Transcript Bröderna Engström

Lidköping 2012-06-28
Tanums Kommun
Mljö- och Byggnadsnämnden
Via mail till:
[email protected]
457 81 TANUMSHEDE
Samråd gällande förslag till Detaljplan för del av Fjällbacka 163:1 m fl., Mörhult,
Tanums Kommun
Refererande till skrivelserna ovan ger förslaget till detaljplan i sin nuvarande
utformning tyvärr inget intryck av att vara väl genomarbetat eller ens i alla avseenden
väl genomtänkt. Det är, som beskrivs i skrivelserna, enbart ett första förslag från
kommunens sida. Vidare verkar det som om förslaget ej tagit hänsyn till tidigare dom
från Miljödepartementet och det remissvar som Boverket skrev med anledning av
domen M2009/3548/Ma/P.
Vi månar också om den miljö som finns i vårt område och i Bohuslän. Det är viktigt
att bevara miljöer och byggnadstradition. Det innebär dock ej försök att göra någon
form av ”reservat” av specifika områden. Inriktningen borde istället vara att ta vara på
de möjligheter som finns genom att bevara befintliga byggnader. Planförslaget
hänvisar bl. a till ett i dagens perspektiv äldre verk, Ref 1, och förhållanden som ej
har relevans i dagsläget.
Exempelvis krav på möjligheter att torka redskap torde ej vara så stort idag med de
material som fasats ut i dagens fiskeredskap såsom bomullsgarn, en företeelse som
försvann för mycket lång tid sedan. Fiskenäringens förutsättningar är också klart
annorlunda, där bl. a kan ifrågasättas hur stor del av befolkningen som idag har sin
utkomst av fiske. Vidare finns idag även krav från annan lagstiftning, exempelvis
arbetsmiljölag, miljölag etc. Såsom exempelvis att på en arbetsplats ha tillgång till
avlopp, vatten, värme, etc., vilket är förenligt med dagens syn på goda och säkra
arbetsförhållanden hygien mm.
Vi hoppas istället att kommunens kunde föra en diskussion med oss som
fastighetsägare på ett sådant sätt att området, och kommunen i stort, kan utvecklas
på ett positivt sätt.
Några frågor av mer principiell art läsaren ställer sig blir vid en snabb genomläsning
av rubricerad skrivelse, då naturligtvis med tidigare skrivelser och tidigare polemik
gällande fastigheterna och byggnader inom det berörda området i åtanke, är:
Innebär ett godkännande av detaljplanen, då med de exakta formuleringar som nu
förs fram, ej önskvärda eller i sammanhangen ej helt klargjorda följder för
fastighetsägarna i det berörda området? Det vill säga följder som nu enbart
antydningsvis återfinns i själva skrivelsen? Flera sådana antydningar står att finna i
texten. Det är därför väsentligt att specifika formuleringars följdeffekter klargörs redan
på detta stadium för att bl. a undvika senare osäkerheter när detaljplanen skall
godkännas, och därefter senare tillämpas.
Sida 1(4)
Som exempel:
1. Kraven att sjöbodars tomter skall vara kopplade till en bostad eller
stamfastighet i området tycks är ej relevant enligt vår mening. I Ref1 som
tidigare nämnts kan förstås att sjöbodar ibland har koppling till bostäder men
detta gäller ej generellt. Sjöbodarna kunde ägas av enskild person såväl som
att vara samägda inom familjegrupperingar eller fiskelag.
Vår uppfattning är att det mycket väl fanns personer som ej var bosatta inom
området men som ändå hade ekonomiska intressen i och behov av bodar vid
sjön. Det är dessutom relevant att fråga vad denna koppling har för praktisk
relevans i dagens läge. Dessa förhållanden och förutsättningar behöver
tydligare utvecklas och förklaras inom ramen för samrådet och kommande
detaljplan. I detta sammanhang är det exempelvis av intresserade att få en
redogörelse över det verkliga förhållandet kring hur många sjöbodtomter som
har koppling till hus i närområdet och vilka sjöbodar som har koppling eller ägs
av personer boende på annan plats.
2. I förslaget till detaljplan förefaller det som om eventuellt någon eller några av
sjöbodarna brinner ned eller på annat sätt förstörs har fastighetsägarna ej
längre möjligheter att återuppbygga den eller dessa till det skick och den
användning de i många fall idag har.
Många av sjöbodarna har från början byggts och använts på olika sätt, där bl.
a boende under kortare och längre tid har varit ett av syftena. Vi ser det som
en begränsning av det användande som idag sker och som även i många fall
har varit meningen med byggnaderna när de uppfördes.
3. Det finns på flera ställen i skrivelserna definitioner av vad som avses med en
sjöbod, och även upprepade formuleringar, som antyder att dessa ej får ha det
skick och den användning de i många fall idag har.
4. Planförslaget är alltför ensidigt skriven och lyfter bara fram skrivelser som ger
vid handen att endast tillåta oisolerade sjöbodar. Det finns prejudicerande
utslag som ej delar kommunerna i Bohusläns ställningstagande. I
Göteborgspostens arkiv går det att läsa följande ” Sjöbodarna som rustas upp
eller byggs med en högre standard får enligt domstolen anses som en naturlig
utveckling av samhällsutvecklingen i stort.” (detta är publicerat i september
2009). De exempel som förs fram i planförslaget gäller bara fall där
kommunen fått rätt, medan det faktiskt finns fall där den enskilde
fastighetsägaren lyckats hävda sina synpunkter gentemot kommunen.
Vidare har regeringsrätten tolkat lagstiftningen att vidmakthålla krav om förbud
mot exempelvis isolering av bodarna i dom Ref 2 och skriver att det kan
ifrågasättas om det finns stöd i PBL om att i en detaljplan förbjuda isolering,
inredning, VA-anslutning och boende.
Är det så att förslaget gällande detaljplan i realitet innebär att den ifrågasatta
”Sjöbodspolicyn” ändå trots allt skall införas, med hänvisningar till
formuleringar i en kommande detaljplan såsom:
a. ”en helhetsbedömning med beaktandet av samtliga föreliggande
omständigheter”
b. ”med dessa fakta bedömer kommunen att en annan användning av
förråd/sjöbodar är direkt olämplig”, etc.
Sida 2(4)
c. kräver det en betydligt mer konkret skrivning i de sammanhang som här
avses, när planförslaget ej alls ger svar på för fastighetsägarna högst
väsentliga frågor.
5. Under rubriken ”brandsäkerhet” finns ett avsnitt där brandteknisk avskiljning
mellan bostäder diskuterars. Referens är gjord till BBR 19 och tabell 5:611. Värt
att notera är att tabellen är ett allmänt råd som skall tillämpas vid förenklad
dimensionering av brandskyddet. Tabellen hanterar småhus och hur olika
utförande av ytterväggar och avstånd mellan byggnader skall tillämpas. Råden
avser således alltså ej förråd, eller sjöbodar som nu kommunens diskutabla
definition betraktas enligt. Vidare hänvisas till räddningstjänstens yttrande som
behandlar bl. a tillträde till byggnader och brandvattenförsörjning.
Slutsatsen som författaren till planförslaget drar är att sjöbodar ej kan använda
till annat än förråd. Kravet på brandskydd är enligt BBR dock ej obefintligt
gällande byggnader som används som förråd. Krav på avskiljning mellan olika
byggnader finns som föreskrifttext i BBR 19 och beror på bl. a verksamhet.
Lagen om skydd mot olyckor ställer också krav på att räddningstjänsten i
kommuner skall organiseras och dimensioneras efter de förhållanden som
råder. I Tanums kommuns finns defakto sjöbodar idag och personer bor
dessutom i vissa av dem där då bl. a kommunen har dragit in både avlopp och
vatten, vilket faktiskt medför att redan idag skall kommunen ha en fungerande
beredskap inom räddningstjänsten. Slutsatsen blir således att vad som gäller
för brandsäkerhet, är detta ej alls är entydigt redovisat eller ens ej klarlagt i den
föreslagna detaljplanen.
6. Från ”Svenska Västkustfiskarna” av Olof Hasslöf (Ref 1) har det i skrivelserna
infogats ett fåtal, ej helt rätt citerade, meningar om sjöbodar. Dessa meningar
har tyvärr ryckts ur sitt sammanhang från kommunens sida vilket ger en ytterligt
snäv tolkning, ett förfarande som bör ifrågasättas. Verket behandlar västkustsamhällens utveckling och därmed även bebyggelseformer och omfattar 570
sidor exklusive kartor och diagram. Studeras verket något djupare finns även
exempelvis lösryckta citat som indikerar att brukare genom åren fram till verkets
tillkomst har försökt täta och isolera sjöbodar.
Vid noggrannare läsning, och om läsaren dessutom försöker förstå vad som
förs fram, pekar innehållet även på helt andra förhållanden, vilka faktiskt har väl
så stor relevans vad gäller hur och på vilka sätt västkustens samhällen och
därmed även bebyggelseformer har utvecklats fram till och med mitten av 1940talet då verket tryckts 1949. Värt att notera att därefter har ytterligare ett antal år
förflutit tills idag, nämligen drygt 65 år och vi har sett att det hela tiden sker en
utveckling och anpassning av bebyggelsen till de förhållanden och behov
boende och brukare har. Så bör det vara idag och i även framtiden. En av flera
slutsatser blir att de kulturhistoriska värdena bör preciseras ytterligare (en
slutsats som även stöds av Boverket Ref 3).
Värt att notera är planförslaget på sidan sju skriver att det är angeläget, bl. a med
hänsyn till turismens och friluftslivets intressen, prioritera en användning av
sjöbodarna som bidrar positivt till upplevelsen av bebyggelsemiljön och av Fjällbacka
som ett kustsamhälle och ger möjlighet att utnyttja strandområdet för aktiviteter
förknippade med båtliv. Sådant kan bara säkerställas genom att utforma detaljplaner
på ett modernt och ansvarsfullt sätt.
Sida 3(4)
Vi menar att planförslaget i dess nuvarande utformning ej väsentligt skiljer sig från
tidigare planförslag från 2003 och 2007. Förslaget tar ej hänsyn till de av regeringen
framförda grunder för att upphäva Tanums kommuns beslut den 23 oktober 2007.
Vidare tas heller ingen hänsyn till att den övervägande delen av fastighetsägare och
boende i området är engagerade och starkt motsäger sig den förändring detaljplanen
anger (att byggnader exempelvis skall bli ”förråd”, inget tillfälligt boende, etc.).
Vi vill att detaljplanen förändras på sådant sätt att den tydliggör områdets yttre
fysiska miljö, användning och utveckling utifrån dagens situation. Det kan mycket väl
ske i harmoni med vad som sker inne i de aktuella byggnaderna utan att vare sig
yttre karaktär och historia går förlorad det måste även i framtiden vara möjligt att
exempelvis underhålla och även förbättra befintliga byggnader, vilket mycket väl kan
ske utan att de förändras avsevärd förändras exteriört.
Ett reviderat planförslag kan mycket väl på lämpliga sätt reglera både form, färg,
insynsskydd, etc. samt även begränsningar i kommunal service som exempelvis att
fasligheter ej kan påräkna tillfredställande tillfart och/eller parkering, etc. Endast på
detta sätt säkras en hållbar utveckling, levande miljö och bevarande av fastigheters
och byggnaders olika värden. Det är också viktigt att beakta kommunens intresse att
vara en attraktiv plats att besöka.
Med denna typ av syn hävdar vi att allmänhetens intresse kan tillgodoses och
tillvaratas där en detaljplan kan styra den yttre miljön och tillåta boende och annan
verksamhet i planområdets byggnader.
Trots den nu korta tid som nu stått till vårt förfogande (en månad) för att besvara
skrivelsen med förslaget på detaljplan, vill vi med detta svar bl. a försäkra oss om att
vi även i framtiden får återkomma med synpunkter på ärendet.
Med vänliga hälsningar,
Fastighetsägare till Fjällbacka 184:14
Peter Engström, genom fullmakt
Växthusvägen 1
254 68 Helsingborg
Tomas Engström, genom fullmakt
Övre Fogelbergsgatan 3
411 28 Göteborg
Birger Engström
Illervägen 8
531 57 Lidköping
Tel: 0510 68043
Magnus Engström, genom fullmakt
Gnejsvägen 21C
435 41 Mölnlycke
Referenser:
Ref 1
Olof Hasslöf, ”Svenska Västkustfiskarna”, 1949
Ref 2
Regeringsbeslut M2009/3548/Ma/P, daterad 2011-02-24
Ref 3
Boverket ”Överklagande.” dnr 20122-3828-2010
Sida 4(4)