Transcript nr 3 - Föreningen Skånska gårdar

Informationsblad för Skånska Gårdar nr 3/2010
Backstugan vid Immeln
Den 4 september besöker vi den gamla backstugan
som Eric och Birgitta Lilius har rekonstruerat och
dessutom dokumenterat i en bok. Läs mer på
sista sidan
Hur isolerar man bäst?
Hur ska man isolera ett gammalt skånskt hus för
att kunna bo där året om med rimlig standard? Fyra
experter i olika ämnen ger sina synpunker på ett seminarium i Malmö. Läs mer på
sidorna 6-7
Pappspännarkurs på
Målens gård
Dags att göra något åt väggarna hemma?
Ett sätt är att pappspänna dem. Katarina Olsson lär
ut hur man gör på en heldagskurs.
sidorna 8-9
Öppen gård i Förslöv
Temat för Öppen gård i år är verandor. Hur kan
man anpassa dem till gamla hus?
Gården som vi ska besöka är en kärngård. Det
innebär bl a att man verkar för långsiktigt hållbara
odlings- och tillverkningsmetoder. Läs ägarnas
tankar i ämnet och dessutom om verandans historia
och byggtips på
sidorna 3-5
Skånska gårdar
Kalender
• 4 september
Studiebesök hos Eric och Birgitta Lilius
Backstuga vid Immeln
Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3
juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner.
• 12 september
Kulturarvsdagen
Arr. Riksantikvarieämbetet
Föreningen Skånska Gårdar
Box 6128
200 11 Malmö
epost [email protected]
• 18 september
Kurs i att pappspänna väggar
Målens gård, nordöstra Skåne
Styrelsen
• 19 september
Ordförande Eleonore Nilsson Odén
tel 0417-31106, 0709-499722
epost [email protected]
Pålssonhusets dag
Arr. Käglinge egnahemsförening, Malmö
• 25 september
Sekreterare Tore Persson
tel 040-450279, 070-5918327
epost [email protected]
Höstmarknad i Tomelilla
Arr. Tomelilla gård
• 24 oktober
Kassör Claes-Göran Kind
tel 0730-961265
epost [email protected]
Öppen gård –Verandor och lusthus
Engatorpet i Förslöv, nordvästra Skåne
• 13 november
Webbredaktör Christer Fahlström
tel 046-209106
epost [email protected]
Seminarium om isolering
S:t Gertruds i Malmö
Redaktör Marianne Rosén
tel 0415-12652
epost [email protected]
Eva Jönsson
tel 040-461640
epost [email protected]
Johan Larsson
tel 0708- 30 87 40
epost johan.larsson @narrow.se
Ingmar Melin
tel 044-123773
epost [email protected]
Henrik Nilsson
tel 0708-697368
epost [email protected]
Fredrik Trane
tel 0414-331180
[email protected]
Foto: Eleonore Nilsson Odén
Intressant mölla
Innan årsmötet i juni gick vi en mycket intressant rundtur i
Kronetorps mölla under ledning av vår medlem Rune Jönsson.
Protokoll från årsmötet och verksamhetsberättelsen för
2009 finns på sidorna 10-11.
Maria Trane
tel 0414-331180
[email protected]
2
Den tillbyggda verandan, med inspiration från hembygdsgård i närheten. Solceller är placerade på verandans tak.
Öppen gård i Förslöv, nordvästra Skåne
Välkommen till samtal på verandan!
Program:
Söndag 24 oktober
Kl 13.30-16.00
Ägarna Johan och Sara hälsar välkomna och berättar lite om gårdens historia och sitt arbete med
restaurering och verandabygge.
Arkitekterna Ulrika och Mårten från Bjartmar och
Hylta Arkitekter AB i Lund, som arbetar mycket
med äldre byggnader och även är engagerade i BEVIS, Byggnadsvård i Skåne, kommer och pratar om
vad som kan vara bra att tänka på vid tillbyggnad
av gamla hus. Har du kanske frågor som du skulle
vilja ställa om just verandor? Varmt välkommen till
dialog!
Dagen avslutas med fika och rundvandring på
gården.
Vid föreningens arrangemang Öppen gård 2010
står en veranda i centrum. Vi besöker en mindre
gård med anor i 1700-talet, vilken ägarna under en
treårsperiod renoverat med traditionella metoder.
Gården har tillfogats en veranda med förebild i en
hembygdsgård i trakten. Verandan förenar gammal
byggnadsteknik med moderna solceller på taket,
vilka står för en del av familjens varmvattenbehov.
Utöver många intressanta detaljer från husets renovering finns också tillfälle att inspireras av ägarnas
långt gångna självhushållning: Linderödsgrisar, som
förutom att de ger kött också bearbetar jorden inför
odling, får och höns, växthus och isolerat rotsaksförråd, egenhändigt kärnat smör och malt mjöl.
Vi ses på verandan!
Anmälan sker senast 20 oktober till Christer Fahlström på [email protected] eller på telefon
0739 - 32 45 17.
Vid anmälan ges vägbeskrivning.
Kaffe och tilltugg serveras till självkostnadspris,
20 kr.
text: Ann Renbjer
foto: Eleonore Nilsson Odén
3
Våra tankar om
renovering
När man renoverar och bygger till hus är
det mycket att tänka på, är sen huset gammalt blir det ytterligare aspekter att väga in.
Dagens byggmarknader har massor av enkla
och “underhållsfria” (=icke renoveringsbara)
metoder och material. Många av materialen är
främmande för gamla hus. Förr var valen rätt
självklara, man använde vad som fanns i omgivningarna såsom lera, sten och virke. Nu kan
vi använda material från hela världen om vi vill, Sara och Johan, ägare till Engatorpet i Förslöv.
utan enorma kostnader.
När vi har renoverat har vi försökt att se på ursprunget
har vi bl. a. använt lärk istället för tryckimpregnerat,
och värdera det. Vad är bra nog och vad bör bli bättre.
närproducerad ek och fur från lokalt sågverk, kärnvirAllt var ju inte bättre förr. De gamla materialen är oftast
kesfur till fönster av lokalt snickeri, återvunnet glas
skonsamma för miljön vilket också är ett bra skäl. Vi har
från närområdet, köksinredning av massiv fur av lokalt
tänkt bakom produkterna i bygghandeln som t. ex. var
snickeri, inga tätskikt i huset (det måste kunna andas),
kommer råvaran ifrån, hur långt har den fraktats, hur
furuplankgolv från Hälsingland, gamla tegelstenar från
mycket energi går det åt vid tillverkningen av produkten
närområdet, lera att mura med från den egna tomten,
och till sist vad som blit kvar när det är utslitet vid nästa
gamla tegelpannor från närområdet, ved till uppvärmning
renovering. Vi har försökt se oss omkring och använda
och solfångare till varmvattnet under vår/sommar/höst.
lokalt och återvunnet material om kvaliteten är god. Det
Plast har absolut sina fördelar som t. ex. runt elkablar
kräver att man är lite detektiv och ringer och frågar, stora
och till avloppsrör. Utvecklingen går trots allt framåt.
öron är bra att ha ibland! Det är självklart enklare att åka
till bygghandeln men känslan av sunda material är svårare att hitta.
Sara Engström
För att vårt hus ska bli sundare och mer naturligt så
En veranda – ett rum att vara ute i inne och inne i ute…
Från mitten av 1800-talet försågs ibland gårdar och villor med en mindre utbyggnad, ett tak med bröstningshöga
barriärer eller väggar. En veranda kan vara öppen eller
sluten även om vi oftast tänker oss den inglasad, en glasveranda. Verandan byggdes vanligen i trä och hör ihop
med det under den tiden ökande välståndet och uppsvinget
inom trä- och sågverkssektorn. Förslag till utformning av
verandor spreds genom böcker och tidskrifter som ”Hem
i Sverige” och Emil Löfvenskiölds ”Landtmannabyggnader”. Per postorder kunde man köpa olika byggnadsdetaljer och framför allt färdig ”snickarglädje-utsmyckning”,
vilken utmärker många av sekelskiftets verandor särskilt
i badorter och mindre samhällen. I och med 1930-talets
genomslag för en stramare arkitektur försvann mycket av
tidigare decenniers utsmyckningsmässiga utsvävningar
och i den mån verandor byggdes, utmärks de av en stramhet i utformningen.
Ordet veranda lär härstamma från ett indiskt ord, som
betecknar den öppna gången kring ett indiskt hus. Verandor hör också till den traditionella arkitekturen i Orienten
och på Balkan.
I svensk traditionell arkitektur är förstukvisten, övergången mellan ute och inne, en föregångare till verandan
och alla de uterum, som under senare årtionden lagts till
både moderna och äldre villor, vilka kan ses som vår tids
veranda – en utökning av boytan och en plats att i vårt
klimat vara ute inne.
text: Ann Renbjer
Källor:
Mårtensson, Hans, Förstukvistar & verandor, 1999 ICA
bokförlag
Bra Böckers lexikon 1982
Nationalencyklopedin 1996
Svensk uppslagsbok 1955
Wikipedia
4
Råd för tillbyggnad av verandor och uterum
Verandan på bilderna till vänster representerar en arkitektritad veranda från sekelskiftet 1900, Finnhult Gård vid
Bosjökloster. Verandan på högra bilden representerar en typisk variant från samma tid – i original – men med traditionen som arkitekt. Gård utanför Näsum.
När våren övergår i sommar ökar vår längtan att njuta av
trädgård och natur. Med det kommer också tankar på att
bygga till på sätt som gör detta möjligt. Man diskuterar
verandor och inglasade uterum men också trädäck som
tänkbara lösningar. Man söker idéer – hur har grannen
gjort? – vad finns på Internet? Snart är bollen i rullning,
samtidigt som man i dagspress och villatidskrifter överöses av reklamerbjudanden som förvirrar situationen
ytterligare. Några av er känner säkert igen förloppet, och
de flesta av er har förhoppningsvis också bemästrat situationen och hittat en för huset och platsen rätt lösning.
Som arkitekt har jag under snart 40 år haft förmånen
att ledsaga ett antal familjer genom begrepp som gestaltning, proportioner, skala, väderstreck, utblickar, material
och metoder. Det är en för alla inblandade spännande och
ibland krävande process. Vi är ju alla olika, och har våra
egna preferenser för hur det ska vara.
Vad finns då mer att beakta med en verandautbyggnad?
Jo det första är proportioner i förhållande till den befintliga byggnaden. Man känner ganska snabbt en övre gräns
för byggnadens bredd och djup. Måtten i sig är inte helt
avgörande. Det är också hur man med utformning, fönstersättning och materialval upplevelsemässigt kan ”förstora” eller ”förminska” byggnaden för att få den lagom
dominant. I allt väsentligt skall utbyggnaden underordna
sig huvudbyggnaden om resultatet skall bli bra. Man kan
också påpeka att takfot med fördel bör ligga under huvudbyggnadens, och att lätthet skall gå före klumpighet
i detaljer som takavslut, taktassar och val av exempelvis
takmaterial.
Tillbyggnaden måste även i övrigt ges en passande
”skala”, där exempelvis väggpanel bör vara smalare eller enklare än huvudbyggnadens. Man skall på inget sätt
försöka att ge verandan samma karaktär genom att välja
likadana fönster, samma panel och samma färgsättning,
vilket man tyvärr ofta ser. De bärande delarna av verandan byggs upp av stolpar och pelare som inbördes skall
ha sin rangordning. Det är inte enbart vad som kan anses
hålla som gäller. Hörnstolpar ges en något kraftigare
dimension osv.
Men blickar vi lite bakåt i historien så finner vi att man
alls inte låtit slumpen avgöra hur det färdiga resultatet
gestaltats. Vi nöjer oss här med att gå tillbaks till 1800talet då det vi definierar som verandor började komma på
modet. Vi kan särskilja några grundvarianter som öppen
entréveranda, ofta med motstående bänkar och ett skyddande tak, och glasveranda som oftast vette mot trädgårdssidan. Man hör fortfarande begrepp som punschveranda som klart doftar midsommar. I olika delar av vårt
land har olika traditioner varit med som hjälparkitekt vid
de enklare byggnadsbestånden. Dessa traditioner hade
sina förebilder i regionens högreståndsbyggnader, där på
den tiden oftast en arkitekt var inblandad i planeringsprocessen. För alla er som är lyckliga ägare av gamla fina
hus, oavsett om det är slott eller koja, är det värt att beakta
dessa särpräglade traditioner som något att stå på inför en
kommande utbyggnad av exempelvis en veranda.
Den våg av byggprogram på TV som resulterat i den
s.k. Timelleffekten har varit förödande både beträffande
detta och i övrigt förflackat begrepp som förhållningssätt till det man skall gestalta. Det som slutligen gör att
en veranda blir en veranda är ett subtilt förhållningssätt
till fönstrens utseende, indelning och rytm. Man bör inte
blanda olika storlekar och glasmått på olika sidor. Man
räknar fram en minsta gemensam nämnare som sedan fördelas och delas in i de tänkta facken eller fälten. Detta styr
också totalmåtten på verandans bredd och djup. Som med
allt annat i byggnadskonsten måste man därför först tänka
sig in i byggets slutmoment för att kunna göra rätt i
fortsättning på sista sidan
5
Seminariedag om isolering
Hur isolerar man äldre skånska hus?
S:t Gertruds i Malmö
Lördag 13 november 2010
Kl 9.30 - 16.00
Pris: 650 kr
inkl. lunch, fika för/eftermiddag
Studentrabatt ges i mån av plats
Anmälan är bindande och sker senast 15 oktober, till
Christer Fahlström på [email protected] el. på
telefon 0739- 32 45 17. Glöm inte att meddela specialkost, om så önskas.
Teckning Eleonore Nilsson Odén
I våras blev vi i styrelsen kontaktade av Skånska Gårdars medlem Karl-Gustav Wahlund, som kom med en idé till en
artikelserie om isolering. När vi satte oss ner och tittade närmare på idén, blev vi inspirerade till att anordna en seminariedag med temat.
Fyra experter föreläser och svarar på frågor
På seminariedagen kommer fyra experter att föreslå hur man kan gå till väga för att isolera ett gammalt skånskt hus från
1800-talet uppfört i traditionella material, till fritidsbostad för åretruntbruk med en standard som någorlunda passar en
nutidsfamilj. Ger olika infallsvinklar olika svar?
Inbjudna experter är: en arkitekt, en bebyggelseantikvarie, en expert på isoleringsmaterial och en energirådgivare från
Malmö kommun. Eric och Birgitta Lilius är moderatorer och leder dagens program.
Exempel på äldre skånskt trähus respektive stenhus
Nedanstående förutsättning har experterna fått som utgångspunkt inför dagens seminarium.
Byggnadskonstruktion: knuttimrat/korsvirke/skiftesverk/stolpverk, alternativ
gråsten/kalkgjutet/lergjutet/lersten/tegel
Oisolerade väggar
Enkla fönster, innerbågar saknas
Traditionella brädgolv på bjälkar direkt på grus/alternativ torpargrund
Tak av eternit, oinredd vind utan isolering, synliga sparrar och läkt
Frågeställningar
Ytterväggar
Fönster
Golv
Tak/vind
Behöver de isoleras? Ska man isolera fasaden eller inomhus, materialval?
Behöver de bytas eller ej? Vad finns att välja på?
Är betong under golven bra el dåligt? Varför? Finns alternativ eller kan man låta golven vara som de
är?
Hur isolerar man och vad innebär det för sparrar och läkt? Ska man använda vindtätt material, eller
diffusionsöppet/diffusionstätt? Förklara vad det innebär och vad man vill uppnå med det. Hur skall
arbetet utföras?
Varmt välkomna!
/Styrelsen
6
Återbesök på Per Hans Gård juli 2010
Körde förbi Per Hans måndagen den 5 juli
och kunde inte låta bli att titta in. Jag har regelbundet besökt gården efter det att vi lämnade
den och sett hur förfallet tilltagit, trädgården
förbuskats och slyet tagit över runt omkring.
Men nu har tydligen ägaren, Kronan, det vill
säga Försvaret bestämt sig för att kosta på det,
som man trodde att en ideell förening skulle
göra med ett hyresobjekt.
Bostadslängorna är vitkalkade, såväl utvändigt som inåt gården. Fönstren är nymålade
gula, förmodligen några bytta. Den berömda
färgen Per Hans Blått, som tillkom härute vid Teckning Eric Lilius
en fönstermålningskurs, är idag ett minne
blott.
Det stora trädet som stod öster härom är nedkapat och
Taket på östra bostadslängan får nytt halmtak (vass?)
endast en del av stammen återstår. Månne en stormolycka
på utsidan från bakugnen och till östra gaveln. Även unsom knäckt taket på östra längan?
derliggande regelverk bytts ut. Skorsten, som så oturligt
Ladugården har fått samtliga fogar i de båda gavlarna
rasade strax före vi lämnade gården är nu uppmurad igen,
omfogade, frågan är om även teglet är bytt? Det hela ser
dock är jag i skrivande stund lite osäker på om den överväldigt nytt ut! Byggnadsställningar tyder på att kanske
ensstämmer med den gamla till utseendet.
även här skall eterniten bytas ut till cement?
Bostadslängan har nog fått nya dörrar också och nytt trä
Per Hans Gård har ju betytt mycket för föreningen och
i de s.k. hängrännorna ovanför dörrarna.
varit en naturlig samlingsplats för våra olika aktiviteter,
Östra längan som fick taket laget av oss, får helt nytt tak
därför kan det vara av intresse för er som var med på den
i korrugerat cementmaterial, en ersättning för eterniten
tiden att se vad som händer med gården.
(P8?), ljusgrått till färgen. Dessutom har längan fått ett
Hoppas i ett kommande nummer av bladet återkomma
antal fönster, tvålufts med spröjs i östra yttre långsidan,
med bilder!
vitkalkad, träet rödmålat liksom fönstren, korsvirket
Christer Fahlström
svart (tjära?).
Har du något att berätta?
Har du gjort något intressant med ditt skånska hus som du kan tänka dig att visa för föreningens medlemmar?
Skicka i så fall in bild och text till [email protected] så hör vi av oss.
Eller har du förslag till någon aktivitet nästa år? Hör av dig!
Våra egna böcker
Våra egna böcker kan beställas via
[email protected].
Priser:
Golv, fönster, färg & kalk 80 kr
Skånelängans traditionella utformning 50 kr
Paketpris på ovanstående 100 kr.
Prästens Ö och Mjära Nabbe kostar 240 kr.
Priserna inkluderar moms & frakt.
Besök Skånska gårdars hemsida
www.skanskagardar.se
medlemsinloggning: ID gardar74 Lösenord: medlem0302
7
Heldagskurs i Pappspänning
Foto och teckning: Eleonore Nilsson Odén
Spänt uppåt väggarna...
Att spänna papp på väggar och tak är en kunskap som
nästan glömts bort. Det är synd för det är ett härligt material och har en lång historia i våra hus. Pappspända tak
började användas mera utbrett i slutet av 1800-talet, då
papp började tillverkas i stora mängder på rullar. Föregångaren var spända linnetak, som dock tillhörde de mer
påkostade miljöerna än papptakens. I början av 1800-talet fanns papper i kvadratmeterstora ark likt lumppapp,
men vi skall inte jobba med den typen av papp utan med
spännpapp på rulle. I dag är spännpappen något tunnare
än den äldre pappen som många gånger kunde vara riktigt
kraftig.
Förutom att pappspända tak och väggar är vackra och
miljövänliga är det bästa att det går att laga eller till och
med göra om i händelse av lite misstag. Det är ett underhållsvänligt material således. Under den här dagen på
Målens gård skall vi titta på olika typer av skador som
stora och små hål, färgsläpp, dragningar i papp och tapet,
som vi på ett enkelt sätt reparerar. Vi skall pröva på att
spänna ny papp på vägg. Verktygen som används är enkla
liksom klistret som i huvudsak är cellulosalim dvs vanligt tapetklister. Ta gärna med en moddlare, färgskrapa,
hammare, hörselskydd, mattkniv och stållinjal om du har
något av detta hemma.
Under dagens hoppas jag att vi har lärt oss de enklaste
åtgärderna för att laga tak och väggar av spännpapp.
Framförallt lärt oss att det går att fixa och att det inte är
så svårt som man kanske tror.
Målens gård i nordöstra Skåne
Lördag 18 september
kl 9.30- 16.00
Kursledare: Katarina Olsson
Pris: 400 kr Max 12 deltagare
Medtag oömma kläder, matlåda, dricka och
verktyg om du har. Värdparet bjuder på
eftermiddagsfika.
Anmälan sker senast 10 september
till Christer Fahlström på
[email protected] eller 0739- 32 45
17. Anmälan är bindande. Vid anmälan
ges vägbeskrivning.
Katarina Olsson
Bebyggelseantikvarie
Regionmuseet i Kristianstad
8
Välkomna till Målens gård
Målens gård är förknippad med många minnen. Gården har en lång
historia. Den finns omnämnd i dansk medeltidshistoria som levererande vilt till danske kungen, kom sedan att tillfalla gråbrödraklostret
på Bäckaskog och vid reformationen skingras tillsammans med allt
annat man där ägde.
Det hus vi nu bebor byggdes omkring 1820 när den välbeställda dottern Bengta på Juteboda gifte sig med Målenbonden Mats Persson.
Hon ville ha det lite stiligare än den gamla längan här på gården. Sedan
har den skiftat ägare ett flertal gånger. Vår familj kom in som delägare
1938 men gården såldes 1962 till Domänverket. Vi fick så småningom
hyra boningshusen och kunde senare köpa tillbaka dem tillsammans
med den öppna jorden runt omkring. Det känns mycket ”hemma” här
trots att det myller av människor och djur som levde och verkade här
efterlämnat en stor tystnad.
Carin och Sven Lenninger
foto: Eleonore Nilsson Odén
Kulturarvsdagen/European Heritage Days 2010
Kulturarvsdagen 2010 äger rum söndagen den 12 september i hela Sverige. Dagen byter i år namn från Kulturhusens dag till Kulturarvsdagen.
Kulturarvsdagen, eller European Heritage Days som
den också kallas, är ett årligt återkommande evenemang
runt om i Europa och lockar tusentals besökare. Syftet är
att bidra till att skapa förståelse och intresse för kulturarv
och kulturmiljöer.
Årets tema är Kulturens vägar
Vilken historia kan vägen, stigen eller leden berätta för
oss? Vilka människor har färdats på den, varför och till
vilket mål?
Kultur- och naturstigar, landsvägar, farleder, skolvägar,
järnvägar, kyrkostigar, cykelvägar, omvägar, Eriksgata,
Kungsled och Inlandbana. I Sverige finns tusentals kända
och okända vägar på vilka människor färdats sedan urminnes tider.
Från Riksantikvarieämbetets hemsida: www.raa.se
9
10
11
Välkomna till Mjära Nabbe vid Immelsjön
Vi, Eric och Birgitta Lilius, visar ett torp som byggdes
1847, brukades i 19 år och ödelades vid en brand 1866.
Här levde Per och Bengta med sina 5 barn tills familjen
splittrades vid katastrofen.
Torpet med sina inägor har legat orört i 150 år med odlingsrösen, rovland och uthusens grundmurar.
Birgitta och Eric Lilius tog beslutet att rekonstruera bostaden, en ryggåsstuga med bakugn och väggar av sten.
Byggnationen är dokumenterad i bokform och finns att
köpa genom Skånska Gårdar.
Vi bjuder på kaffe i stugan - och har ni lust- går det bra
att bada i viken och pick-nicka.
Hur hittar vi dit? Se karta.
Vi ses 4 sept kl 14.00.
Vi samlas ovanför stora vägen – åker med bilarna 1 km
– och går 50 meter till torpet.
Höstmarknad på Tomelilla byagård
illustration: Eric Lilius
lördag 25 september
kl 12-15
Kaffeservering
fortsätning från sidan 5
de grundläggande skeden. Man kan således inte börja
med att säga sig vilja ha en veranda på ex.vis 2,5x3 meter, det kan mycket väl bli 2,58x2,93 när man gjort sina
detaljförberedelser.
Lycka till och som sagt – TÄNK EFTER FÖRE!
Vi tänkte samlas och dela med oss av höstens alla
frukter. Hemmagjorda matprodukter som marmelad
och honung. Frukt och växter från trädgården. Ägg från
hönsen och mycket mera.
Välkomna att sälja, byta och köpa!
Medtag eget bord.
Krister Wall
ARK MSA
foto och text
Pålssonhuset i Käglinge
Krister Wall har egen verksamhet sedan 1973. Inriktningen har med tiden allt mer innefattat byggnadsvård,
bl.a. som ansvarig arkitekt för restaureringen av Hovdala
slott, samt nu med restaureringar av ett antal kyrkor i
Skåne och Blekinge. Krister har också ett förflutet som
ordförande i BEVIS och har under ett antal år varit länsombud för Svenska byggnadsvårdsföreningen.
är en gård från 1830-talet som renoverades av Käglinges
egnahemsförening i mitten av 1980-talet. Huset beboddes senast av Gustaf Pålsson i mitten av 1920-talet. Han
var bl a Oxie kommuns siste kommunalrådsordförande.
Den 19 september arrangeras Pålssondagen, en historisk friluftsdag för alla.
12