Transcript Läs programmet som PDF

Konferens i Rättssociologi
Välkomna till rättssociologistudenternas avslutande konferens
Program den 17 mars 2015
Plats: LUX, nedre
Tid: 9.30- 15.00
PROGRAM SÄKERHET VID KRIMINALVÅRDEN SAMTYCKESLAG 3 -­‐ EN EFTERFRÅGAD LAG? kl. 9.30-­‐10.00 EN EVENTUELL LEGALISERING AV SURROGATMÖDRASKAP kl. 10.00-­‐10.30 KVINNORNA I IS kl. 10.30-­‐11.00 LEXBASE kl. 11.00-­‐11.30 kl. 13.00-­‐13.30 CIVILKURAGE I E4 N JÄRNBUR kl. 13.30-­‐14.00 “MÄN KAN INTE 4 VÅLDTAS” kl. 14.00-­‐14.30 6 SEVED -­‐ DEN FARLIGA OCH MÖRKA DJUNGELN kl. 14.30-­‐15.00 LUNCH 11.30-­‐13.00 2 Nyckelord: Seved, Habermas, insatser, polisen, brottslighet, livsvärld Seved -­‐ den farliga och mörka djungeln Av: Albulena Ibishi, Nina Koldzic, Jennifer Larsson, Leonora Nimani
Säkerhet vid Kriminalvården Seved är ett område placerat i centrala Malmö där hälften av invånarna är mellan 15 och 39 år. Seved har de senaste åren haft en problematik gällande fastigheternas dåliga skick, brottslighet och drogförsäljning. Det har gjorts satsningar från olika myndigheter, främst polisen, i Seved i form av olika projekt för att förbättra situationen dock kvarstår mycket av problemen. Syftet med rapporten är att få en förståelse för hur oroligheterna i Seved kan fortlöpa trots polisens insatser i området. Rapporten utgår ifrån följande frågeställningar: Av: Carl Dymne, Louise Fischer, Anton Lechner, Anders Lyckebäck, Kasper Olsson och Hampus Torbjörnsson 2011 misshandlades en häktesvakt till döds på häktet Huddinge. Vid misshandeln följdes inte rutinerna och en ensam vårdare transporterade den intagne. I Tingsrätten friades tre chefer för ansvar efter händelsen. Rätten fann det inte styrkt att säkerhetsbrister legat till grund för dödsfallet. I artikeln kommer vi att belysa hur kriminalvårdares upplevelser av trygghet påverkas av att chefer inom kriminalvården frias när säkerhetsrutiner brister. För att utreda betydelsen av den friande domen har semistrukturerade intervjuer med anställda kriminalvårdare genomförts. Hur upplever de sin trygghet och vilka normer finns kring ensamarbete på anstalt? Som teoretisk ansats använde vi Marx teori för att belysa maktrelationen och intressekonflikten mellan anställda och chefer inom Kriminalvården. Nyckelord: Ensamarbete, trygghet, kriminalvård, maktrelation 1. Varför fortsätter kriminaliteten i Seved som om ingenting brottspreventivt har gjorts? 2. Vad betyder polisens närvaro för invånarna i Seved? Som metodologiskt verktyg används kvalitativa intervjuer. Hittills har en gruppintervju med två killar tillämpats. Kriterierna kring val av respondenter var att intervjupersonerna skulle bo i Seved. Vidare planerar vi att utföra en till gruppintervju med två stycken tjejer och två intervjuer med poliser som har erfarenhet av att jobba i Seved.
För att söka svar på frågorna kommer vi använda oss av Jürgen Habermas teori om system och livsvärld som bearbetar relationen mellan den enskilda människan och kollektivet för att visa på varför kommunikation är central. Livsvärlden i rapporten är invånarna i Seved och systemet motsvarar polisen.
3 En eventuell legalisering av surrogatmödraskap Av: Jill Johansson, Rebecca Linhard, Kristin Melander, Anna Molander, Nikolina Pitkäaho och Heli Välitalo Surrogatmödraskap innebär att en kvinna mot kontrakt blir gravid genom att insemineras eller genom att mottaga ett embryo. Kvinnan gör detta med avsikt att avsäga sig moderskapet och därmed inte själv behålla barnet. Det här är en vilt omdiskuterad fråga och regeringen har genom Statens medicinsk-­‐etiska råd tillsatt en utredning i frågan om huruvida surrogatmödraskap borde legaliseras i Sverige. Denna ska presenteras senast 15 december 2015. Förutom juridiska problem kan en exploatering av kvinnokoppen bli en konsekvens av en legalisering av surrogatmödraskap. Huruvida ett surrogatmödraskap kan likställas vid människohandel är även en aspekt värd att diskuteras. Vi har använt oss av både en kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga rapporter och artiklar samt litteratur för utreda vilka konsekvenser ett lagliggörande skulle kunna få. Vi har valt att komplettera vår undersökning med en enkätundersökning vi delat på Facebook för att belysa åsikter om altruistiskt surrogatmödraskap och en eventuell legalisering. Vid problematiseringen av en legalisering av surrogatmödraskap i Sverige kommer vi använda oss av Karl Marx klassteori och begrepp om exploatering. Nyckelord: Surrogatmödraskap, surrogatmödraskap surrogatmoder, altruistiskt 4 Kvinnorna i IS Av: Anna Svonni, Emma Nilsson, Maria Rosenqvist, Naida Sinanovic och Hanna Hansson På senare tid har media rapporterat om unga kvinnor som lämnar både Sverige och andra Europeiska länder, för att ansluta sig till Islamiska staten (IS). Ur ett rättssociologiskt perspektiv är det därför intressant att undersöka om det, med hjälp av lag och rätt, är möjligt att hindra dessa kvinnor från att åka eller delta i IS:s verksamhet? I den här rapporten kopplas ämnet till den aktuella debatten kring Sveriges terrorlagstiftning. Idag pågår en utredning som syftar till att se över just denna lag. Stereotypen av en IS-­‐terrorist är en farlig man med islamistiska övertygelser, som utför våldsamma handlingar. Den “muslimska kvinnan” sedd med västerländska ögon passar inte in i denna stereotyp. Mot bakgrund av detta kommer vi att peka på vilka konsekvenser som normativa förväntningar kan ha för rättens möjligheter att förhindra och/eller straffa kvinnor som ansluter sig till IS. Nyckelord: Radikalisering, Terrorism, Offer, Postkolonial feminism, Intersektionalitet Kritiken som har riktats mot terrorlagen rör framförallt krav på åtstramning av nuvarande reglering. Exempelvis anser kritiker att förberedande av resor med syfte att delta i strid utomlands för terroriststämplade organisationer ska kriminaliseras. Det framhålls även att det bör bli straffbart att åka till andra länder och delta i terrorträning. IS-­‐soldater är välkända för sin brutala krigsföring och bakåtsträvande kvinnosyn. Just därför är det särskilt intressant att försöka förstå varför kvinnor, med förmodad tillgång till sekulär frihet i västvärlden, väljer att ansluta sig till IS. För att svara på dessa frågor undersöker vi, med stöd av ett postkolonialt feministiskt perspektiv, de driv -­‐ eller dragningskrafter som får kvinnor att radikaliseras. I rapporten lyfts den stereotypa bilden av muslimska kvinnor som offer för både sina män och sin kultur, liksom vilka roller som kvinnor inom IS:s verksamhet har. 5 Lexbase Av: Josefine Viktor, Tommy Nieminen, Althea Hansen, Sara Enmark, Inga Rosborg, Elin Jönsson och Anna Pelin Konferenspappret fokuserar på Lexbase, en databas som möjliggör onlinesökningar på rättslig offentlig information om privatpersoner och företag. Utifrån ett kontroll-­‐ och övervakningsperspektiv är syftet att undersöka vilka risker som finns med Lexbase med hjälp av relevanta teoretiska begrepp, så som stigma, panoptikon och social kontroll. Analysen visar hur informationsnormernas kontext förändrats, vilket skapar risk för ett oproportionerligt intrång i individers personliga integritet. Lexbase riskerar därmed att verka stigmatiserande för de individer som förekommer i det och funktionen kan i förlängningen leda till ökad misstro mellan privatpersoner i samhället. Analysen underbyggs vidare med empiriskt material i form av fokusgrupper med gymnasieungdomar, för att diskutera risker och konsekvenser med Lexbase och den övervakning det medför. Nyckelord: Lexbase, övervakning, risker, integritet 6 Samtyckeslag -­‐ en efterfrågad lag? Av: Ramyar Akbari, Florence Chadaré, Helena Dahlbom Korduner, Dylan Kosik Sulaiman, Johanna Oscarsson och Marjan Zeitooni En sexuell handling ska alltid ske med samtycke, något som inte alltid förekommer i vårt samhälle. Samtyckesfrågan är en pågående debatt där det diskuteras hur det kommer sig att så mycket ansvar läggs på den utsatte när en våldtäkt har skett. Mot bakgrund av att det begås cirka 38 000 våldtäkter per år är denna fråga högst relevant för att ännu en gång belysa frågan om en samtyckeslag kommer att hjälpa eller stjälpa. Vi har utgått från genusordningen i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Bristen på samtycke kan förklaras genom genusordningen som beskriver de strukturer som upprätthåller att kvinnor som grupp är underlägsna män som grupp. Det vi vill problematisera är varför kvinnornas upplevelse kan ifrågasättas och förminskas i förhållande till samtyckesfrågan. Med hjälp av kvalitativ metod samt innehållsanalys av litteratur, artiklar, rättsfall, rapporter samt intervjuer med anställda vid kvinnojourer försöker vi få svar på frågan varför kvinnors upplevelser ifrågasätts vid sexuella övergrepp. Det är viktigt att inte förminska de brottsdrabbades upplevelser och att ett nej alltid är ett nej, oavsett när eller hur sent det ges. Nyckelord: Genusordningen, Intersektionalitet, Samtycke, Samtyckeslag, Våldtäkt. 7 Civilkurage i en järnbur Analys av konsekvenserna av en potentiell civilkuragelag Av: Maja Eriksson, Andra Flack, Johanna Karlsson, Mikaela Holmquist, , Emil Rytterstedt och Jesper Svensson grunden i människornas liv går förlorade. Men å andra sidan skulle en lag stärka alla människors rätt till liv och hälsa. Nyckelord: Weber, Habermas, civilkurage, handlingstypologi, idealtyp, järnbur, livsvärd Den allmänna rättsuppfattningen är att det är moraliskt berömvärt att uppvisa civilkurage. Det som är moraliskt berömvärt måste även ha ett moraliskt klandervärt motsatsagerande. Det är därför rimligt att anta underlåtenheten att hjälpa nödställda skulle vara möjlig att kriminalisera. Våra nordiska grannländer har alla lagstiftat kring skyldigheten att bistå nödställda personer, ändå lyser en svensk civilkuragelag med sin frånvaro. Under de senaste fyra åren har tre olika motioner behandlat frågan om lagstiftning kring civilkurage. En potentiell civilkuragelag skulle inte verka tvingande i den mån att den enskilde individen förväntas agera över förmåga. I detta paper analyseras möjliga effekter av en potentiell civilkuragelag utifrån sociologen Max Webers handlingstypologier samt tankar om rationalitetens järnbur. Även sociologen Jürgen Habersmas tankar om kommunikativt handlade och koloniseringen av livsvärlden används i analysen. Metoden är så kallad mixed methods där både kvantitativ och kvalitativ metod möts. En enkätundersökning med 250 respondenter har utförts. För att nyansera enkätstudens resultat har även fyra kvalitativa intervjuer genomförts. Paprets resultat är att en potentiell civilkuragelag skulle bidra till intrång i livsvärlden där affektuella och värderationella handlingar byts ut mot ett mer påtvingat målrationellt handlade. Å ena sidan skulle den existensiella 8 “Män kan inte våldtas”
Av: Hanna Bergstedt, Cajsa Lindahl, Marie Kajsdotter Smålander, Kajsa Hild, Emma Arvidsson År 1984 könsneutraliserades lagen om våldtäkt i Sverige. Tidigare kunde män inte våldtas enligt lag. Trots lagändringen går det att hitta tidningsartiklar om manliga våldtäktsoffer som inte blir trodda av människor i deras omgivning. Syftet med detta paper var att granska de sociala normerna gällande vem som ses som ett potentiellt våldtäktsoffer. Vi utförde en enkätundersökning via Facebook där respondenterna fick besvara frågor om sociala normer vid våldtäkt. Med stöd av Nils Christies teori om det ideala offret och Foucaults maktteori kom vi fram till att även om syftet med lagändringen var att förändra den sociala normen om våldtäktsoffer har utgången blivit annorlunda. Män är vanligtvis inte förklarade som offer, särskilt inte våldtäktsoffer. Enligt den könsmaktsordning som råder i samhället står män högst upp i hierarkin och kvinnor är underordnade männen. Detta skapar en bild av män som starkare än kvinnor. Till följd av denna maktstruktur är den typiska föreställningen av våldtäkt en stark manlig förgripare med en svag kvinna som offer. Om uppfattningen om våldtäktsoffer könsneutraliseras, finns det även en möjlighet att förändra maktstrukturen. Nyckelord: våldtäkt, genus, våldtäktsoffer, idealiska offer, maktstruktur, könsmaktsordning. 9