Transcript Marknadsprofil 2013 Danmark

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Marknadsprofil 2013
Danmark
Källa: Målgruppsanalyser 2011 VisitSweden/GfK
1
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
OM MARKNADSPROFILEN
Kontinuerliga marknads-, målgrupps- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av vilka resenärer som har
störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet att välja rätt målgrupp, budskap och
kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med besöksnäringen.
Marknadsprofilen är en kortare sammanställning som har tagits fram för Danmark och ytterligare elva av
1
2
VisitSwedens prioriterade utlandsmarknader . För övriga marknadsprofiler, se här .
Marknadsprofilen ger dig inblick i:
Generell landsprofil
•
•
•
•
Land, Befolkning, ekonomi
Helgdagar och semester - överblick
Kulturella egenskaper
Medieprofil - överblick
Landets turistprofil
•
•
•
•
Semesterresor inrikes & utomlands
Profilen av utlandsresenären
Resor till Sverige
Tillgänglighet till Sverige
Målgruppsprofil: Den danska Globala Resenären med Sverigeintresse
•
•
•
•
•
•
Demografi & Drivkrafter
Målgruppen i siffror
Sverige utifrån målgruppens ögon
Vad målgruppen vill göra i Sverige
o Hur man vill bo
o Med vem man vill resa
o När på året och vilken typ av resa
Vilka informationskällor använder man?
När bestämde sig målgruppen för sin Sverigeresa?
VILL DU VETA MER?
I våra marknadsrapporter från 2012 baserade på 2011 års data, ca 60-70 sidor finns det detaljerad information.
Här kan du se ett exempel på en mer detaljerad innehållsförteckning3.
Beställ marknadsrapporten hos [email protected].
Pris 2 marknader: Från 12 500 SEK (ex. moms) enligt VisitSwedens licenssystem*
Pris 4 marknader: Från 25 000 SEK (ex. moms) enligt VisitSwedens licenssystem*
Priset för samtliga 12 marknader: Från 50 000 SEK enligt VisitSwedens licenssystem*
*För mer information om VisitSwedens licenssystem4 vänligen kontakta analysavdelningen.
I ett samarbete med VisitSweden ingår marknads-, målgrupps, omvärlds- samt mediaanalys för de valda segmenten
5
som en naturlig del. Läs mer om partnerskap här .
Kontakt: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm
1
Marknadsrapporter 2012 finns för följande 12 länder:
Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA.
http://partner.visitsweden.com/sv/Startsida/Vart-arbete/Marknadskunskap/
3
http://partner.visitsweden.com/Startsida/Vara-Tjanster/Marknadsprofiler/
4
http://partner.visitsweden.com/biprislista
5
http://partner.visitsweden.com/Startsida/Vart-arbete/Partnerskap/
2
2
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Generell landsprofil
Land, Befolkning & Ekonomi
Figur: K arta Danmark
Tabell: Befolkning och Ekonomi
Befolkning
6
5,6 milj, tillväxttakt 2013: 0,2%
Folkmängd
0-14 år: 17,2%
15-64 år: 64,8%
65+ år: 18%
Genomsnittsålder: 41 år
0-14 år: 7,8%
65+ år: 43,3%
Åldersstruktur
Demografisk utveckling
7
1990-2020
8
Ekonomiska indikatorer
9
BNP per capita
$56 252 = ca 382 514 SEK, världsrank:
32
BNP-tillväxt 2012
-0,5%, världsrank: 192
Valuta & växelkurs
(medelvärde)
2010-2012 har valutakursen fluktuerat
mellan ca 128 SEK och 117 SEK år
10
2012
11
Konsumentförtroende
97 kvartal 1 2013, +7 jfr kvartal 4 2012
Källa: CIA World Factbook; Tourism Economics; Oxford Economics; Riksbanken
Enligt tabellen ovan är befolkningstillväxten i Danmark bland personer över 65 år starkare än för
åldersgruppen 0-14 år, vilket blir en viktig faktor att beakta i framtida marknadsbearbetning. Tillväxten
i den danska ekonomin har påverkats av den minskade efterfrågan i Danmarks största exportmarknad,
Europa, samtidigt som danskarnas privata konsumtion har förblivit svag, men förväntas att öka under
12
2013-2014. Den danska kronans förhållande till den svenska kronan har sjunkit något sedan 2010,
vilket gör att Sverige skiftar från att vara ett prisvänligt till att vara ett dyrare land för danskarna att
13
semestra i.
6
CIA World Factbook, www.cia.gov (2013-07-01). Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2012, med undantag för
befolkning est. juli 2013.
7
Tourism Economics, 2011 www.tdm.prognoz.com (2011-07-19).
8
Oxford Economics, Country Economic Forecast, Denmark, juli 2013. Anmärkning: världsrank avser estimering för 2012, CIA
World Factbook.
9
Riksbankens snittkurs 2012 (1 USD = 6,8 SEK), www.riksbank.se (2013-07-01).
10
Riksbankens snittkurs 2010-2012 (avser 100 DKK), www.riksbank.se (2013-07-01).
11
Consumer Confidence Index omfattar förtroendet för ekonomin bland hushållen i landet och statistiken är internationell
jämförbar. Indexnivåer över/under 100 indikerar grader av optimism/pessimism. En förändring på +/-5 procent indikerar att
ekonomin ändrar riktning. Källa: Nielsen, Consumer confidence, www.nielsen.com/content/dam/corporate/us/en/reportsdownloads/2013%20Reports/Nielsen-Q1-2013-Global-Consumer-Confidence-Report.pdf (2013-07-10).
12
Oxford Economics, Country Economic Forecast, Denmark, juli 2013.
13
För en dagligen uppdaterad växelkurs, se www.valutor.se/DKK.
3
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Helgdagar och semester
14
Heltidsanställda i Danmark har rätt till minst fem veckors (dvs 25 dagars) semester. Utöver det kan
arbetsgivaren ge ytterligare 3-5 fridagar (klämdagar) som den anställde fritt kan disponera.
Industrisemestern infaller under juliveckorna 28-30, och i övrigt sammanfaller den vanligaste
semesterperioden med skolornas sommarlov under veckorna 26-31. Även om arbetstiden inte är fast
enligt lag, är det vanligaste att arbeta 37 timmar per vecka. Vid skiftarbete och fast nattarbete är
arbetstider ofta ännu kortare. Den maximala arbetstiden 48 timmar inkl. övertid beräknas över en
15
period av fyra månader (från EU). Därutöver har Danmark tolv allmänna helgdagar som visas nedan,
av vilka framför allt följande utmärker sig jämfört med Sverige:
Store Bededag; sedan långt tillbaka slår man ihop flera olika helgdagar till en stor "bededag" som
infaller fjärde fredagen efter påsk. Pingst (pinse) infaller samtidigt som den svenska pingsten. Till
skillnad mot i Sverige, är även Annandag Pingst (2:a pinsedag) en röd dag. Utöver den religiösa innebörden är det för många danskar tradition att gå upp tidigt på pingstmorgonen och se ”pingstsolen
dansa”, vilket många danskar gärna gör i sina sommarstugor. Grundlovsdagen infaller den 5 juni sedan
1849 då den danska demokratin lagstadgades. Det är ingen röd dag i almanackan, men en del arbetsplatser, grundskolor och gymnasier håller stängt den här dagen. Trettondagen kallar danskarna för
"Helligtrekonger" och är en vanlig vardag i Danmark.
Tabell: Helgdagar, Danmark
Nyårsdagen
Skärtorsdagen
Långfredagen
Påskdagen
Annandag påsk
Kristi Himmelsfärdsdag
Pingstdagen
Annandag pingst
Grundlovsdagen
Juldagen
Annandag jul
Nyårsdagen
2014
1/1
17/4
18/4
20/4
21/4
29/5
8/6
9/6
5/6
25/12
26/12
1/1
Källa: Public holidays Denmark 201416
14
HK(med mer än 300,000 medlemmar HK är en av de största fackförbund i Danmark.), semesterlagen,
www.hk.dk/www/servicenavigation/publikationer_og_pjecer/job/ferieloven_maj_2011 (2011-08-08).
15
Borger.dk (onlineplatform som ger en överblick över hela den offentliga sektorn och möjligheterna till självbetjäning), arbetstider,
www.borger.dk/Emner/arbejde-dagpenge-orlov/ansaettelsesforhold/Sider/arbejdstid.aspx (2011-08-08).
16
Public holidays Denmark 2014, www.web-calendar.org/en/holidays/denmark/2014 (2013-07-02).
4
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Kulturella egenskaper
Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder.
Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter
kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika
sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit
på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det
finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de skillnader som förekommer mellan dansk
svensk kultur.
Utifrån sett uppvisar svensken och dansken många likheter; vi har samma modell för demokrati och
monarki, liknande språk, utbildningssystem, hälsovård osv, och därför överraskas många av de
skillnader som länderna trots allt uppvisar. Skillnaderna märks på de olika sätt som vi, både som
individer och samhälle, tolkar och agerar i likartade situationer. Till exempel är det danska samhället
generellt mer individorienterat än vad vi svenskar anser att vårt samhälle är. Ett annat exempel gäller
arbetsmarknadsrätten; det danska systemet (kallat flexicurity) gör det möjligt för arbetsgivare att, utan
någon form av prioriterad turordning, säga upp de medarbetare man eventuellt vill bli av med i samband
med en nedskärning. Flexicurity-systemet utgår från individen och inte från gruppen, som man gör i
Sverige. Detta betyder också att fler danskar, procentuellt sett, gör individuella avtal med sina
arbetsgivare, och systemet ger en mer dynamisk arbetsmarknad där människor oftare byter jobb. Detta
system reglerar sig själv snabbare (vad gäller löner, antal arbetslösa o.s.v.) i såväl tider av uppgång som
nedgång, än det svenska systemet.
Kulturella dimensioner
Den danska mentaliteten uppvisar en något högre grad av hårda värden än den svenska
I detta avsnitt jämförs Danmark och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den holländske
kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i
figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under
2001. Men de används och refereras fortfarande till i olika sammanhang, samt enligt Hofstede förändras
kultur väldigt långsamt, och därför anser vi att de fyller sin funktion även här.
Dimensionerna är som följer:
-Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik
fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska.
-Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper,
såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska.
-Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet – femininitet, som
refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid
prestation och konkurrens i motsats till relation.
-Osäkerhetsundvikande som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer,
exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av
konflikträdsla.
Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension
beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden
och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla
oförrätter glöms inte bort. De ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det
personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är
den inte med i jämförelsen nedan.
5
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Figur: Kulturella dimensioner, Danmark
Danmark
74
Sverige
71
31
18
23
16
29
5
Maktdistans
Individualism
Hårda värden
Osäkerhetsundvikande
17
Källa: Geert Hofstede™ Cultural Dimensions
Utifrån de här dimensionerna kan man dra slutsatser som att svenskar är mindre benägna att acceptera
hierarki och måste därför tänka på att bli tydligare i sin kommunikation med mottagare i mer hierarkiska kulturer. Enligt ovan jämförelse mellan Danmark med Sverige, tycks det inte föreligga några större
skillnader. Danmark uppvisar dock en lägre maktdistans än Sverige, vilket kan innebära att deras kultur
är något mer demokratisk än den svenska. Däremot har de en högre grad av hårda värden, vilket kan
bekräfta att danskar är tuffa förhandlare, ärliga och öppna. Det kan även betyda att de är mer
mottagliga för konkurrens (jfr flexicurity-systemet).
17
Geert Hofstede™ Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php
(2013-07-05).
6
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Medieprofil
För att nå ut till potentiella besökare är det viktigt, utöver kännedom om konsumenternas värderingar
18
och förståelsen vad den potentiella besökaren tilltalas av , att använda sig av rätt kanal, dvs att ha
kunskap om vilka kanaler målgruppen använder sig av. I följande avsnitt beskrivs därför Danmarks
rådande medielandskap.
Vi lever idag i en alltmer komplex vardag med otaliga kanalmöjligheter. Konsumenternas kontakter
med ett varumärke är många och ständigt ökande – både offline och online. Hur företag och i detta fall
medier bedriver sin verksamhet, har förändrats radikalt med digitaliseringen och nya kanaler som
smartphones och läsplattors intåg.
19
Med undantag för gratistidningen MetroXpress är Danmarks största tidning, Jyllands-posten . Den
20
grundades 1871 och sedan dess har det tillkommit flera olika kontaktytor :
•
•
•
•
webbsidan jyllands-posten.dk
facebook.com/jyllandsposten har i augusti över 40 000 som gillar
twitter.com/jpbreaking har i augusti 2013 över 2 700 följare
Jyllands-Posten finns även som applikation och erbjuder nyhetsfeeds via RSS
Nyckelord i detta sammanhang är integrerad kommunikation. Att vara där resenären är genom att
snabbt anpassa sig till resenärens förändrade medievanor är en hygienfaktor i dagens komplexa
verklighet.
Men hur ser danskarnas mediebeteende ut idag? Hur hämtar danska resenärer in information inför en
resa? Eftersom nästan alla offline medier idag även har onlinenärvaro skiljer vi i nedan beskrivning inte
mellan offline och online. Det som står i fokus är mediekonsumtionen.
Mediekonsumtion i förändring – sammanfattning
-
Det vi ser tydligt är en förflyttning från användningen av analoga medier till digitala medier
”online”
-
Danmarks internetpopulation utgör 92 procent och har ökat med 13 procent sedan 2006, vilket
21
därmed utgör tillsammans med Sverige (92 procent) en av de högsta nivåerna i Europa
-
Sociala medier tar en allt större roll. Bild- och videodelningssajter som Flickr, Instagram,
Pinterest och Youtube är en hygienfaktor i dag.
-
E-handeln spelar en viktig roll i Danmark. Andelen som e-handlar resor och semesterboende har
22
fördubblats sedan 2006 till 52 procent (Sverige 2012: 56 procent).
-
Smartphones blir en allt viktigare del i danskarnas vardag, 68 procent av smartphone23
användarna surfar med den varje dag .
-
Enligt Google ska hälften av alla danska Googlesökningar att ske via en smartphone 2013 .
24
18
Läs mer om vad den potentiella danska besökaren tilltalas av i Marknadsrapport Danmark, Turistprofil,
http://partner.visitsweden.com/sv/Startsida/Vart-arbete/Marknadskunskap/.
19
Dansk Oplagskontroll, www.do.dk/asp/oplagstal_pop.asp (2013-07-05)
20
Jyllands-Posten, jyllands-posten.dk/ (2013-07-05)
21
Eurostat Databas 2012, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2013-07-09). Anmärkning: befolkningen i åldern 16-74 år som har
internet hemma.
22
Ibid.
23
Google, Our mobile planet, www.thinkwithgoogle.com/mobileplanet/en/downloads/ (2012-08-29).
Anmärkning: Studie i samarbete mellan Google och Ipsos MediaCT. I undersökningen har det kartlagts mobilbeteende i
Danmark. Bas: 1000 danska smartphone användare mellan 18 och 64. Metod: Respondenter intervjuades genom en rikstäckande
representativ onlineundersökning (CATI), kvartal 1, 2012.
24
Ibid
7
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Landets turistprofil
Danskar gör flest besök till Sverige av de nordiska länderna. Med 3,5 miljoner besök (-5 procent jfr
2011) stod danska besökare för 22 procent av samtliga utländska besök i Sverige under 2012 enligt
25
Tillväxtverkets gränsundersökning IBIS 2012 . De flesta danskar övernattar på hotell/pensionat eller
hos släkt och vänner i Syd- och Västsverige samt i Småland med öarna. Sammanlagt konsumerade
danska besökare för cirka 5,9 miljarder SEK (606 SEK per person och dag) under sin Sverigevistelse
2012, vilket är ca 20 SEK mer per dag i jämförelse med förgående år. Av alla danska besökare var 62
procent flerdagsbesökare (+9 procent jfr 2011) och 79 procent var privatresor, vilket är en något lägre
andel privatresor jämfört med motsvarande andel för Finland och Norge.
Semesterresor inrikes & utomlands
Danskarna reser ganska ofta på semester, särskilt dem i de yngre åldrarna. Under 2011 gjorde danskarna
28,9 miljoner semesterresor, varav c:a en fjärdedel gick utomlands. Både andelen av resor till utlandet
och inrikes förblev oförändrad från 2010 till 2011. En jämförelse med 2009 visar att andelen resor till
utlandet har minskat och att andelen resor inrikes har ökat. Det framgår likväl att utlandsresorna oftast
är långa (fyra eller fler nätter), samt att inrikesresorna vanligen är korta (1-3 nätter). I nedanstående
tabell visas utvecklingen av danskarnas resande 2008-2011, då 2012 års siffror inte är tillgängliga hos
Eurostat vid uppdateringen, november 2013.
Tabell: Alla semesterresor inrikes & utrikes, Danmark
Alla semesterresor
utomlands
Långa semesterresor
utomlands
Korta semesterresor
utomlands
Alla semesterresor inrikes
Långa semesterresor
inrikes
Korta semesterresor
inrikes
Alla semesterresor
Antal
2008
Andel
2008
Antal
2009
Antal
2010
Antal
2011
Andel
2011
Förändr.
2011 jfr
2010
Förändr.
2011 jfr
2008
5 168
32%
5 533
6 166
6 234
22%
1%
21%
3 868
24%
3 993
4 375
4 594
16%
5%
19%
1 300
8%
1 540
1 790
1 640
6%
-8%
26%
10 900
67%
16 932
21 622
22 697
78%
5%
108%
2 198
14%
2 727
3 067
3 058
11%
0%
39%
8 909
55%
14 205
18 554
19 638
68%
6%
120%
16 275 100%
22 466
27 788
28 931 100%
4%
Källa: Eurostat Databas (2012)
Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental.
Fr.o.m. 2009 använder Danmarks Statistik en ny metod i sina undersökningar om semester- och affärsresor. Bland
annat frågar man numera inte om de tolv senaste månadernas resor, utan endast om de tre senaste månaderna.
78%
25
Gränsundersökningen IBIS: Under 2012 gjordes 16 miljoner besök (+3,9 procent jfr. 2011) i Sverige av personer bosatta i andra
länder. Resultaten baseras på ca 20 000 intervjuer och svarsfrekvensen för undersökningen var 65 procent.
Om IBIS: Under perioden 2011–2014 genomförs en omfattande nationell gränsundersökning av inkommande besökare i Sverige
(IBIS) av Tillväxtverket, genom leverantören Markör Marknad & Kommunikation, för att öka kunskapen om den inkommande
turismen i Sverige. Undersökningen sker i form av personliga intervjuer av inkommande besökare vid Sveriges mest frekventa
gränspassager, dvs. färjehamnar, vägövergångar, tåg etc vid utresetillfället. Därutöver används telefonintervjuer i Finland och
Norge. www.tillvaxtverket.se/ibis (2013-07-07).
8
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Profilen av den danska utlandsresenä
utlandsresenären
Tabellen över resefrekvens nedan visar hur semesterresandet utomlands fördelar sig mellan olika
åldersgrupper i den danska populationen. Åldersgrupperna 25-44 år samt 45-64 år reser mest per
person, sammanlagt utgör de 67 procent av alla resorna. Det som även framgår av tabellen är att
åldersgrupperna 45-65 år samt 65 år och över har högst ökning med 8 respektive 23 procent. Det är
även dessa grupper som har ökat sina andelar mest jämfört med 2010. Siffrorna avser resor med minst
fyra övernattningar.
Tabell: Resefrekvens fö
för lå
l å nga utlandssemesterresor, Danmark
Resefrekvens
15 - 24 år
25 - 44 år
45 - 64 år
65 år och äldre
Total
673
Andel
2008
17%
651
839
841
1 363
35%
1 218
1 525
1 444
32%
1 441
37%
1 276
1 492
1 615
411
11%
370
520
639
3 514*
100%
3 514*
4 375
4 539*
2008
2009
2010
2011
Andel Förändr. 2011 Förändr. 2011
2011
jfr 2010
jfr 2008
19%
0%
25%
-5%
6%
36%
8%
12%
14%
23%
55%
100%
4%
29%
Källa: Eurostat Databas (2012)
Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. *Värden avviker i liten grad
från värdena i Tabell 2.1.
2012 års siffror är inte tillgängliga hos Eurostat vid uppdateringen, november 2013.
Resor till Sverige
Av 6 miljoner danska semesterresor utomlands år 2011 gick 840 000 resor till Sverige. Av samtliga
semesterresor utomlands utgör Tyskland (850 000 resor) danskarnas mest besökta resmål tätt följt av
Sverige. Därefter kommer Spanien med 723 000 resor som det tredje mest populära utlandsresmålen år
2011. Enligt inkvarteringsstatistik från Tillväxtverket/SCB minskade antalet övernattningar från
Danmark med -7 procent år 2012, mest minskade stugbyar och förmedlade privata stugor och lägenheter med -12 procent respektive -11 procent.
26
27
28
Tabell: Ö vernattningar i Sverige
2010
2011
2012
Förändring 2011-2012
Danska
1 538 968
1 279 661
1 187 530
-7%
Utländska
12 802 832
12 880 617
12 774 599
-1%
Andel
12%
10%
9%
-1%
Källa: Tillväxtverket/SCB (2013)
Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (förmedlade privata stugor
och lägenheter).
2012 års siffror är inte tillgängliga hos Eurostat vid uppdateringen, november 2013.
I inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man se hur de danska övernattningarna fördelar
sig i landet. Tabellen på följande sida visar att Dalarna har högsta antalet övernattningar från Danmark
men har även tappat flest antal danska övernattningar under 2012. Västernorrland och Uppsala är de
län som har ökat mest när det gäller övernattningar från Danmark under 2012.
26
Eurostat Databas 2012, Alla semesterresor från Danmark till Sverige med minst en övernattning http://epp.eurostat.ec.europa.eu
(2012-07-12).
Ibid.
28
Tillväxtverket/SCB 2013, www.scb.se/Pages/ProductTables.aspx?id=11828 (2013-07-01).
27
9
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Tabell: Ö vernattningar frå
fr å n Danmark 2012
Region/Län
Figur: Andel danska övernattningar 2012
2012
Övernattn. Förändr. 2012/2011
2012
Nom.
i%
Stor-Stockholm
152 817
346
0,2 %
Stor-Göteborg
62 824
-7 433
-10,6 %
Stor-Malmö
77 304
-8 706
-10,1 %
Dalarna
247 900
-44 532
-15,2 %
Skåne
196 867
-962
-0,5 %
Stockholm
153 959
-20
0,0 %
V Götaland
148 342
-22 260
-13,0 %
Kalmar
73 609
-1 455
-1,9 %
Jönköping
70 475
-2 874
-3,9 %
Värmland
48 656
-5 129
-9,5 %
Kronoberg
45 180
1 215
2,8 %
Halland
43 038
921
2,2 %
Jämtland
39 343
489
1,3 %
Blekinge
34 401
-9 053
-20,8 %
Östergötland
18 748
-2 373
-11,2 %
Gotland
12 743
-5 254
-29,2 %
Norrbotten
9 653
-1 681
-14,8 %
Uppsala
8 856
3 386
61,9 %
Örebro
7 886
-2 315
-22,7 %
Södermanland
7 167
86
1,2 %
Västerbotten
5 133
-2 237
-30,4 %
Gävleborg
5 099
110
2,2 %
Västmanland
3 467
-912
-20,8 %
Västernorrland
7 008
2 719
63,4 %
1 187 530
-106 018
-7,2%
Hela riket
Källor: Tillväxtverket/SCB (2013). Tillväxtverket, Fakta om svensk turism 2012. Anmärkning: Övernattningar på
hotell, stugbyar, vandrarhem, camping & SoL i Sverige från Danmark, länsvis 2012.
Tabell:
Tabell: Ö vernattningar efter boendeform i Sverige frå
fr ån Danmark 20082008- 2012
2012
Övernattningar
Danmark
Hotell
Stugbyar
Vandrarhem
Camping
SoL*
Totalt
457 140
Andel
2012
38 %
Förändr.
2012/2011
-5 %
Förändr.
2012/2008
8%
176 988
15 %
-12 %
-41 %
2008
2009
2010
2011
2012
424 351
570 220
529 712
478 952
302 407
271 086
290 513
200 077
54 019
70 252
62 185
56 016
55 494
5%
-1 %
3%
221 152
331 671
268 724
229 941
216 909
18 %
-6 %
-2 %
328 557
367 020
387 834
314 675
280 999
24 %
-11 %
-14 %
1 330 486
1 610 249
1 538 968
1 279 661
1 187 530
100 %
-7 %
-11 %
Källa: Tillväxtverket/SCB (2013). Anmärkning * SoL =förmedlade privata stugor och lägenheter
10
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Störst ökning av antalet utländska övernattningar totalt från utlandet skedde under maj månad 2012.
Procentuellt var det mars-övernattningarna som ökade mest under 2012, med +10 procent totalt från
utlandet. När det gäller övernattningar i Sverige från Danmark månadsvis tydliggörs danskarnas
vinter(skid)resor genom den höga gästnattsvolymen i februari, vilken är högre än den i augusti, enligt
figuren nedan. Likt totalen från utlandet så visar maj störst absolut ökning från Danmark 2012, medan
procentuellt ökade december mest med +16 procent. Den största minskningen skedde under juli med -13
procent, jämfört med -5,3 procent från utlandet totalt. Sedan 2008 är det vår- och sommarmånaderna
april, maj och juni som ökat mest.
Figur: Övernattningar i Sverige från Danmark, månadsvis
månadsvis,
svis , 20082008- 2012
1%
14%
-14%
jan
2008
-15%
feb
-1%
mar
2009
-9%
apr
2010
maj
1%
-8%
jun
2011
-13%
jul
2012
aug
-6%
sep
okt
16%
-3%
nov
dec
förändring 2012 jfr 2011 i procent
Källa: Tillväxtverket/SCB (2013)
I figurerna på följande sida jämförs hotellövernattningar, vilka utgör 38 procent av alla kommersiella
övernattningar från Danmark i Sverige, med våra nordiska grannländer. Det första diagrammet visar att
Norge har den största marknadsandelen när det gäller hotellövernattningar från Danmark i Norden,
med 49 procent under 2012, följt av Sverige med 43 procent.
11
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Figur: Hotellövernattningar från Danmark och marknadsandel 2012
Finland; 79 884;
8%
Sverige; 457 140;
Norge; 517 697;
43%
49%
Källa: Ländernas resp statistiska centralbyråer
2012 jämfört med 2011 har hotellövernattningar från Danmark i Sverige minskat med 5 procent, medan
utvecklingen varit positiv i Norge (+ 5 procent). Sverige har dock den mest positiva utvecklingen över
flera års sikt: 38 procent ökning (125 543 gästnätter), medan hotellövernattningar från Danmark i
Finland minskade med 14 procent och i Norge med 30 procent under samma period.
Figur: Utveckling av hotellövernattningar från Danmark 2012 jfr med 2002
utveckling 2012 jfr 2011, %
utveckling 2012 jfr 2002, %
38%
5%
Finland
Norge
-9%
Sverige
-5%
-14%
-30%
Källa: Ländernas resp statistiska centralbyråer
12
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Tillgä
Tillgänglighet till Sverige
Många vägar leder till Sverige – med bl a bil, färja eller tåg. Danskens resmönster liknar norrmannens,
som väljer bil, flyg och färja i ungefär lika hög utsträckning som dansken. Däremot tar dansken oftare
än norrmännen tåget till Sverige.
Tabell: Resmö
Resm öjligheter till Sverige
Med flyg
Air Berlin, British Airways (Sun
Air, Finn Air), Flybe, NextJet,
Norwegian, SAS
Med bil eller tåg
Öresundsbron
I dagsläget kan man flyga från Köpenhamn till Arlanda,
Göteborg, Karlstad, Kiruna, Linköping, Norrköping och Örebro.
Från Århus kan man flyga till Bromma och Göteborg. Från
Billund och Köpenhamn kan man även flyga till Bromma. Det ska
dock noteras att flygförbindelser inte längre är lika beständiga
som de var för några år sedan. För mer information:
www.dohop.com
Den 16 km långa förbindelsen (bro, tunnel och konstgjord ö)
binder samman Själland (”Stor-Köpenhamn” m m) och
Malmö/Skåne. Resan över Öresundsbron är avgiftsbelagda.
Öresundstågen/ DSB/ SJ
Med buss
Swebus/ Eurolines
Sträckan mellan Malmö och Köpenhamn är tätt trafikerad av tåg;
Öresundstågen går, större delen av dygnet var 20:e minut och
dessutom i rusningstrafik, morgon från svenska sidan och
eftermiddag från danska sidan, var 10:e minut. Därutöver går
tågen från/till Helsingör via Köpenhamn. Öresundstågen avgår
dessutom direkt från Köpenhamn till destinationer i Skåne,
Småland, Blekinge, Halland och Göteborg. SJ har
direktförbindelse från Köpenhamn till Göteborg samt Stockholm
och under säsong även till svenska fjällen. DSB trafikerar sträckan
Köpenhman – Ystad/Bornholm
Köpenhamn – Göteborg, Stockholm
GoByBus
Från Köpenhamn upp längs den svenska västkusten till Göteborg
och sedan vidare till Oslo.
Gråhundbus
Köpenhamn - Malmö (Route 999) och Ystad (Route 866), flera
ggr dagligen
Med båt
Scandlines/ HH Ferries
Stena Line
Stena Line
Faergen (tidigare
Bornholmstrafikken)
Med båt - via Norge (vintersäsong)
DFDS Seaways
Helsingör - Helsingborg
Fredrikshavn - Göteborg
Grenå - Varberg
Rönne - Ystad
Avgångar
flera ggr dagligen
flera ggr dagligen
flera ggr dagligen
flera ggr dagligen
Köpenhamn - Oslo
dagligen
29
Källa: Resan till Sverige samt VisitSwedens kontor i Köpenhamn. Anmärkning: Vi reserverar oss för ändringar som
sker kontinuerligt efter uppdateringen juli 2013.
29
VisitSweden, Resan till Sverige, www.visitsweden.com/sverige-dk/Rejseguide/Rejsen-til-Sverige/ (2013-07-16).
13
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Målgruppsprofil
Introduktion
VisitSweden riktar sina marknadsföringsaktiviteter mot privatresenärer till en förvald målgrupp, "Den
Globala Resenären".
Det som i huvudsak skiljer Den Globala Resenären från övriga befolkningen är att de reser utomlands
minst en gång per år med minst en övernattning. Människor som inte tillhör kategorin Den Globala
Resenären är ur ett turismperspektiv ofta mindre intressanta för Sverige som destination eftersom de
sällan eller aldrig reser utomlands.
Målgruppsdefinition
Målgruppsdefinition
För att fördjupa kunskapen om Den Globala Resenären har VisitSweden för 5:e gången genomfört en
30
målgruppsanalys på 11 av 12 prioriterade utlandsmarknaderna. Metoden för undersökningen är CAWI
– Internetundersökning med hjälp av accesspaneler. Fältperioden var mars/april 2013. Den webbaserade
undersökningen vilken utfördes av GfK riktade sig mot 16 000 respondenter mellan 25 och 65 år.
•
•
På marknaderna Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Nederländerna motsvarar
respondenterna befolkningen i dessa länder i stort, avseende kön, region och ålder.
På marknaderna Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Ryssland och USA har en
avgränsning gjorts till enbart respondenter från prioriterade storstadsområden. Detta med
hänsyn till marknadernas stora invånarantal och vetskapen om att reseintensiteten är störst i
storstadsområdena på dessa marknader. Områdena som har undersökts är:
o
o
o
o
o
o
Storbritannien: London-området, Sydöstra England, Birmingham-området,
Manchester-området
Frankrike: Ile de France
Italien: Provincia di Roma, Provincia di Milano
Spanien: Comunidad de Madrid, Catalunya
Ryssland: Moskva-området, St Petersburg
USA: New York State, Chicago-området, Kalifornien
De respondenter som tillhör målgruppen Den Globala Resenären (dvs de som regelbundet reser på
semester till utlandet med minst en övernattning), har fått svara på om de är intresserade av Sverige som
destination. Respondenterna som har uppgett detta har fått specificera hur de tänker sig en Sverigeresa.
Resultaten i målgruppsprofilen grundar sig på svar från dessa respondenter: Den Globala Resenären
med Sverigeintresse.
Tabellen på nästa sida visar antalet genomförda intervjuer i målgruppen per marknad.
30
Computer-assisted web interviewing (CAWI) innebär att respondenterna besvarar ett frågeformulär via internet.
14
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Tabell: Undersökningens bastal
Respondenter
1000
Den globala resenären med
Sverigeintresse
401
Finland
1000
453
Frankrike
1000
448
Italien
1000
555
Nederländerna
1000
445
Norge
1000
522
Ryssland
1000
626
Spanien
1000
480
Tyskland
3000
1390
UK
2000
914
US
3000
835
16000
7068
Marknad
Danmark
Totalt
DEN GLOBALA RESENÄREN
RESENÄREN MED SVERIGEINTRESSE
SVERIGEINTRESSE FRÅN DANMARK
I följande avsnitt redovisas resultat som baseras på svar från den avgränsade målgruppen Den Globala
Resenären med intresse att resa till Sverige från Danmark.
Den Globala Resenären i siffror
1
miljon
Demografi
globala resenärer från
Danmark har intresse av att
besöka Sverige
DINKS
25-44 utan
WHOPS
barn
45+ utan
24%
barn
43%
Active
families
25-54 med
barn; 26%
DINKs – Double Income No Kids är här definierade som åldersgruppen 25-44 år, och mestadels par
utan barn. De är unga individualister med resvana sedan barnsben och höga krav på sina resor. Eftersom
de inte har barn är de i regel flexibla på sina resor gällande vad de kan företa sig. De ser resande som en
del av sitt personliga varumärke och använder resandet som en del av sin positionering, de uppskattar
det som är annorlunda och kan ge berättarvärde.
Active Families är här definierade som åldersgruppen 25-54 år med minst ett hemmaboende barn. De
lever ofta i en stadig familjerelation med ordnad ekonomi och prioriterar familjen och barnen högt. På
semestern vill de umgås med sina barn och uppskattar när hela familjen kan delta i aktiviteter.
WHOPs – Wealthy Healthy Older People är här definierade som åldersgruppen 45-65 år utan
hemmaboende barn. De är friska och har tid och pengar som de gärna lägger på upplevelser. Till
skillnad från Active Families styrs de inte i lika hög utsträckning av sina barn och har därmed stor frihet
på sina resor som ofta fylls av kultur- och naturupplevelser.
15
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Drivkrafter för Sverigeresan
Det viktigaste för de flesta danska globala resenärerna att uppleva under sina tänkta Sverigeresor är
Avkoppling (Koppla av, slippa rutiner), Gemenskap (Ha roligt och uppleva nya saker tillsammans) och
att Uppleva naturen.
Dessa semesterpreferenser hänger också ihop med vad man vill göra i Sverige. Ju bättre vi förstår
drivkrafterna bakom resande, desto bättre kan vi därför anpassa både erbjudanden och marknadsföring
till potentiella resenärers behov och önskemål.
För att få en övergripande förståelse för marknaden och för att lätt kunna jämföra de undersökta
utlandsmarknaderna med varandra, har samtliga olika semesterpreferenser, bland annat de som nämns
ovan, kopplats samman och delats in i fyra huvudsakliga typer av drivkrafter. Detta gjordes med en
31
faktoranalys och resultatet var fyra övergripande typer av drivkrafter baserat på de statistiska
sambanden mellan de enskilda semesterpreferenserna.
De fyra huvudsakliga drivkrafterna
Nedan visas de fyra typerna av drivkrafter. I tårtdiagrammet till höger visas hur stor andel av de danska
globala resenärerna som tillhör respektive drivkraftstyp:
Njutning
Att uppleva frihet, koppla av, mat/dryck, sol
Nya upplevelser
Att uppleva nya platser, lära nytt, få inspiration, att ha kul tillsammans
Natur & aktiviteter
Uppleva natur, vara aktiv, frihet, inspiration
Eskapism
Att festa, exotiska upplevelser, meditera, lyx
32%
38%
1%
27%
På så sätt kan vi placera in varje global resenär i en av de ovanstående grupperna beroende på vad de har
för semesterpreferenser vid en tänkt Sverigeresa. Nedan exemplifieras skillnader i efterfrågan mellan dem
som har olika drivkrafter för sin tänkta Sverigeresa.
Globala resenärer med ”Njutning” som en stark drivkraft planerar i högre grad shopping, att besöka
nöjesparker/djurparker, sola och bada, och att spendera tid på caféer samt lunch- och kvällsrestauranger
som erbjuder ett internationellt kök. Denna grupp är störst, cirka 4 av 10 bland de globala resenärerna
från Danmark tillhör denna typ.
De globala resenärer som tillhör drivkraftstypen ”Nya upplevelser” som en stark drivkraft planerar i
högre grad än andra att upptäcka Sveriges kulturupplevelser och städer genom att besöka museer och
utställningar med historiskt och modernt-/designfokus. Även design-shopping lockar. De utgör 32
procent av de Sverigeintresserade globala resenärerna från Danmark.
De globala resenärer som i första hand drivs av ”Natur & aktivitet” planerar i högre grad att ägna sig åt
utomhusupplevelser under barmarksperiod och vintertid i Sverige. Detta är den grupp som starkare än
31
Faktoranalys är en statistisk metod som används för att ta fram de olika drivkraftstyperna och som även bygger på hur olika
svarsalternativ hänger ihop med varandra.
16
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
andra bland annat vill gå på vandring, paddla kajak och kanot och cykla. 27 procent av de globala
resenärerna från Danmark har denna drivkraft.
Globala resenärer med ”Eskapism” som drivkraft är för få i Danmark och kan därmed inte analyseras
på djupet.
Inom de tre första drivkraftsgrupperna är den demografiska fördelningen inom målgruppen i Danmark i
stort sett samma som för Den Globala Resenären totalt. Det vill säga alla drivkrafter finns i ungefär lika
stor utsträckning i alla demografiska segment (i DINKs, Active Families, WHOPs).
VisitSweden har bett alla respondenter med Sverigeintresse att prioritera vilka upplevelser de skulle vilja
ha under en tänkt Sverigeresa. Oavsett övergripande drivkraft och demografisk profil, toppas efterfrågan
bland målgruppen från Danmark totalt sett av Utomhusupplevelser under barmarkssäsong, Uppleva
städer och Kulinariska upplevelser. Kunskap om vad resenärerna vill göra i Sverige är av högsta intresse
för att kunna anpassa marknadsföring och erbjudanden. Här redovisas målgruppens svar på
frågan ”Tänk dig att du skulle besöka Sverige flera gånger, kanske på olika årstider och kanske flera
olika platser. Vad av följande skulle du då vilja göra i Sverige?”.
Efter ovanstående ingångsfråga har målgruppen beroende på hur de svarat fått följdfrågor om mer
detaljerade aktiviteter och utbud. Av sammanlagt nästan 90 svarsmöjligheter i olika aktivitetskluster
redovisas i den blå rutan Topp 3-aktiviteterna inom varje övergripande rubrik.
Vad målgruppen vill göra i Sverige
17
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Sverige i målgruppens ögon
Den Globala Resenären med Sverigeintresse från Danmark:
•
•
•
9 av 10 känner till Sverige som semesterland
9 av 10 har varit i Sverige någon gång och
8 av 10 planerar att åka till Sverige, varav
• 39 procent svarar ”ja, antagligen”
• 19 procent svarar ”ja, absolut”
Vilka regioner i Sverige känner Den Sverigeintresserade
Globala Resenären till och vilka vill man besöka?
•
Södra Sverige (Skåne, Blekinge), området kring Göteborg, Jönköping, Halland och Kalmar är de
mest kända regionerna, och är även de regioner flest vill besöka.
Associationer till Sverige samt skäl för och emot att resa hit
Natur och utbud av upplevelser viktiga för resor till Sverige
Naturupplevelser och Sverige som en äkta, naturlig och okonstlad destination, samt svenska
storstadsupplevelser kommer högst upp på associationslistan för målgruppen i Danmark.
Topp 5-associationerna till Sverige baseras på en förvald lista av 22 möjliga svarsalternativ till vilken
globala resenärer med Sverigeintresse tog ställning. Bland respondenterna finns både de som varit i
Sverige tidigare och de som inte varit det:
De fick även en fråga om vilka skäl det finns som talar för en semesterresa till Sverige. En unik orörd
natur, med djur- och växtliv som är öppen för alla, lättillgängligheten och lättheten att göra aktiviteter i
naturen som att vandra, fiska och cykla är de tre mest förekommande svaren bland målgruppen från
Danmark.
Respondenterna som angett att de inte är intresserade av en resa till Sverige har på samma sätt fått ange
skälen till detta utifrån en förvald lista. Sveriges klimat och närheten till Sverige som destination
påverkar starkast. Vid sidan om andra orsaker som kan ha med respondenternas aktuella livssituation
att göra så är därefter kostnadsaspekten en av orsakerna. Målgruppen anser att det är relativt dyrt att
semestra i Sverige.
18
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Målgruppens tänkta Sverigeresa
Boende: Hotell, Hotell, Hotell
På flervalsfrågan hur man planerar/kan tänka sig att bo anger 56 procent av dem hotell som
boendealternativ.
55%
Stuga
56%
Hotell
23%
Bed & Breakfast/
pensionat
Med vem till Sverige? (flervalsfråga)
78%
med partner
33%
med vänner/
bekanta
33%
med barn
Foto: imagebank.sweden.se/Mirian Preis, Nicho Södling, Johan Willner
”När på året” och ”Typ av resa”
På flervalsfrågan ”När på året skulle det vara mest aktuellt för dig/er att resa till Sverige på semester?”
anger nästan 8 av 10 perioden juni till augusti som mest aktuell. Det finns dock en stor potential för att
sprida semesterresandet ännu mer över året än idag.
19
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Totalt 46 procent av målgruppen i Danmark tänker sig stanna 5-7 dagar under en Sverigevistelse. Det
innebär att det är en större andel danskar än genomsnittet för VisitSwedens prioriterade marknader som
kan tänka sig stanna så långe.
Informationsinhämtning
För att nå ut till målgruppen är det viktigt att, utöver kunskap om drivkrafter och förståelse om vad
målgruppen tilltalas av, använda sig av rätt kanal för sina erbjudanden – det vill säga ha kunskap om
vilka kommunikationskanaler målgruppen använder sig av. Följande avsnitt ger en överblick över vilka
informationskällor målgruppen använder och specifikt vilka favoritwebbsidor de använder för att söka
efter resor. Därutöver visas målgruppens användning av enheter från inspirations-, informations-, och
bokningsfas över resefasen till reflektions- och delningsfas.
Viktigaste informationskällan är Google
8 av 10 globala resenärer med Sverigeintresse börjar sin informationsinhämtning med att ”googla”, dvs
med att använda en sökmotor. Sökmotorer kommer därmed långt före resehandböcker, broschyrer,
nationella turistorganisationers hemsidor och reseportaler; 3 av 10 globala resenärer från Danmark
tänker använda visitsweden.com inför en Sverigeresa eller regionala turistorganisationernas webbplatser
för informationsinhämtning.
Nationella och regionala turistorganisationers hemsidor som källa för informationsinhämtning har ökat
markant mot tidigare år. En försiktig tolkning kan vara att man söker i den komplexa verkligheten med
otaliga kanalmöjligheter efter trovärdighet och faller tillbaka till det man är eller var van vid. Att målgruppen söker trovärdighet kan även bekräftas genom att andra resenärers åsikter blir allt viktigare. Vid
frågan om favoritwebbsidor som målgruppen använder när de söker efter resor hamnar Momondo och
Travel Community TripAdvisor efter sökmotorn Google, och därefter reseportalen hotels och fdm.
20
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Nedan visas de tre vanligaste informationskällorna som målgruppen använder inom
kategorierna ”Internet”, ”Andra resenärers åsikter via Internet” samt inom ”Offline” (dvs kanaler som
inte är kopplade till Internet).
Resultatet varierar starkt mellan olika utlandsmarknader. Jämfört med VisitSwedens andra prioriterade
marknader använder målgruppen från Danmark i högre grad :
•
•
•
•
•
Sökmotorer på Internet (t.ex. Google)
Resehandbok/guidebok
Broschyrer om orten/landet/regionen
Erfarenhet från tidigare semestrar
Hemsida från resebyrå/researrangör
Globala danska resenärer som har varit i Sverige fick även frågan om hur långt i förväg de bestämde sig
för att åka till Sverige på semester, dvs tidpunkten när destinationen Sverige valdes och konkurrerande
destinationer föll bort.
Danskar bestämmer sig i högre grad än norrmän längre (1-3 månader
eller mer) innan Sverigeresan.
Endast 13 procent av dem bestämde sig mindre än 1 månad före resan.
Tidsspannet från att börja informera sig om möjliga destinationer till att bestämma sig för en destination varierar mellan marknader (t.ex. mellan 2 veckor i Tyskland och 3 veckor i USA) enligt Amadeus32
studien ”Empowering inspiration: the future of travel search” . Detta betyder inte nödvändigtvis att
målgruppen därefter bokade resekomponenter eller paket till Sverige och inte heller vid denna tidpunkt.
En tumregel är att ju längre bort från Sverige man bor, desto längre framförhållning har man.
Smartphones växande roll
Vi lever idag i en komplex vardag med otaliga kanalmöjligheter. Konsumenternas kontakter med olika
varumärken är många och ständigt ökande – både offline och online – och via olika enheter.
Målgruppens mediebeteende har förändrats radikalt med digitaliseringen och nya kanaler som smartphones och läsplattors intåg. Nyckelord i detta sammanhang är integrerad kommunikation. Att vara
där resenären är genom att snabbt anpassa sig till resenärens förändrade medievanor är en hygienfaktor.
32
Amadeus, Empowering inspiration: the future of travel search, Feb 2012,
www.amadeus.com/travelagencies/onlinetravellerstudy2012.html?PRESS=49
21
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Även om datorn är den dominerade enheten i inspirations- , informations-, boknings- och reflektions-/
delningsfasen, är Smartphones den dominerade enheten under resan och erbjuder därmed en utmärkt
möjlighet att nå potentiella resenärer. Roaming-förordningen om att successivt sänka kostnaderna för
33
mobiltelefoni och datatrafik som trädde i kraft den 1 juli 2012 , stödjer tesen om att mobil användning
förutspås vara nyckeln och ha inflytande i alla resefaser – från inspirations- till reflektionsfasen.
Summering
Sveriges utbud är mångfacetterat och väldigt varierande beroende på årstid, geografisk region och
kulturella och infrastrukturella förutsättningar, för att bara nämna några faktorer. Lika varierat som
Sveriges utbud är målgruppens efterfrågan.
Den Globala Resenärens efterfrågan bygger i hög grad på målgruppens drivkrafter. De fyra olika
drivkraftstyperna hjälper oss därmed att matcha Sveriges utbud med målgruppens efterfrågan, det vill
säga vad man vill göra, hur man vill bo, när på året man vill åka till Sverige samt vilken typ av resa man
tänker sig.
Inför varje viktig marknadsföringskampanj eller aktivitet som VisitSweden planerar tillsammans med
olika samarbetspartners analyseras resultaten långt mer djupgående än i denna övergripande
genomgång.
Vill du veta mer om hur du kan vara med i den internationella marknadsföringen? Gå in på
partner.visitsweden.com där du hittar utlandskontorets kontaktuppgifter.
33
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 531/2012 (13 juni 2012),
om roaming i allmänna mobilnät i unionen
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2012:172:0010:0035:SV:PDF (2012-07-25).
22
VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Danmark
Marknadsprofil Danmark 2013
Copyright © V.S. VisitSweden AB
Stockholm i december 2013
Layout: VisitSweden
Beställning och frågor: [email protected]
23