Transcript Modellområden - Fredrik Lindencrona

Hur stärker vi barn och ungas
psykiska hälsa tillsammans?
Samverkan i Partnerskap
Fredrik Lindencrona, SKL
27 januari 2012
Samma barn och unga och samma utmaningar – två olika faser
Modellområdesprojektet (09-11) och Psynkprojektet (12-14)
The Cheshire Cat i Alice i Underlandet
”Om du inte vet var du ska spelar det ingen roll vilken väg
du väljer”
”PSYNKEN”
Psykisk hälsa + Synkronisering
www.skl.se/psynk
Agenda
• Problembilden
• Vad har vi gjort?
• Vad har vi lärt oss?
• Hur tänker vi framåt?
Hur mår barn och unga?
• En trend av ökad psykisk ohälsa kan konstateras sedan mitten
av 1980-talet – lättare psykisk ohälsa bedöms ha ökat med 23 ggr, mest hos flickor, mest i tonåren
• Vi saknar bra epidemiologiska data, ssk. för barn under 10 år
• Det finns ett starkt ömsesidigt orsakssamband mellan
skolprestation och psykisk hälsa
Källa: Kungliga vetenskapsakademins projekt kring Barn och
ungas Psykiska Hälsa (www.buph.se)
Allt hänger ihop!
• Av de 37% av barn och unga med symtom på psykisk ohälsa finns
också problem med: skolan, familjen, kamrater, fritid
• Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre
risk för att uppge psykisk ohälsa
• Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre
risk för att uppge psykisk ohälsa
Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas
psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)
2012-01-20
7
Andel av barn i ÅK 6 och 9 som har
problem med psykisk hälsa och ….
90%
80%
70%
60%
50%
Barn med psykisk ohälsa
40%
Alla barn
30%
20%
10%
0%
Skolan
Familjen
Kamrater
Fritid
Alltså…
Ett kontinuerligt dynamiskt samspel!
Kognitiva
förmågor
• Båda typerna av förmågor
behövs för ett gott liv
• Förmågor bygger nya förmågor
Sociala
förmågor
Skolprestation
• Sociala och personliga
förmågor möjliggör kognitiva
förmågor
&
Psykisk hälsa
• De olika förmågorna kan ha
olika effekt vid olika tillfällen i
livet
Gymnasie
Grundskola
Tidiga skolår
Förskoleperioden
Innan födsel till 1 år
V
U
X
E
N
L
I
V
Data från the Dunedin Multidisciplinary
Health and Development Study
Koenen et al. 2009
BUP
Ungdomsverksamhet
Fritidsgårdar
Elevhälsa
Primärvård
SiS
Tandvård
Socialtjänst
MHV
Öppen förskola
Ungdomsmottagning
BVC
Vuxenpsykiatri
HVB
Polis
Skola
Frivilligorganisationer
Lägger vi ens samma pussel?
Specialist
?
Första linjen
Generella
insatser
Pågående sjukfall 31 december 2010
(kvinnor), per diagnosgrupp och ålder
16-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60- år
Diagnos
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Tumörer
108
1,9%
488
3,2%
1 337
6,7%
2 197
11,2%
1 437
15,7%
2 354
40,4%
6 610
44,0%
7 639
38,5%
5 545
28,2%
1 689
18,5%
1 127
19,4%
3 199
21,3%
3 722
18,8%
2 840
14,4%
826
9,1%
861
14,8%
2 729
18,2%
3 432
17,3%
2 416
12,3%
764
8,4%
744
12,8%
2 314
15,4%
4 660
23,5%
5 369
27,3%
2 744
30,1%
1 024
17,6%
1 548
10,3%
*
1 593
27,3%
4 059
27,1%
6 186
31,3%
6 297
33,3%
3 255
35,7%
5 823
100%
15 019
100%
19 822
100%
19 678
100%
9 125
100%
Psykiska sjukdomar
Varav: Förstämnings-syndrom
Varav: Neurotiska,
stressrelaterade och
somatoforma syndrom
Rörelseorganen
Graviditetskomplikationer
*
*
Övriga
Samtliga
Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall
2012-01-20
[email protected]
15
Pågående sjukfall 31 december 2010
(män), per diagnosgrupp och ålder
16-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60- år
Diagnos
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Tumörer
82
2,3%
217
3,2%
457
4,4%
1 105
8,3%
1 100
13,6%
1 173
33,3%
2 522
37,7%
3 151
30,2%
2 628
19,8%
915
11,3%
543
15,4%
1 125
16,8%
1 519
14,5%
1 462
11,0%
512
6,3%
367
10,4%
904
13,5%
1 219
11,7%
904
6,8%
300
3,7%
651
18,5%
1 365
20,4%
2 593
24,8%
3 632
27,4%
2 259
27,9%
818
23,2%
844
12,6%
1 106
10,6%
1 186
8,9%
628
7,7%
803
22,7%
1 747
26,1%
3 135
30,0%
4 724
35,6%
3 205
39,5%
3 527
100%
6 695
100%
10 442
100%
13 275
100%
8 107
100%
Psykiska sjukdomar
Varav: Förstämningssyndrom
Varav: Neurotiska,
stressrelaterade och
somatoforma syndrom
Rörelseorganen
Skador och förgiftningar
Övriga
Samtliga
Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall
2012-01-20
[email protected]
16
13000 varje år som inte tar sig in på
arbetsmarknaden i Sverige
160 Miljarder/årskull
Sveriges BNP 2010 = 3300 miljarder
Strikt ekonomiskt så
är det en klok idé att
investera i de unga
“”
”Ju senare i livet som vi försöker
åtgärda tidiga brister desto
dyrare blir botemedlet”
Professor James Heckman , University of Chicago
”Nobelprisvinnare” i Ekonomisk vetenskap år 2000
Heckmans kurva - Returns of investment in education
Modellområdesprojektet
2009 – 2011
www.skl.se/psynk
Uppdraget – Modellområden
• Grundar sig i en överenskommelse mellan
Socialdepartementet och SKL
• Uppdraget:
– Utveckla ”första linjen” utifrån olika geografiska
sammanhang med sina olika betingelser
– Stöd förbättringsarbete för att optimera
”helheten”
• 2009-2011
• 14 geografiska områden (kommun + landsting)
Frågeställning:
Hur ska den första instansen där barn och
ungdomar kan söka hjälp för ett problem
utformas?
Skol-, Sociala-, Psykiska-, Kroppsliga
problem
Hjälp med att bedöma problemet, hitta rätt, få samlad hjälp
Nära och tidigt!
Modellområdesprojektet (2009 – 2011)
ERFARENHETER OCH SLUTSATSER
165 förbättringsområden/-aktiviteter
(varierande detaljeringsgrad!)
35
30
25
20
15
10
5
0
Fokus för förbättring
(OBS! Skolform anger endast åldersgrupp)
Alla fokus för förbättringsområden/-strategier
60
50
40
30
20
10
0
Nivåer för förbättring
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Alla
Generell
Första linjen
Specialist
Inriktning
Föräldrar med egen problematik
Tung social problematik
Anmälan Socialtjänst
Neuropsykiatri
Elevhälsa
Konsultation
Tidiga insatser PH
Föräldrastöd
Tidig upptäckt PH
Skolfrånvaro
Förbättrade skolresultat
Strategiskt hälsofrämjande
0
5
10
15
20
Övergripande strategier
Samordnad ledning
Lärande system
Insatsernas tillgänglighet
Information om utbud
Personalutbildning
Samordnade team
Rutiner för samverkan
0
5
10
15
20
25
Modeller för ”första linjen”
Låsningar
Stöd till
barnperspektivet
RESURSER TILL BARN & UNGA
EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING?
Källa: I.Nilsson
ADHD Worst Case
700 000
700 000
600 000
600 000
500 000
500 000
400 000
Rättsväsendet
300 000
Landsting
200 000
Kommun
100 000
Försäkringskassan
Övriga
400 000
Rättsväsendet
300 000
Landsting
200 000
Kommun
100 000
Försäkringskassan
0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
0
Kr
Övriga
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
Kr
ADHD Best Case
Ålder
Ålder
Oförenliga önskemål
Optimerade delar
kontra
optimerad helhet
Kontinuitet
kontra
valfrihet
Insyn &
informationsöverföring
kontra
integritetsskydd
Önskan om
förändring
utan att behöva
ändra något
Lösningar
För att göra skillnad behöver vi:
1. Helhetssyn
2. Övervinna motstånd
3. Förtydliga ansvar
4. Skapa förutsättningar för samordning
5. Gemensamma resultat skapar gemensamma incitament
6. Kompetens för att kvalitetsutveckla
7. Synkronisering på nationell nivå
8. Dubbellyft
9. Första linjen behövs
Gymnasie
Grundskola
Tidiga skolår
Förskoleperioden
Innan födsel till 1 år
V
U
X
E
N
L
I
V
Vi behöver ett dubbellyft!
Effekten av främjande faktorer minskar ju fler
riskfaktorer man har!
Vi behöver ett dubbellyft!
Hur kan vi utforma det främjande så att det gynnar
utveckling hos de med stor risk?
Timo
Zarah
Jennie
0
20
Specialist
Specialist
Första linjen
Generella
insatser
Första linjen
Generella
insatser
POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA
STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING
PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH
ARBETSLEDNING
SAMVERKAN
ARBETSSÄTT
UTFALL
SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS
Hur tänker vi framåt?
Psynk 2012 - 2014
Uppdraget – Psynk
• Grundar sig i en överenskommelse mellan
Socialdepartementet och SKL
• Uppdraget:
– Stöd förbättringsarbete för att optimera
”helheten”
– Utveckla en ny projektmodell
• 2012-2014
• Alla kommuner + landsting i Sverige matchat
efter deras ambitioner, möjligheter och behov
Skolresultat och psykisk hälsa
Första linjen
Barn med omfattande
problematik
Tidiga insatser/
sociala investeringar
Gemensam ledning
och styrning
Första linjen
Motivation
och
incitament
Organisation
Sociala
investeringar
Kapital och
resurser
Styrning och
uppföljning
Gemensam ledning och styrning
• Helhetsbild & Systemtänkande
• Ansvarsfördelning
• Styrning & Systematiskt kontinuerlig förbättring
Var finns möjligheterna?
Hur tar vi oss förbi hindren?
Olika nivåer – olika problem
KOMMUNLEDNING
LANDSTINGSLEDNING
STRATEGISK
EFFEKTIVITET
RESURSFÖRDELNINGEN
I STORT OCH ÖVER TID
Hur ska samhällets resurser totalt
sett fördelas för att nå de
viktigaste målen mest effektivt?
FACKNÄMND
VERKSAMHETSLEDNING
OPERATIV
EFFEKTIVITET
KOSTNADSEFFEKTIVA
METODER
Hur ska de resurser man fått till sin
verksamhet användas för att nå de
viktigaste målen mest effektivt?
POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA
STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING
PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH
ARBETSLEDNING
SAMVERKAN
ARBETSSÄTT
UTFALL
SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS
Viktiga principer för strategisk planering av
samverkan (Leutz, 1999 & 2005)
• Man kan samordna allt för en liten grupp, lite för många,
men inte allt för alla
• Samverkan kostar innan den börjar betala sig
• Din samordning är min splittring
• Man kan inte samordna en fyrkantig kloss med ett runt
hål
• Den som leder samordningen bestämmer
Psynkronisering =
att matcha behov och strategi för maximal effekt
Vertikalt samspel
Horisontellt
samspel
Lite
Mycket
Lite
Kontraktsstyrning
Samordning
Mycket
Samarbete
Samverkan
Mellan sektorer – intersektoriell samverkan
Mellan organisationer – interorganisatorisk samverkan
Mellan professioner – interprofessionell samverkan
Gemensamma mål, effekt och processkvalitéer – som mäts och utvecklas tillsammans
Häng på vår
gemensamma resa!
”PSYNKEN”
Ansökningsperioder
Innan 31 jan
Under april
www.skl.se/psynk
Område på intensiv nivå hittills
•Västra Götaland - Vänersborg
•Stockholm - Sollentuna
•Region Skåne
•Region Skåne - Helsingborg
•Jönköping- Jönköping
•Gävleborg – Hudiksvall
•Dalarna - Hedemora
•Östergötland- Norrköping
•Östergötland – Linköping
•Verksamheten Hamnen
•Dalarna - Gagnef
•Jönköping – Eksjö
•Västra Götaland- Angered
•Norrbotten - Haparanda / Kalix / Överkalix / Övertorneå
Nya ansökningsperioder II 1 jan – 31 jan + och III under april ger nya områden