850
10 382 7 008
-
-
-
36 281 162 028 87 709
Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd
Kobolt
Molybden
Vismut
Nonylfenol
PAH
PCB
Nartrium
Svavel
kg/mån
kg/mån
kg/mån
Bly, Pb
Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag Tenn, Sn Arsenik, As
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
kg/mån
0,13
0,15
0,14
0,11
0,15
0,15
0,18
0,16
0,15
0,16
0,18
0,20
0,17
0,17
0,15
0,16
0,24
0,18
0,17
0,20
0,18
0,23
0,17
0,20
3,27
4,90
3,57
3,49
5,91
4,59
6,43
5,67
5,48
3,85
4,49
3,63
148
154
130
134
210
152
143
131
129
118
116
122
133
149
125
127
210
164
171
165
162
137
132
138
5,28
12,01
13,20
11,58
12,81
8,61
8,39
8,63
8,96
7,23
7,32
6,49
4,53
6,37
5,53
4,96
6,90
5,45
5,87
5,43
6,22
5,30
5,20
4,67
0,50
0,51
0,54
0,40
0,82
0,69
0,73
0,76
0,57
0,55
0,64
0,49
3,02
2,94
2,50
2,57
4,60
3,73
3,63
2,96
3,24
2,89
3,31
3,11
1,31
1,45
0,95
0,96
1,64
1,41
1,45
1,45
1,29
1,47
1,39
1,22
0,86
0,88
0,89
0,68
1,18
0,98
1,34
0,89
1,37
1,08
1,23
0,91
2,02
1,73
2,13
1,95
0,005
1,45
1,82
1,35
0,83
2,23
1,77
1,36
1,48
1,55
1,65
3,45
2,74
1,54
1,39
1,53
0,19
0,34
0,25
0,20
0,28
0,24
0,31
0,25
0,27
0,21
0,21
0,34
0,01
0,01
0,01
0,01
0,02
0,01
0,01
0,02
0,01
0,01
0,01
0,01
301,86
294,02
178,41
202,22
361,38
278,42
279,55
241,67
273,80
313,21
259,82
571,04
2515,50
2940,23
2676,12
2573,72
4270,89
3157,31
3634,09
3452,43
3733,58
3373,04
3779,14
3893,43
1,9
2,2
55
1 688
1 813
111
66
7,2
39
16
12
7,82
4,6
22
3,1
0,14
3555
39999
KEMIKALIEANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING
Förbrukning av kemiska produkter
Användningen av kemikalier under året redovisas nedan.
Produktnamn
Järnklorid PIX 111
Bevaloid 5000
Plusjärn S 314
FLOPAM FO 4700 SSH
FLOFOAM H 16
Mängd, kg/år Användning
173
990
161 320
23 250
40
Fällning/flockning, utjämning
Skumdämpning, rötkammare
Fällning, primärslamförtjockare
Slambehandling
Skumdämpning
Hantering av rens och sand samt annat avfall
Totalt har ca 205,28 ton rens och 282,41 ton sand transporterats till deponi under året. Övrigt
avfall förekommer endast i liten omfattning och inga förändringar vad gäller hanteringen har
gjorts under året.
Externslam
Totalt har 5 347 m3 externslam tagits emot under året.
UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING
Allmänt
Utvecklingsarbete är en ständigt pågående process i vilken nya idéer testas, bekräftas eller
avvisas. Ofta blir resultatet bättre om personer med olika kompetenser från skilda
verksamheter kan samlas kring samma frågeställning, därför söker NSVA kontinuerligt
samarbete med andra aktörer.
På NSVA jobbar vi med att bygga upp ett arbetssätt för att kunna arbeta med utveckling
inom många områden på olika nivåer. Vi deltar i större projekt knutna till våra olika
reningsverk där flera externa aktörer inom branschen medverkar. Under år 2011 har vi
dessutom gått med i Biogas Syd som är en satsning vars mål är att öka och förbättra
biogasproduktion samt utnyttjandet av biogas i södra Sverige. Från mitten av år 2011 stödjer
NSVA också WIN (Water Innovation) Vattenacceleratorn som är organiserat inom ramen för
Ideons verksamhet i Lund. Syftet med WIN Vattenacceleratorn är att man där ska samla
akademisk kunskap och bistå med hjälp för att omsätta den kunskap och de innovationer till
produkter som kan komma samhället till godo.
Parallellt med större projekt och engagemang jobbar vi även med projekt som syftar till att
förbättra delar av vår egen verksamhet. I detta arbete ingår även att ta emot studenter från
Universitet och Högskolor som ges möjlighet att genomföra sina examensarbeten hos oss.
Detta bidrar till en utveckling av verksamheten samtidigt som det ger en ökad kunskapsnivå
hos våra medarbetare.
Under år 2011 har arbetet inom NSVA fortsatt med att implementera Uniview som
övervakningssystem på våra anläggningar. Syftet är att kunna styra reningsverk och
pumpstationer på ett säkert sätt samtidigt som larm utlöses vid eventuella fel. Med hjälp av
larmfunktioner via Uniview kan fel åtgärdas snabbt och säker. Vårt mål är att minimera
onödiga utsläpp som påverkar miljön negativt. I samband med en högre standard vad gäller
styrning och övervakning har fler instrument installerats och fler processer har
automatiserats.
Samtidigt som verksamheten automatiseras krävs en noggrann kontroll av de olika
processer som finns på våra reningsverk. Många processer är biologiska och känsliga för
påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Därför har NSVA under år 2011
påbörjat ett arbete som ska resultera i noggrannare internkontrollprogram för alla
anläggningar inom NSVA. Noggrannare uppföljning av våra processer resulterar också i mer
data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg.
NSVA arbetar därför med att utvärdera vilken typ av databearbetningsverktyg som lämpar
sig bäst att applicera i vår verksamhet.
Ett sätt att minska utsläpp av miljöpåverkande substanser är att förbättra reningstekniken, ett
annat är att minska utsläppen vid källan. NSVA vill arbeta för att utveckla båda dessa
metoder i syfte att minska miljöpåverkan. Teknikutveckling sker inom NSVA tillsammans med
externa företag medan uppströmsarbete bedrivs mot de industrier och företag som släpper
sitt avloppsvatten till vårt avloppsnät. Genom samverkan med de övriga nord Skånska
kommunerna deltar NSVA i att skapa gemensamma riktlinjer för utsläpp av olika
miljöfrämmande ämnen i syfte att minska påverkan på våra recipienter.
För att kunna möta framtidens krav kommer vi att fortsätta med att förbättra vår egen
verksamhet med fokus på bland annat energioptimering, processkontroll, processäkerhet
och uppströmsarbete.
Större insatser av forskning och utveckling kommer att krävas inom branschen för att klara
de strängare kraven från myndigheter och EU. Mer resurs- och kompetenskrävande arbete
behövs och för att lyckas med detta är samverkan med andra aktörer inom vår bransch ett
måste. VA-Teknik Södra är ett kluster för forskning och utveckling av avancerad VA-teknik i
19 (25)
södra Sverige. Idag ingår Lunds Universitet, VA SYD och Svenskt Vatten i detta kluster, men
ambitionen är att vidga verksamheten under år 2012. NSVA har bjudits in att delta i klustrets
verksamhet och kommer att arbeta för detta samarbete under kommande år.
Öresundsverket
På Öresundsverket har en rad projekt initierats under året, varav några presenteras här.
Utvinning av närsalter ur rötslam
I syfte att utvinna närsalter ur slam från avloppsreningsverk har Ekobalans Fenix AB under år
2011 installerat en pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg.
Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som finns kvar efter rötning och
biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen men består till cirka 95 procent av
vatten. Det höga vatteninnehållet förhindrar längre transporter och dessutom måste
produkten lagras i stora tankar i väntan på spridning till åkermark. Därför finns ett intresse för
att koncentrera växtnäringsämnena för att underlätta hanteringen och minska kostnader för
transporter och lagring.
Detta projekt syftar till att utveckla en förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer
koncentrerad form. EkoBalans har installerat en pilotanläggning på Öresundsverket under år
2011 som ska nyttjas för att utveckla denna förädlingsteknik och projektet beräknas pågå
under ca 18 månader.
Ozonering av returslam i pilotskala för att bekämpa filament i aktivslam
Under senvintern och våren sker en tillväxt av filament i reningsverket i Helsingborg.
Filamenten orsakar stora problem och leder ofta till slamflykt. Många gånger transporteras
filamenten tillsammans med skummet de producerar även till rötkammaren där det sätter
igen gasledningarna och försämrar därmed driften av rötkammaren och leveransen av
biogas. Filamenttillväxt är inget specifikt problem på Öresundsverket utan finns på många
reningsverk. Olika metoder finns tillgängliga för att behandla filamenten, men man vet ännu
inte riktigt hur olika metoder påverkar reningsverkets övriga processer.
Ett sätt att reducera filamenten och dess negativa
inverkan på reningsverket är genom ozonering av
returslammet. Ozon dödar/oxiderar bakterierna, vilket
resulterar i normal struktur och funktion av slammet
på reningsverket. Frågan är hur bra det fungerar och
framför allt hur det påverkar övriga biologiska
processer i slammet?
För att ta reda på detta samarbetar NSVA med
Primozone AB som har drivit en pilotanlägging på
Öresundsverket mellan februari och maj år 2011.
Projektet är ett samarbete mellan NSVA, Primozone
AB, Lunds Universitet och Aalborgs Universitet i
Danmark. Pilotprojektet är en del av Primozone
Production ABs industridoktorandprojekt och
utvärdering och sammanställning av projektet
kommer att genomföras under år 2012.
20 (25)
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering
Tillsammans med AnoxKaldnes, BioMill, Statens Gastekniska Center, GRYAB, VA-Syd,
UMEVA, Energimyndigheten och Svenskt Vatten deltar NSVA i ett större utvecklingsprojekt.
Projektet syftar till att utvärdera om rötning med inledande termofilt hydrolyssteg skulle kunna
appliceras för hygienisering av
avloppsslam. Tester har under året
genomförts i både laboratorieskala och
pilotskala. Slam från flera olika
reningsverk har testats och har delvis
utvärderats, varpå resultaten har
använts för simuleringar av effekter i
fullskala. Förhoppningsvis kan metoden
komma att bli ett alternativ till
pastörisering som idag är en godkänd
hygieniseringsmetod. Projektet
förväntas slutföras och sammanställas i
början av år 2012.
EVAA-projektet
I ett hållbart samhälle samverkar Energi, VA och Avfallssektorerna (EVAA) för att bidra till vår
vardagliga komfort, och för att minimera de avtryck som människan gör på miljön. I
Helsingborg deltar NSVA aktivt i planerandet av den nya stadsdelen H+ som ska byggas på
ett hållbart sätt med moderna systemlösningar för energi, VA och avfall.
EVAA-projektet är ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA
och NSR vars mål är att hitta synergier verksamheterna emellan som gör det möjligt att öka
hållbarheten i systemen och samtidigt minska påverkan på miljön.
Under år 2011 har EVAA projektet arbetat fram förslag till inriktningar för hållbara
systemlösningar inom energi, VA och avfall för H+ området och huvudmålet är att sådana
lösningar ska bli verklighet och implementeras i H+. Det kan betyda allt från större
infrastrukturella lösningar som ledningsdragningar och transport av avfall, till solpaneler på
taken och värmeåtervinning från våra VA-system. I EVAA vill man ta ett helhetsgrepp kring
dessa frågor med målet att skapa ett energiöverskott i H+, vilket i sin tur bidrar till
Helsingborgs Stads överordnade mål att vara energineutralt 2035.
Under år 2012-2013 kommer EVAA att arbeta med att utvärdera olika tekniska lösningar för
implementering av nya och mer hållbara system inom H+ området.
21 (25)
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE
Verksamhetsledningssystem
Hela NSVA’s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011.
Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA’s intranät och är
därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och
kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner
har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner.
För varje reningsverk har exempelvis en nödlägesrutin tagits fram. Denna skall säkerställa
reningsprocesserna och minimera processbortfall vid ett eventuellt utsläpp på ledningsnätet.
Rutin finns när avvikelse skall skrivas och hur den skall hanteras. Rutiner finns hur
tillsynsmyndigheten skall kontaktas. Uppströmsarbete på ledningsnätet får bedömas utifrån
händelsen. Rutiner för var och hur provtagning skall ske på ledningsnätet saknas.
Slamcertifiering/ REVAQ
Sedan årsskiftet 2010/2011 är slamproduktionen vid Öresundsverket REVAQ-certifierad.
Den långsiktiga målsättningen är att Cd/P-kvoten i slammet ska vara nere på 17 år 2025. År
2009 låg Cd/P-kvoten i Öresundsverkets slam på 30 och år 2011 hamnade Cd/P-kvoten på
26. Vi ligger därmed under kurvan för den förbättringstakt vi måste ha för att klara målet år
2025. Arbetet hittills har inneburit att vi har identifierat en rad prioriterade metaller för vilka vi
arbetar för att halterna i slammet ska minska. Dessa metaller är kadmium, koppar, zink,
kvicksilver, silver, guld, vismut, molybden, svavel, tenn, nickel och krom. Vid kontakt med
anslutna industrier kommunicerar vi vikten av att minska mängderna av dessa prioriterade
metaller. Även om vi endast kan ställa krav i anslutningspunkten så försöker vi påverka så att
förorenade delströmmar tas omhand på annat sätt.
Uppströmsarbete
Uppströmsarbetet består, utöver det som nämnts ovan, av att besvara remisser, delta vid
samråd hos anslutna industrier, bedömningar av behandlingsbarhet hos
processavloppsvatten och uppsamlade utsläpp vid verksamheter samt samarbete med
miljöförvaltningar/kontor i form av t ex deltagande vid tillsyn och framtagande av
gemensamma riktlinjer för utsläpp till spillvatten.
Tillsammans med övriga Skåne Nordväst-kommuner har vi utformat riktlinjer för slam- och
oljeavskiljare samt fordonstvättar. Miljöförvaltningen i Helsingborg har under hösten 2011
påbörjat tillsyn av fordonstvättar med riktlinjerna som utgångspunkt. Syftet är till en början att
få koll på vad de mindre fordonstvättarna släpper ut och identifiera vilka eventuella åtgärder
som måste vidtas vid fordonstvättarna för att begränsa utsläppen.
Framtagande av riktlinjer för tandkliniker har påbörjats i samarbete med övriga Skåne
Nordväst-kommuner, men pga hög belastning hos både NSVA och miljökontor/ förvaltningar
så har arbetstakten varit låg. Avsikten är att riktlinjerna ska finnas klara under år 2012.
Hushållen har informerats om vad som får slängas i toaletten via en kampanj under
Helsingborgsfestivalen och samma information finns på NSVA’s hemsida.
I miljörapporten 2010 tog vi upp arbetet med att ta fram en analys- och bedömningsmall för
karakterisering av processavloppsvatten. Utvärdering av karakteriseringar och eventuell
omarbetning av mallen utpekades som en mycket viktig uppgift under år 2011. Tyvärr har vi
inte hunnit få resultaten från några karakteriseringar än, men kravet har ställts vid flera
tillståndsansökningar så förhoppningen är att vi ska kunna arbeta vidare med detta under
kommande år.
Vad gäller anslutna lakvatten så tittar NSR (Nordvästra Skånes Renhållnings AB)
tillsammans med NSVA och berörda myndigheter på alternativa lösningar för lakvattnet från
22 (25)
Rökille. Med högst sannolikhet kommer lakvattnet från Rökille redan under andra halvåret
2012 anslutas till samma utloppsledning som Öresundskrafts nya kraftvärmeverk, dvs
avledning till Öresundsverket kommer inte längre att ske.
För lakvattnet från Filborna är frågan fortfarande under utredning då NSR har
utredningsvillkor som sträcker sig över hela år 2012. Tyvärr har ingen karakterisering i
enlighet med REVAQ:s krav kunnat påbörjas eftersom kravbilden från REVAQ ännu inte är
fastställd. REVAQ förespråkar dock bortkoppling i första hand. NSVA har i en tidsatt
handlingsplan beslutat hur lakvattenfrågan ska hanteras. Om utredningen visar att lakvattnet
inte är acceptabelt att avleda till reningsverket kommer bortkoppling att ske, likaså om
avledning direkt till recipient kan uppnås till en skälig kostnad. Slutdatum för beslut om
avledning av lakvatten ska ske via Öresundsverket eller om bortkoppling ska ske är satt till
2013-12-31.
23 (25)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
24 (25)
BILAGA 2
BRÄDDBERÄKNING
SAMMANSTÄLLNING
BRÄDDBERÄKNING HELSINGBORG 2011
Beräkningsregn: Halalid och Bronsen
Bräddpunkt
Norra Hamnen - Bräddpumpar
Norra Hamnen - Hamnbassäng
Brädd 11 - Naftagatan
KNB 4091 - Hästhagsvägen
KNB4093 - Ostindiegatan
Råå-Brädd - Skonaregatan
SKB11 - Gasverksgatan
SNB4041 - Gåsebäcksdammen
SNB4162 - Västindiegatan
SNB4292 - Bronsen pumpstation
KNB174 - Teatertorget
SNB2627 - Bronsen, dagv-ledning
Beckasinen - Pumpstation
Gallerstationen - Hamnbassäng
Gallerstationen - Bräddpumpar
Årsberäkning med
anslutning enl 1/1 2011
(Hbg2010.hgf)
Bräddvolym,
Antal
3
m /år
bräddygn
79 218
24
7 999
5
1 668
3
1 733
9
594
5
7 102
12
0
0
1 408
11
126
5
0
0
3 219
8
0
0
432
2
0
0
2 569
2
106 068
SUMMA BRÄDDVOLYM
Total beräknad tillrinning till Öresundsverket
23.2 Mm3
Beräknad bräddvolym utgör 0.46 % av den totala tillrinningen
Bräddtillfällen
18-20/6 2011 18 160
m3
Andel av total årlig bräddvolym: 17.1%
22-23/6 2011 9 908
m3
Andel av total årlig bräddvolym: 9.3%
11/8 2011
8 385
m3
Andel av total årlig bräddvolym: 7.9%
14-15/8 2011 16 385
m3
Andel av total årlig bräddvolym: 15.4%
25 (25)