Transcript Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö

Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Nu lyfter vi Malmö
Malmö har de senaste åren förändrats på ett genomgripande
sätt. Malmö högskola, den fasta förbindelsen till Danmark, Västra
hamnen, Citytunnel, nya bostadsområden och en uppgradering
av stadens offentliga platser har gjort Malmö till en av Sveriges
attraktivaste städer.
Malmö stad har i denna utveckling nått stora framgångar när
det gäller miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Samtidigt finns
det stora sociala utmaningar som behöver tacklas.
Den 8 september 2010 fattade Kommunstyrelsen beslut om Områdesprogram för
ett socialt hållbart Malmö. Programmet är
en långsiktig satsning under fem år för att
dels förbättra levnadsvillkoren i områden där
välfärden är som lägst dels uppgradera den
fysiska miljön. Områdesprogrammets mål är
att skapa ur alla aspekter en hållbar stad där
ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet
går hand i hand.
Hela staden – fyra prioriterade områden
Genom att förändra utvecklingen i fyra områden; Herrgården, Holma-Kroksbäck, Lindängen
och Seved vill områdesprogrammen stärka
hela stadens sociala hållbarhet.
Områdesprogrammen innebär ett åtagande
för alla Malmö stads förvaltningar att satsa tid
och resurser i områdena. Istället för att göra
samma sak på många platser, är avsikten nu
att göra många saker på samma plats. Tanken
är att samla en bred grupp aktörer – invånare,
föreningsliv, näringsliv, fastighetsägare, högskolan, myndigheter osv att tackla varje områdes
utmaningar och bygga på deras möjligheter.
Fyra innovationsområden
Genom att fungera som innovationsområden
ska det vara intressant att engagera sig i förändringsarbete i de fyra områdena – här ska
nya idéer testas, kunna prövas och utvecklas.
”Innovationsforum” skapas för att samla
många olika aktörer och kompetenser för
3
Områdesprogrammet
D
Fysiskt skelett och sociala muskler
En central tanke i områdesprogrammen är att
de ska byggas runt ” fysiska skelett” och ”sociala muskler”. Stora fysiska förändringar ligger
i startgropen i alla fyra områden. Tågstationer,
nya byggnader, förtätning av bebyggelse,
parker, stråk, trädgårdar osv kommer alla bidra
till att tydliggöra den potential för förändring
som finns i Herrgården, Holma-Kroksbäck,
Lindängen och Seved. Men till detta skelett
läggs också investeringar i socialt kapital;
människors kapacitet och kunskap, genom
skolor, föreningar, bibliotek, it-nätverk och
Medborgardialog och parterskap
Dialog och involvering är centrala begrepp i
programmet. Med betoning på att göra saker
med invånare och olika aktörer, snarare än åt
och för siktar programmen på ny förändring
i områdena. Herrgården, Holma-Kroksbäck,
Lindängen och Seved är tänkta att gå i spetsen för nya metoder och processer som leder
till varaktig social hållbarhet- alla invånares
möjlighet att utveckla sin fulla potential både
som individer och som del av samhället och
olika nätverk.
4
Områdesprogrammet
kommunikation för att förstärka möjligheten
för människor att påverka sina liv, sina inkomstmöjligheter, sitt boende, sin utbildning.
5
Foto: Leif Johansson
att skapa lösningar på de olika områdenas
utmaningar. Småskaliga lösningar provas och
finslipas för att gradvis skalas upp.
dialog
ungdomsfokus
partnerskap
innovation
ungdomsfokus
entreprenörskap
medborgare
dialog
medborgare
Herrgården
ation
Kort om Herrgården
ation
og
Utvecklingsarbetet i Herrgården börjar inte nu – det är en fortsättning som tar sats i redan inhämtade och kunskaper. Insatser de
senaste tio åren har skapat en positiv rörelse framåt. Möten mellan
människor och nya mötesplatser har bidragit till detta. Idag finns
fler resurser för direkt, naturlig och nära dialog med Malmöborna i
Herrgården – en viktig plattform för Områdesprogrammet.
skap
ungdomsfokus
medborgare
medskapande
6
entreprenörskap
medborgare
partnerskap
partnerskap
dialog
Herrgården
Herrgårdens fysiska och sociala styrkor
Det finns många grönområden som hör till
eller gränsar till Herrgården. Rosengårdsfältet
är det största. Till de mindre hör Roshagen,
Vänskapsparken och Rosengårdsparken. Man
grillar, sportar, leker, umgås och njuter av
sommaren. Vattenlekplatsen, en av Malmös
8
Några av Malmös mest välbesökta fritidsanläggningar och kulturverksamheter – finns
på Rosengård. Ishallen, Rosengårdsbadet,
sporthallen och Drömmarnas hus är exempel
på uppskattade verksamheter som lockar
besökare från olika delar av Malmö.
Föreningar och fritidsverksamheter är viktiga
styrkor i Herrgården. I Vänskapsparken finns
Infocenter Varda; en lokal mötesplats med
samhällsservice. Stadsdelsvärdar, kommunikatörer, personal på förskolor och skolor, arbetar
som informationslänkar och har kontakt med
Malmöborna.
Herrgården
temalekplatser, finns på Rosengårdsfältet. Det
finns konstgräsplaner och andra bollplaner.
På bostadsgårdar, i grönområden och på
förskolor finns uppskattade lekplatser. Ett par
av dem har byggts i dialog med de Malmöbor
som bor i närheten.
Den stora andelen unga Malmöbor är en
viktig potential. I ett samhälle där en ökande
del av befolkningen kommer att bestå av
äldre, behövs de unga; som arbetskraft, som
samhällskraft, som resurser för att fortsätta
Malmös utveckling.
9
Foto: Dick Fredholm
Herrgården ligger centralt i Malmö. Det tar
tio minuter med cykel eller buss att ta sig till
centrum. När Station Rosengård på Kontinentalbanan öppnar 2011 kommer Herrgården
och hela Rosengård att upplevas som ännu
mer centralt. Satsningar på att utveckla gångoch cykeltråket samt kollektivtrafiken kommer
också att underlätta att ta sig till och från
Rosengård. Det blir tydligare att Rosengård
och Herrgården är centrala delar av Malmö.
Alla bostäder på Herrgården är hyreslägenheter. Mer än hälften av hyreslägenheterna är
treor och bara tio procent är fyror. I området
råder en stor trångboddhet, vilket påverkar
vardagen negativt. Det blir till exempel svårt
för barn och unga att läsa läxor om de inte har
en avskild vrå. Det är en utmaning att erbjuda
större familjer bostadslösningar som ger en
god boendemiljö.
Landsfiskalen är ett gott exempel. Där man
kommit långt i arbetet med att tillsammans
med de boende rusta lägenheter och boendemiljö.
Bebyggelsen i Herrgården består till största
delen av bostäder. Hela bostadsbeståndet är
byggt under miljonprogrammet på 60-talet.
De bostäder som byggdes i Sverige då behöver renoveras nu. Det gäller även boendemiljön i och utanför husen. I Herrgården har
arbetet med att renovera påbörjats. Kvarteret
Bostadsbeståndet på Herrgården behöver
kompletteras. Här behövs tillskott av bostadsrättslägenheter och radhus. Man ska kunna
bo kvar på Herrgården även om man vill flytta
ifrån sin hyreslägenhet.
10
Varje år flyttar cirka en femtedel av befolkningen från Herrgården. Utmaningen är att
sänka omflyttningen, vilket skulle leda till en
ökad stabilitet och stärkta sociala nätverk.
Det finns idag några affärer, kontor, fritidsoch kulturhus. En viktig utmaning är att Herrgården får fler funktioner – mer service, fler
arbetsplatser och fler affärer. Detta skulle
kunna leda till att området blir mer attraktivt
för både boende, besökare och verksamma.
Rosengård och Herrgården är uppbyggt på
ett sätt som gör att det kan vara svårt att hitta
och ibland kan det också kännas otryggt.
Gång- och cykeltrafik går genom parker och
tunnlar. Oftast saknas även skyltning.
Amiralsgatan upplevs som en bullrig motorväg som delar av Rosengård och Inre Ringvägens trafikbrus tystnar bara på natten.
Att skapa goda uppväxtvillkor för barn och
unga är att skapa en gynnsam framtid för
Malmö och Malmöborna. Samhället har en
betydelsefull uppgift när det handlar om
framtidstron hos de unga. Detta ställer stora
krav på utbildning, arbetsmarknaden och
fritid för hela familjen. Förvärvsarbete är en
nyckel till social hållbarhet och delaktighet i
samhället.
” Förvärvsarbete är en
nyckel till social hållbarhet och delaktighet i samhället.”
11
Herrgården
Herrgårdens fysiska och sociala utmaningar
Framtidens skola i Rosengård. Stadsdelen ska
ligga i framkant – det är vi som till stora delar
bär ansvaret för barn och ungdomars positiva
utveckling, inte minst elevens möjlighet att nå
målen i skolan. Detta är inte bara ett uppdrag
för förskola och skola utan för alla verksamheter i stadsdelen.
Bostäder renoveras och anpassas ekologiskt.
Ett partnerskap mellan Malmö stad, näringsliv
och föreningsliv bildas för att skapa förutsättningar för att utveckla södra Rosengård.
Det handlar bland annat om nya bostäder,
förbättrade mötesplatser och en byggskola.
12
En av stadens två första spårvagnslinjer
föreslås gå från Rosengård till Västra Hamnen.
Linjen från Rosengård är en särskilt prioriterad
satsning eftersom den sträckan redan idag är
högt belastad.
Fler arbetstillfällen ska skapas. Några av idéerna som finns är Snabba jobb för ungdomar,
bilda företagarförening och öka möjligheterna att etablera företag.
Rosengårdsbadet byter skepnad. Strax efter
årsskiftet invigs badet som får nytt omklädningsrum och inbyggd 25-meters bassäng.
En bättre trafikstruktur, fler torg, mötesplatser
och ett trygghetsprogram på Herrgården och
Rosengård bidrar till en trygg fysisk miljö.
Ett ökat samarbetet mellan olika aktörer
lägger grunden för en social hållbarhet. Det
finns ett rikt och aktivt kultur- och föreningsliv
i Rosengård.
Tåg är hållbar utveckling. Nu får stadsdelen
sin egen tågstation. Förhoppningen är att
stationen lockar till sig företag och att människor i rörelse skapar den trygghet invånarna
efterlyser.
Gång- och cykelvägen (Stråket) mellan Rosengård och Möllevångstorget rustas upp. Bättre
belysning, skyltning och mötesplatser skapas i
dialog med de boende och verksamma.
13
Herrgården
Framtida insatser i området
Medborgarinflytande och partnerskap
Vid parken finns informationscentret Varda.
En plats för det personliga mötet, en arena
för olika organisationer och medborgare att
mötas. Exempelvis Räddningstjänsten Syd,
Polisen, Region Skåne och det lokala fören14
Herrgården
ingslivet. Personalen på Varda har byggt upp
relationer och ett förtroende i bostadsområdet. Detta spelar en viktig roll i mötet med de
boende i Herrgården. En form av partnerskap.
För att kunna utveckla området krävs också
partnerskap med aktörer som företag, föreningar, fastighetsägare och statliga myndigheter. Tillsammans skapar aktörerna en grund för
upprustning och nybyggnation i Herrgården.
Det handlar exempelvis om bostäder, etableringsmöjligheter för företag, fler fritidsanläggningar, nya gator och kommunikationssätt.
15
Foto: Leif Johansson
I hjärtat av Herrgården ligger Vänskapsparken – en helt ny park som vuxit fram genom
ett samarbete med de boende i området.
Allt från utformandet till namnet. För att
öka engagemanget och ägandeskapet har
personal från bostadsområdet rekryterats i
anläggningsarbetet och skötseln av parken.
Människors möjligheter att vara delaktiga ger
arbetet en långsiktighet. Detta är ett exempel
på hur man kan arbeta med medborgardialog
och medskapande.
ation
dialog
ungdomsfokus
partnerskap
innovation
ungdomsfokus
entreprenörskap
medborgare
dialog
medborgare
ation
og
I bostadsområdena Holma och Kroksbäck i Malmö bor och lever
människor från hela världen med olika kulturell bakgrund och
skilda kompetenser. I området finns en stor ung befolkning vars
resurser måste tas tillvara.
skap
16
entreprenörskap
medborgare
ungdomsfokus
medborgare
medskapande
Holma-Kroksbäck
Kort om Holma-Kroksbäck
partnerskap
partnerskap
dialog
Holma-Kroksbäck
Holma-Kroksbäcks fysiska och sociala styrkor
18
Holma-Kroksbäck
De förskolor, skolor och fritidsgårdar som finns
är viktiga resurser i området. Flera av dessa
kan användas till andra verksamheter och
aktiviteter när ordinarie verksamhet är slut för
dagen. Aktivitetshuset i Holma samt Flamman
och Lyktan i Kroksbäck , är väl inarbetade
mötesplatser för ungdomar och positiva
resurser i närområdet.
Utbildningsmässigt har de boende i Holma en
högre nivå än Malmö i sin helhet. De arbetssökandes olika utbildningsbakgrunder och
yrkeserfarenheter både från sitt hemland och
från Sverige är styrkor som måste tas tillvara.
19
Foto: Örjan Lindén
Mellan Holma och Kroksbäck sträcker Kroksbäcksparken ut sig med gröna kullar, en fantastisk utsikt, odlingslotter och en spännande
puckelbollplan. Det finns gott om mark för
nybyggnation och möjligheter till förtätning
av både Holma och Kroksbäck. Holmas låga
bebyggelse är också en bra grund i arbetet
med att göra området mer attraktivt. Utökade
bussförbindelser och en framtida spårvägsförbindelse från centrum skulle bidra positivt till
området och knyta samman Holma-Kroksbäck
med det nya Hyllie. Om Holma-Kroksbäck
också öppnas upp i öst-västlig riktning ökar
tillgängligheten och genomströmningen av
människor.
Holma-Kroksbäcks fysiska och sociala utmaningar
Foto: Örjan Lindén
Holma-Kroksbäck har fortfarande den karaktär
av sovstad som i bästa välmening byggdes in
i de ursprungliga miljonprogramområdena
under 1960-talet. Det saknas affärsverksam20
heter och naturliga mötesplatser i form av
caféer och restauranger, biograf och bibliotek.
Det finns inte heller några lokaler för idrott,
träning och andra föreningsaktiviteter.
Annetorpsleden sträcker sig igenom stadsdelen och skär av det gamla Hyllie, med HolmaKroksbäck, från det nya Hyllie som växer fram
runt Hyllie Station och
Malmö Arena.
”Malmös unga är
Malmös framtid.”
21
Holma-Kroksbäck
Trots utbildningsnivå och kompetens är
arbetslöshet och bidragsberoende några av
områdets stora bekymmer. Därtill kommer
ungdomskriminalitet, narkotikaförsäljning,
buskörning och inbrott. Problem som de
boende i området möts av varje dag. Holmaskolan och Kroksbäcksskolan är segregerade
skolor och måluppfyllelsen i högstadiet är låg.
Många familjer är trångbodda och behovet av
större lägenheter i kombination med mötesplatser för vuxna och blandade åldersgrupper
är stort.
Framtida insatser i Holma-Kroksbäck
*
ESF-partnerskapet Hyllie i förändring arbetar
med sikte på de 7 000 nya arbetstillfällen som
beräknas skapas i området runt Hyllie Station.
Samarbete med Gatukontorets åtgärdsinriktade Trygghetsprogram för granskning och
inventering av den upplevda tryggheten i
stadsdelen. Trygghetsprogrammet genomförs
i dialog med de boende.
22
Kroksbäcksskolan blir efter skoltid en öppen
skola för alla. Föreningsverksamhet, filmvisning, medborgarservice och lokalt jobbkontor
är exempel på aktiviteter. Samtidigt breddas
utbudet av fritidsaktiviteter på de befintliga
mötesplatserna för unga.
Möjligheten att vara med och påverka utvecklingen av Holma-Kroksbäck ökar genom att
boendedialogmöten hålls.
Särskilda satsningar görs på unga vuxna (1824 år), till exempel genom jobbmatchning ute
på fältet för att öka ungas sysselsättning.
Kroksbäcksparken berikas med olika kulturaktiviteter. Tillsammans med de boende skapas en
levande park dit andra Malmöbor vill bege sig.
”Från att ha befunnit oss i utkanten av
Malmö befinner vi
oss snart i ett nytt
sammanhang med
utbyggnaden
av nya Hyllie.”
Holma-Kroksbäck
MKB planerar ett hantverksstråk i Holma
med Bokaler som idé. Bokal innebär att man
driver affär i bottenplan och har sin bostad
en våning upp. MKB planerar även andra
förtätningsprojekt och satsar på lägenheter
för stora familjer. Även Riksbyggen har planer
i området.
Områdets skolor arbetar med språkutveckling, värdegrundsfrågor och elevmedverkan.
Föräldramedverkan utökas i förskola och skola.
* ESF= Europeiska Socialfonden
23
Medborgarinflytande och partnerskap
Holma-Kroksbäck
Hyllie stadsdelsförvaltning har en tioårig
samverkan och dialog med boende att blicka
tillbaka på. Det finns också ett mångårigt
samarbete med det kommunala aktiebolaget
MKB som fungerar väl.
övriga aktörer som kommer att samarbeta i
utvecklingen av området. Sedan 2009 finns
ett gott samarbete med Räddningstjänst
Syd, Polismyndigheten, fastighetsägare och
bussbolag i syfte att öka tryggheten, minska
skadegörelse och bedriva brottsförebyggande
verksamhet i området.
Ytterligare organisationer som ansluter sig till
arbetet med Områdesprogrammet på lokal
nivå är till exempel boendedialoggrupper,
Hyllie företagsgrupp, bostadsrättsföreningar,
olika religiösa samfund och föreningar.
Områdesprogrammets styrka ligger i ett
aktivt samarbete mellan Malmö stads tekniska
förvaltningar och stadsdelsförvaltningen i den
fortsatta samhällsplaneringen. Därutöver alla
24
25
Foto: Örjan Lindén
Boendedialog, medborgarinvolvering och mobilisering är kärnpunkten i arbetet med Områdesprogrammen. Boende i Holma-Kroksbäck
ska tillsammans med företag, föreningar och
andra organisationer ges möjlighet att delta i
processen kring Områdesprogrammen.
ation
dialog
ungdomsfokus
partnerskap
innovation
ungdomsfokus
entreprenörskap
medborgare
dialog
medborgare
Kort om Lindängen
og
Lindängen består främst av hyreshus och bostadsrätter. Höga och
låga hus varvas med grönområden. Befolkningen är en blandning
av människor med olika bakgrund, olika synvinklar på områdets
behov och möjligheter och med olika kompetenser. Genom att
bygga på de styrkor som redan finns ska Lindängen bli ett område
där fler vill bo, jobba och vistas.
skap
ungdomsfokus
medborgare
medskapande
26
entreprenörskap
medborgare
partnerskap
partnerskap
dialog
Lindängen
Lindängen
ation
Lindängens fysiska och sociala styrkor
På Lindängens centrum finns butiker, enkla
matställen och kommunal service. För att
förnya och göra det mer attraktivt kan centrumet till exempel öppnas upp mer. Det kan
dessutom kompletteras med bebyggelse och
stärkt serviceutbud.
Lindängenbiblioteket är en populär mötesplats med cirka 520 besök varje dag. Biblioteket har genomgått flera förändringar de
senaste åren. Det innebär ett utbud utöver
bibliotekets traditionella verksamhet – här
28
finns allt ifrån playstationklubb och datorkurser, till utlåning av böcker och tidskriftsläsning.
Lindgården är en träffpunkt för äldre invånare,
där det finns möjlighet för både spontana och
planerade möten och evenemang.
Fritidsgården riktar sig till lindängebor i
årskurserna 4-9. Målet är att erbjuda unga en
meningsfull fritid där de känner en grundtrygghet och får positiva vuxenkontakter.
På Lindängen finns sedan tidigare inarbetade
nätverk mellan kommunen, fastighetsägare,
föreningslivet och andra aktörer, till exempel
polisen och räddningstjänsten.
På sommaren ges underhållning på Lindängens amfiteater och på Lindängsbadet finns
simbassänger under bar himmel.
Lindängens föreningar och nätverk bidrar
till att öka fritidssysselsättningen och möten
mellan människor. Aktiviteterna finns förlagda
till bland annat Lindängens fotbollsplaner och
idrottshall. I området finns även en multisportarena.
Lindängen har stora grönområden som
binder samman olika delar. Parkstråket från
Lindängsbadet till Lindängelund är i fokus
för utvecklingen av det ”turkosa” Fosie. Det
kan till exempel innebära att göra öppna
vattensystem för omgivande grönska, bygg-
nader, gator och torg. Dessa idéer går igen
i tankarna om att utveckla och stärka den
ekologiska profilen på Lindängen. Området
skulle kunna bli ett hållbart och mer attraktivt
område genom en tydligare miljöprofil.
”Den stora potentialen
är medborgarnas vilja”
Lindängen
På Lindängen finns mötesplatser för gammal
och ung, grönytor och en befolkning med
mångfald. De är en viktig stomme att bygga
vidare på.
29
Lindängens fysiska och sociala utmaningar
Ett annat sätt att motverka otryggheten är
att få in fler Lindängebor i arbetslivet eller i
studier. Att ha ett jobb eller en meningsfull
fritidssysselsättning gör att fler människor får
en fast tillvaro i livet.
30
Trångboddheten är ytterligare en utmaning.
Varje år flyttar fler invånare in till Lindängen,
men det byggs inga nya bostäder. Trångboddheten försvårar för barn att läsa läxan och
leka i hemmet och för ungdomar att samlas
hemma hos varandra på kvällar och helger.
Förutom att bygga nya bostäder behöver
trångboddheten motverkas genom nya innovativa lösningar.
Hälsa är en viktig fråga för Lindängen. Exempelvis kan invånare få förbättrad tillgång till
socialrådgivning, sjuk- och mödravården och
tandvården. En ökad satsning på detta kan
göra att de boende i högre grad utnyttjar det
utbud och den hjälp som finns.
Det är önskvärt att fler människor på Lindängen får möjlighet att mötas över kulturoch generationsgränserna. Förhoppningsvis
kan sådana möten underlätta integration. Ett
brett utbud av bra sysselsättning på fritiden
främjar både integration och god hälsa för
människor. Ett stärkt samarbete mellan föreningslivet, stadsdelsbiblioteket, fritidsgården
och allaktivitetshuset på Lindängeskolan kan
bidra till detta.
Ytterligare en utmaning är att få fler tjejer att
delta i fritidsaktiviteter efter skoltid. Ett av syftena med allaktivitetshuset är att tjejer i högre
grad ska delta i aktiviteter. Äldre invånare önskar att Lindgårdens mötesplats ska utvecklas.
Skolorna i Lindängen behöver stöd i att skapa
en trygg studiemiljö. De behöver förutsättningar att ge alla barn och ungdomar möjligheter att gå ut grundskolan med godkända
betyg.
Lindängen
Trygghet är en väsentlig fråga för dem som
bor och jobbar i området. Det visade de
medborgardialoger som gjordes under 2009
och 2010. Ungdomar vill bland annat ha fler
vuxna ute på kvällar och helger. Tryggheten
kan också ökas genom att kontinuerligt se
över belysning, buskage, nedskräpning, slitage,
klotter med mera.
Framtida insatser i området
Foto: Katja Ligneman
Hösten 2010 öppnade områdeskontoret
på Lindängens centrum. ”Möjligheternas
Lindängen”, som det kallas, ska dels samla in
tankar och idéer från boende, och dels främja
relationerna mellan boende, kommunen, det
lokala näringslivet och föreningar.
Ett av de viktigaste målen med områdesprogrammet är att utveckla utbudet av mötesplaster. På mötesplatserna ska önskemål om
sysselsättning från boende och föreningar tas
32
till vara och det ska skapas tillfällen för möten
mellan generationer och kulturer. I slutet av
2010 öppnades även Lindängeskolan för aktiviteter efter skoltid, ett så kallat allaktivitetshus.
Första spadtaget för Malmös botaniska trädgård beräknas till 2011. Det ska bli Malmös
nya stadspark och rekreationsområde för
aktiviteter året om. Även grönområdet mellan
Lindängsbadet och Lindängelund står i fokus
för utvecklingen av Fosie.
I kvarteret Vårsången planeras 130 lägenheter i nya hus samt påbyggnader på redan
befintliga hus. Arbetet beräknas starta 2011.
Fastighetsägare har hösten 2010 påbörjat
upprustning av bostadshus och gårdar.
Det finns planer på att få bort gatubredder
för att minska ”barriärerna” mellan olika
bostadsområden. Ett planprogram pågår
även för kyrkogårdstomten, som ligger mellan
Lindängen och Fosie industriby. Syftet är att
förtäta stadsdelen och möjliggöra nya bostäder, service och mindre företag.
I framtiden planeras både spårvagnslinje och
pågatåg till och från Lindängen.
Det finns en förhoppning från Fosie stadsdelsförvaltnings sida att starta en familjecentral på
Lindängen, tillsammans med Region Skåne.
Syftet med den är att förbättra Lindängebornas hälsa. Här kan verksamheter som arbetar
med stöd och service till barnfamiljer samlas.
33
Lindängen
I det Dialog-PM som togs fram under 20082010 finns visioner och idéer om hur Lindängen kan utvecklas och förändras. Grundtanken
är att med hjälp av den fysiska utformningen
kan den sociala utvecklingen främjas.
Medborgarinflytande och partnerskap
Redan i samband med arbetet kring dialogPM:et om Lindängen kom det fram många
förslag från de boende på vilka förbättringar
som behövs. Genom deltagande i tematiska
intresse- och arbetsgrupper samt genom
områdeskontoret ”Möjligheternas Lindängen”
ska de boendes, föreningars och företagares
synpunkter och idéer ytterligare tas tillvara.
Fritidsförvaltningen och Lindängens fritidsgård har etablerade kontakter med det lokala
föreningslivet. Skola, socialtjänst, fritidsgårdarna och polis samverkar i ett väletablerat
nätverk – SSP. De arbetar långsiktigt mot skolk,
kriminalitet och missbruk.
34
Förskolor, skolor och vuxenutbildning, till
exempel folkhögskolor, har också en betydelsefull roll, eftersom de har stor kontakt med
medborgarna. Företagarföreningen i Fosie
industriby och småföretagen på Lindängens
centrum är intressanta och viktiga att samverka med.
Inom de intresse- och arbetsgrupper som
upprättas ska det finnas representanter från
bland annat boende, föreningslivet, näringslivet och andra organisationer, såväl som
kommunen. Dessa grupper kommer att jobba
med tre insatsområden: ”Bygg Lindängen!”,
”Lärande och Jobb” och ”Må Bra!”.
Lindängen
De boende är viktiga partners för ett lyckat
lyft, men det finns även andra aktörer som är
betydelsefulla, bland annat fastighetsägarna
som kommer att fortsätta vara samarbetspartners i insatserna på Lindängen. Samarbetet
om planerna i området ska ske i dialog med
bland annat stadsdelen och stadsbyggnadskontoret.
35
Foto: Katja Ligneman
För att lyckas med satsningen på Lindängen
krävs delaktighet från de boende. Det har stor
betydelse att medborgarna kan påverka sin
närmiljö och tillämpa sin kunskap om vilka
styrkor och svagheter som finns i området.
Önskemål som framkommit är att medborgarna vill ha en återkoppling när en förändring/
förbättring skett så att resultaten blir tydliga.
ation
dialog
ungdomsfokus
partnerskap
innovation
ungdomsfokus
entreprenörskap
medborgare
dialog
medborgare
Kort om Seved
ation
medskapande
36
entreprenörskap
partnerskap
partnerskap
dialog
Seved
Seved
Seved ligger i hjärtat av Malmös innerstad men är avgränsat från
city av stora gator. Seved karaktäriseras av sin dynamik och mångmedborgare
fald. Förutom att befolkningen har skiftande bakgrund finns här
og
också en karaktäristisk mångfald i bostäder med både hyresrätter,
bostadsrätter och villor. Seved har ett guldläge, både geografiskt,
med sin blandade bebyggelse, sin kreativitet och den utveckling
som sker runt omkring området.
skap
ungdomsfokus
medborgare
Seveds fysiska och sociala styrkor
Inom en radie av en knapp kilometer runt
Seved finns Garaget, med bland annat
bibliotek och kreativ verkstad för alla åldrar,
Arena 305, ett musik- och kulturhus för unga
i gymnasieåldern, Bryggeriet med Sveriges
största skateboardarena inomhus och Föreningarnas hus.
Bostadspriser och hyresavgifter i Seved är
fortfarande relativt låga och närheten till
38
Malmö innerstad med citystråk, butiker och
kommunikationer lockar. Inte minst bidrar
närheten till Citytunnelstationen vid Triangeln
till Seveds ökande attraktivitet och potential.
Bebyggelsen består främst av låga hus. I mitten finns ett torg som mötesplats. De flesta
husen är från 50-talet. Runt torget, Sevedsplan,
finns butikslokaler. Bara en smal gata går mellan Seved och övriga Södra Sofielund, som
består av pittoreska gamla gathus. Till denna
del av Sofielund flyttar alltfler unga familjer
och priserna på husen ligger lika högt som i
de mest attraktiva delarna av staden.
Några av fastighetsägarna i Seved har ingått
ett gemensamt avtal kring städning av gator
och trottoarer. Det finns ett litet fastighetsägarnätverk, som träffas kring ett ökat samarbete för en bättre miljö, både ute och inne.
Elskåp som tidigare var fulla av klotter är nu
prydda med graffitikonst.
Stadsdelens förebyggarsektion med fältsekreterare och coacher ligger mitt i Seved och har
särskilt fokus på områdets ungdomar. Härifrån
samordnas samarbetet SSP mellan skola,
socialtjänst och polis.
I området finns föreningar och nätverk som
engagerar sig i Seveds utveckling. Ett exempel
är Barn i stans odlingsnätverk som började
med en bruten solros i en pet-flaska för ett
par år sedan och som idag är Europas största
ekologiska odling i stadsmiljö. Sevedsbor har
också tagit initiativ till och startat en egen
tidning, Området.
En växande skara konstnärer drar sig till Seved.
Kreativiteten bland människorna i området
syns överallt. Mosaik gjord av Sevedsbor
pryder fontänen på torget.
Att det finns ett engagemang för sitt område
märks på de stormöten som kommunen
ordnar. Alltfler av de boende deltar i förändringsarbetet för ett tryggare Seved.
Seved
Seved ligger något stenkast från Möllevångstorget och är på många sätt en annorlunda
del av Malmös innerstad. Området är ganska
litet till ytan och är, trots sitt centrala läge,
avgränsat från sin omgivning av fyra stora,
hårt trafikerade gator.
39
Seveds fysiska och sociala utmaningar
40
Arbetslösheten är hög i Seved. Mindre än
hälften av invånarna förvärvsarbetar. Utbildningsnivån är låg, men trenden är ökande.
Socioekonomiskt präglas området av låga
inkomster och många barnfamiljer som har
försörjningsstöd. Speciell unga vuxna, 18-25
år, är utan sysselsättning och har svårt att
komma in på arbetsmarknaden.
De flesta lägenheter i Seved är små. Det är inte
ovanligt med stora familjer i små lägenheter.
Trångboddheten sliter både på människorna
och på bostaden. Varje år flyttar en fjärdedel av
Sevedsborna ut och en ny fjärdedel flyttar in.
Personer som bott länge i området uttrycker
en trötthet på satsningar och projekt som ska
”lyfta området”. De upplever av att det inte
händer något och har ett bristande förtroende för myndigheter. Det finns också en rädsla
bland boende att en förändring av Seved
kommer att innebära att man blir tvungen
flytta därifrån.
41
Seved
Många av de akuta utmaningarna på Seved
handlar om hot, våld, droger och annan kriminalitet och kräver en ökad insats och en större
närvaro av Polisen.
På Seved finns 25 olika fastighetsägare. Detta
stora antal fastighetsägare med skiftande
ambitions- och seriositetsgrad är en bromskloss för den fysiska upprustningen och
utvecklingen i området. Samarbetet fastighetsägare emellan och mellan fastighetsägare
och kommun behöver stärkas. Miljöförvaltningen behöver intensifiera sina inspektioner i
området. Det ska inte vara möjligt att missköta
sin fastighet.
Foto: Caroline Franzén
Vintern 2009/2010 gjorde Södra innerstaden
en trygghetsmätning i delområdet Södra
Sofielund. Den visade att otryggheten är hög,
speciellt inom vissa områden:
•
Utemiljön med nedskräpning och
skadegörelse
•
Narkotikapåverkade personer utomhus
•
Folk som bråkar och slåss utomhus
•
Ungdomsgäng som bråkar och stör
•
Allmän oro för överfall/misshandel
•
Få känner sig trygga ensamma sent på
kvällen i sitt bostadsområde
Framtida insatser i området
Under hösten 2010 förbättrar Gatukontoret
belysning i stråken runt Seved. Buskage klipps
ner och parkeringssituationen ses över.
En del av en stor parkeringsplats som gränsar
till Seved kan bli aktivitetsyta. Arbetet med hur
den ska utformas pågår.
Fler vuxna på gatorna är önskemål från
föräldrar och äldre i området. Under hösten
2010 börjar coacher från New City och UngArt
tillsammans med stadsdelens fältsekreterare
att röra sig ute och knyta kontakter med
ungdomar, även kvällstid.
I Seved testas och utvärderas en arbetsmarknadsmodell i fyra steg för unga vuxna, 18-25
år. Alla steg hålls samman av en arbetsmarknadskoordinator. Medverkande aktörer är
bland andra New City, Arbetsförmedlingen,
Arbetscentrum, AIC, Servicepatrullen, flera
företag och myndigheter med praktikplatser.
Hösten 2010 startar mentorsprojekt riktat mot
barn och ungdomar och äldre, som syftar
både till att stärka självförtroenden och till att
skapa kontakter och relationer med övriga
Malmö, högskola och arbetsliv.
” Förnyelse ska ske
med varsamhet.
Ingen ska trängas ut.”
För de ungdomar som är nära en brottslig
bana undersöks konkreta möjligheter för att
bryta mönster och välja en annan väg i livet.
Hösten 2010 görs en förstudie/kartläggning i
samarbete med Krami inför ett större projekt
riktat till denna grupp.
I området finns musiker och musikstudios.
Kontakter har knutits mellan stadsdelen, MKB
och dessa musiker för att dra igång musikprojekt för yngre.
Seved
Seved är ett av de stora tillväxtområdena i
Malmö. Det centrala geografiska läget är en
faktor som kommer att påverka tillväxten och
intresset för att etablera sig här. Runt omkring
området planeras flera stora projekt, bland
annat en ombyggnad av köpcentret Mobilia,
Citytunnelstationen på Triangeln och ett
livsstilscenter med hotell och forskning på
Dalaplan. Möjligheterna är många och det
öppnar upp för arbete och sysselsättning.
43
Medborgarinflytande och partnerskap
Seved har en inneboende kraft som få
områden har. Nätverken är många i det rikt
representerade föreningslivet, arbets- och
intressegrupper, områdestidning, bland en del
bostadsföretag, förskolor och andra verksamheter.
44
Det finns alltså goda förutsättningar för
delaktighet.
I den lokala styrgruppen för områdesprogrammet för Seved finns chefer från Malmö
stads förvaltningar och bolag, föreningar och
boenderepresentanter.
Malmö stads tekniska förvaltningar, Polisen,
Räddningstjänst Syd, Arbetsförmedlingen,
lokala företagargrupper, idrotts- och kulturföreningar, företrädare för religiösa och kulturella
grupper, organisationer som arbetar med
ungdomar, Malmö högskola och flera andra
aktörer är redan inne eller på väg in i nätverket kring Seved.
Inom stadsdelsförvaltningen har arbetsgrupper med kommunala tjänstemän, andra myndigheter, organisationer och föreningar jobbat
operativt med olika frågor sedan 2008.
Till dessa arbetsgrupper kopplas nu intressegrupper som utvecklas under stormöten för
alla som bor och arbetar på eller med Seved.
Exempel på intressegrupper som bildats är
”ungdomar och kriminalitet”, ”äldre på Seved”,
”romsk kultur på Seved” och ”bättre bostäder”.
I grupperna finns också tjänstemän som
dokumenterar, sammankallar till nytt möte, tar
frågan vidare i organisationen och återkopplar.
är kopplade till områdesprogrammet. Ett
nätverk för kommunikatörer i området byggs
upp. Det ska märkas att alla är delaktiga i
utvecklingen.
Kommunikation om och för Seved planeras
och samordnas med verksamheter på Seved,
polis, räddningstjänst och övriga aktörer som
Seved
En av de viktigaste framgångsfaktorerna i
ett områdesarbete är delaktigheten från de
som bor och arbetar i området. Det finns en
uttalad bild av att det pratats för länge om
Seved – och för lite har hänt. Bilden är inte
orättvis eftersom de pekar ut de områden där
det inte syns mycket förändringar. Det handlar
om fysisk miljö, både boende och yttre miljö
och om tryggheten som fått sig en allvarlig
törn den sista tiden.
45
Karta över Malmö