Transcript Tillsammans tar vi ansvar för alla barn

SkolFam
− Skolsatsning inom familjehemsvården
Ett forskarstött utvecklingsarbete i Helsingborgs stad
Fakta om SkolFam
• Fokus på förbättrade utbildningsresultat för
familjehemsplacerade barn
• Startade i projektform 2005 i samverkan
mellan socialtjänst och skola
• Utvärderades av forskare 2008 med
positiva resultat
• Idag en permanent del av
familjehemsvården i Helsingborgs stad
Utbildningens betydelse för alla barn
• Betygen i årskurs nio är avgörande för om barn
går vidare i sin utbildning eller inte, oavsett
socioekonomisk bakgrund.
• Låga eller ofullständiga betyg är en klar riskfaktor
som kan innebära försämrade livschanser i vuxen
ålder.
• Frånvaron av ”skolmisslyckande” är den starkast
skyddande faktorn.
Bakgrunden till SkolFam
Jämfört med genomsnittet har de familjehemsplacerade
barnen i högre utsträckning:
 Mycket dåliga skolresultat
 En väsentligt lägre utbildningsnivå
 Hög risk för suicid
 Förhöjda risker för missbruk och psykisk sjukdom
 En högre andel tonårsgraviditeter
 Högre risk för arbetslöshet
Kort fakta om projektet 2005-2008
• 25 barn = ”25 projekt”
• 24 familjehem
• 22 skolor
• 2 kartläggningar/barn
Arbetsgången i SkolFam
Lärare/ skola
Elev
Familjehem
Tid: 2 år
Kartläggning 1
Plan/insatser/uppföljning
Kartläggning 2
Processen steg för steg
Fr.o.m. ht 2010
även
kartläggning av
hälsa
Överföring från
socialsekreterare
Möte med
familjehemmet
Möte med skolan
Pedagogisk och
psykologisk
kartläggning 1
Behovsanalys
Återkoppling till
familjehemmet,
skolan och barnet
Utbildningsplan
Insatser och
uppföljning under
två år
Pedagogisk och
psykologisk
kartläggning 2
Fortsatt
uppföljning
Områden som kartläggs
•
Läsning och skrivning
•
Matematik
•
Kognitiv förmåga
•
Välmående, beteendeproblem och prosocial förmåga
•
Relation mellan lärare och elev
•
Hälsa (fr. o. m. hösten 2010)
Psykologisk kartläggning
Tester:
• WISC (begåvningskartläggning)
• ABAS (mätning av anpassningsfärdigheter i olika vardagsmiljöer)
• Beck (bedömning av emotionell och social problematik)
• SDQ (skattning av styrkor och svårigheter)
• Relation mellan lärare och elev
(känslomässigt/kunskapsmässigt)
Pedagogisk kartläggning
Tester:
• Vilken bild är rätt?
• DLS läshastighet med förståelse
• DLS rättstavning
• DLS ordförståelse
• Läskedjor
• Olof Magnes matematikdiagnoser
• Observation av barnet i klassrummet
• Vid behov: Inlärningsstilsanalys, fonologiska tester,
”fria skrivningar”, nationella prov.
• Skattning av ”skolkompetenser”
Erfarenheter efter kartläggning 1
•
Barnen är normalbegåvade
•
Barnen är relativt väl emotionellt fungerande
•
Barnen har relativt bra självbild
MEN:
•
•
•
De flesta, 15 av 25 barn, ”underpresterar” i skolan
(i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet)
Många av lärarna övervärderar barnens prestationer
Testerna/ kartläggningen och de individuellt anpassade insatserna leder
snabbt till markanta förändringar för många enskilda barn
Exempel
Eleven ”underpresterar” i ämnena svenska och matematik
(i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet).
Pedagogisk kartläggning
WISC
140
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
9
8
92
100
7
6
5
4
3
2
2
1
1
0
Verbal
Performance
Ordkedjor
Matematik
WISC = Wechsler Intelligence Scale for Children (begåvningskartläggning)
Utvecklingsbehoven styr insatserna
Utvecklingsområden/ mål
Genomförda aktiviteter
•
Skriva, läsa, matematik
•
Pedagogisk handledning; exempelvis
MG-programmet
•
Socialt samspel
•
Psykosocial handledning/ klassrumsklimat/
organisation
•
Självförtroende, ambition, autonomi
•
Synliggörande av kompetens - strategier för
undervisning
•
Fysik (ex: motorik, syn, hörsel)
•
Handledning kring motorik - kontakter med
experter: MTI, FMT m.fl
•
Självkänsla, mående
•
Samtal med barn/ kontakt med BUP
•
Allmänbildning, ordförråd
•
Handledning till familjehem
•
Göra läxor
•
Skapa förutsättningar för hemarbete
Erfarenheter efter kartläggning 2
Skolsatsning ger resultat!
•
Barnen visar en markant högre kognitiv prestationsförmåga
•
Medelvärdena har förbättrats i nästan alla pedagogiska tester
•
Läshastigheten har markant ökat bland barnen
•
Relationer och prosocial förmåga har förbättrats bland barnen
MEN:
•
Några av barnen mår emotionellt sett sämre enligt självskattning. Trots
detta har barnen gjort pedagogiska framsteg.
•
Områdena matematik och ordförståelse behöver generellt sett förbättras
och utvecklas (arbetsmetoder och inlärning).
WISC
Ordkedjor
Utveckling för de 11 elever som vid
kartläggning 1 hade lägst värden
9
8
7
S
t6
a
n5
Ordk. 1
Ordk. 2
i
n4
e
3
2
1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Matematik
Utveckling för de 10 elever som vid kartläggning 1 hade lägst värden
9
8
7
S6
t
a
5
n
i
4
n
e
3
Ma 1
Ma 2
2
1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Upplevda framgångsfaktorer i arbetet
•
Problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation
•
Kartläggningen – vikten av att kartlägga barnens förutsättningar och synliggöra
behov
•
Anpassning av det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov ; pedagoger drar
nytta av coaching och får nya professionella verktyg
•
Arbetsalliansen – den allians som skapas mellan involverade parter
•
Rektorn är med i arbetsprocessen
•
Arbetsmodellen – kontinuerlig systematisk uppföljning av arbetet
•
Familjehemmens och föräldrarnas kompetens synliggörs inför skolan
•
Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan
Spridning till fler kommuner
• Stor nationell uppmärksamhet
• Replikering av SkolFam i Norrköping; fler kommuner vill börja
• Stiftelsen Allmänna Barnhuset stödjer spridningen
• Kommande manual säkrar kvalitet och långsiktighet i arbetet
Frågor?