Transcript nr 2 - Skånska Gårdar
Informationsblad för Skånska Gårdar nr 2/2011
§
Teckning: Eleonore Nilsson Odén
Årsmöte på Blåherremölla
Årsmöte på Blåherremölla med förslag till modernisering av stadgarna, se sidan 3 Läs lite mer om Blåherremölla och dess historia på sidorna 6-7 och slutligen förslaget till nya stadgar på sidorna 4-5
Sista chansen!
Pappspänningskurs
Tidigare försök att anordna denna kurs har inte lyck ats, p g a för få anmälningar. Nu försöker vi en sista gång. Missa inte detta tillfälle att lära dig pappspän narkonstens alla knep!
se sidan 11
Skånska gårdar
Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3 juni 1974, har till uppgift att utbreda och vid makthålla intresset för den skånska lands bygdens byggtraditioner.
Föreningen Skånska Gårdar c/o Christer Fahlström Hällestadsvägen 43B 247 52 Dalby epost [email protected]
OBS! Den gamla boxadressen har upphört!
Styrelsen
Ordförande Eleonore Nilsson Odén tel 0417-31106, 0709-499722 epost [email protected]
Kassör o webbredaktör Christer Fahlström tel 046-209106 epost [email protected]
Sekreterare Eva Jönsson tel 0415-311922 epost [email protected]
Redaktör Marianne Rosén tel 0415-12652 epost [email protected]
Claes-Göran Kind tel 0730-961265 epost [email protected]
Öppen gård 2011 i oktober
Tema - pågående projekt
Kalender
• lördag 11 juni
Heldagskurs i pappspänning på Målens gård
• söndag 12 juni
Årsmöte på Blåherremölla
• oktober
Öppen gård med pågående projekt
• november
Seminarium om uppvärmning av gamla hus Johan Larsson tel 0708- 30 87 40 epost johan.larsson @narrow.se
Ingmar Melin tel 044-123773 epost [email protected]
Henrik Nilsson tel 0708-697368 epost [email protected] Tore Persson tel 040-450279, 070-5918327 epost [email protected]
Fredrik Trane tel 0414-331180 [email protected]
Maria Trane tel 0414-331180 [email protected]
Känner du igen dig? Har du nått kul på gång?
Skulle du kunna tänka dig att bjuda in Skånska Gårdars medlemmar för en visning? Ett bra tillfälle till ökad kunskap både för dig och besökarna, är när ni får möjlighet att visa/se ett på gående projekt och inte bara det färdiga reslutatet.
Mejla över några bilder och beskrivande text till Christer Fahlström, [email protected].
Folke Mattsson murar lersten på torp i nordöstra Skåne. Foto: Eleonore Nilsson Odén 2
Välkomna till årsmöte på Blåherremölla
Årsmöte hålls den 12 juni på Blåherremölla utanför Maglehem kl. 13.30.
Föreningen bjuder som vanligt på kaffe och tilltugg efter årsmötet. En viktig punkt denna gång förutom de sedvanliga årsmötesförhandlingarna, är en jus tering av våra stadgar. Stadgeförslaget hittar du på sidorna 4-5.
Visning av Blåherremölla efter årsmötet.
Anmäl dig gärna så att vi kan beräkna åtgången av kaffe och kakor. Kontakta Christer Fahlström, på [email protected] eller telefon: 0739- 32 45 17. Välkomna!
Vägbeskrivning till Blåherremölla
Kör väg 19 mellan Ystad och Kristianstad.
Blåherremölla i Maglehem är skyltat från vägen.
Besök Skånska gårdars hemsida
www.skanskagardar.se
Användarnamn: gardar74 Lösenord: kamin11
3 Foto: Henrik Nilsson
Förslag till nya stadgar
Här är styrelsens förslag till nya stadgar.
Efter de paragrafer som ändrats följer ordlydelsen i de gamla stadgarna som reviderades senast år1983
med kursiv stil
.
Föreningen Skånska Gårdar stadgar, reviderade den 15 april 2011
§ 1 Föreningen Skånska Gårdar bildades den 3 juni 1974 och har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. Genom informationsspridning, möten, studiebesök etc skall föreningen verka för att fördjupa medlemmarnas kunskaper och stimulera utbytet av erfarenheter medlemmarna emellan.
Föreningen får icke bedriva partipolitisk verksamhet.
§ 2 MEDLEMMAR Till medlem i föreningen upptages person, som ansöker om medlemskap och i samband därmed erlägger stadgeenlig årsavgift. Styrelsen äger rätt att utnämna hedersledamöter samt tilldela medlem ständigt medlemskap. Dessa erlägger normalt ingen medlemsavgift.
Styrelsen äger rätt att ur föreningen utesluta medlem som av någon anledning befunnits ovärdig att tillhöra densamma. Försummar medlem att erlägga årsavgift trots anmaning, upphör dennes medlemskap.
§ 2 MEDLEMMAR Till aktiv medlem i Föreningen upptages person, som skriftligen hos styrelsen ansöker om medlemskap och i samband därmed erlägger stadgeenlig årsavgift. Till stödjande medlem upptages person eller företag som erlägger 20 ggr stadgad årsavgift. Styrelsen äger rätt att utnämna hedersledamöter samt tilldela medlem ständigt medlemskap.
Styrelsen äger rätt att ur föreningen utesluta medlem som av någon anledning befunnits ovärdig att tillhöra densamma. Försummar medlem att erlägga årsavgift trots anmaning, upphör dennes medlemskap.
§ 3 STYRELSE Föreningens angelägenheter handhaves av en styrelse som väljs på årsmötet. Styrelsen skall bestå av ordförande, som väljs direkt av årsmötet, samt 6 övriga ledamöter samt minst två suppleanter. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och ev. andra funktionärer. Samtliga styrelseledamöter och suppleanter väljs på ett år. Avgående le damot kan återväljas.
Styrelsen sammanträder då ordförande finner det erforderligt eller då minst tre styrelseledamöter hemställer hos ord föranden därom.
Kallelse med föredragningslista till styrelsemöte skall ske med e-post senast 10 dagar före mötet.
Styrelsen är beslutsmässig då minst 4 ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening tjänstgörande ord förande företräder.
§ 3
STYRELSE Föreningens angelägenheter handhaves av en styrelse som väljes på årsmötet. Styrelsen skall bestå av ordförande, som väljs direkt av årsmötet, samt 16 övriga ledamöter. Styrelsen utser inom sig v. ordförande, sekreterare, kassör och ev. andra funktionärer. Samtliga styrelseledamöter väljes på ett år och avgående ledamot kan återväljas. Styrelsen samman träder då ordförande finner erforderligt eller då minst tre styrelseledamöter hemställer hos ordföranden därom. Kallelse med föredragningslista till styrelsemöte skall ske med post senast 10 dagar före mötet. Styrelsen är beslutsmässig då minst 9 ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening tjänstgörande ordförande företräder.
§ 4 FIRMATECKNARE Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör var för sig. Föreningens ordförande utfärdar också fullmakt i er forderlig omfattning för övriga i styrelsen.
§ 4 FIRMATECKNARE Föreningens firma tecknas av ordförande och sekreterare i förening som också utfärdar fullmakt i erforderlig omfatt ning för föreningens kassör.
§ 5 RÄKENSKAPER OCH REVISION Föreningens räkenskapsår skall vara kalenderår. För granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens räkenska per utser årsmötet två revisorer och två suppleanter, vilka väljes för ett år i sänder. Revisorer och suppleanter skall kallas till samtliga sammanträden samt erhålla styrelseprotokoll löpande under året.
4
Styrelsen skall till revisorerna före den siste mars för granskning överlämna föregående års räkenskaper.
Revisorerna skall efter granskning senast den 1 maj till styrelsen avlämna revisionsberättelse innefattande till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet
§ 5 RÄKENSKAPER OCH REVISION Föreningens räkenskaper skall börjas den l maj och avslutas den 30 april. För granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper utser årsmötet två revisorer och två suppleanter, som väljs för ett år i sänder. Revisorer och suppleanter skall kallas till samtliga sammanträden. Styrelsen skall till revisorerna före den sista augusti för granskning överlämna föregående års räkenskaper och samtliga protokoll. Revisorerna skall efter granskning senast den 15 septem ber till styrelsen avlämna revisionsberättelse innefattande till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet.
§ 6 ÅRSMÖTEN Ordinarie årsmöte skall hållas före den 15 juni varje år, på tid och plats som styrelsen bestämmer. Extra årsmöte hålles då styrelsen finner lämpligt eller då minst 20 medlemmar hos styrelsen skriftligt påkallar sådant. Kallelse med föredrag ningslista till ordinarie årsmöte, extra årsmöte och föreningsmöte skall ske med post senast 30 dagar före mötet. Vid mötet får endast de frågor behandlas som angivits i kallelsen.
Vid ordinarie årsmöte skall följande ärenden behandlas: 1. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet 2.Val av två personer att jämte ordförande justerar protokollet 3.Fråga om årsmötets behöriga utlysande 4.Fastställande av dagordning 5.Föredragning av styrelsens årsberättelse 6.Föredragning av revisionsberättelse 7.Fråga om ansvarsfrihet 8.Bestämmande av avgifter för kommande år 9. Stadgeenligt val av ordförande och 6 övriga styrelseledamöter samt minst två suppleanter 10.Stadgeenligt val av två revisorer och två suppleanter 11.Stadgeenligt val av valberedning om tre personer samt utseende av sammankallande 12. Förslag, frågor eller framställning, som väckts av styrelsen eller av medlem inom stadgeenlig tid, dvs. 3 veckor före årsmötet
§ 6 SAMMANTRÄDEN Ordinarie årsmöte skall hållas före den 31 september varje år på tid och plats som styrelsen bestämmer. Extra årsmöte hålles då styrelsen finner lämpligt eller då minst 20 medlemmar hos styrelsen skriftligt påkallar sådant. Kallelse med föredragningslista till ordinarie årsmöte, extra årsmöte och föreningsmöte skall ske med post senast 30 dagar före mötet. Vid mötet får endast de frågor behandlas som angivits i kallelsen. Vid ordinarie årsmöte skall följande ärenden behandlas: 1 Val av ordförande och sekreterare för årsmötet . 2 Val av två personer att jämte ordförande justera protokollet.
3 Fråga om årsmötets behöriga utlysande.4 Fastställande av dagordning . 5 Föredragning av styrelsens årsberättelse 6 Föredragning av revisionsberättelse. 7 Fråga om ansvarsfrihet. 8 Bestämmande av avgifter för kommande år .
9 Stadgeenligt val av styrelse och funktionärer. 10 Förslag, frågor eller framställning, som väckts av styrelsen eller medlem inom stadgeenlig tid, dvs. 6 veckor före årsmötet
§ 7 RÖSTNING Vid årsmöte äger varje betalande medlem en röst. Omröstning till vilken enkel majoritet gäller, sker öppet. Vid lika rös tetal gäller den mening som som tjänstgörande ordförande biträder. Vid personval kan sluten omröstning ske på begäran. Vid lika röstetal skall här lotten avgöra.
Varje årsmöte, extra årsmöte och föreningsmöte, som utlysts i behörig tid, är beslutsmässigt med det antal medlemmar som infunnit sig till detsamma.
§ 8 STADGEÄNDRING Ändring av föreningens stadgar kan endast ske genom beslut av två på varandra följande årsmöten varav det ena skall vara ett ordinarie. Minst 2/3 av antalet närvarande medlemmar måste vara ense om beslutet.
§ 9 UPPLÖSNING Upplösning av föreningen kan ske endast genom beslut av två på varandra följande årsmöten, varav det ena måste vara ordinarie. För att beslutet skall äga giltighet skall vid vardera mötet 2/3 av antalet närvarande medlemmar rösta för upplösning.
Upplöses föreningen skall dess tillgångar överlämnas till Kulturen i Lund (Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige).
5
Blåherremölla i goda händer
Blåherremöllas nye ägare Ingmar Melin. Foto: Eleonore Nilsson Odén Den gamla kvarnen har ny ägare men avsikterna med förvaltandet är det samma som Gärds härads hembygds förening hade, den unika anläggningen måste bevaras och vara tillgänglig för allmänheten.
Historik
De äldsta skriftliga beläggen är från 1610 och stavning en var då Blaaherre Mølle. Men alla som fördjupat sig i vattenmöllans historia är av den åsikten att det funnits kvarnar i området betydligt längre än så. Det omgivande kulturlandskapet uppvisar åtskilliga lämningar efter mänsklig påverkan i form av dämmen, kvarnlämningar, terrasseringar och dessa fornlämningar är ovanligt välbevarade för de har aldrig skadats av moderna jord bruksmaskiner. Det kan även nämnas att en gård i byn har en yxa från bronsåldern som hittats i Blåherremölla. Byn har under lång tid setts som speciell och en mängd sägner florerar kring dess tillkomst och öden. Av dessa återger jag här några i förkortade versioner: Namnet Blåherremölla ska härröra från en adelsman som gömde sig i byn under medeltiden. Slutligen påträf fades han och avrättades på galgbacken i Maglehem. Därefter fick möllan namn efter den blå herrens göm ställe. En annan förklaring av namnet är att det syftar på blå häger och det är kanske troligare med tanke på att om rådet tidigare haft en stor hägerkoloni. Snapphanar ska enligt en annan sägen ha gömt sig i den svårfunna byn, Det äldsta kända fotografiet taget före 1923 på dåvar ande möllaren Ola Åkesson. Korsverket var vittat på tradi tionellt vis något som nu åter igen går att beskåda. 6
bl.a. snapphaneledaren Simon Simonsson från Tullsåkra utanför Tollarp. Snapphanarna ska dessutom ha smitit genom skorstenens bakdörr på möllebostaden. En annan sägen anger att Karl den XI sökte efter Blåherremölla och brände och härjade i Maglehem men hans trupper hittade inte till Blåherremölla. En även ofta framförd berättelse är hur möllaren lurade godtrogna bönder på säd genom att förevisa sin fiskande katt. Möllaren kastade fisken i vattnet ett par gånger men fick givetvis ingen fisk. Under tiden passade möllarens fru på att tulla lite extra.
Genom arkivstudier har det visat sig att det i Christi nehovs arkiv finns en hel del dokument som detaljerat beskriver åtgärder på byggnaderna. Blåherremölla ägdes fram till 1944 av godset. Det finns fortfarande spår som minner om denna tid i Blåherremöllas historia, bland an nat de flotta bockhornsbeslag och fönsterbeslag som åter använts av arrendatorn på möllan när de blivit omoderna och kasserats på godset. Till skillnad från många andra bevarade hus så är myck et dokumenterat om byns invånare och i synnerhet om möllans befolkning. Många intressanta intervjuer finns nedtecknade där siste möllaren, hans hushållerska och hans barn berättar om livet på Blåherremölla. Den näst siste möllarens släkt är dessutom fortfarande engagerade i möllans fortlevande och de har bidragit med kunskap om livet förr.
Det är inte bara lokalbefolkningen som värnat om sin säregna by med dess unika mölla. Professor Gunnar Henriksson, som i drygt 30 år forskade om skiftesverk lät Blåherremölla få en framskjuten plats i sin bok Skiftesverk i Sverige. Vad få känner till är att Bygg forskningsrådet tryckte upp en påkostad engelsk version Swedish Bolehouses där en dast de mest representativa byggnaderna fick vara med. I förordet till denna skrift kan man läsa: “ It is the hope of the Swedish Council for Building Research that this publication will be welcomed by specialists….. and also to serve as a guide to the direct study of these buildings.” Som ni kanske redan anar är Blåherremölla med i denna skrift. Det finns många fler tunga uttalanden om Blåherremöllas kulturhistoriska värde men ett av de tyngsta finns i en skrivelse gjord av Riksantikvarieämbetet 1971:”Kvarnen hör till landets bäst bevarade och ur kulturhistorisk synpunkt värdeful laste vattenkvarnar, varför det ur kulturminnesvårdens synpunkter är synnerligen angeläget att den bevaras åt framtiden och iståndsättes på sådant sätt att dess kultur historiska värde icke förringas.” Under lång tid har Blåherremölla vårdats på ett he dersfullt sätt av Gärds härads hembygdsförening och byggnaderna kommer nu att vårdas respektfullt av den nya ägaren Ingmar Melin. Men som det är nu är byggna derna inte skyddade. Det innebär att en eventuell framtida ägare skulle kunna riva ut hela kvarnmekanismen, hägna 7 in området, sätta in plastperspektivfönster och så vidare. Med detta i åtanke la Gärds härads hembygdsförening in en ansökan om utredning av byggnadsminnesförkla ringen. Regionmuseet i Kristianstad har gjort en omfat tande utredning där två erfarna byggnadsantikvarier
”... att Blåherre mölla väl uppfyl ler de krav som ställs för att bli byggnadsminne.”
och en arkitekt har utrett byggnadernas värden. Deras slutsats blev inte helt oväntat att Blåherremölla väl upp fyller de krav som ställs för att bli byggnadsminne. Som komplement till Regionmu seets utredning har jag utfört arkivsökning och intervjuer med folk som på olika sätt varit involverade med bygg naderna genom åren. Nu har Gärds härads hembygdsför ening initierat en namninsamling för att göra det möjligt för allmänheten att stödja bevarandet av en oas som vi inte har råd att förlora. Avsikten med namninsamlingen är att visa att det finns ett stort allmänt intresse av att den unika kvarnen skyddas för kommande generationer.
Kalle Melin byggnadsarkeolog och timmerman
Länk till uppropet finns på Gärds härads hembygdsförenings hemsida och på Blåher remöllas hemsida, www.blaherremolla.se.
Detalj av möllans fasad, Innanför finns kvarnens vattenhjul. Foto: Henrik Nilsson
Kakelugnar för alla smaker
Kakelugnar i massor på Jan-Eriks lager.
Lördagen den 9:e april samlades vi hos Mattiassons kakelugnsmakeri utanför Ängelholm.
Solen strålade från en klarblå himmel men trots det vackra vårvädret så var vi ett 25-tal medlemmar som ville veta mer om kakelugnen och dess historia. Efter en både vacker och god förmiddagsfika så berättade ägaren Jan-Erik Mattiasson om dagens program.
Först fick vi lyssna på Henrik Ranby, stadsantikvarie i Höganäs, som berättade om kakelugnar som är tillver kade av Höganäsbolaget. Enligt företagets arkiv har de aldrig tillverkat kakelugnar, men Henrik hade av olika anledningar hittat bevis för motsatsen. Det blev ju så klart en sporre för att leta vidare efter dess historia, om det fanns någon? Nu, efter ett års forskande på fritiden så har han skrivit en bok i ämnet som kommer ut under året.
Henriks letande visade att de tillverkades mellan år 1900-1914 och hade en mycket speciell konstruktion och placering i husen, därför gick det att identifiera dem utan att behöva titta efter stämplar på baksidan av kaklen. Idag finns det ett 20-tal ugnar kvar i Kullabygden men betydligt fler revs ut på 50-talet, när centralvärmen gjorde sitt intåg i hemmen. Det är en rätt så enkel ugn med 3 rökgångar, avsedd för arbetare på bolaget till att värma sina hus med och sin löneförmån, stenkol.
Ett kännetecken är att själva eldstadsdelen (undre livet), är tillverkad av gjutjärn för att tåla de höga temperatu 8 rerna som stenkol kan ge. Att ha den delen i gjutjärn har anor från 1600-talet och användes bl.a. i Tyskland medan det var ovanligt i Sverige.
Ett annat kännetecken med ugnen är att den alltid place rades mitt i en vägg, alltså i 2 rum samtidigt. Man eldade från ett rum och i det andra rummet så värmde baksidan på ugnen. Centralvärme för 2 rum alltså. Enligt Henrik så var ugnarna rätt så likartade. Sockel, sims och krön var ofta samma medan mönstret på bladkaklen fanns i 6 st. varianter. Glasyren var oftast i majolika som är en tunnflytande glasyr vilket gör att färgen skiftar från grönt till brunt beroende på bl.a. glasyrens tjocklek och brän ningstemperaturen. Det fanns även en rödbrun glasyr som användes ibland.
Sedan fick vi en guidad rundvandring i Jan-Eriks kakel ugnsutställning. Där finns ett 25-tal olika kakelugnar från olika stilperioder och tillverkare. Han berättade att bara i Ängelholm så fanns det tidigare 3 st. kakelugnsmakare varav en är representerad i utställningen. Annars var det Karlskrona och Uppsala/Ekeby kakelugnsfabriker som var dominerande på den svenska marknaden på tidigt 1900-tal. Den äldsta ugnen i utställningen är tillverkad i Näsum vid Kristianstad på mitten av 1800-talet. Lite sliten men massor av patina. Han berättade om olika ut förande av ugnar. Fyrkantiga, runda för hörn och runda mot nisch.
Vi fick se en bildserie på nerplockning och uppmurning av befintlig ugn. Vad man ska tänka på och hur viktigt det är att man märker upp kaklen så att de kommer på rätt plats när den muras upp igen.
Därefter blev det praktisk visning av hur man ska elda i kakelugn. Bl a är det viktigt är att ha eldhunden under brännet i framkanten av eldstaden.
På vägen till middagen så stannade vi till i ett av Jan Eriks kakelugnslager. Det var intressant att se så många olika ugnar utlagda på golvet som olika pussel. Längs med väggarna fanns de flesta ugnarna, som var väl pack ade i massor av bananlådor. Vi insåg att det finns väldigt många ugnar i hans lager, så det borde nog finnas något för allas smak.
Efter middagen så lyssnade vi till Hans Lundqvist från SIMAB som bl.a, utför brandskyddskontroller av eldstä der i Ängelholms kommun. Han berättade att det kom en ny lag 2004 som innebär att det är kommunens skyldig het att brandskyddskontroller blir utförda. Oftast har det gjorts en upphandling så att det görs av en entreprenör. Lagen innebar att hela Skåne har samma regler angående brandskyddskontroller m.m. så att det inte skiljer mellan olika kommuner. I och med lagen så blev det också tillåtet 1.När brasan tändes bör spjället vara fullt öppet.
2.Veden tändes lättare och brasan brinner jäm nare, om veden lägges på ett underlag bestående av ett tvärlagt vedträ eller två korslagda trän eller en s. k. Vedbock av järn, än om den reses.
den.
3. När veden väl fattat eld stängas innerluckorna och öppnas draghålen i luckorna. Härefter tillskjutes spjället så mycket, att brasan brinner tyst, dock med aktgivande på att ingen röklukt uttränger ur eldsta 4. När brasan är till hälften utbrunnen, öppnas spjäll och luckor, och brasan omröres, så att brän derna bliva liggande ovanpå glöden. Härefter stängas luckorna åter och spjället tillskjutes i sitt förra läge.
5. När brasan brunnit ut, omröres glödhögen, på det att ingen brand må lämnas kvar bland glöden. Härefter stängas luckorna, och spjället skjutes så långt som kan ske, utan att os kännes ovanför luck orna.
6. Efter några minuter och sedan ingen blå låga mera synes ovan glöden, stänges spjället helt. Önskar man sedan påskynda rummets snabba uppvärmning, kan man öppna luckorna så att värmen från den röda glöden och eldstaden strömmar ut i rummet. De glödande kolen osa nämligen ej, då de äro så relativt utbrända.
7. Eldstaden hålles alltid ren från aska, som hin drar förbränningen.
för privatpersoner att sota sin egen skorsten förutsatt att man har den rätta kunskapen för sådant.
Vidare förklarade han hur ofta olika sorters eldstäder ska sotas beroende på bränsleslag och eldningsfrekvens. En flitigt eldad kakelugn ska sotas 1 gång per år, medan en som bara används för trivseleldning på helger behöver sotas vart 4:e år. En kakelugn visar sig också vara skon sam mot skorstenen eftersom rökgastemperaturen ligger på ca 200C medan en många vanliga kaminer har värden runt 300C .
Efter en frågestund så blev vi uppdelade i 2 grupper där den ena gruppen fick se Hans-Erik och hans kollega Joel utföra provtryckning av en kakelugn. Det blev också fler frågor runt drag, sotning, skorstenar etc.
Den andra gruppen fick se hur det går till att mura upp en del av en kakelugn. Imantz (en av Jan-Eriks anställda) som är utbildad kakelugnsmästare i sitt hemland Lettland visade oss hantverket. Hur man sätter bladkakel med lerbruk och te gelflis i skarvarna. Varefter ”kärringen” (en bräda) läggs ovanpå för att hålla det på plats under torkningen.
Vi fick också se honom hugga till ett bladkakel för att få en alldeles slät kant, som man måste ha första gången man sätter ett kakel, för passformens skull. Detta gjorde han med stor skicklighet med hjälp av en speciell kniv och en liten hammare. Många års träning bidrog också till det fina resultatet. Knepet för att få så smala fogar, som det ofta är på kakelugnar, är stor noggrannhet. Först ritsar man glasyren efter en stållinjal innan man hugger kaklet rätt. Till sist slipar man kanten med en slipsten.
Som så ofta när man lyssnar på väl insatta och engage rade personer så gick klockan fort.
Dagen var över och vi vände hemåt med mer kunskap om kakelugnar. Efter en trevlig och intressant dag tackar vi Jan-Erik som samordnade hela dagen och sist men inte minst hans fru Anna som skötte markservicen.
Johan Engström foto: Eleonore Nilsson Odén Fler bilder på nästa sida!
9 Så här lägger man in ved i en kakelugn, näver längst ner, spintstickor och vedträn överst.
Imantz, kakelugnsmakare från Lettland, ett land med lång tradi tion av kakelugnar, visade im ponerade kunskap om det specifika hantverket.
Här visar Imantz hur man bereder ett helt nytt kakel, som då måste skäras till i kanterna för att passa in.
Här mäts rökgaserna vid eldning.
Olika kakelugnar beskådades i visningslokalen, där Jan-Erik byggt upp tomma skal av kakelugnar, så att man kan välja på rot, som man säger.
10
Sådana är skåningarna
”
Då vi besöka en person, se vi icke blott, huru han bor, huru han är klädd, och vad han bjuder till daglig föda, utan vi lära äfven känna hans mest utmärkande egenskaper. Sålunda finna vi snart, om han är glad eller ledsen, trög el ler liflig, lugn eller häftig o. s. v. De egenskaper, som mest framträda hos en person, sägas utgöra hans skaplynne. I allmänhet kan man säga, att vänlighet och gästfri het, ärlighet och pålitlighet äro grunddragen i det skånska folkets skaplynne, men dock har det skiljaktiga sidor i skogsbygden, på slätten och vid kusten.
Skogsbon, som knogar mellan backar och stenar för att framlocka en delvis klen skörd ur den magra jorden, är rask i sina rörelser, snabb i sina beräkningar och hastig till lynnet, men saknar uthållig het, när det gäller långvariga och mödo samma sysselsättningar. Slättbon däremot, från barndomen van vid tunga göromål, är långsam i sitt tal, trög i sina vändningar, lugn och godmodig till lynnet; men han är också orubblig i sina beslut samt seg och ihär dig, äfven om det är fråga om ett ansträngande kroppsarbete. När kustbon blifver retad, griper han ofta till den råa styrkan och låter därigenom tala om sig som envis, häftig och vild - ett lynne, som ammats upp under ett farligt liv på ett oroligt haf i kamp med storm och vågor.
”
Sista chansen!
Pappspännarkurs på Målens gård Lördag 11juni kl 9.30- 16.00
Plats: Målens gård i Oppmanna, nordöstra Skåne Kursledare: Katarina Olsson Pris: 400 kr per person. Max 12 deltagare Medtag oömma kläder, matlåda, dricka och verktyg om du har.
Anmälan sker
omgående
på [email protected] eller per telefon 0739-324517 till Christer Fahlström.
Anmälan är bindande. Vägbeskrivning ges vid anmälan.
Teckning: Eleonore Nilsson Odén
Medlemsavgiften
Bästa/bäste medlem!
Får du en påminnelselapp om medlemsavgiften med detta nr, så har du sannolikt glömt betala medlems avgiften. Det innebär tyvärr att du missar blad nr 3 i höst. Stämmer det inte? Ring eller maila i så fall vår kassör Christer Fahlström, på tel 0739- 32 45 17 eller epost [email protected]!
11
"Hylta-Pelle" och hans allmogekistor
detta även som efternamn.
I det vackra och varma sommar skånska allmogekistor. bruk. Här har alla ekono mibygg n a d e r n a rivits och ersatts med dessa ”plåt skjul” som måste till för att härbärgera de stora maski nerna man använder idag.
av ca 50-60 kistor och ”lite annat”.
tre olika nycklar för ”Hylta Pelle” kallades Per-Axel Hylta i sin ungdom när han gick i sko lan i Kristianstad av klasskamraterna som var från stan. Varför? Jo, han kom från Hylta och använder numera vädret, samlades en liten men tapper skara för att titta på mångsamlaren/ sysslaren Pelle Hyltas samling av Först berättade han om gården, som på slutet ägdes av ett par syskon, som höll det hela i stånd men inte mer. Jämför med Per Hans! Sedan avstyckades gården och den har därmed kommit att behålla sitt ursprungliga utseende. Till skillnad från de omgivande gårdarna, där det fortfarande bedrivs lant Tidigare samlade han på allt gammalt, men till slut satte hustrun stopp. Allt järn samlades ihop och såldes, ladu gården högtrycktvättades och här finns idag hans samling Här finns enkla allmogekistor, kistor från högre stånds familjer, från olika kistemålare, kistor med alla slag möjliga och omöjliga motiv. En finare kista som krävde kan osten antingen mogna eller torka. att öppnas, och har silverplåt på locket.
som dessut om kunde låsas med två häng lås. En enk lare, enfärgad officerskista namnet ingraverat i en Det märkligaste i samlingen är en ostkista eller bur, som skall hänga på väggen utomhus för att förvara ost i. Här 12 Ofta får han tag i kistor där locket är borta eller så illa ska dat att det inte går att göra vid. Då slaktar man kistan, dvs. man sågar av den så att den rikt dekore rade framsidan sparas. Kan hängas på väggen som prydnad!
Här fanns även en del möbler, bl.a. kökssoffor, ett par mycket intressanta skåp och en stol/fåtölj som på ett smart sätt kunde omvandlas till en säng för ett barn. H ö g s t upp under taket tronade en stor spark, som var av sedd att dras av en häst. Även skaklarna finns kvar. Vivi-Ann och Pelle bjöd sedan alla på kaffe och underbar äppelkaka i trädgården. Här ligger bostadslängan inte i öst-västlig riktning som en skåne länga skall, utan i nord-sydlig riktning, vilket innebär att man har sol på terrassen och trädgården en stor del av eftermiddagen. En stor härlig trädgård med många gamla fruktträd, både äpplen och päron, samt givetvis egna od lingar.
Vi fick även ta en snabb titt på bostadslängan invändigt, där man behållit de gamla takbjälkar na, men gjort vissa ändringar i rumsin delningen. Längan är mycket ljus invändigt då det finns fönster åt båda håll och från vardagsrummet, f.d. salen, har man genom gavelfönstren en fin utsikt mot Lund. Här, har man liksom på alla andra bondgårdar förr i världen, förvarat säd på loftet. Men loftet är numera inrett.