Transcript Läs hela projektsammanfattningen här

®
SkolFam 2
- Skolsatsning i familjehemsvården
Projektsammanfattning
NORRKÖPINGS KOMMUN I SAMARBETE MED:
Projektsammanfattningen är tänkt som ett komplement till den poster som beskriver resultat från
arbetet i SkolFam® 2. En fullständig projektrapport kommer att färdigställas under hösten 2011.
Bakgrund
Samstämmig forskning (Vinnerljung et al, 2010), (Jackson, 2001), visar att familjehemsplacerade
barn oftare än andra underpresterar i skolan, trots att deras begåvning i genomsnitt är normal.
Barnen har som grupp en högre risk för sociala problem och psykisk ohälsa, jämfört med barn som
inte är familjehemsplacerade. Goda skolresultat har visat sig vara en skyddande faktor.
Helsingborgs stad startade SkolFam® i projektform 2005 och genomförde detta pionjärarbete till
2008. Grundprincipen för SkolFam® är att i samverkan mellan socialtjänst och skola, kartlägga och
individanpassa insatser för placerade barns lärande. Arbetet i Helsingborgs stad gav goda resultat,
arbetssättet permanentades. (Tideman, Vinnerljung, Hintze, Aldenius, 2011).
Stiftelsen Allmänna Barnhuset tog initiativet till ett nytt SkolFam® och medel beviljades av
Myndigheten för Skolutveckling (idag Skolverket) till ett SkolFam® 2, ett samverkansprojekt med
forskarstöd mellan Norrköpings kommun och Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Projektet pågick mellan april 2008 och juni 2011. Efter utvärdering av resultaten permanentade
även Norrköpings kommun verksamheten. Barn i årskurs 1 till 5, som placeras långsiktigt i
familjehem, kommer att ingå i SkolFam®. Fler kommuner replikerar SkolFam®. Gävle och Angered
har börjat sitt arbete, medan några kommuner i Västra Götaland och i Storstockholmsområdet
befinner sig i ett inledningsskede.
Projektet SkolFam® 2 har fått vetenskapligt stöd av professor Bo Vinnerljung, som är en ledande
auktoritet inom forskning som rör socialt utsatta barn i samhället.
FORUM -Forskningscentrum för psykosocial hälsa, under ledning av docent Anders Tengström,
har fått Socialstyrelsens uppdrag att utvärdera SkolFam®.
Urval
24 barn i SkolFam® 2 testades vid den första kartläggningen. Det var lika många flickor som pojkar.
Barnen var i åldrarna sju till fjorton år och gick i grundskolans årskurs 1 till 6 då projektet startade.
Sammanlagt har 21 barn testats vid projektets båda kartläggningar.
Metod
Varje barns förutsättningar för lärande kartlades av barnets socialsekreterare, specialpedagog och
psykolog. Resultaten av kartläggningen, som innefattade intervjuer, tester och frågeformulär,
analyserades och sammanställdes.
Vid ett möte i skolan med representanter från barnets nätverk, upprättades utifrån kartläggningen en
gemensam handlingsplan. Planen beskrev på ett konkret sätt vilket anpassat stöd barnet behövde för
att utvecklas optimalt. Stödet kunde omfatta insatser såväl i familjehemmet som i skolan.
Två år efter att handlingsplanen skrevs gjordes en utvärderande kartläggning. Under perioden
mellan kartläggningarna följdes planen upp vid möten i skolan och genom konsultation till teamet
runt det placerade barnet. Fortbildningsdagar för skolor och familjehem anordnades också. Den
utvärderande kartläggningen gjordes av psykologen och specialpedagogen med samma tester och
skattningsinstrument som vid det första tillfället.
Resultaten analyserades och en framtidsplan togs fram för varje barn. I den beskrevs hur arbetet
under barnets grundskoletid borde utformas för att ge honom eller henne förutsättningar att läsa
vidare på önskat gymnasieprogram.
2
Resultat
Helsingborgs stad redovisar resultaten för de 24 barn som fullföljde projektet mellan 2005 och 2008
i en rapport som återfinns på http://www.skolfam.se. På samma websida finns en länk till en
vetenskaplig artikel om projektet som publicerades i Adoption & Fostering vol. 35, nr 1: 2011.
Intellektuell begåvning
Den intellektuella begåvningen, så som den mäts i testet WISC-IV, ökade inom alla indexskalor och
i hela skalans index. Ökningen var signifikant med konfidensintervallet 95 % i perceptuellt
funktionsindex, arbetsminnesindex och snabbhetsindex. I verbalt funktionsindex och hela skalans
index var ökningen även signifikant med ett snävare konfidensintervall om 99,9 %.
Medelökningens storlek framgår av diagrammet, figur 1.
WISC-IV Index m edelvärde
N=21
130
+ 6,5%
+ 5,1%
+ 8,5%
+ 6,4%
+ 8,4%
***
*
*
*
***
Wechslerskala
115
101,3
100
95,1
102,7
97,8
96,3
88,8
99,4
94,9
89,1
91,7
i.s = icke signifikant
*
p < 0.05
** p < 0.01
*** p < 0.001
85
70
Verbal
Perceptuell
Arbetsminne
Snabbhet
Helskala
Figur 1. Medelvärden för utredande, respektive utvärderande
kartläggning av intellektuell begåvning
Arbetsminnesträning
För de barn som vid den första kartläggningen fick lågt resultat i arbetsminnesindex,
rekommenderades systematisk datorbaserad arbetsminnesträning. Totalt fick 11 barn en sådan
insats, antingen med Cogmed RoboMemo, eller med Kognitiva kompaniets Minneslek. Studeras
arbetsminnesindex för barnen som inte fick datorbaserad arbetsminnesträning, var medelökningen
1,5 skalsteg på Wechslerskalan. Barnen som fick arbetsminnesträning ökade i medel 13,0 skalsteg
på samma skala. Skillnaden mellan de två grupperna var signifikant med konfidensintervallet 95 %.
Figur 2.
En tendens till utfall av arbetsminnesträningen kunde ses även i matematikdiagnoserna, men inte i
någon annan av de variabler som ingick i studien, figur 6.
3
WISC-IV AI medelvärde
utan respektive med träning
130
Wechslerskala
115
N=10
N=11
+ 1,5%
+ 16,6%
101,9
100,4
100
91,3
85
78,3
70
Utan AM-träning
Med AM-träning
Figur 2. Utfall av arbetsminnesträning, mätt med WISC-IV arbetsminnesindex.
Pedagogiska tester i ämnet svenska
Resultaten i de pedagogiska testerna anges i Stanineskalan, 1 – 9. I ämnet svenska var resultaten
överlag positiva, figur 3. Testet Meningskedjor hade ett resultat som var signifikant med ett
konfidensintervall på 99 %. I DLS-testen Ordförståelse och Läshastighet med förståelse indikerade
medelvärdena att eleverna utvecklats, även om antalet barn var för litet, och spridningen för stor, för
ett signifikant resultat.
DLS och läskedjor
9
8
Stanineskala
7
N=18
N=12
N=15
N=12
N=18
N=12
+ 22,2%
+ 18,9%
+ 6,2%
+ 22,0%
- 2,7%
+ 33,3%
i.s.
i.s.
i.s.
i.s.
i.s.
**
6
5
4,3
3,7
4
3,0
3,7
3,1
4,5
4,2
4,3
4,2 4,1
3,4
3,3
3
2
1
Ordförst.
Läshast.
Rättstavning Teckenkedjor
Ordkedj.
Meningsk.
Figur 3. Medelvärden för utredande, respektive utvärderande kartläggning av de pedagogiska
testerna.
4
Känslomässig status
I självskattningsformuläret Becks Ungdomsskalor var medelvärdena helt genomsnittliga i den första
kartläggningen. Standardavvikelsen (spridningen) var stor och några barn hade mycket höga nivåer
av ångest, nedstämdhet, ilska eller normbrytande beteende. I den andra, utvärderande
kartläggningen var standardavvikelsen fortfarande stor.
Den femte skalan, självbild, i Becks formulär, påvisade en medelvärdesökning på 18,2 %. Denna
ökning var signifikant med ett konfidensintervall på 95 %. Även här var spridningen stor. Figur 4.
Becks ungdomsskalor
N=21
100
- 17,1 %
- 9,3 %
+ 6,3 %
- 12,9 %
+18,2 %
i.s.
i.s.
i.s.
i.s.
*
51,2
46,4
50,153,2
59,6
51,9
Depression
Ilska
Percentilskala
75
66,0
56,7
50
47,0
55,8
25
0
Ångest
Normbrytande
Beteende
Självbild
Figur 4. Medelvärden för utredande, respektive utvärderande kartläggning av Becks
ungdomsskalor.
Adaptiva färdigheter*
Adaptiva färdigheter, så som de mäts i skattningsskalan ABAS-II, visade låga medelvärden i den
utredande kartläggningen. En skillnad mellan lärarskattningarna och familjehemsskattningarna
noterades. Familjehemmens bedömning av barnens kognitiva och sociala färdigheter var lägre än
lärarnas. Vid den utvärderande kartläggningen hade medelvärdena i totalskalan ökat 4,9 % i
lärarbedömningarna och 6,5 % i familjehemmens bedömning. Ingen av dessa
medelvärdesförändringar var signifikanta. Figur 5.
* Adaptiva färdigheter är de praktiska och vardagliga färdigheter som en individ behöver för att
kunna anpassa sig till de krav omgivningen ställer, inklusive förmågan att ta hand om sig själv och
samspela med andra.
5
ABAS-II Generella Adaptiva Färdigheter
130
N=21
N=20
+ 4,9%
+ 6,7%
i.s.
i.s.
115
100
91,3
87,0
85,7
85
80,5
70
Lärarbedömning
Föräldrabedömning
Figur 5. Medelvärden för utredande, respektive utvärderande kartläggning av ABAS-II, totalskalan
Generella Adaptiva Färdigheter.
Matematik
Ett av de mest tydliga utfallen i SkolFam® 2 var barnens resultat på matematikdiagnoserna i Olof
Magnes test, figur 6. Mätvärdena som den utredande kartläggningen gav, var låga och avslöjade
omfattande kunskapsluckor hos barnen. Uttryckt i stanineskalan var medelvärdet 2,65, klart under
genomsnittet. Medelvärdet i den utvärderande kartläggningen hade ökat till 4,27, vilket också var en
signifikant ökning med ett konfidensintervall på 99 %. En intressant observation var att medelvärdet
för barn som fått datorbaserad arbetsminnesträning ökade mer och var högre i matematiktestet vid
den utvärderande kartläggningen, än medelvärdet för barn som inte fått denna insats.
Magnes matematik relaterat till Arbetsminnesträning
9
N=10
N=10
N=20
+ 28,3%
+ 111,0%
+ 61,1%
8
Stanine
7
**
6
5
4,43
4,11
4
4,27
3,20
2,65
3
2,10
2
1
Utan AM-träning
Med AM-träning
Total
Figur 6. Medelvärden för utredande, respektive utvärderande kartläggning Olof Magnes
matematikdiagnos. Uppdelat i grupper utan och med arbetsminnesträning, samt total.
6
Kvalitativa erfarenheter
Arbetet med SkolFam® 2 har givit ringar på vattnet i olika delar av organisationen och i skilda
sammanhang, vilket bland annat har lett till en ökad dialog mellan familjehem och skola och ett mer
fokuserat pedagogiskt stöd till barnet.
Barn, som fått arbetsminnesträning, har själva märkt att de fått en förbättrad koncentrationsförmåga
och förmåga att hejda impulsiva beteenden. Detta har även deras lärare och familjehemsföräldrar
uppmärksammat.
Några barn som vid första kartläggningen visat goda resultat, har i andra kartläggningen inte lyckats
lika bra, vilket visar att goda resultat inte får utesluta insatser. Handlingsplanen för dessa barn måste
innehålla konkreta metoder för utveckling på deras nivå.
Lärare har signalerat till SkolFam®personalen när barnen tappat fokus på skolarbetet. Skolpersonal,
förälder/familjehem, socialsekreterare och barn har då omedelbart träffats och den negativa trenden
har kunnat brytas. Barnen har fått insikt om att alla vuxna i deras nätverk reagerat, brytt sig om, och
funnits till hands för att hjälpa honom eller henne att komma tillrätta med studiesituationen.
Barnen kan ha kommit på god väg in i grundskolan med omfattande kunskapsluckor i något ämne.
Det kan vara svårt och ibland upplevas stigmatiserande för eleven att börja med grundläggande
träning i exempelvis matematik eller läsning. Erfarenheten är att den träningen har varit helt
nödvändig. När kunskapen och färdigheterna väl etablerats, har barnen utvecklats snabbt i ämnet.
I matematik har rekommendationen varit algoritmräkning (uppställningar), för elever med svagt
arbetsminne. I algoritmräkning, som är automatiserad, har elever färre samtidiga komponenter att
hålla i minnet, vilket leder till fler lyckade uträkningar.
Kartläggningen av barns kunskaper och förutsättningar för lärande med standardiserade
testinstrument, har lett till att vissa kunskapsluckor upptäckts. Kunskapsluckor, som kanske inte
annars hade blivit synliga, beroende på att vissa barn utvecklat strategier för att dölja sina
svårigheter. Kartläggningen har klargjort för pedagoger och familjehemsföräldrar vilka luckor just
deras barn haft, och hur de har kunnat åtgärdas, ofta utan att extra resurser tillförts.
Genom regelbundna uppföljningsmöten, i snitt två gånger per termin, har familjehem, lärare och
ibland föräldrar fått tillfälle att samarbeta kring barnets utveckling. En arbetsallians har skapats, där
alla haft möjlighet att ge/få råd, ställa frågor, informera, dela med sig av idéer och kunskaper, vilket
skapat ett positivt samarbetsklimat. Pedagogisk personal kan ha upplevt en viss förväntan att visa
resultat, eftersom barnets kunskapsutveckling kontinuerligt följts upp.
När socialtjänsten planerat för ett barns hemflytt till föräldrar efter en familjehemsplacering, har
barnet ”flyttat hem mentalt” från det tillfälle det informerats om planerna. Skola och familjehem har
behövt arbeta aktivt med konsekvenserna av förhandsbeskedet, då barnet inte längre vårdat sina
kamratrelationer, sitt skolarbete eller sina fritidsaktiviteter.
7
Slutsatser
De goda resultat som Helsingborgs stad (Tideman, Vinnerljung, Hintze, Aldenius, 2011)
rapporterade, bekräftas i föreliggande studie. En fokuserad insats med valida
kartläggningsinstrument och pedagogiska insatser, gav mätbara positiva resultat. Resultaten kan på
goda grunder antas stärka förutsättningarna för livskvalitet för barn i social dygnsvård. I SkolFam®
2 finns också stöd för att arbetsminnesträning har fått avsett utfall på de barn som fick insatsen.
Mot bakgrund av resultaten föreslås fortsatta studier innefatta forskning om vilka pedagogiska
metoder/modeller som är effektiva för olika elevers lärande, samt randomiserade studier med
kontrollgrupp. Det behövs utökad kunskap om utfallet är ett resultat av kartläggningen i sig, den
särskilda uppmärksamheten som barnet fått, eller de individanpassade insatserna. För att veta hur
interventioner som SkolFam® påverkar barnens livskvalitet i vuxen ålder behövs longitudinella
studier.
Rekommenderad litteratur
Jackson, S., Martin, P.Y. (1998). Surviving the care system: education and resilience. Journal of
Adolescence 21: 569–583
Jackson S. (2001). Nobody Told us School Mattered, London: BAAF.
Kjellén, G. (2010). Att läsa är livsviktigt –om familjehemsplacerade barns läsning och skolgång.
Rapport från ett forskningsprojekt. Göteborgs universitet. Institutionen för socialt arbete. Stiftelsen
Allmänna Barnhuset
Osborne, C., Alfano, J., Winn, T. (2010). Paired reading as a literacy intervention for foster
children. Adoption & Fostering 4: 17-25
Tideman E., Vinnerljung B., Hintze K., Aldenius A. (2011). Improving foster children´s school
achievements Promising results from a Swedish intensive study, Adoption and Fostering 35 pp 4456.
Vinnerljung, B., Öman, M., Gunnarson, T. (2005). Educational attainments of former child welfare
clients – a Swedish national cohort study. International Journal of Social Welfare 14: 265–276
Vinnerljung B., Berlin M. och Hjern A. (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam
utveckling hos barn, i Social Rapport 2010, pp 228–66, Stockholm: Socialstyrelsen.
8