Transcript Informationsblad för Skånska Gårdar nr 1/2011

Informationsblad för Skånska Gårdar nr 1/2011
Första temat för året: kakelugnar
Heldag hos kakelugnsmakaren Jan-Erik Mattiasson
i Ängelholm
läs mer på sidorna 4-5
Skånska allmogekistor
Förvaring i gamla hus
Vi besöker Pelle Hylta i Stora Uppåkra
sidan 10
Missade du tillfället i höstas?
Nu blir det pappspänning i juni
läs mer på sidan 11
Therese Melin
Ung byggnadvårdare med stråtak i sikte
sidan 8
Årsmöte på Blåherremölla
den 12 juni
sidan 7
Med hus på Österlen
ny styrelseledamot Johan Larsson
Illustration ur Skånelängans traditionella utformning av
Eric Lilius
sidan 2 och 3
Skånska gårdar
Kalender
• lördag 9 april
Studiebesök hos kakelugnsmakaren Jan-Erik Mattiasson i Ängelholm
• söndag 8 maj
Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3
juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner.
Studiebesök i Stora Uppåkra, skånska allmogekistor
Föreningen Skånska Gårdar
Box 6128
200 11 Malmö
epost [email protected]
• lördag 14 maj kl 10-13
Styrelsen
Heldagskurs i pappspänning på Målens gård
Höns- och växtbytardag på Tomelilla byagård.
Arr. Föreningen Tomelilla Byagård
• lördag 11 juni
• söndag 12 juni
Ordförande Eleonore Nilsson Odén
tel 0417-31106, 0709-499722
epost [email protected]
Årsmöte på Blåherremölla
Kassör o webbredaktör Christer Fahlström
tel 046-209106
epost [email protected]
Henrik Nilsson
tel 0708-697368
epost [email protected]
Sekreterare Eva Jönsson
tel 040-461640
epost [email protected]
Tore Persson
tel 040-450279, 070-5918327
epost [email protected]
Redaktör Marianne Rosén
tel 0415-12652
epost [email protected]
Fredrik Trane
tel 0414-331180
[email protected]
Claes-Göran Kind
tel 0730-961265
epost [email protected]
Maria Trane
tel 0414-331180
[email protected]
Johan Larsson
tel 0708- 30 87 40
epost johan.larsson @narrow.se
Ny styrelsemedlem: Johan Larsson
Vid årsmötet i fjor valdes Johan Larsson in i styrelsen. Här presenterar han sig:
Ingmar Melin
tel 044-123773
epost [email protected]
Johan Larsson, ett brinnande intresse för gamla hus
och byggnadsvård sedan länge, uppväxt med en far som
skämtsamt kallades ”LänganLarsson” så lite kommer
förmodligen därifrån. Två barn och en underbar fru som
mer intresserar sig för att inreda det jag bygger eller renoverar. Bra kombo. Även ett hus ute i Stockholms yttersta
skärgård, en gammal fyrvaktarbostad i sten från 1770.
Jobbar med marknadsföring, företagsutveckling och
kundvård i egna verksamheter när jag inte bilar korsvirke.
OBS! Nytt lösenord till hemsidan
fr o m februari 2011
användare: gardar74 (samma som tidigare)
lösenord: kamin11 (nytt lösenord)
Dags att betala medlemsavgiften!
Sätt in 150 kr på postgirokonto nr 82 92 32-8 Föreningen Skånska Gårdar
Glöm inte att ange avsändare och att inbetalningen avser medlemsavgiften 2011
2
Johan Larssons hus på Österlen
Strax ovanför Sandhammarens stränder ligger vår ursprungliga länga som vi varsamt och med stort intresse
renoverat under många års tid. I takt med att den blivit
mer och mer komplett och återställd föddes idén att bygga
till. Men inte hur som helst utan med en tydlig vision att
det skulle se ut som den nya längan legat på platsen minst
lika länge. Byggt i genuina, lokala material, och med
gamla metoder där så var motiverat utan att kompromissa
på en modern barnfamiljs behov och liv.
Efter närmare tre års
” En del hav, en del jord.
skissande, tänkande,
Och åtta delar himmeloch räknande sattes
spaden i marken. Vi
receptet på Österlen som
valde att gjuta en
en god vän beskrev det
platta på mark med
efter att ha besökt trakten
vattenburen
golvvärme. Håller den
för första gången."
skånska fukten garanterat borta. Återvunnen och mödosamt uppsamlad korsvirke som vi bilade
på plats. Sandblästrat för att skapa en ny ren yta. Spontat
tak med täckpapp som underlag till vassen. Till invändig
isolering valde vi sprutad cellulosa. Andas optimalt och
dessutom miljövänligt . Leca blev det naturliga valet för
väggar som enligt min mening är det moderna, lite snabbare alternativet till lerklining.
Jag hade under flera års tid samlat gamla dörrar, beslag
mm som nu kom väl till hands. Ytterdörrarna har en gång
suttit på traktens gamla skola. En liten detalj men som jag
kan rekommendera när man bygger nytt är att inte minst
interiört använda just gamla dörrar, trösklar och bjälkar.
Det skapar en känsla som är omöjlig att få till med nytt .
och lät smeden i Hannas göra. Fönstren gjordes av traktens snickare som tillsammans med återvunnet handblåst
1800 tals glas ger huset ett liv som inget annat. Fönstren
är husets ögon. Även om gammalt fint glas kostar lite mer
så är det värt varendaste krona.
Invändigt har sten, järn, glas och trä varit givna material.
Kalkstensgolv, 40-50 cm breda kilsågade plank till golv
samt takpanel. Trappan till övervåningen ritade vi själva
Korsvirket behandlades med en klassisk blandning av
tjära, terpentin och rå linolja. Tränger in i träet, impregnerar och torkar dessutom vilket
tjärstrukna ytor aldrig gör.
Senvåren 2008 stod huset färdigt. Efter endast 7 månaders
bygge, med piska och morot
både på oss själva och de som
hjälpt till. En dröm hade gått
i uppfyllelse, att få bygga ett
eget hus med egna händer. Extremt lärorikt, kul och enormt
inspirerande.
Johan Larsson
text och foto
3
Tema uppvärmning - Gamla svenska kakelugnar
Kakelugnsmakare
Jan-Erik Mattiasson
bjuder in till en temadag
om gamla svenska
kakelugnar.
Först lite bakgrund
Kakelugnen har nog värmt lika
många svenskar som el och olja gjort.
Mellan 1860 och 1930 var kakelugnen den dominerande värmekällan
såväl i städerna som på landsbygden, undantaget de allra fattigaste
hemmen. Vackrare än en panna och
mysigare än en elpatron har den tagit en stor plats i många människors
hjärtan.
Utseendet har förändrats över tid.
Tidens ideal har följts, eller emellanåt
trotsats, så att nya stilideal tagit form.
Modellerna har dock alltid anpassats
till byggnaden, och framförallt rum- Som kakelugnsmakare händer det att man får se om skorstenen också.
Ibland inifrån...
met, i vilket de varit placerade.
Intresset för den traditionella kakelugnen tog ny fart under början av 1980-talet och har
sedan dess varit på ständig uppgång. Tillgången på gamla
kakelugnar i gott skick är, av självklara skäl, i avtagande.
Men fortfarande är det inga större problem att hitta och
få en gammal kakelugn återuppsatt.
Kl 9.30- 10.00
Jag har arbetat med kakelugnar i drygt 25 år. 1993
startade jag Mattiassons kakelugnsmakeri. Vi har ett
kaffe & registrering
stort lager av gamla kakelugnar som vi erbjuder våra
Kl 16.00 dagen avslutas
kunder. Förutom nymurning så utför vi även ommurning, reparationer, ny- och ommurning av tegelmurade
skorstenar etc.
Kostnad: 200 kronor
Lördagen 9 april kommer vi att berätta mer om den
I priset ingår föreläsningar, visning samt
gamla svenska kakelugnen. Ni får tillfälle att besöka vår
hotellunch, för- och eftermiddagsfika.
utställning med cirka 25 uppmurade kakelugnar, och vårt
lager med kakelugnar utlagda på golv. Vi ska visa Er hur
Anmälan sker till Christer Fahlström på
ett kakel tillverkades och glaserades. De av er som ö[email protected] eller
kar, får kavla upp ärmarna på finskjortan och provmura
0739- 32 45 17.
ett kakel eller ett tegel.
Sista anmälningsdag är fredag 1 april
Förmodligen kommer stadsantikvarie Henrik Ranby
Vid anmälan ges vägbeskrivning
och berättar om den ganska speciella ”Höganäskakelugnen” som han intresserat sig för. Dessutom kommer
skorstensfejarmästare Hans-Erik Lundqvist från SIMAB,
som får svara på alla våra frågor om hur vi brandsäkrar
våra gamla hus utan att våldföra oss på byggnaden.
På eftermiddagen åker vi på utflykt i egna bilar och gör
ett par intressanta studiebesök i närheten, kanske t.o.m.
till något som inte alls handlar om kakelugnar.
Varmt välkomna!
Studiebesök lördag 9 april
Jan-Erik Mattiasson
text och foto
4
"Intresset för den traditionella kakelugnen tog ny fart under början
av 1980-talet och har sedan dess varit på ständig uppgång."
5
Elda i en kakelugn
Förord
mer elden igång snabbt. Kontrollera en extra gång att
spjället är helt öppet.
Det är viktigt att veta att texten är skriven för gamla
kakelugnar som är avsedda att värma det rum de befinner
sig i. De nya moderna kakelugnarna fungerar på ungefär
samma sätt men eftersom jag inte har något intresse av
nya kakelugnar så utgår jag ifrån att ni har en gammal
precis som jag.
Var rädd om er kakelugn! Tänk på att ugnen kan vara
flera hundra år gammal och fungerar fortfarande utmärkt.
Tekniken såväl som materialet. Har ni förmånen att äga
en gammal ugn har ni skyldigheten att inte bränna sönder den – elda försiktigt och med sunt
förnuft. På detta sätt kommer ni att
förlänga livstiden på ugnen, minska
eldningsolyckor och bespara grannar
från dålig os.
Elda max två brasor per dag. Mer
vill inte en kakelugn eldas och värmemässigt så håller den i 12 timmar.
Man skall absolut inte elda kontinuerligt i en gammal ugn utan låta den
vila medan den lagrade värmen sakta
underhåller värmen i huset.
Begränsa eldförloppet
Här kommer en väsentlig skillnad mot en öppen spis. Vi
skall nu bygga upp ett övertryck i ugnen för att begränsa
eldens förlopp. Detta gör vi för att inte allt för mycket
värme skall försvinna med draget utan i sakta mak värma
upp ugnen och murstocken. Samma förfarande kan man
använda när man eldar i en sättugn.
För att uppnå övertrycket stänger
man till spjället "lagom" mycket
och begränsar inflödet av syre – det
görs genom att stänga till luckorna.
När vi stryper draget och tillförseln
av syre så kontrollerar vi elden och
vi får ut mer värmeenergi ur våra
vedträn.
Störigt att säga lagom men tänk
på att inte stänga för mycket – då
ryker det in och farliga ångor sprids.
Bästa sättet för att kontrollera att det
är lagom är att använda näsan. Lukta
ovanför luckorna och se till att det
inte ryker in genom luckorna. Man kan även använda sig
av en ficklampa och lysa – då krockar ljusstrålarna med
sotpartiklarna som ryker in och man ser röken tydligt.
"Var rädd om er
kakelugn! Tänk på att
ugnen kan vara flera
hundra år gammal och
fungerar fortfarande
utmärkt. "
Starta draget
Se till att gammal aska avlägsnas från eldstadens plats.
Det kan enkelt göras med en dammsugare och en askavskiljare eller om man vill på gammeldags mekaniskt sätt
med en borste och en skyffel. Öppna spjäll och lucka/-or.
Tänd eld på ett tidningspapper och lägg längst in i ugnen.
Vad som händer nu är att luften värms upp och stiger i
ugnen – självdraget drar igång. Om man inte gör detta
riskerar man att det ryker in när man tänder brasan.
Första halvlek
När ungefär halva traven brunnit upp öppnas spjället
helt och därefter luckorna. Försök ”vända” på elden så
att de understa träna kommer överst och tvärtom. Kräver
lite handlag med en eldgaffel. Man kan hoppa över detta
steg om man vill – fördelen med att göra ”vändningen”
är en jämnare brasa över tid och man får ut maximalt av
värmeenergi från bränslet.
Stäng luckorna och för tillbaks spjället till föregående
läge.
Bygg upp brasan
Man kan med fördel ha någon form av eldhund i eldstaden så att elden inte ligger direkt på ugnens botten. Ofta
är det trångt i eldstaden och det finns inte utrymme till
en eldhund – försök i alla fall få upp elden från botten så
att luft kommer in underifrån – det går bra med ett par
järnstavar.
Stapla ved omlott, två och två trän. Fyll mellanrummen med späntade stickor, tidningspapper, ljusstumpar
och annat som brinner bra (här menar jag såklart inte
hushållssopor, tryckimpregnerat virke, målat virke eller
liknande). Jag använder själv enbart vedträn, stickor och
braständare – då får man en ”renare” rök och grannar
störs inte av eldade papperstidningar (dessutom startar
brasan enkelt varje gång)
Låt träna ligga ner – det blir en bättre brasa och ugnen
mår bättre av det.
Stänga spjället och öppna luckorna
När elden brunnit så mycket att det inte längre kommer
lågor kan man stänga spjället helt och öppna luckorna på
vid gavel. Man får då ut en härlig värme direkt i rummet.
Jag gör dock aldrig detta – känner mig inte helt trygg i att
ångorna som kommer in i rummet är ofarliga och slänger
hellre in ett vedträ extra än att försöker kräma ut den sista
värmen på ett osäkert sätt.
text Fredrik Trane
www.skanelangan.se
Tänd fyr
Lägg något lättantändligt på botten under träna – tänd
eld! (alternativt tänd i mitten av den trave du byggt upp)
Om du byggt upp din trave bra och skött draget så kom6
Medlemmar - vi behöver ER!
Intresset för byggnadsvård och återvinning av gamla härliga hus bara ökar och ökar. Runt om i landet dyker det
upp den ena byggnadsvårdsbutiken efter den andra.
Fantastiskt! Aldrig har väl byggnadsvård varit så hett.
Vi i Skånska gårdar brinner ju som alla vet för att inspirera och dela med oss av kunskap kring hur vi tar hand
om vårt fina kulturarv.
• Låt oss veta om du vill eller kan bidra med något. Skriva, webbutveckling, kontakter, sitta med i vår styrelse.
• Din mailadress så vi kan börja bygga ett bra register.
Som en början maila till Christer Fahlström på
info @skanskagardar.se
Johan Larsson
• Bidra med bilder, tips, råd eller annat värdefullt. Skicka
oss bilder på ditt projekt, hus, mm. Tanken är att vi ska
bygga upp en bank för inspiration och konkreta tips mm
på vår sajt. Vi är övertygade om att det finns otroligt
mycket kunskap och inspiration att dela.
• Idéer på teman, intressanta seminarier mm som du
tycker vi ska genomföra.
"Nu vill vi öka engagemanget,
attrahera flera medlemmar,
men framförallt, aktivera dig
som medlem än mer. "
Tematips mottages
Har du förslag på något tema ? Vi tar tacksamt
emot alla tips och önskemål. Det kan handla om
allt som rör gamla hus, stort som smått.
Kom gärna med förslag på typ av aktivitet också,
till exempel studiebesök, kurser, föreläsningar
eller något annat.
Mejla till Christer Fahlström på
[email protected]
eller ring 0739- 32 45 17.
Styrelsen behöver nya ledamöter
Är DU intresserad, hör av dig till valberedningens
ordförande Rune Jönsson, tel 040 - 46 16 40.
Du behöver inte vara någon fullfjädrad byggnadsvårdare för att delta i styrelsearbetet – det räcker att
du är intresserad!
Årsmöte på Blåherremölla
Årsmöte hålls den 12 juni på Blåherremölla
utanför Maglehem kl. 13.30.
Föreningen bjuder som vanligt på kaffe och
tilltugg efter årsmötet. En viktig punkt denna
gång förutom de sedvanliga årsmötesförhandlingarna, är en justering av våra stadgar. Stadgeförslaget kommer att finnas på vår hemsida i
början av mars och i blad nr 2.
Visning av Blåherremölla efter årsmötet.
Anmäl dig gärna så att vi kan beräkna åtgången av kaffe och kakor. Kontakta Christer
Fahlström, på [email protected] eller
telefon: 0739- 32 45 17. Då kan du också få en
vägbeskrivning.
Välkomna!
Blåherremölla kvarn, med anor från 1600 talet
7
Nyfiken på Therese Melin - ung byggnadsvårdare
Jag heter Therese Melin och fyller 26 år i maj. Jag är
uppvuxen på Vilan i Kristianstad.
Mitt intresse av byggnadsvård har funnits länge och
kommer från min familjs intresse av gamla hus. Eller
ja, intresse av det mesta som är gammalt. När jag var
mindre brukade vi i familjen ha som tidsfördriv i bilen
att gissa vilket som var ”riktigt” korsverk och vilket som
var ”falskt”.
Min pappa köpte en 4-längad gård med 1000 m2 stråtak
i mitten av 90-talet och det var där hans intresse för stråtak började. ”Är det så mycket stråtak får jag väl själv lära
mig att täcka”. Det gjorde han. Och efter en tid startade
han företag, Knadriks kulturbygg.
På en del lov under gymnasiet jobbade jag extra med
taktäckning för pappa och fick då en mer ingående syn
på hur arbetet gick till.
Efter gymnasiet jobbade jag några år i restaurangbranschen men i februari/mars 2007 började jag arbeta för
Knadriks på heltid.
Nu går jag sista året på bygghantverksprogrammet,
institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet i
Mariestad. Skolan är också känd som Dacapo. När jag
tar examen i juni har jag gått 3 år. På institutionen kan
man utöver Bygghantverksprogrammet läsa Landskapsvårdens hantverk, trädgårdens hantverk och design,
Bebyggelseantikvarie och konservator. De 2 sistnämnda
programmen är stationerade i Göteborg.
Några av kurserna jag har läst på utbildningen är mur
och stenarbete, snickeri, byggnadssnickeri, stolpverk,
timring, byggnadsundersökning, byggnadskonstruktion
och byggfysik. Det är en mycket intressant, rolig och
lärorik utbildning som blandar det praktiska arbetet med
teori. Som hantverkare ska man också veta varför man
gör på ett visst sätt och inte bara göra..
Nu har jag mitt examensarbete kvar som pågår i 18 v.
under våren. Det ska bli kul! En helt ny erfarenhet.
Jag har trivts oerhört bra och kommer verkligen sakna
min underbara klass efter
examen!
I framtiden ska jag fortsätta arbeta med stråtak.
Halmtak är verkligen
min grej. Jag trivs också
med att arbeta med lera.
Ett underbart material!
Och trä såklart. Efter examen kommer jag fortsätta arbeta
på Knadriks.
Jag och min sambo Jens Persson köpte en liten skånelänga 2008. Vi vet inte exakt hur gammalt huset är men
gissar på 1850-tal. Vi ska undersöka det närmare.
Vi köpte torpet av en dam som hade haft det tillsammans
med sin man sedan 80-talet. Paret hade aldrig övernattat där utan bara sett till huset och trädgården. Dom i sin
tur hade köpt det av en man som reparerade radio- och
tv-apparater. Hans yrke märks tydligt när man gräver i
trädgården. Var man än gräver hittar man gamla bildrör
och andra tv/radio-delar! Han lär ha varit ett ”original”
och reparerade minsann inte tv:n till vem som helst. Jag
tror att det är tack vare alla dessa gamla original som man
fortfarande kan hitta hus relativt orörda. Även om dom
blir allt färre..
Det finns inget vatten och avlopp i huset och det har
därför inte gjorts någon klassisk kök- och badrumsrenovering. Det har varit en stor fördel eftersom alla skador
har varit lättlokaliserade. Huset är byggt i korsverk och
laföre (skiftesverk).
Hela huset var linat (brädklätt)och på sina ställen isolerat med glasfiberull klätt med masonit och locklist. Vi
rev ner all lining bitvis och kunde då se vilka skador som
fanns. Vi började med att byta ut nästan alla fotträn och
renovera 3 av 6 fönsterbågar. De resterande 3 fönstren var
i sämre skick så vi beslöt oss för att köpa nya träfönster av
en lokal snickare men tog vara på bågarna och karmarna
och använde glasen och beslagen till de nya fönstren. I
"I framtiden ska jag
fortsätta arbeta med
stråtak. Halmtak är
verkligen min grej."
8
samband med bytet av fotträ plockade vi ur en del av
korsverksfacken. Det var tegelsten i lerbruk och i kalkbruk så det gick lätt att riva ner och var bara att mura upp
igen med lera när det nya fotträt var på plats.
Vi har lerklinat över nästan allt laföre på bägge långsidorna men inte timran på korsverksdelen och inte heller
en del av bålet, av estetiska skäl. På husets norra sida
(kortsida) var liningen skadad så den bytte vi till ny men
vi behöll den gamla på södra sidan.
Skorstenen var i mycket dåligt skick så den rev vi ner
ovan nock men murade upp en ny, förlängd och med
utkragning men likadan krona i lerbruk. Nu ligger det
ett tak med formpressade betongpannor och ett sticketak
under. Taket börjar bli dåligt men så snart jag har tid så
ska jag lägga ett halmtak på huggna furuslanor samt med
rafter av hasselkäppar och binda med pilevidjor. Sen är
utsidan klar.
Invändigt har vi många idéer och mycket kvar att göra.
Det blir lerklinade väggar och nytt brädgolv i nästan alla
rummen. I farstun blir det antingen tegelstensgolv, kubb
eller kullersten.
Köket är litet så det får bli platsbyggda skåp och hyllor.
Allt får vara i litet format då rummen är mycket små.
Uppvärmningen blir via kakelugn eller kamin. Vi har
valt att inte isolera någonstans eftersom huset är litet och
inte kommer att vara bebott under hela året i framtiden.
Vi planerar att flytta dit så snart som möjligt och i och för
sig då vara bosatta året runt men vi har redan planer på
ett nytt projekt (en 4-längad gård med 1000 m2 stråtak)
som vi i framtiden ska bo i under hela året. Vi ska dra in
vatten och avlopp till kök och toalett så alla moderna krav
kommer att uppfyllas men inte till överdrift..
Det har snart gått precis 3 år sedan vi köpte vårt hus och
mitt råd till alla som ska köpa ett gammat hus eller redan
har ett är att tänka igenom alla beslut. Många gånger om.
Och igen. Skriv upp varenda idé som kommer upp. Gör
skisser, åk runt och titta på hembygdsgårdar och få inspiration. Vissa saker kan man kopiera och andra göra om
så att det passar in med det egna personliga levnadsättet.
Gör inga drastiska förändringar som kan bli svåra att åtgärda i framtiden. Använd så mycket naturmaterial som
möjligt. Prata med hantverkare som har gediget intresse
och erfarenhet av gamla hus. Undvik dem som vill att
du ska riva ut allt det gamla och byta till nya moderna
material. Jag ser fram emot sommaren när vi ska börja
invändigt och hoppas att vi snart kan flytta in!
text och foto: Therese Melin
Så här såg vårt hus ut inför bytet av fotträ. Fönsterna är nyrenoverade och målade med linoljefärg. Masonitskivan var tillfälligt
väderskydd tills det nya fönstret kom på plats.
Framidan av huset efter byte av fotträ, renovering fönster och dörr,
insättning av nytt fönster och lerklining. Ny skorsten.
9
Den norra gaveln efter att vi tagit bort liningen
och bytt fotträ. Jens begrundar sitt öde…
Norra gaveln med ny handhyvlad lining, renoverade fönster, egentillverkad ny dörr.
Möte med en samlare
Pelle Hylta i Stora Uppåkra är en samlare. Själv kallar
han sig ”nördig” i positiv bemärkelse. Jag skulle vilja
säga en entusiast med passion för det skånska allmogelivet och dess föremål. En man med mycket kunskap som
inhämtats under många år av gediget intresse.
Det hela började i skolåldern i femte klass med ett gammalt mynt, berättade han och sen har det bara fortsatt.
Mynten byttes till fler föremål och större föremål och
bland de absoluta favoriterna är skånska textilier och
allmogekistor!
Henrik Nilsson och jag besökte Pelle och Vivi-Ann en
lördag i januari. Vi hade fått höra att de hade en länga
med skånska kistor, men möttes av en samlares kärlek till
skånska saker. Det var som att träda in i ett museums innersta arkiv. Här fanns allt från porslin, skäkteträ, lagade
krus och spedetröjor till väggskåp, långbänkar och kistor.
Kistor i alla dess former, storlekar och färger. Det är ett
paradis för den som älskar skånsk estetik.
Söndagen den 8 maj kl 13.30
öppnar Pelle och Vivi-Ann portarna till sin samling,
för Skånska Gårdars medlemmar. Och är ni ute efter
något alldeles speciellt föremål rekommenderas att
portmonnän medtages, för sakerna är nämligen till
salu.
Studiebesöket är kostnadsfritt. Vägbeskrivning ges
vid anmälan som sker till Christer Fahlström, på
[email protected] eller telefon: 0739- 32 45
17. Sista anmälningsdag är söndag 1 maj.
text och foto: Eleonore Nilsson Odén
10
Heldagskurs i Pappspänning
Då vi inte var tillräckligt många anmälda till pappspännarkursen i höstas, så inbjuder vi nu till ett nytt tillfälle.
Lördag 11 juni
kl 9.30- 16.00
Kursledare: Katarina Olsson
Pris: 400 kr Max 12 deltagare
Plats: Målens gård i
nordöstra Skåne
Medtag oömma kläder, matlåda,
dricka och verktyg om du har.
Värdparet bjuder på eftermiddagsfika.
Anmälan sker senast 3 juni till Christer
Fahlström på [email protected] eller
0739- 32 45 17. Anmälan är bindande. Vid
anmälan ges vägbeskrivning.
Foto och teckning: Eleonore Nilsson Odén
Spänt uppåt väggarna...
Att spänna papp på väggar och tak är en kunskap som
nästan glömts bort. Det är synd för det är ett härligt material och har en lång historia i våra hus. Pappspända tak
började användas mera utbrett i slutet av 1800-talet, då
papp började tillverkas i stora mängder på rullar. Föregångaren var spända linnetak, som dock tillhörde de mer
påkostade miljöerna än papptakens. I början av 1800-talet fanns papper i kvadratmeterstora ark likt lumppapp,
men vi skall inte jobba med den typen av papp utan med
spännpapp på rulle. I dag är spännpappen något tunnare
än den äldre pappen som många gånger kunde vara riktigt
kraftig.
Förutom att pappspända tak och väggar är vackra och
miljövänliga är det bästa att det går att laga eller till och
med göra om i händelse av lite misstag. Det är ett underhållsvänligt material således. Under den här dagen på
Målens gård skall vi titta på olika typer av skador som
stora och små hål, färgsläpp, dragningar i papp och tapet,
som vi på ett enkelt sätt reparerar. Vi skall pröva på att
spänna ny papp på vägg. Verktygen som används är enkla
liksom klistret som i huvudsak är cellulosalim dvs vanligt tapetklister. Ta gärna med en moddlare, färgskrapa,
hammare, hörselskydd, mattkniv och stållinjal om du har
något av detta hemma.
Under dagens hoppas jag att vi har lärt oss de enklaste
åtgärderna för att laga tak och väggar av spännpapp.
Framförallt lärt oss att det går att fixa och att det inte är
så svårt som man kanske tror.
Katarina Olsson
Bebyggelseantikvarie
Regionmuseet i Kristianstad
11
Öppen gård 2011 i oktober
Tema - pågående projekt
Har du något kul projekt på gång?
Står du inför en utmaning?
Skulle du kunna tänka dig att bjuda in Skånska
Gårdars medlemmar för en visning?
Ett bra tillfälle till ökad kunskap både för dig och
besökarna, är när ni får möjlighet att visa/se ett pågående projekt och inte bara det färdiga reslutatet.
Mejla över några bilder och beskrivande text till
Christer Fahlström, [email protected].
Therese Melin och Jens Perssons torp i Träne under
pågående restaurering.
Våra egna böcker
Nytillkommet!
En skånsk länga
En färgplansch av Eric Lilius i mått 100 x 70 cm som
vackert illustrerar en längas förändring på gott och
ont.
Pris: 100 kr inkl porto och emballage
Priser:
Golv, fönster, färg & kalk 80 kr
Skånelängans traditionella utformning 50 kr
Paketpris på ovanstående 100 kr.
Prästens Ö och Mjära Nabbe kostar 240 kr.
Priserna inkluderar moms & frakt.
Äldre nummer av medlemsbladet
går att beställa till en kostnad av 20 kr inkl porto och
emballage.
Samtliga beställningar sker via
[email protected].
12