Transcript Provtagning - Helsinki.fi

Provtagning
Klinisk kemi, gruppundervisning L1
Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare
Kl. lärare.
Helsingfors Universitet / HUSLAB
2012
Blodprov
Vad kan bestämmas i ett blodprov?
 
Ur blodprov bestäms sådana faktorers koncentrationer eller
egenskaper,
  Som har en särskild uppgift i blodet
  Som transporteras i blodet mellan olika delar av kroppen
  Blodets celler (erytrocyter, leukocyter och trombocyter) och deras
egenskaper
  Blodets proteiner
 
Ur blodprov bestäms både ämnen som produceras i organismen
och sådana som kommit utifrån (näringsämnen, läkemedel, gifter,
patogener osv)
Helblod (B)
 
 
 
Celler + proteiner + vatten + lösta ämnen
Tas i rör med antikoagulant,
antikoagulanter t.ex. EDTA, citrat, oxalat
Användningsområden t.ex.:
  blodbildsundersökningar:
2474 PVKT, Perusverenkuva ja trombosyytit, verestä
2475 PVK+TKD Perusverenkuva, leukosyyttien
erittelylaskenta, koneellinen, verestä
  Patientnära testning (POC)
PLASMA (P)
 
 
 
 
Innehåller inga celler men alla
plasmaproteiner, också koagulationsfaktorer
Provet tas i rör med antikoagulant,
cellerna centrifugeras ner och plasma
separeras
Plasma snabbare att tillreda än serum,
motsvarar bättre in vivo –situationen än
serum
De flesta kemiska bestämningar, t.ex.
 
 
 
 
Elektrolyter
Leverns och njurarnas funktionsprover (t.ex. ALAT,
GT, kreatinin)
CRP (inflammation- och vävnadsdestruktion)
INR (koagulationsundersökning)
SERUM (S)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Innehåller inga celler. Fibrinogen och en
del andra koagulationsfaktorer saknas.
Provet tas:
I rör utan tillsatsämnen
I rör med koagulationsaktivator
I rör med koagulationsaktivator och gel
Provet får koagulera, varefter serum
separeras med centrifugering
Passar för de flesta kemiska
undersökningar
Långsammare att tillreda än plasma
T.e.x. serumproteiners elektrofores,
vissa hormonbestämningar, anti-kroppar,
läkemedelsbestämningar
Venprovtagning
 
 
 
 
 
Vanligaste formen hos
vuxna
Oftast ur armveckets
vener:
v.intermedia cubiti
v.basilica
v.cephalica
  Stasen som hjälp att
hitta venen
Provtagning ur ven
 
 
 
 
Vanligen
vacuumprovtagning, s.k.
Slutet system
Vacuumnål
”Vingnål” för sköra kärl
Alternativt öppen teknik,
om kärlen mycket sköra
Provtagning ur ven
 
 
 
 
 
 
Kontrollera patientens identitet
Säkra patientens och provtagarens
säkerhet (bl.a. skyddshandskar)
Kontrollera att förhandsinstruktionerna
följts
Venöst blod: B, P eller S
Laboratoriehandböckerna innehåller
information om vilka rör används för
ifrågavarande undersökningar
Provtagningsordningsföljden beror på
begärda undersöknngar
Utförande
 
 
 
 
 
Venerna lokaliseras efter ögonmått
och med fingrarna
Undvik vener ovanför eller i närheten
av artärpulsation. Risk för
artärpunktion.
Hudvener är ytliga  Liten
införsvinkel
Om venen inte hittas kan och
massage och värmning bidra till att
öka blodcirkulationen. Stas kan
användas som hjälp för att hitta
venen. Öppnas då kärlet hittats!
Bedövning med EMLA-kräm
(avlägsnas c. ½ h innan provtagning)
möjlig hos barn. Kan orsaka ödem
och färga huden ljus svårare att se
venen
Undvik följande ställen
 
 
 
 
 
 
 
Proksimalt till en kanyl
Extremiteter med fistel för dialysbehandling (arteriovenösanastamos) eller preparerade kärl
Nyligen oprerade eller gipsade extremiteter
Brännskador, ärrbildingar, födelsemärken, utslag, svullna eller
inflammerade områden
Om manchett (=upprepad stas) för blodtrycksmonitorering på
samma arm undvik i mån av möjlighet
Nedre extremiteter (används ogärna)
I samband med dessa ökad risk för komplikationer (infektion,
blödning, trombos osv.) eller opålitliga resultat
Komplikationer
 
 
 
 
 
Blåmärke
Artärpunktion: kompression i minst 10 min
(sandpåse) och kontrollera att blödningen slutat.
Flebit (veninflammation)
Nervpunktion
Svimning (15-30 min vila)
Hudpunktion
 
 
 
 
Också ”kapillärprov”
Innehåller blod från kapillärer, små arterioler och venuler
samt interstitialvätska (vävnadsvätska) och
intracellulärvätska
Sammansättningen avviker från t.ex. venöst och arteriellt
blod, men är närmare arteriellt än venöst
Används hos vuxna i många patientnära analyser (POCtester), t.ex. Hb eller glukos, kan ersätta venöst blodprov
hos barn i vissa fall
Hudpunktion
 
 
Av nyfödda och < 5 kg barn i hälen
Av större barn och vuxna ur ickedominanta handens ring- eller långfinger
 
 
 
 
 
distala falangens sidor
Lansetten gör ett litet sår
För att öka blodcirkulationen kan
stickplatsen värmas
Första droppen torkas bort. Fingret
komprimeras vid basen
Undvik kraftig komprimering särskilt vid
stickplatsen
 
Kan orsaka hemolys och ökad mängd av
vävnadsvätska - missvisande resultat
Kuva 2.1 Laboratoriolääketiede – kliininen
kemia och hematologia 2010
Provtagarens äkerhet
 
 
Handskar rekommenderas vid öppen-, sprut- och
hudpunktionsprovtagning och när egen hud är skadad
Nålsticksolycka: skölj med vatten >5min och sätt
alkoholkompression. Kontakta arbetshälsovården eller
infektionsläkare (jour) (infektionsprover ± profylaktisk
medicinering).