Transcript Marknadsprofil 2011 Frankrike

VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
Marknadsprofil 2011
Frankrike
Foto: Erik Lindvall, Henrik Trygg & Nicho Södling/ VisitSweden
Källa: VisitSweden/Kairos Future. Varumärket Sverige - en netnografisk studie, 2011
1
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
Om Marknadsprofilen
Kontinuerliga marknads-, målgrupps-, konkurrent- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av
vilka resenärer som har störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet
att välja rätt målgrupp, budskap och kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med
besöksnäringen.
Marknadsprofilen är en kortare sammanställning av marknadsrapporten som har tagits fram för
Frankrike och ytterligare elva av VisitSwedens prioriterade utlandsmarkander. Marknadsprofilen ger dig
inblick i:
Generell landsprofil
•
•
•
•
•
Land, Befolkning
Ekonomisk bakgrundsinformation
Helgdagar och semester - överblick
Kulturella egenskaper
Medieprofil - överblick
Landets turistprofil
•
•
•
•
Semesterresor inrikes & utomlands
Profilen av utlandsresenären
Resor till Sverige
Tillgänglighet till Sverige
Vill du veta mer?
1
I våra marknadsrapporter , ca 60-70 sidor, får du svar på följande:
Vem är den franska globala resenären?
•
•
•
•
•
•
•
•
Varför reser man?
Var reser man och hur bor man?
Vad gör man på semestern?
När reser man och hur länge stannar man?
Hur mycket spenderar man?
Vilket transportsätt använder man och hur tar man sig till Skandinavien?
Vilka informationskällor använder man och hur bokade man?
Vad vet man om Sverige? Vilka associationer har man och vilka regioner och attraktioner
känner man bäst till?
Vad har fransmän för Sverigebild?
Hur stor är tillväxtpotentialen för målgruppen som planerar en resa till Sverige inom de tre närmaste åren?
Vad kännetecknar Meetings & Incentivesresor från Frankrike till Sverige?
Hur ser den franska Travel Trade-marknaden med fokus på privatresenären ut?
Vilka globala trender/ trender inom turism och trender i Frankrike är viktiga att ta hänsyn till?
Här kan du se en mer detaljerad innehållsförteckning av rapporten.
Beställ marknadsrapporten hos [email protected].
Pris 2 marknader: 12 500 SEK (ex. moms) för besöksnäringen.
Priset för samtliga 12 marknader: 50 000 SEK för besöksnäringen.
Ord pris per marknad: 12 500 Sek, 12 marknader 75 000 SEK. I priset ingår en uppdatering 2012.
Kontakt: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm
Tel + 46 8 789 10 00 Fax + 46 8 789 10 31, [email protected], http://partner.visitsweden.com.
1
Marknadsrapporter finns för följande 12 länder:
Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA.
2
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
G enerell landsprofil
Land & Befolkning
Figur: K arta Frankrike
Tabell: Land & Befolkning
Yta
551 500 km2 (franska
fastlandet) (världsrank: 43)
2
118,5 invånare/km2
Folkmängd
62,8 milj (juli 2011 beräknat franska fastlandet), tillväxt-takt
2011: 0,5%
(2011 beräknat)
Städer
Huvudstad Paris (befolkning
10,4 milj)
Marseille-Aix-en-Provence 1,46
milj, Lyon 1,46 milj, Lille 1
milj, Nice-Cannes 977 000
(2009)
85% av fransmännen bor i
städer (2010)
Franska
Språk
Åldersstruktur
0-14 år:
15-64 år:
65 år och över:
Genomsnittsålder
Källa: CIA World Factbook
3
Frankrike
18,5%
64,7%
16,8%
39,9 år
Sverige
15,4%
64,8%
19,7%
42 år
4
Källa: CIA World Factbook
Frankrikes befolkningsstruktur är jämförbar med Sveriges. Det finns dock drygt 3 procent fler barn i
åldrarna 0-14 år, och ca 3 procent färre personer över 65 år, i Frankrike än i Sverige. Detta bidrar till att
genomsnittsåldern i Frankrike är nästan 2 år lägre än i Sverige.
När det gäller utveckling och prognosen av folkmängden skiljer sig länderna åt. Medan Sverige förutspås
5
växa med ungefär 14 procent, kommer Frankrike att växa med 16 procent mellan åren 1990 och 2020.
Skillnaderna blir större om man ser till vilka åldersgrupper som växer/minskar mest. I Frankrike
kommer befolkningsandelen över 65 år att växa med nästan 71 procent mellan 1990 och 2020, medan
6
andelen barn i åldrarna 0-14 år endast kommer att växa med ca 5 procent under samma period.
Frankrike har därmed en starkt åldrande befolkning.
2
Worldbank, befolkningstäthet, www.data.worldbank.org/indicator/EN.POP.DNST (2011-06-28).
CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28).
4
Ibid.
5
Tourism Economics, 2011 (2011-07-19).
6
Ibid. (2011-07-19).
3
3
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
Ekonomiska Indikatorer
Jämfört med övriga EU-länder växte den franska ekonomin långsamt under 2000-talet, men klarade
däremot finanskrisen något bättre. Under 2010 noterades visserligen en tillväxttakt som var lägre än
genomsnittet i Europa. Statsskulden är även relativt hög, motsvarande drygt 80 procent av landets
bruttonationalprodukt (BNP). Läkemedel och insatsvaror för energiproduktion står tillsammans för över
7
20 procent av Sveriges export till landet.
Tabell: Ekonomiska Indikatorer
8
Valuta
BNP (PPP)
BNP per capita (PPP)
BNP-tillväxt
Inflation
Arbetslöshet
World Economic Forums
Global Competitiveness
10
Report
11
Gini-koefficient
Euro (1 Euro = 100 cent) = ca 9,54 SEK
$ 2 145 miljader, världsrank: 10
9
$ 33 100 = ca 238 482 SEK , världsrank: 39
1,5%, världsrank: 159
1,7%, världsrank: 51
9,3%, världsrank: 104
Frankrike har tappat 3 platser jft med 2009 och är nu rankat på en 18:e
plats av 139 länder.
Human Development Index
12
(HDI)
0,28, vilket innebär en något mer balanserad fördelning av inkomster,
jämfört med genomsnittsvärdet på 0,31 bland OECD medlemsländerna.
"Very High Human Development”, plats 14 av 169 rankade länder i världen
och med ett HDI värde på 0,872 (Sverige: 9:e plats, HDI värde: 0,885).
13
Källa: CIA World Factbook. Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2010, undantag valuta (* 2009).
V äxelkurs, kö
köpkraftsparitet och jä
jämfö
mf örande prisnivå
prisnivåindex
Av följande diagram framgår hur växelkursen SEK mot EUR har utvecklats hittills under 2000-talet.
Förhållandet mellan de båda valutorna har varit stabilt under en längre period, men under andra hälften
av 2008 sjönk kronans värde gentemot euron påtagligt, för att nå en topp på 11,17 SEK i mars 2009.
Kronan har nu återhämtat sig en del sedan kursraset vintern 2008/2009, i maj 2011 handlades den
14
svenska kronan till 8,96 kronor gentemot euron. Den instabila valutan gör att Sverige skiftar från att
15
vara ett prisvänligare land (2009) till att vara ett dyrare land för euroländer att semestra i (2011).
Medan franska restauranger och hotell hade i snitt 3,8 procent högre prisnivå än EU27 genomsnittet,
hade svenska restauranger och hotell jämförelsevis ett prisnivåindex som var 38,1 procent högre än
16
EU27 genomsnittet. Sveriges ökning 2010 beror på en förstärkning av kronan.
7
SvD Näringsliv, Skuldkrisen Nyheter, Frankrike (2011-08-24).
Riksbankens snittkurs 2010 (1 EUR = 9,54 SEK), www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=15867 (2011-07-06).
9
Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK), www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=15867 (2011-07-06).
10
Global Competitiveness Report 2010-11, www3.weforum.org/docs/WEF_GlobalCompetitivenessReport_2010-11.pdf (2011-0628).
11
Gini-koefficient, OECD Factbook 2010, www.oecd-ilibrary.org/economics/oecd-factbook-2010_factbook-2010-en (2011-07-05).
12
Human Development Index, www.hdr.undp.org/en/media/Swedish%20HDR%202010%20Summarypdf.pdf (2011-07-05).
13
CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28).
14
Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06).
15
För en dagligen uppdaterad växelkurs, se www.valutor.se/EUR.
16
Eurostat Databas 2011, Köpkraftsparitet (PPP) och prisnivåindex, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-28).
8
4
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
Figur: Vä
V ä xelkurs, Euro
11,5
11
10,5
10
9,5
9
8,5
8
17
Källa: Riksbanken, 2011. Anmärkning: Värdena i figuren anger växelkursen SEK mot EUR.
Helgdagar och semester
18
Den lagstadgade semesterrätten för heltidsanställda uppgår till minst 25 dagar (eller fem veckor), men i
praktiken handlar det ofta om 7 veckor. Enligt Eurofounds statistik över de europeiska ländernas
veckoarbetstid utgör Frankrike tillsammans med Finland de länder där man jobbar kortast vecka, med
19
en arbetstid på i snitt 38 timmar.
Utöver sin semester har fransmännen tio allmänna helgdagar enligt följande:
Tabell: Helgdagar, Frankrike
Nyårsdagen
Annandag påsk
Första maj
Vapenstillståndet 1945
Kristi Himmelsfärdsdag
Nationaldagen
Maria Himmelsfärd
Alla Helgons dag
Vapenstillståndet 1918
Juldagen
2012
1/1
9/4
1/5
8/5
17/5
14/7
15/8
1/11
11/11
25/12
2013
1/1
1/4
1/5
8/5
9/5
14/7
15/8
1/11
11/11
25/12
20
Källa: Feiertage
17
Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06).
Eurofund, Working time developments – 2010, www.eurofound.europa.eu/eiro/studies/tn1106010s/tn1106010s.htm#hd6
(2011-08-31).
19
Ibid.
20
Feiertage, www.feiertage.ch (2011-07-06).
18
5
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
Kulturella egenskaper
Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder.
Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter
kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika
sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit
på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det
finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de olikheter som förekommer mellan fransk
och svensk kultur.
Fransmannen kan vara mycket kulturellt intresserad och den franska Globala resenären konsumerar en
hel del litteratur, teater, museibesök och bio, vilket även tar sig till uttryck under semestern. Litteratur är
ett stort samtalsämne och när Frankrike för 14:e gången fick Nobels pris i litteratur 2008
uppmärksammades det rejält. Även titlar, fin rang/börd, kunskap och intellekt värderas högt i Frankrike.
Kulturella dimensioner
Fransmannen är något mer osäkerhetsundvikande än svensken
I detta avsnitt jämförs Frankrike och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den holländske
kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i
figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under
2001. Men de används fortfarande och refereras ofta till i olika sammanhang, och därför anser vi att de
fyller sin funktion även här.
Dimensionerna är som följer:
-Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik
fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska.
-Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper,
såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska.
-Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet-femininitet, som
refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid
prestation och konkurrens i motsats till relation.
-Osäkerhetsundvikande som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer,
exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av
konflikträdsla.
Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension
beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden
och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla
oförrätter glöms inte bort. Det ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det
personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är
den inte med i jämförelsen nedan.
Utifrån de här dimensionerna kan man dra slutsatser som att svenskar är mindre benägna att acceptera
hierarki och måste därför tänka på att bli tydligare i sin kommunikation med mottagare i mer
hierarkiska kulturer. I figuren på följande sida jämförs Frankrike med Sverige, och om vi får tro
Hofstede skiljer sig fransmän och svenskar främst åt inom dimensionerna osäkerhetsundvikande och
hårda värden.
6
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
Figur: Kulturella dimensioner, Frankrike
Frankrike
76
71
Sverige
75
70
50
31
29
5
Maktdistans
Individualism
Hårda värden
Osäkerhetsundvikande
21
Källa: Geert Hofstede™ Cultural Dimensions
Här framgår att svensk och fransk kultur skiljer sig märkbart åt inom tre av de fyra aspekterna;
fransmän uppvisar en högre grad av maktdistans och hierarkier, de värdesätter prestation och
konkurrens i något högre grad än svenskar och de tenderar att undvika osäkra situationer i större
utsträckning än vi. Det senare innebär att de säger vad de tycker och tänker och att de inte är lika
konflikträdda, något som är bra att ha i åtanke vid kontakt med exempelvis franska resenärer.
Medieprofil
Medie profil
Utöver kännedom om konsumenternas värderingar, som gör det lättare att rikta och kommunicera ett
erbjudande som den potentiella besökaren tilltalas av, är det viktigt att även använda sig av rätt kanal –
dvs. ha kunskap om vilka kanaler det finns och vilka målgruppen använder sig av. Kortfattat
kännetecknas Frankrikes medielandskapat av följande:
Online 22
•
•
•
•
Internettillgång och internetpenetration ökar. Fransmännen använder sig även av nätet i hög
grad (41 procent under 2010) för sin research/bokning beträffande resa och boende.
Andelen mobilt surfande (3G) är något lägre i Frankrike (12 procent jfr med 20 procent i
Sverige), men användandet har stigit med 11 procent mellan åren 2008-2010.
Sociala mediernas ökande roll.
E-handeln av resor och semesterboende har ökat med 16 procent till 34 procent mellan åren
2008-2010.
21
Geert Hofstede™ Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php
(2011-07-06).
22
Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-21).
7
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
Figur: Internettillgå
Internettillg ång 20082008- 2010 i procent, Frankrike j ämfö
mf ört med Sverige
Sverige
Frankrike
84
86
62
63
2008
2009
88
74
2010
23
Källa: Eurostat Databas 2011
24
Bland de ledande resesidorna tillhör: promovacances.com, easyvoyage.com, voyage-prive.com,
lastminute.com, opodo.fr samt routard.com.
25
Bland de ledande sociala medierna tillhör: facebook.com, skyrock.com, viadeo.com samt linkedin.com.
Offline
Off line
Dagens franska medielandskap har sina kulturella rötter i en efterkrigstid där staten försökte rädda en
medieindustri som höll på att tappa mark. Trots det statliga monopolets avskaffande för snart 30 år
26
sedan är staten fortfarande närvarande i såväl tryckt press som på TV, radio och internet.
•
I likhet med många andra länder går de tryckta medierna i Frankrike en kris till mötes, vilket
främst beror på minskade annonsintäkter och färre upplagor. Det finns 8 tidningar (betalda
medier) med en upplaga över 100 000. Le Figaro och Le Monde är bland de största.
•
Gratistidningarna klarar sig bättre och läses av 17 procent av den urbana befolkningen dagligen.
De största är 20 Minutes (med 2,76 milj läsare i 12 franska städer den största tidningen) och
27
Metro (upplaga: 750 000, 2,4 milj läsare).
•
I Frankrike växer bloggosfären.
•
Magasinen är traditionellt en viktig del av det franska medielandskapet och 97 procent av
29
befolkningen över 15 år läser minst ett magasin i veckan.
•
Den allmänna resepressen i Frankrike är mångfaldig men har små upplagor och har aldrig fått
någon rejäl genomslagskraft trots många försök med nya tidningar och nya idéer. Några av de
få som har lyckats hålla sig kvar är Grands Reportages, Terre Sauvage och GEO, samt Air
France Magazine och National Geographic som får sägas tillhöra en klass för sig. En anledning
till att den färgstarka resepressen inte har nått någon större framgång har antagligen att göra
med att resereportage idag återfinns i så gott som alla vecko- och månadsmagasin.
28
23
Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-21).
Google Double click adplanner (sökord: “travel”), juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-09-13).
25
Google Double click adplanner (sökord: “Social Networks”), juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-09-13).
26
Eurotopics, Medielandskap Frankrike 2010, www.eurotopics.net/de/home/medienlandschaft/frmdn/ (2011-09-13).
27
Metro France, www.business.metrofrance.com/index.php?option=com_content&view=article&id=143&Itemid=31 (2011-0913).
28
Eurotopics, Medielandskap Frankrike 2010, www.eurotopics.net/de/home/medienlandschaft/frmdn/ (2011-09-13).
29
European Journalism Centre 2009, www.ejc.net/media_landscape/article/france/#l4 (2011-06-30).
24
8
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
Landets turistprofil
Semesterresor inrikes & utrikes
utrikes
Fransmannen tillbringar gärna sin semester i Frankrike; landet är stort och här finns mycket att se. Enligt
tabellen nedan går en tiondel av samtliga semesterresor till utländska destinationer, vilket motsvarar
drygt 21 miljoner resor 2010. Förhållandet mellan inrikes och utrikes semesterresor har legat relativt
konstant under senare år. Utrikesresorna varar däremot ofta längre än inrikesresorna. Belyser man
tillväxttakten mellan åren 2008-2010 så kan man konstatera att semesterresor utomlands växer konstant
(+6,1procent jfr med 2008, störst tillväxt bland korta semesterresor utomlands: 7,8 procent), medan
semesterresor inrikes sjunker (-8,4 procent, störst minskning bland långa semesterresor inrikes med -10.7
procent 2010 jfr med 2008).
Tabell:
Tab ell: Alla semesterresor inrikes & utrikes, Frankrike
Alla semesterresor utomlands
Antal 2008
19 728
Andel
9%
Antal 2009
20 585
Andel
10%
Antal 2010
20 941
Andel
11%
15 388
4 340
192 834
86 934
105 900
212 562
7%
2%
91%
41%
50%
100%
15 984
4 601
181 699
79 301
102 398
202 284
8%
2%
905
39%
51%
100%
16 264
4 677
176 712
77 646
99 066
197 653
85
2%
895
39%
50%
100%
Långa semesterresor utomlands
Korta semesterresor utomlands
Alla semesterresor inrikes
Långa semesterresor inrikes
Korta semesterresor inrikes
Alla semesterresor
30
Källa: Eurostat Databas 2011
Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental.
Profilen av den franska utlandsresenären
Tabellen över resefrekvens nedan visar hur semesterresandet utomlands fördelar sig mellan olika
åldersgrupper i den franska populationen. Åldersgrupperna 25-44 år samt 45-64 år reser mest per
person och de sistnämnda är en särskilt viktig grupp, som gör 35 procent av alla resorna. Siffrorna avser
resor med minst fyra övernattningar.
Tabell: Resefrekvens fö
för lå
l å nga utlandssemesterresor, Frankrike
Resefrekvens
15 - 24 år
25 - 44 år
45 - 64 år
65 år och äldre
Total
2008
2009
2010
Förändr. 2010
jfr 2009
Andel
2 039
4 687
5 410
3 252
15 388
2 384
5 080
5 450
3 069
15 983
2 182
5 025
5 697
3 346
16 252
-8%
-1%
5%
9%
2%
13%
31%
35%
21%
100%
31
Källa: Eurostat Databas 2011.
Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental.
30
Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-10-04).
Eurostat Databas 2011, Alla semesterresor från Finland till Sverige med minst en övernattning http://epp.eurostat.ec.europa.eu
(2011-11-22).
31
9
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
Resor till Sverige
När det gäller övernattningsstatistiken från Tillväxtverket/SCB ökade antalet övernattningar från
Frankrike med 6,1 procent år 2010.
Tabell: Ö vernattningar i Sverige
Franska
280 702
297 748
6,1%
2009
2010
Förändring 2009-2010
Utländska
12 329 657
12 802 832
3,8%
Andel
2,28%
2,33%
0,05%
32
Källa: Tillväxtverket/SCB. Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL
(privata förmedlade stugor och lägenheter).
Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man belysa hur de franska övernattningarna
fördelar sig i landet. Västra Götaland har högst antal övernattningar från Frankrike, följt av Stockholms
län. Västerbotten och Västernorrland har tappat flest övernattningar under 2010. När det gäller
procentuella tal visar Kronoberg starkast tillväxt med 69,6 procent.
Figur: Andel franska övernattningar 2010
Tabell: Ö vernattningar frå
fr å n Frankrike 2010
Region/Län
Övernattn.
2010
Förändr 2010/2009
Nom.
i%
Stor-Stockholm
Stor-Göteborg
Stor-Malmö
158 387
32 953
15 298
4 096
5 308
666
2,7%
19,2%
4,6%
Stockholm
159 450
4 765
3,1%
V Götaland
43 226
7 424
20,7%
Skåne
23 327
1 152
5,2%
Norrbotten
17 665
2 979
20,3%
Dalarna
5 474
472
9,4%
Södermanland
5 353
75
1,4%
Östergötland
4 851
-6
-0,1%
Värmland
4 583
1 303
39,7%
Kalmar
4 015
-407
-9,2%
Jönköping
3 899
-276
-6,6%
Uppsala
3 445
-317
-8,4%
Kronoberg
2 933
1 204
69,6%
Västerbotten
2 804
-3 202
-53,3%
Jämtland
2 657
898
51,1%
Örebro
2 591
482
22,9%
Halland
2 314
59
2,6%
Västmanland
2 246
369
19,7%
Blekinge
2 164
602
38,5%
Gävleborg
2 039
195
10,6%
Gotland
1 526
312
25,7%
Västernorrland
1 186
-1 037
-46,6%
297 748
17 046
6,1%
Hela riket
Källa: Tillväxtverket/SCB, Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping & SoL i Sverige
från Frankrike, länsvis 2010
32
Tillväxtverket/SCB, 2011. www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omturism/boendeochinkvarteringsstatistik.
4.21099e4211fdba8c87b800017302.html (2011-08-12).
10
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
När det gäller övernattningar efter boendeform i Sverige från Frankrike utgör SoL och stugbyar den
största ökningen (108 resp. 42 procent):
Tabell: Ö vernattningar efter boendeform i Sverige frå
fr ån Frankrike 20082008- 2010
2008
2009
2010
Förändr
Övernattningar Frankrike
2010/2009
i%
187
169
195
663
208
424
6,5
Hotell
4
073
5
371
7
640
42,2
Stugbyar
47 356
48 000
46 853
-2,4
Vandrarhem
30
840
29
197
29
692
1,7
Camping
3 234
2 471
5 139
108
SoL
272 672
280 702
297 748
6,1
Totalt
Källa ÅrsSM, Tillväxtverket/SCB
Tillgänglighet till Sverige
Många vägar leder till Sverige – via flyg (som är vanligast), med bil, tåg eller färja m m. Det går
regelbundna flyglinjer från Paris till Stockholm, Göteborg och Köpenhamn/Malmö. Därutöver kan man
flyga från Nice, Lyon och Marseille till Sverige, ibland dock med mellanlandning i Köpenhamn och
ibland endast under sommarsäsong. Tabellen nedan visar en överblick över de vägar som finns till
Sverige. Viktigt att notera är dock att flygförbindelser inte är lika beständiga som de var för några år
sedan, vilket i undantagsfall kan innebära att några nyligen har lagts ner, trots att de var aktuella när
den här rapporten skrevs.
Tabell: Resmöjligheter till Sverige
Från Frankrike till Sverige
Air France
City Airline
Paris/Roissy - Stockholm Arlanda, Göteborg
Nice, Lyon - Göteborg
Norwegian
Nice - Stockholm Arlanda, Göteborg
Ryanair
Paris/Beavais - Stockholm Skavsta, Göteborg
Paris/Vatry till Stockholm Skavsta
Marseille, Biarritz - Göteborg
SAS
Paris/Roissy - Stockholm Arlanda (3 gånger om dagen)
Nice - Stockholm Arlanda (flera gånger i veckan)
Mer information: www.dohop.com
Med Flyg till Sverige via Danmark - urval
SAS
Nice, Lyon - Köpenhamn - Stockholm Arlanda
Med tåg
I kombination av TGV/Thalys/City
Night Line och ICE eller EG-tågen
Med buss till Sverige
Eurolines
Med bil och färja via Tyskland
Scandlines
Scandlines och TT-Line
Finnlines (sedan 2008)
Stena Line
Paris – Göteborg/Stockholm ca 22 timmar – fler avgångar
dagligen. Mer information: www.bahn.de
Eurolines är den ledande operatören av reguljär buss till Europa,
däribland 27 destinationer i Sverige.
Sassnitz – Trelleborg
Rostock – Trelleborg
Travemünde – Malmö
Kiel – Göteborg
Avgångar
flera ggr dagligen
flera ggr dagligen
flera ggr dagligen
dagligen
11
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Frankrike
Fortsä
orts ä ttning tabell: Resmö
Resm ö jligheter till Sverige
Med bil och färja via Tyskland & Danmark
Puttgarden – Rødby ELLER Rostock Gedser OCH
Köpenhamn – Malmö (Öresundsbron)
Scandlines
ELLER
Helsingør – Helsingborg ELLER
Frederikshavn Grenå till Varberg
Med bil och färja via Tyskland & Norge
Color Line
Kiel - Oslo
flera ggr dagligen
dagligen
Källa: Resan till Sverige www.visitsweden.com/suede/Guide-pratique/Se-rendre-en-Suede-/ (2011-09-23).
Anmärkning: Med reservation för ändringar.
Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden
Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden
Foto: Miriam Preis/VisitSweden
Marknadsprofil Frankrike 2011
Copyright © V.S. VisitSweden AB
Stockholm i januari 2012
Layout: VisitSweden
Beställning och frågor: [email protected].
12