Transcript Arbetsskadeförsäkringen; Historisk bakgrund

Arbetsskadeförsäkringen;
Historisk bakgrund
Kjell Torén
Professor/överläkare
Arbets- och miljömedicin
Sahlgrenska Akademin
Göteborgs Universitet
Arbetsskadekommissionen
Björn von Sydow, ordförande
Sekretariat
Mia Carlsson
Eva Erlandsson
www.arbetsskadekommissionen.se
Varför skall vi ha en
arbetsskadeförsäkring??
1. Etik – den som bidrar till samhällsnyttan genom arbete
och som skadas av sitt arbete skall ha kompensation.
2. Prevention - många arbeten är fortfarande förenade med
en ökad risk för sjukdom och död och en fungerande
arbetsskadeförsäkring ger signaler om vilka yrkesgrupper
som är utsatta för ökad risk.
3. Skadeståndsrättsligt skäl – arbetsskadeförsäkringen är en
viktig orsak till att vi i Sverige inte har långdragna rättstvister
- vilket i längden blir billigare för samhälle och företag – och
sannolikt bättre för arbetsmiljön.
Arbetsskadeförsäkringen
Med
industrialismen
infördes
lönearbetet i stor
skala
Otto von Bismarck
Tidigt , 1870-talet, ett
obligatoriskt och statligt
socialförsäkringsprogram
Undantagslagar mot
socialdemokratins
samhällsvådliga
strävanden, 1878-1891
Obligatorisk
olycksfallsförsäkring
för olyckor i arbetet
1884 – Tyskland
1887 ÖsterrikeUngern
Sverige-Norge
Agrart, outvecklat
land i Europas utkant
Stockholms Arbetareinstitut
Radikala liberaler
1882
Erik Westin
Motion AK om utredning om skydd vid
yrkesfara och ersättning för olycksfall i arbetet
”Genom klokt och ändamålsenligt reglera förhållandena
mellan arbetsgivare och arbetstagare, mellan kapitalet och
arbetet, främjas en sund utveckling och de socialistiska
strömningar, som i andra länder ingiva berättigade
farhågor, torde därigenom undvikas”
1883
Publicerade
Lars Olsson Smith
Gula Brevet
1884
Adolf Hedin
Motion i Andra kammaren
Olycksfalls- och
ålderdomsförsäkring för
arbetare
Första kammaren
Godkändes utan debatt
Andra kammaren
”fruktade att föreskrifterna till skydd mot olycksfall skulle
utsträckas till att gälla jordbrukarnas tröskverk och
såningsmaskiner och genom sin smidighet förhindra
användandet av dessa maskiner ”
”arbetare och med dem jämförliga, mindre jordbrukare och
hantverkare”
1884 års Arbetarförsäkringskommitte
1884 års
Arbetarförsäkringskommitte
Hände inte så mycket.
1888 – tillägg (diktamen) av Oscar II (och statsminister
Bildt)
Framtida tullinkomster
Ålderdomsförsäkring
Fattigvård och skola
Skattlindringar
Upprustning av försvaret
1884 års Arbetarförsäkringskommitte
Obligatorisk olycksfallsförsäkring –
röstades ner flera gånger
Ålderdomsförsäkring – lades aldrig fram
1889 år Yrkesfarelag
1891 Nya
arbetarförsäkringskommitten
Anders Lindstedt, professor i matematik och
mekanik vid Tekniska Högskolan i Stockholm
Snabb utredning
Föreslog obligatorisk olycksfalls- och
ålderdomsförsäkring
Röstades ner 1892, 1897, 1898
1901
Bägge kamrar godkände en Olycksfallsförsäkring
Den sämsta bland de industrialiserade länderna
Arbetsgivarna hade skyldighet att betala ut ersättning till
skadade arbetare
Hjalmar Branting röstade emot
”ett fattigdomsbevis för Sverige som kulturland”
Liberalerna var besvikna
Gällde ej vid grov vårdlöshet – många rättstvister
60 dagars karens
Livräntan var 30% av en normal lön
1907
Ålderdomsförsäkringskommitten
Ordförande: Anders Lindstedt med bland andra
Hjalmar Branting och försäkringsdirektören Sven
Palme
Presenterade en rad utredningar
1915 Förslag till Yrkesskadeförsäkring
Alla arbetsgivare blev ålagda att försäkra sina
anställda
Inkomstbortfallsprincipen – ersättningen
skulle svara mot inkomstförlusten
Slopade karensdagar
Yrkessjukdomar skulle även ingå
”sådana sjukdomar om vars karaktär som
yrkessjukdomar det knappast råder tvekan”
Lagen om försäkring för
olycksfall i arbetet (OL 1916:235)
Regeringens förslag:
Fyra karensdagar (blev sedan 35, där
arbetsgivarna stod för kostnaden)
Avlägsnat yrkessjukdomarna
Vad hände sedan?
1918
Färdolycksfall
1928
Karensdagarna slopades
1925
Sverige ratificerade ILOkonventionerna;
Olycksfall i arbetet, nr 17
Ersättning vid yrkessjukdomar, nr 18
1929 - Lagen om försäkring för vissa
yrkessjukdomar (YL)
Sju farliga exponeringar
Arsenik
Bly
Kvicksilver
Fosfor
Strålande värme
Radioaktivitet
Mjältbrandssmitta
”Sambandet skulle begränsas till sådana sjukdomar
vars uppkomst lätt kan ledas tillbaka till arbetet”
Reumatiska åkommor kunde inte komma ifråga
Lagen om försäkring för vissa
yrkessjukdomar (YL)
Förteckningen över farliga exponeringar
förtecknades i lagtexten.
Socialministern, Sven Lübeck, sa nej till
att ha förteckningen utanför lagen.
Lagen fick ändras 1930 – stendamm
Otymplig lag – alla tillägg måste
godkännas av Riksdagen.
Svårt att förstå – komplicerat system
Motion: ”Att även olycksfall vid utfordring
av häst före och efter arbetets slut skall
betraktas som arbetsskada”
Lagen om försäkring för vissa
yrkessjukdomar (YL)
Olyckfallssjukdomar
Exponering under fem dagar
Belastningsåkommor
Eksem
Frätskador
1932
Socialdemokratisk
regering
Gustav Möller –
socialminister
Ny arbetsskadeförsäkring
prioriterat mål
Fanns dock viktigare frågor
1937 Socialvårdskommitten
Fyra socialdemokrater och fyra
borgerliga
Andra världskriget
Konflikter med Gustav Möller
Inkomstbortfallsprincipen
1951 Nytt förslag till Yrkesskadelag
Specificerad lista över möjliga
yrkesskador
”…magåkommor, nervösa besvär
orsakade av skiftarbete eller psykiskt påfrestande
arbetsförhållanden liksom plattfötter skulle inte
omfattas av yrkesskadeförsäkringen”
LO – ”…..yrkessjukdomar presumeras föreligga med
mindre motsatsen kan göras sannolik……”
Ny socialminister 1951
Ny utredning –
Socialförsäkringsutredningen
Ny Yrkesskadeförsäkringslag (YFL)
Listan övergavs.
Lagen omfattade samtliga sjukdomar
som orsakats av ämne eller
radioaktivitet.
Arbetsskada enligt Yrkesskadeförsäkringen (YFL)
1954:243
§ 6.
Med yrkesskada förstås.
a. skada till följd av olycksfall i arbetet
b. skada, som eljest orsakats av arbetet och framkallats
av inverkan av ämne eller strålande energi; samt
c. i den mån Konungen så föreskriver skada, som
annorledes än genom olycksfall orsakats av arbetet och
framkallats genom inverkan av ensidiga, ovanliga eller
ovanligt ansträngande rörelser, av fortgående, upprepat eller
ovanlig tryck, av skakningar eller vibrationer från maskiner
eller verktyg eller av buller eller smitta.
Arbetsskada enligt
Yrkesskadeförsäkringen (YFL)
1954:243
§ 7.
Har arbetstagare, som ådragit sig skada,
varit utsatt för olycksfall i arbetet, skall
orsaksamband anses
föreligga………….såvida icke
övervägande skäl tala däremot
Utveckling av praxis för YFL
Trots ett generellt arbetsskadebegrepp
Infördes en lista över ämnen som
orsakar sjukdomar
Långa listor med exponeringar knutna
till olika sjukdomar
Erik Bolinder – läkare LO
Initierade LO enkäten
Strejken i Malmfälten 1969-1970
Arbetsmiljöutredningen - 1970
Yrkesskadeförsäkringskommitten 1971
Yrkesskadeförsäkringskommitten
 Föreslog
en delad
sambandsbedömning
Skadlig inverkan
Individuellt samband
Yrkesskadeförsäkringskommitten
”Orsakssamband skall anses föreligga mellan
skada och olycksfall eller annan skadlig
inverkan, om inte betydligt starkare skäl talar
emot det”
För tre grupper skulle krävas ”övervägande skäl talar
för samband”
Psykisk och psykosomatisk sjukdom
Reumatologiska sjukdomar
Andra sjukdomar i ryggrad och leder
Arbetsskadelagen (LAF
1976:380
2 kap. Om arbetsskada
1 § Med arbetsskada förstås i denna lag skada till
följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i
arbetet.
2§ Har försäkrad varit utsatt för olycksfall eller
annan skadlig inverkan i arbete, skall skada som
han har ådragit sig anses vara orsakad av den
skadliga inverkan, om ej betydligt starkare skäl
talar emot det.
Arbetsskadelagen (LAF
1976:380
Generösare ersättning
Inkomstbortfallsprincipen
Kunskapfrågan blev central
Inga särskilda resurser
Debatt inom läkarkåren
Svårt att förstå att sambandet skulle grundas
på vetenskap.
Läkarna utgick från sina patienter.
Inga samband – inre, konstitutionella
orsaker
Starka samband – måste lyssna
på de skadade
Oerhört varierande tillämpning
Yrkesmedicinare, LO:s läkare och en
del ortopeder
Man skall följa lagen oavsett vad
man tycker
Konsensusmöten
Översyn (SOU 1985:54)
Ny blankett
Fortsatt mycket stark kritik
Alf Nachemson
Motargument;
Mäter individfaktorer noggrant –
exponeringen skattas tämligen grovt
Leder till underskattning av exponeringens
betydelse
Förskjutning i praxis i
Försäkringsöverdomstolen
Alltmer generösa domar
1980
1990
65% godkändes
90% godkändes
1988
Stark kritik från Riksdagens Revisorer
Praxis började förändras
September 1991 ny
(borgerlig) regering
Bo Könberg –
ansvarig minister
Snabb utredning
”Krispaket”
Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF)
1976:380 enligt 1993 års skrivning
2 kap. Om arbetsskada
1 § Med arbetsskada förstås i denna lag skada
till följd av olycksfall eller annan skadlig
inverkan i arbetet. Med annan skadlig
inverkan avses inverkan av en faktor som
med hög grad av sannolikhet kan ge
upphov till en sådan skada som den
försäkrade har.
Arbetsskada enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring (LAF)
1976:380 enligt 1993 års skrivning
2 § Om en försäkrad har varit utsatt för
olycksfall eller annan skadlig inverkan i
arbetet, skall skada som han har ådragit
sig anses vara orsakad av den skadliga
inverkan, om övervägande skäl talar
för det.
Konkurrerande orsaker
Gammal föreställning om enstaka (unika)
orsaker till sjukdom (stendammslunga)
Övervägande skäl
Övervägande skäl
Komplext med samverkande faktorer
Etiologisk fraktion>50% (Järvholm)
Etiologisk fraktion=[RR-1/RR]
Kraftig kritik
Arbetsskadeutredningen 1997
Diskuterade ”övervägande sannolikhet”
i första steget
Patientskadelagen
Olika kriterier för män och kvinnor
Ny lag (igen)
Arbetsskada enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring (LAF)
1976:380 enligt 2002 års skrivning
1 § Med arbetsskada förstås i denna lag
skada till följd av olycksfall eller annan
skadlig inverkan i arbetet. En skada
skall anses ha uppkommit av sådan
orsak, om övervägande skäl talar för
det.
Aktuell statistik
År
Bifall
kvinnor
Bifall män Avslag
kvinnor
Avslag
män
2001
5 674
6 490
5 193
3 490
2002
4 499
8 046
6 259
4 838
2003
4 318
8 052
6 577
5 294
2004
4 142
7 133
8 057
6 389
2005
4 224
7 601
9 223
7 441
2006
4 004
7 588
9 687
8 003
2007
3 720
7 190
8 360
7 183
2008
2 282
4 510
3 661
3 911
2009
2 273
4 509
3 574
4 153
2010
2 279
4 457
4 225
4 741
2011
2 069
4 423
2 820
3 498
Trots goda intentioner så uppfyller inte
dagens Arbetsskadeförsäkring de
rimliga krav på rättvisa, förutsägbarhet
och rättssäkerhet som medborgarna
kan förvänta sig.