Transcript Kartläggning - Sveriges Kommuner och Landsting

PRIO-projektet
för att förbättra den
svenska skolan
”Det anmärkningsvärda med
forskningsresultaten är att de visar att de
största effekterna på elevernas lärande
uppnås när lärare börjar lära av sin egen
undervisning”
John Hattie, ”Visible Learning”
(en granskning av mer än 50 000 studier om vad som påverkar
elevers studieresultat)
Bakgrund
PRIO – Planering, Resultat, Initiativ och
Organisation – är ett projekt som sedan
januari 2012 drivs av Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) och Stockholms stad.
Projektet har utvecklats med stöd av
konsultbolaget McKinsey & Company.
PRIO bygger på slutsatserna från
McKinseys två rapporter om framgångsrika
skolsystem från 2007 och 2010, men även
annan aktuell internationell forskning om
vad som påverkar elevers studieresultat.
Projektet har genomförts på två pilotskolor i
Stockholms stad: Maltesholmsskolan (F-5)
och Aspuddens skola (F-9).
Målet – en lärande organisation
Projektet har som övergripande mål att
varaktigt höja kunskapsresultaten i den
svenska skolan. Fokus har legat på att
utveckla skolans interna processer och
arbetssätt för att skapa en mer lärande
organisation.
Det handlar framförallt om att stärka
det kollegiala samarbetet och att utveckla
processer som styr skolans resurser dit de
gör störst nytta.
Projektet har aldrig haft som utgångspunkt
att spara pengar, all eventuell
kostnadseffektivisering har oavkortat
återinvesterats i verksamheten.
Projektets tre faser
Projektet genomfördes under vårterminen
2012 i tre till varandra länkande faser
innehållande:



Kartläggning
Lokal anpassning
Genomförande
Genomförande
Lokal anpassning
Kartläggning
Kartläggning
Vid kartläggningen låg fokus på att samla
in och sammanställa data för att få en
gemensam bild av skolans styrkor och
utvecklingsområden. Det handlade om
befintlig dokumentation, observationer
av möten, klassrumsbesök, tidsloggning,
och en stor mängd djupintervjuer.
Kartläggningen avslutades med att
skolledningen fick självskatta skolan
med hjälp av ett särskilt framtaget
diagnosverktyg som baseras på
rekommendationerna i McKinseys senaste
rapport.
Utifrån självskattningen valdes ett antal
PRIOriterade förändringsområden ut.
Genomförande
Lokal anpassning
Kartläggning
Lokal anpassning
Under den lokala anpassningen utarbetades
målbilder för de PRIOriterade områdena. Nya
arbetssätt och processer togs fram i
upprepade arbetsmöten med lärargrupper,
skolledningarna och projektledningen.
Genomförande
Utgångspunkten var en rad goda exempel från
andra skolsystem vilka anpassades till den
svenska och lokala skolans förutsättningar.
Den lokala anpassningen utmynnade i
konkreta handlingsplaner med tidsatta mål och
aktiviteter.
Lokal anpassning
Kartläggning
Genomförande
Återstående del av projektet har ägnats åt
att stegvis införa de nya arbetssätten och
processerna som tagits fram under
projektets två inledande faser. De nya
arbetssätten har introducerats etappvis
med ungefär en tredjedel av arbetslagen
per etapp.
Arbetssätten har testats, utvärderats och
justerats löpande för att bli så
hjälpsamma som möjligt för lärare och
skolledning.
Genomförande
Lokal anpassning
Kartläggning
Åtgärdsplan
I samband med terminsslutet upprättades
en särskild åtgärdsplan för hur
skolledningen ska stötta och säkerställa att
de nya arbetssätten kvarstår även under
kommande terminer.
Åtgärdsplanen innehåller ett antal konkreta
tidsatta mål och aktiviteter.
Tre PRIOriterade områden!
Effektiva möten
Kartläggningen visade att lärarna upplevde
att de ofta fastnar i långa diskussioner
som inte resulterade i några konkreta
åtgärder. Mötesrutiner saknades också
ofta.
En arbetsmetod för att göra mötena mer
effektiva och lösningsorienterade har därför
tagits fram av lärare och skolledningar.
Här kan exempelvis nämnas införandet av
korta tavelmöten som främst hämtat sin
inspiration från organisationsfilosofin Lean.
Syftet med att effektivisera mötena är
främst att frigöra tid åt den gemensamma
undervisningsplanringen och coachningen.
Gemensam undervisningsplanering
Kartläggningen visade också att lärarna
i mycket liten utsträckning samarbetade
kring undervisningsplaneringen. Detta
samtidigt som de efterfrågade mer av
gemensam planering och utvärdering av
enskilda lektioner.
Lärarna på de båda skolorna har därför
tagit fram en ny rutin för att få till en
regelbunden gemensam planering av
nyckelelement i undervisningen.
Planeringen av undervisningen sker på
olika nivåer där målen successivt bryts ner
och konkretiseras. På planeringstiden både
planeras metoder och lektioner samtidigt
som föregående planering utvärderas.
Coachning
Kartläggningen visade entydigt att lärare
efterfrågade mer återkoppling på sin
undervisning från kollegor och skolledare.
Samtidigt beskrevs kollegial återkoppling
som något känsligt och svårt.
Projektet har utmynnat i en modell för
coachning som innehåller ett flertal
fokusområden för coachning, metoder för
lektionsbesök, observationsmallar samt
handfast stödmaterial för coachande samtal
och feedback.
Uppföljning och utvärdering
Effekterna av de nya arbetssätten
utvärderas fortlöpande med hjälp av
enkäter där lärare och skolledning får svara
på hur de upplever projektet och hur de
påverkar undervisning och verksamhet.
Eftersom målet med projektet är att
förbättra elevernas studieresultat
kommer detta följas särskilt noggrant,
såväl på kort som på lång sikt.
Uppföljningen kommer även att inkludera
skolans värdegrundsuppdrag; effekter på
bemötande, trivsel och trygghet etc.
Framtid
SKL har för avsikt att sprida erfarenheterna
från projektet till andra kommuner. En
utbildning som grundar sig på metodiken
från PRIO kommer att tas fram i höst.
Utbildningen kommer sedan att erbjudas
ett antal pilotkommuner.
Film om projektet
En kort film som beskriver projektet, dess
intentioner och resultat kan ses på:
www.skl.se/skola/
Frågor?
Har du frågor om projektet vänligen
kontakta:
SKL:
Arja Holmstedt Svensson,
projektledare 070-558 64 35
[email protected]
Stockholms stad: Håkan Edman,
grundskoledirektör 08-508 33 920
[email protected]