Varför görs så lite om vi nu vet så mycket? – Om att bryta

Download Report

Transcript Varför görs så lite om vi nu vet så mycket? – Om att bryta

SCHEMA FÖR BLOCK III: ATT FÖRSTÅ DET OFATTBARA OCH ATT
ÄNDRA RIKTNING
Under kursens avslutande block studerar vi vad vi gör av de kunskaper och insikter vi har samlat på oss kring
klimat- och energiutmaningen. Hur tar vi in det som är svårt att förstå och kan upplevas som överväldigande?
Varför tycks vi ha så svårt att möta de stora utmaningarna vi står inför trots att vi är medvetna om allvaret i
situationen? Vilket handlingsutrymme har vi individuellt och kollektivt? Vilka framtida scenarier är önskvärde
och inte minst hur kan vi nå dit? Vad finns det för konkreta möjligheter att påverka utvecklingen?
Detta är alla frågor som på olika sätt berörs under detta block. En stor del av läsningen sker i Welzers och
Leggewies bok ”Slutet på världen så som vi känner den”. Vi har även valt ut en rad texter och videoföreläsningar
som behandlar detta tema. Arbetet med projektuppgiften utgör även det ett exempel på vad man kan göra
konkret i frågorna.
Lycka till!
Johan & Rickard
v 45 7/11-13/11
Varför görs så lite om vi nu vet så
mycket? – Om att bryta invanda
mönster
Sammanfattning
Denna vecka behandlas en av kärnfrågorna i hela klimat- och energiproblematiken; Varför görs så lite om vi nu
har all denna kunskap om vart vi är på väg? Vi söker svaret på frågorna kring sambandet mellan kunskap och
handling genom att ta del av röster från olika fält såsom socialpsykologin, filosofin och den civilisationskritiska
aktivismen.
Instuderingsfrågor
Vad menar Gardiner när han säger att klimatfrågan utgör”den perfekta moraliska stormen”?
På vilket sätt menar författarna att vi lever i förnekelse i förhållande till klimatproblemet?
Vad menar Jensen när han säger att att en kulturell transformation är nödvändig för att möta hållbarhetskrisen?
Vad menar Zizek när han säger att hållbar utveckling är en ideologi?
Artiklar
“A Perfect Moral Storm” (2006) 11 sidor
I artikeln förklarar filosofen Stephen M. Gardiner klimatfrågan utifrån ett etiskt perspektiv som den ”perfekta
moraliska stormen”.
http://hettingern.people.cofc.edu/Environmental_Philosophy_Sp_09/Gardner_Perfect_Moral_Storm.pdf?
referrer=webcluster&
“Why We Find It So Hard to Act Against Climate Change” (2009) 3 sidor
Psykologen George Marshall söker i denna artikel från YES! Magazine rötterna till vår kollektiva oförmåga att på
ett adekvat sätt möta klimatutmaningen. Han gör detta bland annat genom att jämföra vårt förhållande till
klimatkrisen med andra händelser, som i den historiska backspegeln varit svåra att förstå.
http://www.yesmagazine.org/issues/climate-action/why-we-find-it-so-hard-to-act-against-climate-change
Klimatet, energin och det moderna samhället | Höstterminen 2011 | Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, CEMUS
CSD Uppsala, Villavägen 16, 752 36 Uppsala | 018-471 27 08 | [email protected] | www.cemus.uu.se
“A Dialog Between Renee Lertzman and Kari Norgaard” (2011) 4 sidor
Detta samtal mellan en psykolog och en sociolog, publicerat i Ecopsycology, kretsar kring innehållet i Norgaards
bok ”Living in Denial”. Texten tar upp hur klimatfrågan har blivit ett tydligt exempel på hur vi som kollektiv
normaliserar beteenden vi på ett rationellt plan vet är skadliga.
http://reneelertzman.com/wp-content/uploads/2011/02/norgaard-interview.pdf
“Public engagement with carbon and climate change” (2011) 10 sidor
I artikeln söker Lorraine Whitmarsh, Gill Seyfang och Saffron O’Neill svar på varför faktiska beteendeförändringar
i förhållande till klimathotet inte följer trots en stor almänn medvetenheten om problemet. Varför är gapet
mellan vad vi säger oss värdera och hur vi handlar så stort?
http://researchpages.net/media/resources/2011/07/26/Whitmarsh_et_al_2011_Public_engagement_with_carb
on_.pdf
Videoklipp
“It's Very Important For Us To Start to Build a Culture of Resistance” (2010) 18 minuter
Författaren och aktivisten Derrick Jensen beskriver i denna intervju för Democracy Now varför det vi gör för att
rädda planeten inte är tillräckligt och varför vi bör bygga en ”motståndskultur”. Intervjun är uppdelad i två
filmklipp.
http://www.youtube.com/watch?v=W0dT_x1XQuQ
http://www.youtube.com/watch?v=xtqHSLDuXR8&feature=related
Harald Welzer at Climate Existence 2010 (2010) 100 minuter
I denna föreläsning som spelades in på konferensen Klimatexistens 2010 föreläser Harald Welzer om förhållandet
mellan hur det moderna samhället är organiserat och vår förmåga att gå från kunskap till handling.
Föreläsningen är ca 60 minuter (frågorna efteråt är valfria att fortsätta se på). Föreläsningen och frågorna är
uppdelade i sju filmklipp nedan.
http://www.youtube.com/watch?gl=SG&feature=related&hl=en-GB&v=9AuVizhKFK0
http://www.youtube.com/watch?v=mBmckmNl3C4&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=yIOF3Ng-dxc&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=fAknwY2919g&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=FHPjrj7qyLM&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=dceo615vA00&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=ZpZ3mTC5ZoM&feature=related
”Slavoj Zizek i Examined Life” (2008) 11 minuter
Detta är ett utdrag ur dokumentären Examined life, därden slovenske filosofen Slavoj Zizek från en soptipp ger
sin bild av människans relation till naturen.
http://www.youtube.com/watch?v=iGCfiv1xtoU
Klimatet, energin och det moderna samhället | Höstterminen 2011 | Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, CEMUS
CSD Uppsala, Villavägen 16, 752 36 Uppsala | 018-471 27 08 | [email protected] | www.cemus.uu.se
v 46 14/11-20/11
Teknologi och innovation - Om falska
och hållbara alternativ
Sammanfattning
Vilka teknologier och teknologiska system är idag ohållbara? Vilka teknologier och innovationer anses hållbara,
och hur ser utvecklingen ut? Vad är geoengineering? Vi är idag vana med en teknologisk utveckling i rasande fart,
samtidigt har vi genom kursen haft ett kritiskt perspektiv på vårt sätt att skapa, använda och fördela de
energikällor och energibärare som är och har varit hörnpelare för uppbyggnaden och utvecklingen av det
moderna industrialiserade samhället – detta i ett historiskt förlopp där fossila energikällor har haft en absolut
nyckelroll. Hur ser vägen mot ett fossilbränslefritt modernt samhälle ut?
Instuderingsfrågor
Vad innebär EROEI?
Vilka är de nio utmaningar som David Fridley menar alternativen till fossil energiproduktion behöver möta?
Vad menas med ”geoengineering” och hur skiljer sig dessa metoder/teknologier från till exempel
energieffektivisering och förnyelsebar energiproduktion?
Vad är det författarna till ”Cradle-to-Cradle” menar är problematiskt mycket av den moderna industriella
tillverkningen?
Artiklar
ENERGY: Nine Challenges of Alternative Energy (2010)
I artikeln presenterar energianalytikern David Fridley bland annat begreppet EROEI (energy returned on energy
invested) som han använder för att jämföra de olika alternativen till fossila bränslen. Vilka faktorer är viktiga i
transformationen till ett lågkolssamhälle?
http://www.postcarbon.org/Reader/PCReader-Fridley-Alternatives.pdf
Maskinen som fetisch (2008)
Den andra texten en kort debattartikel skriven av humanekologen Alf Hornborg som ger en mycket kritisk bild
till det moderna samhällets tro på ny teknologi. Artikeln är framför allt tänkt att skapa en viss kritisk distans till
den teknikoptimism som det moderna samhället kan hävdas karaktäriseras av. Artikeln är en mycket kort
sammanfattning av den tes som Hornborg framför i sin bok “Myten om maskinen” som precis har översatts till
Svenska. Värt att minnas att Hornborgs tes inte delas av alla och att den, som ovan nämnts, framför allt hjälper
oss att ställa vissa frågor kring nya teknologier och innovationer, vilka råmaterial behövs, hur utvinns de, vilka har
råd att betala för teknologin, vilka system behövs för att upprätthålla produktion och användande av teknologin,
vilka “biprodukter” i form av avfall från produktion, under användning och efter användning skapas och vem tar
hand om dessa, hur pass socialt rättvis är teknologin?
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/maskinen-som-fetisch här!
“Geopiracy: The Case Against Geoengineering” (2010) 19 sidor, läs s. 1 -22
I denna rapport går ETC group igenom vad som menas med ”geoengineering” och hur dessa teknologier på
senare år politiskt och inom media har kommit att få en allt mer framträdande roll som ett viktigt inslag i hur vi
ska möta klimatförändringarna. ETC group är en NGO som arbetar för en miljömässigt och social hållbar
utveckling framförallt sett utifrån olika teknologiers inverkan i samhället.
http://www.etcgroup.org/upload/public ation/pdf_file/ETC_geopiracy_4web.pdf
Klimatet, energin och det moderna samhället | Höstterminen 2011 | Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, CEMUS
CSD Uppsala, Villavägen 16, 752 36 Uppsala | 018-471 27 08 | [email protected] | www.cemus.uu.se
Technology and climate: curse or promise? (2009) 26 sidor
Hur bedömer vi teknisk utveckling i nord och syd på ett riskmedvetet sätt? Vilka möjligheter för tekniken med
sig för utveckling? Kan utbyggnaden av förnyelsebar energi bli central för utveckling i syd? Är teknologiska
”grodhopp” möjliga? Hur kan vi utifrån ett risk- och maktperspektiv se på geoengineering? Dessa frågor med flera
tas upp i rapporten från SNF:s seminarieserie om nyckelfrågor i klimatproblematiken.
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Klimat/Knackfragor/sem_6_eng_web.pdf
Videoklipp
“Here Comes the Sun” (2008) 49 minuter
Dokumentär producerad av holländska VPRO om solenergins potential. Genom dokumentären får vi bland
annat följa den Tyska solkraftssatsningen och de investeringar som görs och behöver göras i den förnyelsebara
energisektorn för att fossila energikällor ska kunna fasas ut.
http://www.youtube.com/watch?v=mLHBFyfvK8A
”Waste = Food” (2010) 49 minuter
I denna dokumentär från holländska VPRO får vi lära oss mer om principerna bakom vad William McDonough
och Michael Braungart, menar med designkonceptet ”cradle to cradle” (från vagga till vagga). Konceptet
framställs som ett integrerat helhetsperspektiv på industriell ekonomi och produktion, där målet är att
biologiska och ”teknologiska” kretslopp ska vara separerade i högsta möjliga grad och där begreppet avfall (eng.
waste) i slutändan förlorar sin betydelse, genom återanvändning av material och komponenter på en mycket
högre nivå än vad som sker idag. Kritik mot ”Cradle to cradle” har yttrats av bland annat av författaren Derrick
Jensen med argumentet författarnas projekt att göra om Fords fabrik utifrån principerna som utgör ”cradle-tocradle” missar den större poängen av att Ford tillverkar fordon för ett logistiskt och infrastrukturellt system som i
grunden är ohållbart.
http://vimeo.com/15266520
v 47 21/11-27/11
Omställning, inställning och anpassning
- Vägar framåt
Sammanfattning
Denna vecka studerar vi några exempel på konkreta sätt att möta klimat- och energiutmaningen. Vi möter olika
idéer kring hur vi konkret kan omsätta våra kunskaper i handling – olika vägar framåt, både vad gäller inre och
yttre omställning. Läsningen sker främst i kursboken.
Instuderingsfrågor
Varför menar Jensen att det kan vara problematiskt att luta sig mot hopp när man arbetar för en bättre värld?
Vilken roll kan/bör det civila samhället ha i en omställning av samhället?
På vilket sätt menar Hopkins att omställningsrörelsen verkar för resilienta samhällen?
Klimatet, energin och det moderna samhället | Höstterminen 2011 | Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, CEMUS
CSD Uppsala, Villavägen 16, 752 36 Uppsala | 018-471 27 08 | [email protected] | www.cemus.uu.se
Artiklar
”Beyond Hope” (2006) 4 sidor
Författaren och aktivisten Derrick Jensen gör i denna text upp med vår idé om hoppet som ledstjärna för att
skapa en bättre värld.
http://www.orionmagazine.org/index.php/articles/article/170/
Videoklipp
”Recipes for Resilience” (2011) 40 minuter
Rob Hopkins, grundare av omställningsrörelsen och författare till The Transition Handbook, berättar om
rörelsen, vad som hänt sedan starten och vägar framåt.
http://www.youtube.com/watch?v=6XSykiCewdc
“Deborah Frieze - Walk Out Walk On” (2011) 46 minuter
Deborah Frieze föreläser utifrån den nyutkomna boken Walk Out Walk On som presenterar olika exempel på
människor som har trotsat inre och yttre begränsningar och skapat någonting nytt i försök att skapa mer
hållbara samhällen.
http://vimeo.com/29830363
“The Most Important Number on Earth” (2009) 67 minuter
I denna föreläsning på Yale, berättar Bill McKibben, en av samordnarna för 350.org, om hans erfarenheter
ochperspektiv av och på det civila samhällets förmåga att mobilisera sig kring klimaförändringarna. Bill
McKibben är författare med fokus på miljö och har bland annat skrivit “The End Of Nature” och “Eaarth”.
http://www.youtube.com/watch?v=ZnKx3xvt9AM
“Earthland: Envisioning a Sustainable Civilization” (2009) 74 minuter
Paul Raskin ger I denna föreläsning sin vision av en framtida hållbar civilization, samt beskriver vägar för att ta oss
dit.
http://www.youtube.com/watch?v=byBSxi4MgqM
v 48 28/11-4/12
Diskussionsuppgift II
Denna diskussionsuppgift kretsar främst kring innehållet i Welzers och Leggewies ”Slutet på världen såsom vi
känner den”. Ni kommer här få chansen att i grupp gå djupare in på vad författarna menar är hindren för en
omställning till ett mer hållbart samhälle samt diskutera deras syn på hur hindren kan övervinnas. Formen är
densamma som för diskussionsuppgift 1, ni träffas i grupp och för en diskussion utifrån ett antal frågor. Sedan
skriver ni individuellt en reflektion som utgår ifrån innehållet i gruppdiskussionen.
v 49 10/12
Helgträff II
Klimatet, energin och det moderna samhället | Höstterminen 2011 | Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, CEMUS
CSD Uppsala, Villavägen 16, 752 36 Uppsala | 018-471 27 08 | [email protected] | www.cemus.uu.se
Lördagen den 10 december kl 10.15–16.00 träffas vi i Uppsala Blåsenhus, von Kraemers allé 1, Sydney Alrutzsalen, Blåsenhus, 13:026 för att ha kursens avslutande helgträff. Denna dag kommer främst ägnas åt de projekt ni
har genomfört. Projekten kommer att presenteras individuellt eller i grupp, och även diskuteras med resten av
kursen. Det kommer även ges tid åt att diskutera kursinnehållet i stort och ni kommer att få fylla i en
kursutvärdering.
Klimatet, energin och det moderna samhället | Höstterminen 2011 | Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, CEMUS
CSD Uppsala, Villavägen 16, 752 36 Uppsala | 018-471 27 08 | [email protected] | www.cemus.uu.se