Transcript nr 4 - Föreningen Skånska gårdar

Föreningen Skånska Gårdar
ser som sin uppgift att utbreda
och vidmakthålla intresset för
den skånska landsbygdens
byggtraditioner.
MEDLEMSBLAD
NR 4 2012
UR
INNEHÅLLET
Det gångna året
Ordföranden ser tillbaka på
2012
sidan 2
På tapeten 2013
Läs om planerna för 2013
sidan 3
En hel dag om tak
Reportage från seminariet
om tak
sidan 4
Järseke såg
Ann Renbjer och Christer
Fahlström berättar om en annorlunda såg i ord och bild
sidan 6
God Jul
önskar Skånska Gårdar
Illustration: Eleonore Nilsson Odén
Ett minne blott
Eleonore Nilsson Odén har
dokumenterat ett numera
rivet hus
sidan 9
Fransk julefterrätt
Michelle Piganiol ger receptet till en efterrätt med rötter i
medeltiden
sidan 8
Tillbakablick 2012
Vinterkylan knackar på dörren, året går mot sitt slut, jag tänker
tillbaka och summerar vad som har hänt i föreningen.
Första temat var arkiv, och Skånska Gårdar besökte Folklivsarkivet i Lund och Göran Sjögård, arkivarie. Vilken guldgruva
egentligen, även om där inte finns information om alla gamla
hus, så finns där ofta något från närområdet som kan ge kunskap,
fotografier där man kan skönja detaljer och uppmätningar med
upplysande anteckningar.
Årsmötet hölls på Tomelilla Byagård, en liten gård som är ett
gott exempel på sydöstra Skånes byggtradition, interiör och exteriör vittnar om 1850-tal.
Öppen gård var i år ett stort projekt – Bellevue gård utanför Bjärsjölagård, där Thomas och Linda renoverar med alla växlarna i
samtidigt, och ändå med eftertanke.
Vidare fick vi beskåda enastående väggmålningar i Åhus, och
man kände glädje ända in i märgen över att dessa vackra dekorationer finns kvar, i fantastiskt genuint skick.
Avslutningsvis samlades vi på Bäckaskogs slott och pratade tak
ur olika aspekter, traditionellt, ekonomiskt, estetiskt och praktiskt. Läs vidare på sidan 4.
En eloge till styrelsen, som lagt ner ett mycket gediget arbete under året, med både aktiviteter, reportage och tidningsproduktion.
Jag vill också passa på att tacka våra tidigare styrelsemedlemmar
som under många år bidragit till Föreningen Skånska Gårdars
verksamhet, Claes Kind, Tore Persson och Eva Jönsson.
Jag önskar er alla en riktigt God Jul! Njut av vedspisens värme,
froststjärnorna på fönstren, välsmakande mat i goda vänners lag
och doften av apelsin och nejlika.
Eleonore Nilsson Odén
Ordförande
Uppåt väggarna hos Asta!
Vi blev varmt välkomnade av Asta
Hansson i Åhus. Väggmålningarna
hittade Asta av en slump, under en
trappa till andra våningen. Hon trodde först det var några kistebrev som
någon satt på väggen. Detta framtvingade en ny planlösning i samband
med renoveringen. Hon berättade att
trappan till ovanvåningen fick flyttas,
liksom ytterdörren och stentrappan
utomhus. Huset är mycket intressant
även ur andra aspekter, bland annat
verandan, som det var många som
hade velat ha med sig hem.
2
På
tapeten
2013
Under åren har vi ägnat oss åt ler- Bak- & mölledag Vi återvänder till Blåherremölla
att den här gången lära oss hur man eldar och bakar
klining, invändig färgsättning och för
i bakugn. Antalet platser är begränsat. Medtag gärna
haft ”Öppen gård” med bland annat egen deg! Möllan kommer också att vara igång, chans
att köpa nymalt mjöl.
bakugnar. Men vi har inte tittat så
mycket på miljön runt det skånska Skånsk trädgård Till våren och sommaren
tema skånsk trädgård och vi planerar att ha
huset, eller hur man gör när man kommer
”öppen trädgård” hos våra medlemmar. Har du en
använder bakugnen, och hur kom- allmogeträdgård du skulle vilja visa? Eller står du i färd
med att anlägga en traditionell trädgård? Hör av dig till
binerar man modern standard i kö- [email protected]
ket med ett traditionellt utseende?
då & nu Köket är just ett sånt där rum där
Vad kan man få för information av Kök
våra nutida behov av standard gör att vi hamnar i vägval
tapetlager på väggarna och var fin- – hur gör man för att få ett traditionellt utseende och
ändå ett väl fungerande kök?
ner man virke i rätt dimension?
Hur har ni gjort i ert kök? Skicka gärna bilder till oss.
Väl bekomme
Styrelsen
Varthän jag såg ...
så såg jag inte rätt dimension
på brädgården! Men det kan jag se bland annat på
Järseke såg. Läs mer på sidan 6.
Tapeter
Vad kan tapeten berätta för oss, kan man
konservera bentlig tapet, hur delar man tapetlager
utan att de går sönder och hur gammal är tapeten?
Dessa och er frågor ska vi försöka att nna svar på
under 2013.
3
Takseminariet på Bäckaskog
Plättevännare, eternity och kvinnolår…
1
... pratades det om på takseminariet på Bäckaskog slott
lördag den 17 november. Under moderator Stephan
Ficklers ledning lotsades vi genom dagen. Helena Rosenberg föreläste om takhistoria, taksilhuettens betydelse
för stadsbilden, olika takformer och deras ursprung, takkonstruktioner och skorstenar, sticketak och eternittak
(eternity = evighet på engelska).
Michael Andersén talade sig varm om lera som material,
närmare bestämt i form av tegeltak, som funnits i alla
tider. Romarna kunde allt med tegel. Leran är dessutom
formbar innan den bränns och kan få vilken form som
helst, som då passar till olika tak och olika delar. Det
berättas att man sökte kvinnor med kraftfulla lår, som
kunde forma munk- och nunnetegel efter att materialet
kavlats ut.
Plåtslagaren Bror Mårtenssons arbete består av både
tillverkning och montering. Plättevännare används vid
tillverkning av dubbel hakfals, som tätas med linoljekitt. Plåt är ett fantastiskt material som är ihopsatt med
sig själv genom falsen, och på så sätt inte har känsliga
punkter som släpper genom vatten. Eller åtminstone inte
precis där. Järnplåt, zinkplåt, bleckplåt, kopparplåt och
blyplåt används för olika behov. Men just kopparplåten
bör undvikas, livslängden är mycket kort, har en tendens
att spårlöst försvinna nattetid.
Efter en välsmakande lunch kunde vi följa halmstråna
tillbaka till föreläsningssalen och Ingmar Melin som berättade om stråtakens förträfflighet, hur det går att lappa
och laga ett halm- eller vasstak och på så sätt förlänga
livslängden några år. Men visst finns det en och annan
husägare som förargat sett på när skatan dragit ut ett strå
ut taket, flugit iväg och sen bara släppt strået på marken,
för att nästa stund göra om proceduren. Kanske hade vi
haft mer förståelse om fågeln visat en seriös tanke med
beteendet, till att bygga bo till exempel.
”Det jag tycker är mest fantastiskt med gamla hus, är ju
själva hantverket, materialen som är ekologiska och så
åldras de vackert”. Sten Nilsson pratade om moderna
papptak, eller moderna material till traditionellt lagda
papptak ska man kanske säga. För idag går det inte att få
tag på någon motsvarighet till dåtidens lumppapp och ej
heller stenkolstjära. En mullås fick vi också förklarat för
oss. Det är den stock som ligger vid takfoten på ett torvtak, vanligtvis av grästorv, som ska stoppa torven från att
kasa av taket. Inte så vanligt förekommande i Skåne nu
längre.
Avslutningsvis ställdes frågan till föreläsarna om kostnader och livslängd för olika typer av tak, men att få raka
svar på det visade sig nästintill omöjligt. Begripligt, då
många faktorer spelar in. Den bärande konstruktionen,
underarbetet, takmaterialet och kvalitén, taklutningen,
det geografiska läget, väderstrecken och hantverkarens
skicklighet för att nämna några.
Dagen gav möten med professionella hantverkare, som
med skicklighet delade med sig av sina kunskaper och
gav oss råden att beakta det estetiska vid val av takmaterial, att bibehålla proportionerna på taket och tänka
långsiktigt, vårda och underhålla det tak vi redan har.
Att så långt det är möjligt använda oss av traditionella
takmaterial och tekniker, som ofta är väl beprövade och
miljövänliga alternativ.
Text: Eleonore Nilsson Odén
Foto: Per Lundberg (bild 1 - 6)
Foto: Christer Fahlström (bild 7)
4
2
3
4
1. Taktäckare Ingmar Melin visar stråmaterial.
2. Byggmästare Michael Andersén
visar munk- och nunnetegel.
3. Byggnadsantikvarie Helena Rosenberg pratade om olika takkonstruktioner.
4. Stephan Fickler, verksamhetsledare Byggnadsvårdsföreningen, var
dagens moderator.
5. Timmerman Sten Nilsson pratar om
mullås på torvtak.
6. Plåtslagarmästare Bror Mårtensson
demonsterar hur materialet måste
kunna röra sig.
7. Teckningarna visar olika taktyper,
i mitten en skiss på munk- och nunnetegel.
5
6
7
5
6
Var skulle en lövsåg ligga om inte vid kanten av
en ås, inbäddad i frodig grönska? Vid randen av
Nävlingeåsen, mitt emellan Kristianstad och Hässleholm, hittar vi Järseke såg på en av de tre gårdar,
som utgjort den gamla Järseke by. I en av dess
byggnader ses fortfarande en bit bålevägg på ursprunglig plats som enda rest av den ursprungliga
byn. Och det vackra boningshuset, som på 1890-talet ersatte den kringbyggda gården, döljer gammalt
ek- och furubåle under sin gulmålade panel med
snickarutsirningar.
vapen – så finns också en likadan i Windsor – och
fortfarande i gott bruk. Tanken var att såga lövträ,
och lövträ av alla slag sågas, även om barrträ på
senare år utgör en allt större del av produktionen.
Här sågas i olika bredder 3⁄4" och 1" i fur och ek,
och balkar i längder upp till 7,5 meter. Också kilsågade (ena änden bredare) golvbräder – att lägga
topp mot rot – går att få.
Här kan man alltså få tag på sådant virke, som inte
saluförs av “vanliga” brädgårdar, men är önskvärt
för den som vill komplettera sin gamla byggnad
eller för övrigt vill ha mått utanför nuvarande standard.
Att föreningen planerar att under våren förlägga ett
studiebesök hit beror emellertid inte på de intressanta byggnaderna, utan på den verksamhet som
sedan 1970-talet pågår här. I en tid, då de flesta
småsågar lades ner, såg ägaren Svenne Hermodsson behovet av en liten såg, som levererade i gamla
dimensioner och efter varje kunds önskemål. En
engelsk såg införskaffades, krönt med kungligt
I nästa medlemsblad kommer information om studiebesöket.
Text: Ann Renbjer
Foto: Christer Fahlström
7
Traditionell fransk julefterrätt
Rissoles aux raisins secs (”Pastez nourris” som de kallades under medeltiden)
Ingredienser för 6 personer:
300 gr smördeg eller mördeg
350 gr russin
1 glas ”glögg”
200 gr flagade mandlar
Lite kanel
1 krossad kryddnejlika
50 gr socker
100 gr smör
•
Lägg russin i kokande glögg, låt sedan svälla i glöggen i 2 timmar
•
Blanda i socker, kanel och kryddnejlika
•
Stansa ut skivor ur degen med ett glas (inte för stort)
•
Lägg kryddblandningen bara på ena skivans halva
•
Vik över den andra halvan efter att ha fuktat kanten
•
Tryck med en gaffel runt halvmånen (kanten)
•
Baka i ugn på smörad panna (175 – 200°)
•
Eller stek i smör på spisen (stekpanna)
Bon Appétit et Joyuex Noël!
Text och bild: Michelle Piganiol
Franska slottsfönster ska målas med linoljefärg från Ystad
Lösenord till hemsidan
3 000 franska slottsfönster i Versailles ska få ny färg.
levererad av ingen mindre än det skånska företaget Allbäcks Linoljeprodukter AB. Även på denna historiska
byggnad har man tidigare använt modern lösningsbaserad
färg, som inte håller. Nu vill man göra jobbet ordentligt
från grunden, och linoljefärgen från Skåne är det man har
sökt efter.
www.skanskagardar.se
Användarnamn: gardar74
Lösenord: arkiv12
Känner du någon som borde vara medlem i Föreningen Skånska Gårdar men inte är det?
Berätta gärna om föreningen för dem!
8
Ett minne blott...
en fotodokumentation
av Eleonore Nilsson Odén
1
9
2
3
Korsvirkeslänga sydöstra Skåne 1843 - 2011
Detaljerna ger helheten.
Något av det bästa jag vet är att titta i gamla orörda, övergivna hus. Att upptäcka detaljerna som gör just det där
huset så unikt, så genuint och så äkta historiskt. Det är
mer sällan som tillfälle ges, men innan det här huset revs
2011 fick jag förmånen att fotografera det.
Husets glesa korsvirkestimra vittnade om det geografiska
läget. Sydöstra Skåne var fattigt på virke och husen hade
långt mellan ekstolparna. Väggarna av lertegel med lerputs, vitkalkade både utvändigt och delvis invändigt, var
uppförda på en låg stengrund, utan fotträ.
Stall och boningslänga var sammanbyggda, i en L-form,
och låg med bara en meters mellanrum, intill en liknande
byggnad. Huset var smalt och stuan var ett genomgående
rum, med fönster på båda långsidorna. På baksidan var
fönstren med fyra rutor, på framsidan med sex rutor vardera. Troligen bytta vid senare tillfälle, då löshultarna i
korsvirket sågats av för att fönstren skulle få plats. Taket
i stuan var av fiskbenspanel i pärlspont, väggarna bar
tapeter och golvbrädorna var av en bredd sällan skådat.
Väggarna var tjocka och borde givit en del skydd mot
både kyla och blåst.
Den tvådelade, utåtgående pardörren med fiskbenspanel,
ledde in i entrén med fältstensgolv, fogat med lerbruk.
En utåtgående dörr anses yngre än en inåtgående, vilket
skulle kunna bekräfta byggnadsåret, runt 1850. Rakt
fram fanns bykgryta i koppar och bakugn, med två valv.
Ovanligt? Inget jag sett tidigare. Här eldade man också i
sättugnen som stod i stuan, till höger om entréhallen. Till
vänster fanns skafferi och sovkammare, som anslöt till
stallet. Lägg märke till dörrarna. En enklare bräddörr till
skafferiet och en påkostad dörr med profiler till kamma-
ren, så även till stuan. Ljusinsläppet till skafferiet, bestod
av två fönsterbågar, på varsin sida om en ekstolpe, utan
karm. I kammaren stod en gjutjärnsspis på ben, och här
fanns ett litet fönster in till skafferiet. Varför det? Det sägs
att det beror på att ägaren var social till sin natur och ville
ha bätte utkik efter ev. besökare.
Kisterummet låg till höger om stuan och längst bort från
skorstenen. Det hade nedgång till källarutrymme och
egen ytterdörr. Denna planlösning ökade chanserna för
att man skulle kunna rädda sina värdeföremål om det
började brinna i halmtaket.
Det är detaljerna som gör det! Som ger den där magiska
känslan av äkthet, genomtänkthet och logik. Att uppmärksamma och samla på sig detaljer kan vara användbart när
man restaurerar, dels för att skapa en miljö, men också för
att skapa förståelse för hur de byggde och levde förr.
4
10
5
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Fönster mellan kammare och skafferi (sid 9)
Fönster till skafferi
Interiör skafferi
Snedsträva på långsida av länga
Dörrar till skafferi och kammare
Sättugn/biläggarugn med oljetryck på vägg
Entré med bakugn och bykgryta
Exteriör med pardörr och fönsterpar till stua
6
7
8
11
Gissa orten!
Korsvirke – men var?
I förra numret av bladet frågade vi var denna bild var
tagen. Rätt svar är Per Hälsas gård i Ystad. Samtliga
som svarat har gissat rätt,
först var Marcus Borstrand,
som erhåller gratis medlemskap i ett år.
Föreningen
Skånska Gårdar
Var är vi nu?
Ni som varit med på årets olika arrangemang kan ha lagt märke till
den här byggnaden, som ligger i
närheten av ett av våra besöksmål.
Först att gissa rätt får ett gratis medlemskap för 2013. Mejla svar till
[email protected]
Invigning av byggnadsminnen i Skåne
c/o Christer Fahlström
Hällestadsvägen 43B
247 52 Dalby
epost [email protected]
Ordförande
Eleonore Nilsson Odén
0417-31106, 0709-499722
[email protected]
Kassör, webbred
Christer Fahlström
046-209106
[email protected]
Sekreterare Ann Renbjer
044-213077
[email protected]
Suppl/red Marianne Rosén
0415-12652
[email protected]
Önskar ni få kontakt med övriga styrelseledamöter, mejla
till [email protected]
eller ring 0739 - 32 45 17
Efter många tal vid byggnadsminnesförklaringen av Blåherremölla fredagen den
19 oktober 2012, fick landshövdningen i Skåne, Margareta Pålsson, till slut äran
att öppna för vattnet till kvarnen. Tidigare på dagen hade hon även invigt Hovby
smedja. Foto: Eva Jönsson
12