Transcript Kriminella poliser_ Malin Martinsson_John Knutsson_Andreas

1
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
Avdelning 3
DOM
2012-11-06
meddelad i
Helsingborg
Mål nr B 2811-12
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Kammaråklagare Tord Josefson
Åklagarmyndigheten
Åklagarkammaren i Helsingborg
Målsägande
Malin Martinsson
c/o Polismyndigheten i Skåne
Polisområde Nordvästra Skåne
205 90 MALMÖ
Tilltalad
Barbara Hanzlikova, 820428-1060
Övre Holländaregatan 34 A Lgh 1302
252 44 Helsingborg
Medborgare i Upphört Land
Offentlig försvarare:
Advokat Leif Zander
Advokatfirman Leif Zander
Box 1408
251 14 Helsingborg
DOMSLUT
Begångna brott
Grov vårdslöshet i trafik
Lagrum
1 § 2 st trafikbrottslagen (1951:649)
Påföljd m.m.
Fängelse 2 månader
Skadestånd
Malin Martinssons skadeståndsyrkande ogillas.
Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Postadress
Box 712
251 07 Helsingborg
Besöksadress
Konsul Perssons
plats 1
Telefon
Telefax
042-19 97 00
042-19 88 00
[email protected]
E-post:
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
2
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
Avdelning 3
DOM
2012-11-06
B 2811-12
Ersättning
1. Leif Zander tillerkänns ersättning av allmänna medel med 9 418 kr. Av beloppet
avser 7 535 kr arbete och 1 883 kr mervärdesskatt.
2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.
3
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
DOM
2012-11-06
B 2811-12
Avdelning 3
YRKANDEN M.M.
Åklagarens yrkanden, se domsbilaga 1-2.
Malin Martinsson har yrkat skadestånd med 5 000 kr avseende kränkning. På
beloppet är inte yrkat någon ränta.
Barbara Hanzlikova har förnekat gärningarna och har bestritt Malin Martinssons
yrkande om skadestånd.
UTREDNINGEN
Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan.
På åklagarens begäran har poliserna Malin Martinsson, John Knutsson, Andreas
Danehed och Ingrid Lindén hörts. Barbara Hanzlikova har hörts över åtalet. Av de
hörda personernas berättelser och den övriga utredningen framgår till en början
följande.
Den 31 mars 2012 färdades polisinspektören John Knutsson, polisaspiranten Ingrid
Lindén samt polisassistenterna Malin Martinsson och Andreas Danehed
tillsammans i en polisbil. John Knutsson var gruppchef, Andreas Danehed körde
och Malin Martinsson var ansvarig för Ingrid Lindén. På Hälsovägen
uppmärksammade de en bil, en Audi, som de tyckte framfördes vingligt. Bilen
kördes av Barbara Hanzlikova. De bestämde sig för att stanna bilen, som vid
kontroll visade sig ha körförbud. Polisen använde sig av en blinkande
stoppanordning, helljusblinkningar och tutningar. Bilen stannade inte. Polisbilen
körde då om på Johan Baners gata och ställde sig på snedden framför Barbara
Hanzlikovas bil, varpå denna stannade. Samtliga poliser gick ut ur bilen.
De hörda personerna har i huvudsak tillagt följande.
4
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
DOM
2012-11-06
B 2811-12
Avdelning 3
Malin Martinsson har därvid uppgett att hon och de andra poliserna ställde sig på
Audins vänstra sida. De knackade på rutan till förarplatsen, men eftersom ingen av
dem fick kontakt med Barbara Hanzlikova, som tittade rakt fram, valde hon att gå
runt och ställa sig framför bilen för att försöka få ögonkontakt. Hon stod ca 0,5 – 1
meter framför bilen. Barbara Hanzlikova pratade i telefon och de tittade på
varandra. Hon upplevde det som om de fick kontakt. Bilen var hela tiden igång. Det
var skymning, men hon stod i strålkastarljuset, så hon borde ha synts bra. Hon hade
också på sig sin gula reflexväst. Hon minns inte om det fanns någon gatubelysning
på den sida av vägen som de stod på. Efter ca 15 sekunder började Barbara
Hanzlikova köra framåt. Det var fråga om en häftig, aggressiv start och hon kunde
höra hur hjulen tog i gruset. Hon kastade sig åt sidan. Om hon inte hade flyttat på
sig så hade hon blivit påkörd. Barbara Hanzlikova svängde upp på trottoaren,
rundade polisbilen och körde sedan ut på gatan. Bilen kom inte upp i någon högre
hastighet utan framfördes i runt 50 km/h. Malin Martinsson var skärrad efter det
inträffade. De satte sig alla i bussen och körde efter Barbara Hanzlikova som körde
bort mot en rondell.
John Knutsson har berättat att de lade märke till Barbara Hanzlikovas bil eftersom
den vinglade. Barbara Hanzlikova höll sig hela tiden i sitt körfält men vinglade
kraftigt åt vänster och höger. Hon vägrade stanna trots att de använde blåljus,
sirener och blinkande blått och rött ljus. Vid Johan Banérs gata skar de av hennes
färdväg genom att ställa polisbussen i vägen. Även om det var Earth hour day var
gatubelysnigen tänd. Bilarnas strålkastare var också tända, vilket innebar att
ljusförhållandena var goda. Samtliga poliser hade också reflexväst på sig. Han är
helt säker på detta eftersom han var gruppledare och ansvariga för att alla hade på
sig skyddsvästar. Malin Martinsson ställde sig framför bilen. Helt plötsligt började
bilen köra och Malin Martinsson fick kasta sig undan. Om hon inte hade flyttat på
sig hade hon blivit påkörd. Det var fråga om en rivstart, och han kunde se grus
skvätte från hjulen. De följde efter Barbara Hanzlikovas bil och kunde efter ett tag
5
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
DOM
2012-11-06
B 2811-12
Avdelning 3
köra in framför hennes bil igen, när hon stod vid ett rött ljus och väntade på att få
svänga vänster. Barbara Hanzlikova lade då i backen och backade tillbaka en bit
emot färdriktningen. Därefter sneddade hon över samtliga körfält och spärrlinjer
från den vänstra till högra sidan av vägen och svängde sedan ut höger mot
Ängelholmsvägen. De ringde då på förstärkning. Efter ett tag fick de stopp på bilen.
De slog sönder rutan till förardörren och drog ut henne. Han upplevde henne som
osammanhängande, hon växlade i humöret och talade sluddrigt. Vid blåsprov visade
det sig att hon inte var alkoholpåverkad.
Andreas Danehed och Ingrid Lindén har i allt väsentligt lämnat samma uppgifter
om händelseförloppet som Malin Martinsson och John Knutsson gjort.
Barbara Hanzlikova har berättat att det var Earth hour day, vilket innebar att en
stor del av gatubelysningen var släkt. Hon var på väg till en bekant när hon såg en
polisbuss komma vid Hälsobacken. Först tänkte hon att det inte kunde gälla henne,
eftersom hon visste att hon inte gjort något fel. Hon trodde inte att polisen försökte
stanna henne. Efter ett tag märkte hon att de följde efter henne. Hon blev rädd och
ringde till sin mamma som hon sedan pratade med under hela händelseförloppet.
Polisbilen stannade vid cykelvägen. Plötsligt sprang tre poliser ut, som var
aggressiva och började slå på hennes ruta. Hon blev jätterädd och trodde att de ville
göra henne illa. Hon kunde inte förstå varför polisen var så aggressiva. Det fanns
ingen gatubelysning på den sidan av gatan som de befann sig på, och de andra
lamporna var släckta. Strålkastarna var på och bilen var hela tiden igång. Poliserna
var klädda i mörkblå uniformer, ingen av dem hade reflexväst. Hon såg inte att
någon stod framför bilen när hon körde runt polisbilen för att komma därifrån. Om
någon hade stått där så borde hon ha sett det. Efter en stund stannade hon för rött
ljus. Polisen körde om på nytt om och ställde sig framför henne. En kvinnlig polis
ställde sig framför hennes bil och höll i motorhuven med båda händerna. Hon fick
panik och valde att backa för att komma undan. Hon svängde sedan till höger.
Polisen försökte preja henne av vägen och hon kände sig rädd och ledsen. Plötsligt
6
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
DOM
2012-11-06
B 2811-12
Avdelning 3
kom det sex polisbilar. Polisen slog sönder framrutan och drog ut henne ur bilen.
Sedan tryckte de ner henne mot marken. Hon fick göra ett blåsprov och
bombarderades med en massa frågor.
Iren Länsgård, Barbara Hanzlikovas mamma, har berättat att Barabara Hanzlikova
ringde henne tio i nio på lördagskvällen och berättade att polisen blinkade mot
henne och att hon inte kunde förstå varför de betedde sig på detta sätt. Barabara
Hanzlikova blev sedan stoppad på Johan Banersgatan och tre personer hoppade ut
med batonger. Barbara Hanzlikova fick panik och frågade henne vad hon skulle
göra. När Barbara Hanzlikova kommit från platsen blev hon senare på nytt stoppad
av polisen vid ett rödljus. En kvinna la händerna på motorhuven och Barbara
Hanzlikova var tvungen att backa därifrån. Hon berättade hela tiden om hur rädd
hon var för poliserna. Iren Länsgård var på väg att hämta sin bil för att åka till
Barbara Hanzlikova då hon hörde hur en bilruta krossades och samtalet avslutades.
DOMSKÄL
Barbara Hanzlikova ska dömas för grov vårdslöshet i trafik
Inledningsvis anser tingsrätten det genom Malin Martinssons och de övriga
polisernas berättelser utrett att Malin Martinsson stod på ett kort avstånd framför
Barbara Hanzlikovas bil när Barbara Hanzlikova började köra. Frågan är Barbara
Hanzlikova var medveten om att Malin Martinsson stod framför bilen.
Samtliga hörda personer har berättat att båda bilarnas strålkastare var tända. Malin
Martinsson och John Knutsson har vidare berättat att samtliga poliser hade på sig
gula reflexvästar. Enligt Malin Martinsson stod hon framför bilen en stund, kanske
15 sekunder innan Barbara Hanzlikova började köra. Mot bakgrund av Malin
Martinssons position i förhållande till Barbara Hanzlikovas bil, de ljusförhållanden
som fanns på platsen, Malin Martinssons klädsel och den tid som Barbara
Hanzlikova kunnat observera Malin Martinsson på, finner tingsrätten det som
7
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
DOM
2012-11-06
B 2811-12
Avdelning 3
uteslutet att Barbara Hanzlikova inte skulle ha sett henne. Malin Martinsson har
också berättat att hon upplevde det som om de fick kontakt med varandra. Det är
därmed visat att Barbara Hanzlikova varit medveten om att Malin Martinsson stod
framför bilen när hon började köra.
Genom Barbara Hanzlikovas egna uppgifter och utredningen i övrigt är det visat att
Barbara Hanzlikovas enda tanke med att köra var att så snabbt som möjligt ta sig
ifrån polisen. Någon anledning att tro att Barbara Hanzlikova genom framförandet
av fordonet haft för avsikt att köra på och skada Malin Martinsson har enligt
tingsrättens mening inte framkommit. Även om Barbara Hanzlikova måste ha insett
att det förelegat en risk att Malin Martinsson skulle komma att skadas genom
hennes körning finns inte heller skäl att tro att hon skulle ha varit likgiltig för om så
skulle komma att ske. Åtalet för försök till misshandel kan således inte vinna bifall.
Vad gäller Barbara Hanzlikovas körning framgår det av hennes egna uppgifter,
vilket får stöd av vad bland annat John Knutsson berättat, att hon framfört
personbilen mot färdriktning och korsat spärrlinje. Genom John Knutssons
uppgifter, vilka vinner stöd av vad övriga poliser berättat, framgår vidare att hon
kört vingligt. Att Barbara Hanzlikova körde mot Malin Martinsson kan inte ses på
något annat sätt än som en del i ett större händelseförlopp. Tingsrätten kommer
därför att bedöma hela Barbara Hanzlikovas handlande som en gärning.
Barbara Hanzlikova har framfört sitt fordon på ett sådant sätt att en allvarlig olycka
kunnat inträffa. Hennes handlande innebar ett sådant medvetet risktagande som
krävs för att det ska bli fråga om vårdslöshet i trafik. Vid bedömningen av om
gärningen ska bedömas som grov bör det medvetna risktagandet sättas i relation till
de möjliga konsekvenserna av handlingen. Att köra rakt mot en person som står
framför bilen innebär att konsekvenserna kan komma att bli mycket allvarliga.
Tingsrätten anser mot denna bakgrund att Barbara Hanzlikovas medvetna
risktagande ställt i relation till de möjliga följderna varit sådant att oaktsamheten är
8
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
DOM
2012-11-06
B 2811-12
Avdelning 3
att bedöma som grov. Genom sitt handlande har hon också visat en uppenbar
likgiltighet mot andra människors liv. Hon ska därför dömas för grov vårdslöshet i
trafik.
Påföljd
Barbara Hanzlikova förekommer under 6 avsnitt i belastningsregistret. Frivården
har gjort följande bedömning i påföljdsfrågan. Barbara Hanzlikova förefaller ha en
ordnad social situation i så motto att hon har ordnat boende, inkomst och
välfungerande kontaktnät. Det har framkommit att hon tidigare upplevt en
ansträngande psykisk hälsa för vad hon varit ordinerad antidepressiva läkemedel i
perioder. Barbara Hanzlikova säger sig numera vara vid god psykisk hälsa och ser
inget behov av att upprätta vård- eller stödinsatser. Det finns inget som tyder på
någon missbruks- eller beroendeproblematik avseende alkohol eller narkotika.
Frivården har konstaterat att det föreligger ett visst övervakningsbehov med
anledning av att Barbara Hanzlikova är misstänkt för ny brottslighet. Hon anser sig
dock inte överhuvudtaget ha någon kriminalitetsproblematik eller något behov av
insatser härför, varför förutsättningar för en skyddstillsyn bedöms saknas. Barbara
Hanzlikova har bedömts olämplig beträffande samhällstjänst, då hon saknar
motivation till dylik föreskrift. Hon har inte heller samtyckt till detta. Vid dagens
förhandling har Barbara Hanzlikova upprepat att hon inte samtycker till
samhällstjänst och att hon inte anser sig vara i behov av hjälp och stöd för att
avhålla sig från kriminalitet.
Den brottslighet som Barbara Hanzlikova nu har gjort sig skyldig till har ett
straffvärde motsvarande två månader. Artvärdet är visserligen högt, men tingsrätten
anser inte att en icke-frihetsberövande påföljd av denna orsak är utesluten. Då
Barbara Hanzlikova inte samtycker till samhällstjänst kan varken villkorlig dom
eller skyddstillsyn förenas med en sådan föreskrift. Det är också tveksamt om en
skyddstillsyn skulle ha någon brottsavhållande effekt. Barbara Hanzlikova ska
därför dömas till ett fängelsestraff.
9
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
DOM
2012-11-06
B 2811-12
Avdelning 3
Skadestånd
För att kränkningsersättning ska utgå krävs att den brottsliga handlingen har
inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. I regel
krävs att det är fråga om ett uppsåtligt brott. Enligt praxis kan dock i undantagsfall
kränkningsersättning utgå även vid oaktsamhetsbrott, om omständigheterna är så
försvårande att den skadevållande handlingen närmar sig en uppsåtlig gärning och
därför har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på den
skadelidandes personliga integritet. Tingsrätten anser inte den aktuella gärningen
kan anses haft samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på Malin
Martinssons personliga integritet. Malin Martinssons skadeståndstalan ska därför
lämnas utan bifall.
Övrigt
Fängelse ingår i straffskalan för brottet. Barbara Hanzlikova ska därför betala
lagstadgad avgift till brottsofferfonden.
Försvararen tillerkänns begärd ersättning. Kostnaderna för försvaret får stanna på
staten.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 400)
Överklagande ställs till Hovrätten över Skåne och Blekinge men ges in till
tingsrätten senast den 27 november 2012.
Sofia Lyth
I avgörandet har deltagit tingsfiskalen Sofia Lyth samt nämndemännen Elisabeth
Assarsson Marsh, Tom Lundstedt och Kenneth Jeppsson.
Bilaga 1
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
Avdelning 3
INKOM: 2012-10-25
MÅLNR: B 2811-12
AKTBIL: 27
Bilaga 2
HELSINGBORGS
TINGSRÄTT
Avdelning 3
INKOM: 2012-10-25
MÅLNR: B 2811-12
AKTBIL: 28
Bilaga 3
Bilaga
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill
överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet
ska bifogas lika många kopior av skrivelsen
som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av
tingsrätten. Adress och telefonnummer finns
på första sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också
komma att användas med er i högre instanser om
någon överklagar avgörandet dit.
www.domstol.se