Marknadsprofil 2013 Norge

Transcript Marknadsprofil 2013 Norge

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge

Marknadsprofil 2013 Norge

Källa: Målgruppsanalyser 2011 VisitSweden/GfK 1

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge Kontinuerliga marknads-, målgrupps- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av vilka resenärer som har störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet att välja rätt målgrupp, budskap och kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med besöksnäringen. Marknadsprofilen är en kortare sammanställning som har tagits fram för Norge och ytterligare elva av VisitSwedens prioriterade utlandsmarknader 1 . För övriga marknadsprofiler, se

här

2 .

Marknadsprofilen ger dig inblick i: Generell landsprofil

• • • Land, Befolkning, ekonomi Helgdagar och semester - överblick Kulturella egenskaper • Medieprofil - överblick

Landets turistprofil

• • Semesterresor inrikes & utomlands Profilen av utlandsresenären • Resor till Sverige • Tillgänglighet till Sverige

Målgruppsprofil: Den norska Globala Resenären med Sverigeintresse

• • • • Demografi & Drivkrafter Målgruppen i siffror Sverige utifrån målgruppens ögon Vad målgruppen vill göra i Sverige • • o o Hur man vill bo Med vem man vill resa o När på året och vilken typ av resa Vilka informationskällor använder man? När bestämde sig målgruppen för sin Sverigeresa? I våra marknadsrapporter från 2012 baserade på 2011 års data, ca 60-70 sidor finns det detaljerad information. Här kan du se ett exempel på en mer detaljerad

innehållsförteckning

3 .

Beställ marknadsrapporten hos

[email protected].

Pris 2 marknader: Från 12 500 SEK (ex. moms) enligt VisitSwedens licenssystem* Pris 4 marknader: Från 25 000 SEK (ex. moms) enligt VisitSwedens licenssystem* Priset för samtliga 12 marknader: Från 50 000 SEK enligt VisitSwedens licenssystem* *För mer information om

VisitSwedens licenssystem

4 vänligen kontakta analysavdelningen. I ett samarbete med VisitSweden ingår marknads-, målgrupps, omvärlds- samt mediaanalys för de valda segmenten som en naturlig del. Läs mer om partnerskap

här

5 .

Kontakt

: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm 2 3 4 5 1 Marknadsrapporter 2012 finns för följande 12 länder: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. http://partner.visitsweden.com/sv/Startsida/Vart-arbete/Marknadskunskap/ http://partner.visitsweden.com/Startsida/Vara-Tjanster/Marknadsprofiler/ http://partner.visitsweden.com/biprislista http://partner.visitsweden.com/Startsida/Vart-arbete/Partnerskap/ 2

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge

Generell landsprofil

Befolkning & Ekonomi

Figur: K Tabell : Befolkning

Befolkning 6 Folkmängd Åldersstruktur Demografisk utveckling 1990-2020

Ekonomiska indikatorer 8 BNP per capita

4,7 milj (juli 2013 beräknat), tillväxttakt 2013: 0,3% 0-14 år: 17,5% 15-64 år: 66% 65+ år: 17% Genomsnittsålder: 41 år 0-14 år: 17,5% 65+ år: 37,4% US$98 102 = ca 667 094 SEK, 9 världsrank: 10

BNP-tillväxt 2012 Valuta & växelkurs (medelvärde) Konsumentförtroende 11

3%, världsrank: 105 2010-2012 har valutakursen fluktuerat mellan ca 119 SEK år 2010 och 116 SEK år 2012 10 105 kvartal 1 2013, +3 jfr kvartal 4 2012

Källa: CIA World Factbook; Tourism Economics; Oxford Economics; Riksbanken

Enligt tabellen ovan är befolkningstillväxten i Norge bland personer över 65 år starkare än för ålders gruppen 0-14 år, vilket blir en viktig faktor att beakta i framtida marknadsbearbetning. Den inhemska efterfrågan samt arbetsmarknaden i Norge ser fortsatt positiv ut men tillväxten i den norska ekonomin påverkas av den externa miljön där framförallt exporten fortsätter att kämpa mot den svaga europeiska efterfrågan.

12 Den norska kronans förhållande till den svenska kronan har sjunkit något sedan 2010, vilket gör att Sverige skiftar från att vara ett prisvänligt till att vara ett något dyrare land för norr männen att semestra i.

13 7 8 9 6 CIA World Factbook, www.cia.gov (2012-07-01). Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2012, med undantag för befolkning est. juli 2013. Tourism Economics, 2011 www.tdm.prognoz.com (2011-07-19). Oxford Economics, Country Economic Forecast, Norway, July 2013. Anmärkning: världsrank avser estimering för 2012, CIA World Factbook.

Riksbankens snittkurs 2012 (1 USD = 6,8 SEK), www.riksbank.se (2013-07-01). 10 Riksbankens snittkurs 2010-2012 (avser 100 NOK), www.riksbank.se (2013-07-01). 11 Consumer Confidence Index omfattar förtroendet för ekonomin bland hushållen i landet och statistiken är internationell jämförbar. Indexnivåer över/under 100 indikerar grader av optimism/pessimism. En förändring på +/-5 procent indikerar att ekonomin ändrar riktning. Källa: Nielsen, Consumer confidence, www.nielsen.com/content/dam/corporate/us/en/reports downloads/2013%20Reports/Nielsen-Q1-2013-Global-Consumer-Confidence-Report.pdf (2013-07-10).

12 13 Oxford Economics, Country Economic Forecast, Norway, July 2013. För en dagligen uppdaterad växelkurs, se www.valutor.se/NOK.

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge I Norge har alla lagstadgad rätt till 25 semesterdagar. Dessa dagar inkluderar även lördagar, vilket ger en total semesterrätt på fyra veckor och en dag. De allra flesta har dock en femte semestervecka reglerad via tariffavtal, och den som har fyllt 60 år har dessutom oftast rätt till ytterligare en semestervecka per år. Alla har möjlighet att ta ut tre veckors ledighet under perioden 1 juni till 30 september (de s.k. ferieloven).

14 Juli är norrmannens mest reseintensiva månad. Anledningen till detta är främst den s.k.

Fellesferien

som vanligtvis infaller under de tre sista veckorna i juli och som kan jämföras med svensk industrisemester och där samtliga på en arbetsplats eller inom en yrkesgrupp tar ledigt samtidigt. Se faktaruta nedan för norrmännens allmänna helgdagar under 2013. Skillnaden jämfört med Sverige är, förutom nationaldagen den 17 maj, att annandag pingst och skärtorsdagen är helgdagar. I stort sett stänger Norge under påskdagarna, då många åker till sina hytter eller till släkt och vänner. Tabell: Helgdagar, Norge

Nyårsdagen Skärtorsdagen Långfredagen Påskdagen 2014

1/1 17/4 18/4 20/4

Annandag påsk

21/4

Första Maj

1/5

Källa: Public holidays Norway 2014 15

Nationaldagen Kristi Himmelsfärdsdag Pingstdagen Annandag pingst Juldagen Annandag jul 2014

17/5 29/5 8/6 9/6 25/12 26/12

Kulturella egenskaper

Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder. Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de olikheter som förekommer mellan norsk och svensk kultur. De flesta norrmän har en relation till Sverige, dels genom en lång gemensam historia men också genom ett långt inflytande av svenska medier och kultur. Många norrmän har vuxit upp med svensk TV och kultur, och många av de svenska ikonerna är även välkända i Norge. Dock anses det vara en tradition som dock har mattats av under de senaste trettio åren eftersom Norge inte längre står i skuggan av Sverige, utan landet har vuxit sig starkt framför allt genom ett enormt ekonomiskt uppsving. Numera präglas relationerna länderna emellan framförallt av att många svenskar jobbar i Norge. Särskilt vanligt är det inom vård- och serviceyrken, vilket innebär att norrmän i stor utsträckning har en bild av svens kar som leverantörer av god service. I urvalsprocessen för val av resmål skiljer sig norrmän inte så mycket från svenskar, men när man väl har valt, eller är på plats, är norrmän betydligt bättre på att spendera och kan då till exempel ta den allra finaste stugan. Dessutom uppskattar norrmannen det enkla och naturliga och kan eventuellt uppfattas som lite mer ”easy-going” än vi svenskar. De känner sig ofta lite friare i Sverige som exempelvis inte har samma stränga skoterregleringar samt lägre priser på alkohol än i Norge. Att norrmän förstår svenska bra är också en viktig faktor i sammanhanget, men när de söker information om och vill bli inspirerade 14 Arbeidstilsynet www.arbeidstilsynet.no/fakta.html?tid=78188. (2012-12-10) 15 Public holidays Norway 2014, www.web-calendar.org/en/holidays/norway/2014 (2013-07-02). 4

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge till resor föredrar de främst norska och därefter engelska. När man däremot väl har fångat norrmannens uppmärksamhet kan man oftast kommunicera på svenska. Vidare är norrmän mer direkta och informella i sin kommunikationsstil; de kan betraktas som mer impulsiva och kan också ändra sig på kortare varsel än vad vi svenskar gör. Bland annat tar sig detta till uttryck i affärslivet, exempelvis genom större effektivitet och snabbare beslutsfattning. Fattade beslut kan däremot komma att ändras, och bör därför bekräftas skriftligen. Norrmän anses artiga, utväxlar visitkort och vill gärna gå igenom agendan före ett möte. Vidare uppskattas effektivitet. Norrmän är pratglada och kommunikativa och lika goda lyssnare som svenskar.

16 Som svensk bör man inte vara för "stöddig" i sin kommunikation med en norrman eftersom vi då kan uppfattas som lite dryga. Det finns nämligen fortfarande ett uns av lillebrorskomplex hos norrmännen gentemot oss svenskar.

Norrmannen är något mer osäkerhetsundvikande än vi svenskar

I detta avsnitt jämförs Norge och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den holländske kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under 2001. Men de används och refereras fortfarande till i olika sammanhang, samt enligt Hofstede förändras kultur väldigt långsamt, och därför anser vi att de fyller sin funktion även här. Dimensionerna är som följer: -

Liten resp. stor maktdistans

som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska. -

Individualism resp. kollektivism Hårda resp. mjuka värden Osäkerhetsundvikande

konflikträdsla. som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper, såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska. , eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet – femininitet, som refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid prestation och konkurrens i motsats till relation. som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer, exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla oförrätter glöms inte bort. Det ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är den inte med i jämförelsen nedan. 16 Business Sweden, Oskrivna regler, www.swedishtrade.se/sv/vara-kontor/europa/norge/Om-Norge/Fakta-om-Norge/Affarskultur/ (2011-07-21). 5

Figur: Kulturella dimensioner, Norge 69 71 Norge Sverige VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge 50 31 31 29 8 5 Maktdistans Individualism Hårda värden Osäkerhetsundvikande

Källa: Geert Hofstede™ Cultural Dimensions 17

I figuren ovan framgår att Sverige och Norge uppvisar lika värden på tre av de fyra aspekterna, medan norrmän anses mer benägna att undvika osäkra situationer än svenskar. Med andra ord är de mer benägna att säga rakt ut vad de tycker och tänker och mindre konflikträdda än svenskar, vilket bekräftas i texten om deras kulturella egenskaper ovan. 17 Geert Hofstede ™ Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php (2013-07-15).

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge För att nå ut till potentiella besökare är det viktigt, utöver kännedom om konsumenternas värderingar och förståelsen vad den potentiella besökaren tilltalas av rådande medielandskap. 18 , att använda sig av rätt kanal, dvs att ha kunskap om vilka kanaler målgruppen använder sig av. Följande avsnitt ger en överblick över Norges Vi lever idag i en alltmer komplex vardag med otaliga kanalmöjligheter. Konsumenternas kontakter med ett varumärke är många och ständigt ökande – både offline och online. Hur företag och i detta fall medier bedriver sin verksamhet, har förändrats radikalt med digitaliseringen och nya kanaler som smartphones och läsplattors intåg. Norges största tidning mätt i räckvidd, VG med en räckvidd på 775 000 vilket är en minskning med 12 procent under 2011.

19 Den grundades 1945 och sedan dess har det tillkommit flera olika kontaktytor 20 : webbsidan vg.no facebook.com/vgnett har i juli 2013 över 180 000 gillar twitter.com/vgnett har i augusti 2013 över 41 000 följare VG+ finns även som Applikation och erbjuder nyhetsfeeds via RSS Nyckelord i detta sammanhang är integrerad kommunikation. Att vara där resenären är genom att snabbt anpassa sig till resenärens förändrade medievanor är en hygienfaktor i dagens komplexa verklighet. Men hur ser norrmännens mediebeteende ut idag? Hur hämtar norska resenärer in information inför en resa? Eftersom nästan alla offline medier idag även har onlinenärvaro skiljer vi i kommande beskrivning inte mellan offline och online. Det som står i fokus är mediekonsumtionen. Mediekonsumtion i förändring – sammanfattning Det vi ser tydligt är en förflyttning från användningen av analoga medier till digitala medier ”online”. Norges internetpopulation utgör 93 procent och har därmed ökat med 35 procent sedan 2006, vilket är en av de högsta nivåerna i Europa (Sverige 2012: 92 procent).

21 Sociala medier tar en allt större roll.

Bild- och videodelningssajter som Flickr, Instagram, Pinterest och Youtube är en hygienfaktor i dag. E-handeln spelar en viktig roll i Norge. Andelen som e-handlar resor och semesterboende ökade med 15 procent mellan åren 2006-2012 till 55 procent, vilket motsvarar den högsta nivån bland VisitSwedens 12 prioriterade marknader (Sverige 2012: 56 procent).

22 Smartphones blir allt viktigare i norrmännens vardag: Över hälften av smartphoneanvändarna surfar med sin smartphone varje dag 23 . 18 http://partner.visitsweden.com/sv/Startsida/Vart-arbete/Marknadskunskap/. 19 Läs mer om vad den potentiella norska besökaren tilltalas av i Marknadsrapport Norge, Turistprofil, Medie Norge, www.medienorge.uib.no/?cat=statistikk&medium=avis&queryID=190 (2012-08-31) 20 vg.no, www.vg.no (2013-07-05) 21 Eurostat Databas 2012, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2013-07-09). Anmärkning: befolkningen i åldern 16-74 år. 22 Ibid. 23 Google, Our mobile planet, www.thinkwithgoogle.com/mobileplanet/en/downloads/ (2013-07-05) onlineundersökning (CATI), kvartal 1, 2012. . Anmärkning: Studie i samarbete mellan Google och Ipsos MediaCT. I undersökningen har det kartlagts mobilbeteende i Norge. Bas: 1000 norska smartphoneanvändare mellan 18 och 64. Metod: Respondenter intervjuades genom en rikstäckande representativ 7

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge

Norrmän älskar att upptäcka världen och Sverige: Med 2,7 miljoner besök (-4 procent jfr 2011) stod norska besökare för 17 procent av samtliga utländska besök i Sverige under 2012 enligt Tillväxtverkets gränsundersökning IBIS 2012 24 . De flesta norrmän övernattar på hotell/pensionat eller hos släktingar/vänner i Västsverige, Sydsverige eller Stockholms län. Sammanlagt konsumerade norska besökare cirka 8,3 miljarder SEK (1 033 SEK per person och dag, +170 SEK jfr 2011) under sin Sverigevistelse 2012, vilket innebär att norrmännen spenderade mest efter Ryssland under förgående år. Av alla norska besökare var 45 procent flerdagsbesökare och 90 procent gjorde privatresor, vilket är den högsta andelen privatresor jämfört med motsvarande andel för Finland och Danmark.

Antalet norska semesterresor har minskat med 1 procent under år 2011, störst procentuell ökning gör korta utlandsresor (17 procent). Norrmän förlägger ca 39 procent av sina semesterresor utomlands, en ökning med 21 procent jämfört med 2009. I nedanstående tabell visas utvecklingen av norrmännens resande åren 2009-2010, 25 då 2012 års siffror inte var tillgängliga hos Eurostat vid uppdateringen av denna profil i november 2013. & utrikes, Norge

Antal 2008 Andel 2008 Antal 2009 Antal 2010 Alla semesterresor utomlands Långa semesterresor utomlands Korta semesterresor utomlands Alla semesterresor inrikes Långa semesterresor inrikes Korta semesterresor inrikes Alla semesterresor

5 900 3 790 2 110 10 900 35% 23% 13% 65% 3 350 7 550 20% 45% 16 800 100% 5 521 3 560 1 961 11 310 3 288 8 022 16 831 6 033 4 080 1 952 11 509 3 520 7 989 17 542

Källa: Eurostat Databas (2012) Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. 2012 års siffror är inte tillgängliga hos Eurostat vid uppdateringen, november 2013.

Antal 2011 Andel 2011

6 708 4 421 2 287 10 611 3 051 39% 26% 13% 61% 18% 7 559 44% 17 319 100%

Förändring 2011 jfr 2010

11% 8% 17% -8% -13% -5% -1%

Förändring 2012 jfr 2008

14% 17% 8% -3% -9% 0% 3%

utlandsresen ären

Tabellen på följande sida visar fördelningen för semesterutlandsresor mellan olika åldersgrupper i den norska populationen.

Åldersgrupperna 25-44 år samt 45-64 år reser mest per person och utgör 71 procent av alla norrmän som reser på semester utomlands.

24 25

Gränsundersökningen IBIS

: Under 2012 gjordes 16 miljoner besök (+3,9 procent jfr. 2011) i Sverige av personer bosatta i andra länder. Resultaten baseras på ca 20 000 intervjuer och svarsfrekvensen för undersökningen var 65 procent. Om IBIS: Under perioden 2011–2014 genomförs en omfattande nationell gränsundersökning av inkommande besökare i Sverige (IBIS) av Tillväxtverket, genom leverantören Markör Marknad & Kommunikation, för att öka kunskapen om den inkommande turismen i Sverige. Undersökningen sker i form av personliga intervjuer av inkommande besökare vid Sveriges mest frekventa gränspassager, dvs. färjehamnar, vägövergångar, tåg etc vid utresetillfället. Därutöver används telefonintervjuer i Finland och Norge. www.tillvaxtverket.se/ibis (2013-07-07). Eurostat Databas 2012, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2012-07-12). 8

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge Tabell: Personer som reser på semester utomlands, Norge

Resefrekvens 2008 Andel 2008 2009 2010 2011 Andel 2011 16 - 24 år 25 - 44 år 45 - 64 år 65 -79 år

0,37 0,95 2,11 0,35 10% 25% 56% 9% 0,43 1,16 1,01 0,35 0,48 1,25 1,19 0,38 0,51 1,33 1,36 0,49

Total 3,78 100% 2,95 3,30 3,69

Källa: Statistikbanken Norge.

26 Anmärkning: Siffror i miljoner 2012 års siffror är inte tillgängliga vid uppdateringen, november 2013.

15% 36% 37% 13%

100% Förändr. 2011 jfr 2010

6% 6% 14% 29%

11% Förändr. 2011 jfr 2008

38% 40% -36% 40%

-2%

Av 6,7 miljoner norska semesterresor utomlands år 2011 gick nästan 1,4 miljoner resor till Sverige, en ökning med 13,5 procent jämfört med 2010.

27 Av samtliga utlandsresor utgör Sverige norrmännens mest besökta resmål, innan Spanien (1 055 000 resor) och Danmark (724 000 resor).

28 Enligt inkvarterings statistiken från Tillväxtverket/SCB ökade antalet övernattningar från Norge med 2 procent år 2012. Tabell : Övernattningar i Sverige

2010 2011 2012 Förändring 2011-2012 Norska

3 176 610 3 219 249 3 294 129 2%

Utländska

12 802 832 12 880 617 12 774 599 -1%

Andel

25% 26% 25% 1%

Källa: Tillväxtverket/SCB (2013) Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (privata förmedlade stugor och lägenheter).

Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man belysa hur de norska övernattningarna fördelar sig i landet. Västra Götaland har högsta antalet övernattningar från Norge, följt av Värmland och Norrbotten. Västra Götaland står även för den största tillväxten i absoluta tal. Örebro har tappat flest norska övernattningar under 2012 i absoluta tal samt procentuellt. Gotland visade starkast tillväxt procentuellt med en ökning på 35 procent under förgående år. 26 Statistikbanken Norge, Reiseundersøkelsen, www.ssb.no/reise/ (2012-07-16). 27 Eurostat Databas 2012, http://epp.eurostat.ec.europa.eu (2012-07-12). 28 ibid. 9

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge

V Götaland Värmland Norrbotten Jämtland Stockholm Västerbotten Dalarna Halland Skåne Örebro Kalmar Västernorrland Jönköping Uppsala Östergötland Gotland Gävleborg Västmanland Södermanland Blekinge Kronoberg Hela riket

Tabell: Ö ån Norge 2012 Figur: Andel norska ö

Region/Län Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Övernattn. 2012 Förändring 2012/2011 Nom. i %

264 389 10 425 4,1 % 250 907 30 292

28 831

-3 200 13,0 % -9,6 % 1 055 397 435 640 395 822 350 984 264 934 225 693 148 769 85 670 63 479 49 538 48 615 48 158 24 028

48 197

-13 165 13 410 4,8 % -2,9 % 3,5 % 32 088 10,1 % 10 409 9 636 4,1 % 4,5 % -12 926 4 663 -2 527

28 979

3 169 -8,0 % 5,8 % -3,8 %

36,9

% 7,0 % 4 897 11,3 % -6 363 -20,9 % 19 180 16 989 16 350 14 727 8 005 7 642 7 615 6 894 6 860 55,7 % 763 4,7 % 4 278 554 -787 39 665 -1

35,4 %

3,9 % -9,0 % 0,5 % 9,6 % 0,0 %

3 294 129 74 880 2,3 %

Källa: Tillväxtverket/SCB (2013). Tillväxtverket, Fakta om svensk turism 2012 (2013) Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping & SoL i Sverige från Norge, länsvis 2012

När det gäller övernattningar efter boendeform i Sverige från Norge så är det hotell och vandrarhem som haft en tillväxt under 2012 med 9 respektive 8 procent. Övernattningar på vandrarhem har därmed återhämtat sig något efter 2011, medan hotell fortsätter att öka något för varje år. Tabell: Ö vernattningar efter boendeform i Sverige fr åå 2008

Övernattningar Norge Hotell Stugbyar Vandrarhem Camping SoL* Totalt 2008 2009 2010 2011 2012

950 086 1 055 889 1 098 250 1 070 661 1 162 768 137 669 112 519 120 048 117 614 108 363 43 214 46 930 55 106 46 860 50 601 1 412 094 1 562 102 1 768 813 1 855 638 1 844 228 138 407 140 585 134 393 128 476 128 169

2 681 470 2 918 025 3 176 610 3 219 249 3 294 129 Andel 2012

35 % 3 % 2 % 56 % 4 %

100 %

Källa Tillväxtverket/SCB (2013), Anmärkning * SoL =förmedlade privata stugor och lägenheter

Förändr. 2012/2011

9 % -8 % 8 % -1 % 0 %

2 % Förändr. 2012/2008

22 % -21 % 17 % 31 % -7 %

23 %

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge Störst ökning av antalet utländska övernattningar totalt från utlandet skedde under maj månad 2012. Procentuellt var det mars-övernattningarna som ökade mest under 2012, med +10 procent totalt från utlandet. När det gäller övernattningar i Sverige från Norge månadsvis tydliggörs att juli är den populäraste månaden att övernatta i Sverige, enligt figuren nedan. I snitt ökade övernattningarna mest under första halvan av 2012. Figur: Övernattningar i Sverige från Norge , månad svis

1% 2% 3% 12% 16% 5% 15% 6% 2%

jan feb mar apr maj jun jul sep nov 2008 2009

Källa: Tillväxtverket/SCB (2013)

2010 2011 2012 förändring 2012 jfr 2011 i procent I figurerna på följande sida jämförs hotellövernattningar, vilka utgör hela 35 procent av alla kom mersiella övernattningar från Norge i Sverige, med våra nordiska grannländer. Den första figuren visar att Sverige har den största marknadsandelen när det gäller hotellövernattningar från Norge i Norden, med 53 procent. 11

Figur: Hotellövernattningar från Norge VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge Sverige; 1 162 768; 52% Danmark; 942 517; 42% Finland; 142 217; 6%

Källa: Ländernas resp statistiska centralbyråerna

2012 jämfört med 2011 har hotellövernattningar från Norge i Sverige ökat med 9 procent, medan utvecklingen är nästan densamma i Finland med 10 procent, samt något mindre i Danmark (3 procent). Sverige har också den mest positiva utvecklingen under flera års sikt: 39 procent ökning, medan Danmark och Finland visar på färre övernattningar under samma period. Figur: Utveckling av hotellövernattningar från Norge 2012 jfr med 2002 utveckling 2012 jfr 2011, % utveckling 2012 jfr 2002, % 39% 10% 3%

Danmark

-24%

Finland

-15% 9%

Sverige

Källa: Ländernas resp statistiska centralbyråer

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge

Tillgänglighet till Sverige

Norrmannens resmönster liknar danskens, som väljer bil, flyg och färja i ungefär lika hög utsträckning som norrmannen. Däremot tar norrmännen mer sällan tåget till Sverige. Arbetet med att skapa bättre vägförbindelser pågår: Europaväg E6 mellan Oslo och Göteborg utbyggs och enligt trafikverket skall den färdigställas under 2015, med vilken resetiden hamnar under 3 timmar. Oavsett om man vill åka österut eller söderut i Sverige finns det många resmöjligheter.

29 Här nedan visas resmöjligheter till Sverige: Tabell: Resmöjligheter till Sverige

Från Norge till Sverige med flyg

Finnair, Gotlandsflyg, Norwegian, SAS, Widerøe Från Bergen och Oslo flyger Norwegian direkt till Stockholm. SAS flyger också från Oslo till Stockholm och Göteborg samt Stavanger, Tromsö (sommarmånaderna), Trondheim – Stockholm. Finnair flyger Bergen – Stockholm samt Oslo - Stockholm. Gotlandsflyg och Widerøe flyger Oslo-Visby under sommarmånaderna. Viktigt att notera är dock att flygförbindelser inte längre är lika beständiga som de var för några år sedan. För mer information: www.dohop.com

Från Norge till Sverige med färja

Color Line MS Saga Sund Mellan Sandefjord och Strömstad är en daglig färjelinje med täta avgångar. (5 gånger om dagen, restiden är 2,5 timmar) Från Fredrikstad, kan man ta sig till Strömstad hela sommaren och på helger varje lördag (om vädret tillåter, restiden är 2 timmar)

Från Norge till Sverige med buss

Bus 4 You, GoByBus, Swebus Oslo – Stockholm samt Oslo - Göteborg (och vidare till Malmö och Köpenhamn) flera gånger om dagen.

Källa: VisitSweden 30 Anmärkning: Vi reserverar oss för ändringar som sker kontinuerligt efter uppdateringen juli 2013.

29 1. Sandefjord - Strömstad 2. Moss 3. Örje 4. Andra övergångar i Östfold 5. Andra övergångar i Akershus 6. Magnor 7. Rottnemoen 8. Långflon 9. STOA (Trysil - selen) 10. Flytande (Femundsenden - Idre) 11. Andra övergångar i Hedmark 12. Röros - Funesdalen 13. Andra övergångar i syd-Tröndelag 14. Motorväg E14 15. Väg 72 (Från Verdalsöra) 16. Väg 74 (från Snåsa) 17. Andra övergångar i Nord-Tröndelag 18. Motorväg E12 (Mo i Rana) 19. Motorväg E10 (Narvik - Kiruna) 20. Andra övergångar i Nordland 21. E8 (genom Finland och in i Karesuando) 22. Andra övergångar i Troms 23. Väg 93 (från Kautokeino genom Finland och in i Karesuando) 24. Väg 93 (från Finland och Kautokeino vi gick in genom Happ Aranda) 25. Motorväg E75 (via Finland genom Happ Aranda) 26. Andra övergångar i Finnmark 30 VisitSweden, Resan till Sverige, www.visitsweden.com/sverige-no/Reiseguide/A-reise-til-Sverige/ (2013). 13

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge VisitSweden riktar sina marknadsföringsaktiviteter mot privatresenärer till en förvald målgrupp, "Den Globala Resenären". Det som i huvudsak skiljer Den Globala Resenären från övriga befolkningen är att de reser utomlands minst en gång per år med minst en övernattning. Människor som inte tillhör kategorin Den Globala Resenären är ur ett turismperspektiv ofta mindre intressanta för Sverige som destination eftersom de sällan eller aldrig reser utomlands. För att fördjupa kunskapen om Den Globala Resenären har VisitSweden för 5:e gången genomfört en målgruppsanalys på 11 av 12 prioriterade utlandsmarknaderna. Metoden för undersökningen är CAWI 31 – Internetundersökning med hjälp av accesspaneler. Fältperioden var mars/april 2013. Den webbaserade undersökningen vilken utfördes av GfK riktade sig mot 16 000 respondenter mellan 25 och 65 år. • • På marknaderna Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Nederländerna motsvarar respondenterna befolkningen i dessa länder i stort, avseende kön, region och ålder.

På marknaderna Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Ryssland och USA har en avgränsning gjorts till enbart respondenter från prioriterade storstadsområden. Detta med hänsyn till marknadernas stora invånarantal och vetskapen om att reseintensiteten är störst i storstadsområdena på dessa marknader. Områdena som har undersökts är: o Storbritannien: London-området, Sydöstra England, Birmingham-området, Manchester-området o o Frankrike: Ile de France Italien: Provincia di Roma, Provincia di Milano o Spanien: Comunidad de Madrid, Catalunya o o Ryssland: Moskva-området, St Petersburg USA: New York State, Chicago-området, Kalifornien De respondenter som tillhör målgruppen Den Globala Resenären (dvs de som regelbundet reser på semester till utlandet med minst en övernattning), har fått svara på om de är intresserade av Sverige som destination. Respondenterna som har uppgett detta har fått specificera hur de tänker sig en Sverigeresa. Resultaten i målgruppsprofilen grundar sig på svar från dessa respondenter: Den Globala Resenären med Sverigeintresse. Tabellen på nästa sida visar antalet genomförda intervjuer i målgruppen per marknad. 31 Computer-assisted web interviewing (CAWI) innebär att respondenterna besvarar ett frågeformulär via internet. 14

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge

Marknad

Danmark Finland Frankrike Italien Nederländerna

Norge

Ryssland Spanien Tyskland UK US Totalt

Respondenter

1000 1000 1000 1000 1000

1000

1000 1000 3000 2000 3000 16000

Den globala resenären med Sverigeintresse

401 453 448 555 445

522

626 480 1390 914 835 7068

DEN GLOBALA RESENÄRE N MED SVERIGEINTRESS E FRÅN NORGE

I följande avsnitt redovisas resultat som baseras på svar från den avgränsade målgruppen Den Globala Resenären med intresse att resa till Sverige från Norge.

Den Globala Resenären i siffror Demografi

1,2

globala resenärer från Norge har intresse av att besöka Sverige WHOPS

45+ utan barn

34% DINKS

25-44 utan barn

25% Active families

25-54 med barn

30% DINKs – Double Income No Kids

är här definierade som åldersgruppen 25-44 år, och mestadels par utan barn. De är unga individualister med resvana sedan barnsben och höga krav på sina resor. Eftersom de inte har barn är de i regel flexibla på sina resor gällande vad de kan företa sig. De ser resande som en del av sitt personliga varumärke och använder resandet som en del av sin positionering, de uppskattar det som är annorlunda och kan ge berättarvärde.

Active Families

är här definierade som åldersgruppen 25-54 år med minst ett hemmaboende barn. De lever ofta i en stadig familjerelation med ordnad ekonomi och prioriterar familjen och barnen högt. På semestern vill de umgås med sina barn och uppskattar när hela familjen kan delta i aktiviteter.

WHOPs – Wealthy Healthy Older People

är här definierade som åldersgruppen 45-65 år utan hemmaboende barn. De är friska och har tid och pengar som de gärna lägger på upplevelser. Till skillnad från Active Families styrs de inte i lika hög utsträckning av sina barn och har därmed stor frihet på sina resor som ofta fylls av kultur- och naturupplevelser. 15

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge

Drivkrafter för Sverigeresan

Det viktigaste för de flesta norska globala resenärerna att uppleva under sina tänkta Sverigeresor är

Gemenskap (Ha roligt och uppleva nya saker tillsammans), Avkoppling och slippa rutiner

och att

Uppleva nya städer och platser.

Dessa semesterpreferenser hänger också ihop med vad man vill potentiella resenärers behov och önskemål.

göra

i Sverige. Ju bättre vi förstår driv krafterna bakom resande, desto bättre kan vi därför anpassa både erbjudanden och marknadsföring till För att få en övergripande förståelse för marknaden och för att lätt kunna jämföra de undersökta utland marknaderna med varandra, har samtliga olika semesterpreferenser, bland annat de som nämns ovan, kopplats samman och delats in i fyra huvudsakliga typer av drivkrafter. Detta gjordes med en faktor analys 32 och resultatet var fyra övergripande typer av drivkrafter baserat på de statistiska sambanden mellan de enskilda semesterpreferenserna.

De fyra huvudsakliga drivkrafterna

Nedan visas de fyra typerna av drivkrafter. I tårtdiagrammet till höger visas hur stor andel av de norska globala resenärerna som tillhör respektive drivkraftstyp:

Njutning

Att uppleva frihet, koppla av, mat/dryck, sol

Nya upplevelser

Att uppleva nya platser, lära nytt, få inspiration, att ha kul tillsammans

Natur & aktiviteter

Uppleva natur, vara aktiv, frihet, inspiration

Eskapism

Att festa, exotiska upplevelser, meditera, lyx 61% 29% 8% På så sätt kan vi placera in varje global resenär i en av de ovanstående grupperna beroende på vad de har för semesterpreferenser vid en tänkt Sverigeresa. Nedan exemplifieras skillnader i efterfrågan mellan dem som har olika drivkrafter för sin tänkta Sverigeresa.

Globala resenärer med ”Njutning” som en stark drivkraft

planerar i högre grad än andra att

njuta av god mat och dryck

på

restauranger

med både

lokala

och

internationella matinfluenser

, samt

shopping

av olika typer. Denna grupp är

störst

, cirka

6 av 10

bland de globala resenärerna från Norge tillhör denna typ.

De globala resenärer som tillhör drivkraftstypen ”Nya upplevelser”

planerar i högre grad att

uppleva

platsen genom att insupa

stämningen och uppleva människorna

där.

29 procent

av de Sverigeintresse rade globala resenärerna från Norge vill även uppleva

arkitekturen/designen,

olika

museer

och

utställ ningar, parker

och

trädgårdar. De globala resenärer som i första hand drivs av ”Natur & aktivitet”

planerar i högre grad att ägna sig åt

utomhusupplevelser under barmarksperiod och vintertid

i Sverige. Detta är den grupp som starkare än 32 Faktoranalys är en statistisk metod som används för att ta fram de olika drivkraftstyperna och som även bygger på hur olika svarsalternativ hänger ihop med varandra. 16

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge andra bland annat vill

gå på vandring

och

åka längdskidor

och

cykla. 8 procent

bland de globala resenärerna från Norge har denna drivkraft.

Globala resenärer med ”Eskapism” som drivkraft

är för få i Norge och kan därmed inte analyseras på djupet. Inom de två första drivkraftsgrupperna är den demografiska fördelningen inom målgruppen i Norge i stort sett samma som för Den Globala Resenären totalt. Det vill säga alla drivkrafter finns i ungefär lika stor utsträckning i alla demografiska segment (i DINKs, Active Families, WHOPs). Undantaget är de globala resenärerna som söker nya upplevelser, där 4 av 10 är åldersgruppen 45-65 år utan hemmaboen de barn (WHOPSs). VisitSweden har bett alla respondenter med Sverigeintresse att prioritera vilka upplevelser de skulle vilja göra under en tänkt Sverigeresa. Oavsett övergripande drivkraft och demografisk profil, toppas efter frågan bland målgruppen från Norge totalt sett av att

Uppleva städer (nöjesliv, museer, restaurangbesök mm), Shoppa

och att åka på

Rundresa.

Kunskap om vad resenärerna vill göra i Sverige är av högsta intresse för att kunna anpassa marknadsföring och erbjudanden. Här redovisas målgruppens svar på frågan ”Tänk dig att du skulle besöka Sverige flera gånger, kanske på olika årstider och kanske flera olika platser. Vad av följande skulle du då vilja göra i Sverige?”. Efter ovanstående ingångsfråga har målgruppen beroende på hur de svarat fått följdfrågor om mer detaljerade aktiviteter och utbud. Av sammanlagt nästan 90 svarsmöjligheter i olika aktivitetskluster redovisas i den blå rutan Topp 3-aktiviteterna inom varje övergripande rubrik.

Vad målgruppen vill göra i Sverige

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge

Sverige i målgruppens ögon

Den Globala Resenären med Sverigeintresse från Norge: • • 9 av 10 känner till Sverige som semesterland Fler än 9 av 10 har varit i Sverige någon gång • 8 av 10 planerar att åka till Sverige, varav • 50 procent svarar ”ja, antagligen” • 34 procent svarar ”ja, absolut” Vilka regioner i Sverige känner Den norska Sverigeintresserade Globala Resenären till och vilka vill man besöka? • •

Områdena kring Göteborg och Stockholm

samt

Sydsverige

är de

mest kända

regionerna

Stockholm

Sydsverige

med

Malmö

och sedan

Västsverige

är de områden man

vill besöka

Associationer till Sverige samt skäl för och emot att resa hit

Prisvärt och utbud av storstadsupplevelser viktiga för resor till Sverige

Att det är värt pengarna som man lägger ner på sin semester, följt av många intressanta upplevelser både i storstaden och i naturen, kommer högst upp på associationslistan för målgruppen i Norge. Topp 5-associationerna till Sverige baseras på en förvald lista av 22 möjliga svarsalternativ till vilken globala resenärer med Sverigeintresse tog ställning. Bland respondenterna finns både de som varit i Sverige tidigare och de som inte varit det: De fick även en fråga om vilka skäl det finns som

talar för en semesterresa till Sverige

Lättillgänglig heten, att norrmän får valuta för pengarna

och

svenskarnas gästvänlighet

är de tre mest förekommande svaren bland målgruppen från Norge. Respondenterna som angett att de semesterresa till Sverige.

inte

är intresserade av en resa till Sverige har på samma sätt fått ange skälen till detta utifrån en förvald lista. Främst anges att Sverige ligger för nära för semester och därefter klimatet. I övrigt har man angett andra skäl eller att det helt enkelt inte finns några skäl emot en 18

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge

Målgruppens tänkta Sverigeresa

Boende: Hotell, Hotell och Hotell

På flervalsfrågan hur man planerar/kan tänka sig att bo anger 72 procent av dem hotell. 32% Stuga 72% Hotell 16% Camping

Med vem till Sverige? (flervalsfråga)

71% 42% med vänner/ bekanta 32% med barn Foto: imagebank.sweden.se/Mirian Preis, Nicho Södling, Johan Willner

”När på året” och ”Typ av resa”

På flervalsfrågan ”När på året skulle det vara mest aktuellt för dig/er att resa till Sverige på semester?” anger 8 av 10 perioden juni till augusti som mest aktuell. Det finns dock en stor potential för att sprida semesterresandet ännu mer över året än idag. Totalt 56 procent av målgruppen i Norge tänker sig stanna över en långhelg, medan 3 av 10 kan tänka sig att stanna 5-7 dagar under en Sverigevistelse. Det innebär att det är en mindre andel norrmän än 19

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge genomsnittet för VisitSwedens prioriterade marknader som kan tänka sig stanna så länge. Närheten till Sverige spelar in för hur länge man kan tänka sig att stanna.

Informationsinhämtning

För att nå ut till målgruppen är det viktigt att, utöver kunskap om drivkrafter och förståelse om vad målgruppen tilltalas av, använda sig av rätt kanal för sina erbjudanden, det vill säga att ha kunskap om vilka kommunikationskanaler målgruppen använder sig av.

bokningsfas över resefasen till reflektions- och delningsfas. Följande avsnitt ger en överblick över vilka informationskällor målgruppen använder och specifikt vilka favoritwebbsidor de använder för att söka efter resor. Därutöver visas målgruppens användning av enheter från inspirations-, informations-, och

Viktigaste informationskällan är Google

Fler än 7 av 10 globala resenärer med Sverigeintresse börjar sin informationsinhämtning med att googla, dvs med att använda en sökmotor. Sökmotorer kommer därmed långt före resehandböcker, broschyrer, reseportaler och nationella turistorganisationers hemsidor; 2 av 10 globala resenärer från Norge tänker använda visitsweden.com inför en Sverigeresa och lika många tänker använda regionala turistorganisa tionernas webbplatser för informationsinhämtning. Nationella och regionala turistorganisationers hemsidor som källa för informationsinhämtning har generellt på flera marknader ökat markant mot tidigare år. En försiktig tolkning kan vara att man söker i den komplexa verkligheten med otaliga kanalmöjligheter efter trovärdighet och faller tillbaka till det man är eller var van vid. Att målgruppen söker trovärdighet kan även bekräftas genom att andra resenärers åsikter blir allt viktigare. Vid frågan om favoritwebbsidor som målgruppen använder när de söker efter resor hamnar sökmotorn Finn och reseportalen Hotels efter sökmotorn Google, medan Tripadvisor och Booking återfinns på fjärde och femte plats. 20

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge Nedan visas de tre vanligaste informationskällorna som målgruppen använder inom kategorierna ”Internet”, ”Andra resenärers åsikter via Internet” samt inom ”Offline” (dvs kanaler som

inte

är kopplade till Internet). Resultatet varierar starkt mellan olika utlandsmarknader. Jämfört med VisitSwedens andra prioriterade marknader använder målgruppen från Norge i högre grad : • • Sökmotor på Internet (t.ex. Google) Erfarenhet från tidigare semesterar Globala norska resenärer som destinationer föll bort.

har varit i Sverige

fick även frågan om hur långt i förväg de bestämde sig för att åka till Sverige på semester, dvs tidpunkten när destinationen Sverige valdes och konkurrerande

Norge

är den marknad som i högsta grad,

1 av 3

norska globala resenärer,

bestämde sig upp till 3 veckor innan Sverigeresan

i jämförelse med VisitSwedens andra prioriterade marknader.

Vanligare är det ändå att dem bestämde sig

mellan 1 till 3 månader före resan.

Tidsspannet från att börja

informera sig

om möjliga destinationer till att studien ”Empowering inspiration: the future of travel search” 33

bestämma sig

för en destination varierar mellan marknader (mellan 2 veckor i Tyskland och 3 veckor i USA) enligt Amadeus . Detta betyder inte nödvändigtvis att målgruppen därefter bokade resekomponenter eller paket till Sverige och inte heller vid denna tidpunkt. En tumregel är att ju längre bort från Sverige man bor, desto längre framförhållning har man.

Smartphones växande roll

Vi lever idag i en komplex vardag med otaliga kanalmöjligheter. Konsumenternas kontakter med olika varumärken är många och ständigt ökande – både offline och online – och via olika enheter. Målgrup pens mediebeteende har förändrats radikalt med digitaliseringen och nya kanaler som smartphones och läsplattors intåg. Nyckelordet i detta sammanhang är integrerad kommunikation. Att vara där resenären är genom att snabbt anpassa sig till resenärens förändrade medievanor är en hygienfaktor. Även om datorn är den dominerade enheten i inspirations- , informations-, boknings- och reflektions /delningsfasen, är Smartphones den dominerade enheten

under

resan och erbjuder därmed en utmärkt möjlighet att nå potentiella resenärer. Roaming-förordningen om att successivt sänka kostnaderna för 33 Amadeus, Empowering inspiration: the future of travel search, Feb 2012, www.amadeus.com/travelagencies/onlinetravellerstudy2012.html?PRESS=49 21

VisitSweden - Marknadsprofil 2013, Norge mobiltelefoni och datatrafik som trädde i kraft den 1 juli 2012 34 , stödjer tesen om att mobil användning förutspås vara nyckeln och ha inflytande i alla resefaser – från inspirations- till reflektionsfasen. Sveriges utbud är mångfacetterat och väldigt varierande beroende på årstid, geografisk region och kulturella och infrastrukturella förutsättningar, för att bara nämna några faktorer. Lika varierat som Sveriges utbud är målgruppens efterfrågan. Den Globala Resenärens efterfrågan bygger i hög grad på målgruppens drivkrafter. De fyra olika drivkraftstyperna hjälper oss därmed att matcha Sveriges utbud med målgruppens efterfrågan, det vill säga vad man vill göra, hur man vill bo, när på året man vill åka till Sverige samt vilken typ av resa man tänker sig. Inför varje viktig marknadsföringskampanj eller aktivitet som VisitSweden planerar tillsammans med olika samarbetspartners analyseras resultaten långt mer djupgående än i denna övergripande genomgång. Vill du veta mer om hur du kan vara med i den internationella marknadsföringen? Gå in på partner.visitsweden.com där du hittar utlandskontorets kontaktuppgifter. 34 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 531/2012 (13 juni 2012), om roaming i allmänna mobilnät i unionen http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2012:172:0010:0035:SV:PDF (2012-07-25). 22

Marknadsprofil 2013 Norge

Transcript Marknadsprofil 2013 Norge