Transcript framställning och användning

Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
KAPITEL 4
BLODKOMPONENTER:
FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING
Grundversion 3.0. utgiven 2006-10-16
Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2007-10-31 till
[email protected]
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
1(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
Huvudansvariga för kap 4:
Version 1, revision 0, 1984: Olof Åkerblom, Anne Johansson
Version 2, revision 0, 1999: Hans Gulliksson
Version 3, revision 0, 2006: Stella Larsson, Hans Gulliksson
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
2(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
2
3
4
5
INLEDNING ................................................................................................................5
1.1
Blodtappning .......................................................................................................5
1.2
Antikoagulanslösningar.......................................................................................5
PERSONAL..................................................................................................................5
2.1
Behörighet ...........................................................................................................5
2.2
Hygienregler........................................................................................................5
2.3
Arbetarskydd .......................................................................................................6
2.4
Tillbud som innebär risk för blodsmitta ..............................................................6
LOKALER....................................................................................................................6
3.1
Allmänt................................................................................................................6
3.2
Rengöring ............................................................................................................6
FRAMSTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER UR HELBLOD..........................7
4.1
Definition.............................................................................................................7
4.2
Utgångsmaterial...................................................................................................7
4.3
Utrustning............................................................................................................8
4.4
Utförandemoment................................................................................................8
4.5
Slutet/öppet system..............................................................................................8
4.6
Sterilkoppling ......................................................................................................8
4.7
Patogenreducering ...............................................................................................9
FRAMSTÄLLNING AV TROMBOCYTER UR LÄTTCELLSKONCENTRAT......9
5.1
Förvaring av lättcellskoncentrat ..........................................................................9
5.2
Material ...............................................................................................................9
5.3
Manuell framställning .........................................................................................9
5.4
Automatiserad framställning ...............................................................................9
5.5
Förvaring av trombocyter..................................................................................10
5.6
Bakteriologisk kontroll av trombocyter ............................................................10
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
3(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
6
7
8
9
LEUKOCYTBEFRIADE BLODKOMPONENTER .................................................10
6.1
Definition och indikationer ...............................................................................10
6.2
Leukocytfilter ....................................................................................................10
6.3
Metoder för att avlägsna leukocyter..................................................................10
BESTRÅLADE BLODKOMPONENTER ................................................................11
7.1
Bakgrund och indikation ...................................................................................11
7.2
Stråldos..............................................................................................................11
7.3
Hållbarhet efter bestrålning ...............................................................................11
TVÄTTADE BLODKOMPONENTER .....................................................................11
8.1
Indikation...........................................................................................................11
8.2
Metoder .............................................................................................................12
8.3
Hållbarhet efter tvättning...................................................................................12
BLODKOMPONENTER FÖR INTRAUTERIN TRANSFUSION
OCH FÖR BARN I NYFÖDDHETSPERIODEN .....................................................12
9.1
Särskilda krav ....................................................................................................12
9.2
Intrauterin transfusion .......................................................................................12
9.3
Utbytestransfusion.............................................................................................12
9.4
Transfusion av mindre volym erytrocyter .........................................................13
9.5. Transfusion av mindre volym trombocyter .......................................................13
10
BLODKOMPONENTER FÖR AUTOLOG OCH RIKTAD TRANSFUSION ........13
10.1 Märkning av blodkomponenter för autolog transfusion....................................13
10.2 Märkning och bestrålning av blodkomponenter för riktad transfusion.............13
REFERENSER.....................................................................................................................13
Bilaga 1
Förteckning över blodkomponenter ...................................................................14
Bilaga 2
Rekommendation om användning av leukocytbefriade blodkomponenter........20
Bilaga 3
Metoder för att minska ev. patogener i blodkomponenter .................................21
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
4(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
1
INLEDNING
1.1
Blodtappning
1.1.1
Blod för komponentframställning erhålls antingen genom tappning av helblod eller
genom aferesteknik. Se Kap. 3.
1.1.2
Vid tappning av helblod samlas ca 450 ml givarblod i blodpåse som innehåller 63 ml
CPD-lösning (citrate-phosphate-dextrose). Maximal volymvariation för givarblod är
405-495 ml.
1.1.3
Aferesteknik kan användas för att erhålla erytrocyter, trombocyter, granulocyter
och/eller plasma ur givarblod. Antikoagulanslösning som används för trombocytoch granulocytaferes är ACD-lösning (acid-citrate-dextrose) och för erytrocyt- och
plasmaferes t.ex. CPD-lösning.
1.2
Antikoagulanslösningar
1.2.1
CPD-lösningen är ursprungligen komponerad för att ge goda förvaringsbetingelser
för erytrocyter i lagrat helblod. CPD-lösningen innehåller citrat som binder calcium
och därmed förhindrar koagulation i det tappade blodet. Dessutom tillsätts citronsyra
för justering av pH, glukos som näring för blodkropparna samt en mindre mängd
natriumfosfat.
1.2.2
CPD-50-lösning (koncentrerad CPD-lösning) eller 4 % citratlösning används
vanligen vid plasmaferes.
1.2.3
ACD-lösningen är en något surare lösning än CPD-lösning, vilket underlättar
suspension av trombocyter.
2
PERSONAL
2.1
Behörighet
Personal som arbetar med blodkomponentframställning ska ha adekvat utbildning
och ska ha tilldelats behörighet att utföra de uppgifter som krävs. De ska regelbundet
erhålla relevant fortbildning inom området, vilket ska inkludera grundläggande
kunskaper i Kvalitetssystem för blodcentraler (Kommissionens direktiv 2005/62/EG)
och relevanta avsnitt i Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets föreskrifter för
blodverksamhet.
2.2
Hygienregler
2.2.1
Lokala anvisningar inklusive instruktioner för handhygien ska finnas.
2.2.2
Arbetskläder, knäppt rock eller jacka, långbyxor, kjol, strumpor eller sockor ska vara
rena. Förorenade arbetskläder ska omgående bytas. Uteskor får inte användas
inomhus. Normalt behövs inte särskilda skyddskläder.
2.2.3
Långt hår ska fästas upp, naglar ska vara rena och kortklippta. Armband, långa
hängsmycken eller ringar (med undantag av släta ringar) får inte bäras. Ringar med
vassa kanter kan skada blodpåssystemen.
2.2.4
Mat eller dryck får inte förtäras.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
5(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
2.3
Arbetarskydd
2.3.1
Arbetshöjden ska möjliggöra arbete med rak rygg samt minimera påfrestande böjoch sträckmoment. Tekniska hjälpmedel kan vara nödvändiga, t.ex. höj- och
sänkbara bord för automatiserad utrustning (”blodpressar”), leukocytfiltrering,
sterilkoppling m.m. Tunga lyft över 20 kg/person ska undvikas.
2.3.2
Regler för handskanvändning ska finnas. Vid blodkomponentframställning ska
personalen normalt sett inte få blod på händer eller oskyddad hud.
2.4
Tillbud som innebär risk för blodsmitta
2.4.1
Vid stickskada: pressa ut så mycket blod som möjligt. Tvätta snarast med rikliga
mängder av tvål och vatten. Desinfektera med 70 % sprit.
2.4.2
Vid blodstänk i mun, ögon eller på sårig hud (t.ex. vid eksem): skölj med rikliga
mängder vatten eller isoton koksaltlösning.
2.4.3
Anmäl snarast tillbud till arbetsledare och skyddsombud. Ärendet handläggs därefter
i enlighet med lokala anvisningar.
3
LOKALER
3.1
Allmänt
3.1.1.
Tillträde till lokaler för blodkomponentframställning ska begränsas till behörig
personal.
3.1.2
Lokaler ska uppfylla krav minst motsvarande luftrenhetsgrad klass D enligt gällande
regler för god tillverkningssed (GMP), vilket kräver filtrering av inkommande luft
samt övertryck gentemot kringliggande lokaler. Dörrar ska hållas stängda. Normalt
behövs inte luftsluss.
3.1.3
Bakteriologiska kontroller ska utföras regelbundet och uppfylla krav enligt
Läkemedelsverkets föreskrifter för blodverksamhet.
3.2
Rengöring
3.2.1
Lokalernas utformning och utrustning ska medge effektiv städning. Instruktion för
städning och rengöring ska finnas.
3.2.2
Större mängd utspillt blod torkas upp med engångsmaterial och därefter
desinfekteras ytan med lämpliga medel.
3.2.3
Sopor tas om hand enligt sjukhusets anvisningar för avfallshantering. Stickande eller
skärande material, t.ex. använda kanyler, läggs i därför avsedd behållare och
behandlas som riskmaterial.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
6(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
4
FRAMSTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER UR HELBLOD
4.1
Definition
4.1.1
En blodkomponent utgör en preparation av blodceller eller plasma som härrör från en
enskild eller ett begränsat antal blodgivare. Blodkomponentens egenskaper speglar
förhållanden hos den eller de personer, från vilken den är framställd.
Kap. 5 och Europarådets rekommendationer är vägledande för komponenternas
innehåll av celler resp. hemoglobin. Minimikrav har fastställts i EU-kommissionens
direktiv 2004/33/EG.
4.1.2
Under centrifugering av helblod skiljs erytrocyter från plasma och pressas till botten
i blodpåsen. Merparten av trombocyter och leukocyter ansamlas i det översta
blodkroppsskiktet närmast plasman (i det s.k. lättcellsskiktet eller "buffy coat"). Efter
centrifugeringen förs de olika blodkomponenterna över till olika förvaringspåsar,
som via slangar är anslutna till helblodspåsen.
4.1.3
Tre blodkomponenter framställs i regel: erytrocyter i tillsatslösning, plasma samt
lättcellskoncentrat.
Om helblod filtreras före uppdelning erhålls vanligen två komponenter: erytrocyter i
tillsatslösning och plasma.
4.1.4
Blodkomponenter kan även framställas med aferesteknik för framställning av
erytrocyter i tillsatslösning (1-2 enheter), erytrocyter i tillsatslösning med leukocyter
avlägsnade (1-2 enheter), trombocyter (1-4 enheter) och plasma (2 enheter).
4.1.5
Olika blodkomponenter kräver skilda förvaringsbetingelser, både vad gäller
förvaringslösningar och förvaringstemperatur. Optimering av teknik och
tillsatslösningar krävs för att öka kvaliteten hos blodkomponenterna.
4.2
Utgångsmaterial
4.2.1
Helblod i antikoagulanslösning, uppsamlat i blodpåsesystem.
4.2.2
Före centrifugering och uppdelning i komponenter bör helblodet snabbt kylas ned till
rumstemperatur.
4.2.3
Bl.a. för att bibehålla innehållet av labila koagulationsfaktorer i plasma bör
uppdelningen och infrysningen ske inom 8 timmar efter blodgivning. Vid
framställning av färskfryst plasma ska tiden dock inte överstiga 18 timmar.
4.2.4
Om trombocyter ska framställas från helblodet bör detta inte vid något tillfälle
nedkylas under rumstemperatur.
4.2.5
Lättcellskoncentrat för framställning av trombocyter bör förutom koncentrerade
blodceller innehålla ca 25-30 ml plasma. I övriga fall kan innehållet av plasma
minskas till ca 15 ml. Om erytrocyterna ska användas utan att filtreras, bör mängden
borttagna blodceller vara 20 – 30 ml, för att minimera antalet leukocyter i
erytrocytkoncentratet. Om filtrering av erytrocyterna görs, kan det borttagna
lättcellsskiktet vara avsevärt mindre (ned till ca 10 ml blodceller).
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
7(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
4.3
Utrustning
4.3.1
Centrifuger bör ha centrifugkoppar lämpliga för blodpåsar och termostaterad
kylfunktion.
4.3.2
Automatiserad utrustning för framställning av blodkomponenter (”blodpressar”) bör
ha integrerad svetsutrustning för förslutning av slangar. Den bör ge felindikering om
överföringsslangarna inte är ordentligt nedtryckta i avstängningsanordningar/svetsar
samt om flöden går långsamt eller helt upphör.
4.3.3
Beskrivning över använd centrifug- och separationsutrustning bör innehålla bl.a.:
- beskrivning av manöverpanel och de olika tangenternas funktion,
- lista över program för komponentframställning och hur man väljer program,
- instruktion för kalibrering,
- start och nödstopp,
- felsökning,
- underhåll och service.
4.4
Utförandemoment
4.4.1
Vid centrifugering av helblod krävs i regel ca 3000 g i centrifugkoppens botten ca 10
min. Lämpliga inställningar utprovas med hänsyn till leverantörens
rekommendationer och i samband med validering.
4.4.2
Vid uppdelning placeras helblodspåse och transferpåsar i automatiserad utrustning
enligt leverantörens anvisningar. Överföringsslangarna ska vara ordentligt nedtryckta
i avstängningsanordningar/svetsar. Svetsfogarna kontrolleras avseende ev. läckage.
4.4.3
Vid överföring av komponent från en påse till en annan ska den andra påsen vara
etiketterad med tappningsnummer. Innan förbindelsen mellan påsarna bryts ska
kontrolleras att tappningsnummer på den nya påsen överensstämmer med
tappningsnummer på ursprungspåsen.
4.5
Slutet/öppet system
Definition: se Kap. 17.
4.5.1
Metoder som medför att blodpåssystemens integritet bibehålls under
framställningsprocessen, s.k. slutet system, ska tillämpas så långt det är möjligt.
4.5.2
Om blodpåssystemens integritet inte bibehålls t.ex. om en kanyl sätts i en av
blodpåsens utloppsportar för överföring till en annan blodpåse, anses blodenheterna
ha framställts i s.k. öppet system. Hållbarheten ska begränsas pga. risk för bakteriekontamination: vid förvaring vid 2 – 6 oC till max. 24 timmar och vid förvaring vid
20 – 24 oC till max. 6 timmar.
4.6
Sterilkoppling
Med sterilkopplingsteknik (”sterilsvetsning”) kan slangar från olika blodpåsar
sammanfogas (svetsas ihop) utan att steriliteten inuti slangarna bryts. Blodenheter,
som med hjälp av sterilsvetsning har modifierats eller framställts med innehåll från
flera blodtappningar, räknas som framställda i ”funktionellt slutet system”.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
8(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
4.7
Patogenreducering
Patogenreducering används för närvarande inte i rutinverksamhet, i avvaktan på
pågående valideringar. Se Bilaga 3.
5
FRAMSTÄLLNING AV TROMBOCYTER UR LÄTTCELLSKONCENTRAT
5.1
Förvaring av lättcellskoncentrat
Lättcellskoncentrat förvaras vid rumstemperatur, minst 4 timmar, vanligen till
påföljande dag, innan trombocytframställning påbörjas.
5.2
Material
5.2.1
Poolningspåse: Påse för uppsamling av 4-6 lättcellskoncentrat och tillsatslösning.
Poolningspåsen kan vara en av påsarna med lättcellskoncentrat eller en transferpåse
som ansluts till påsarna med lättcellskoncentrat. Vid automatiserad framställning
poolas lättcellskoncentraten i en s.k. rundpåse.
5.2.2
Tillsatslösning: Påse med tillsatslösning för trombocyter ansluts till systemet med
lättcellskoncentrat.
5.2.3
Förvaringspåse: Påse av gasgenomsläpplig plast med tillräcklig storlek används för
förvaring av upp till 400 – 500 x 109 trombocyter. Fabrikat finns med filter och
förvaringspåse sammankopplade. För automatiserad trombocytframställning finns
påssystem med integrerat leukocytfilter och förvaringspåse.
5.3
Manuell framställning
5.3.1
Med sterilsvetsning kopplas 4 - 6 lättcellskoncentrat till poolningspåse och till påse
med tillsatslösning för trombocyter (ca 300 ml). Lättcellskoncentraten blandas med
tillsatslösningen och förs över till poolningspåsen. De tömda lättcellskoncentratpåsarna avlägsnas, varefter leukocytfilter (se avsnitt 6.3) och förvaringspåse för
trombocyter ansluts med sterilsvetsning.
Centrifugering utförs med t.ex. ca 500 g i centrifugkoppens botten under 7-9 min.
Optimala centrifugeringsinställningar utprovas vid validering.
5.3.2
Vid centrifugering vid lågt g-tal samlas erytrocyter och leukocyter i poolningspåsens
botten medan trombocyterna blir kvar i ovanvätskan bestående av plasma och
tillsatslösning. Efter centrifugeringen sätts den centrifugerade poolningspåsen i s.k.
blodpress och den trombocytrika ovanvätskan överförs till förvaringspåsen via
leukocytfiltret. Optimal inställning av blodpressens tryck utprövas och kontrolleras
vid validering resp. verifiering av metoden.
5.4
Automatiserad framställning
5.4.1
Med sterilsvetsning kopplas fyra till sex lättcellskoncentrat samman med ca 300 ml
tillsatslösning för trombocyter samt med poolningspåsen i det påssystem som passar
till den speciella utrustning som används för framställning av trombocyter.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
9(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
5.4.2
Lättcellskoncentraten blandas med tillsatslösning och överförs till poolningspåsen, en
s.k. rundpåse, placerad i centrifugen. Innehållet i rundpåsen blandas om och
centrifugeras, varvid erytrocyter och leukocyter ansamlas i rundpåsens periferi och
den trombocytrika ovanvätskan förs mot påsens centrum. Den trombocytrika
ovanvätskan överförs under centrifugeringen genom ett integrerat leukocytfilter till
en förvaringspåse placerad i centrifugens mitt.
5.5
Förvaring av trombocyter
5.5.1
Trombocyter ska förvaras vid 20-24 ºC under kontinuerlig omblandning.
5.5.2
Den totala vätskevolymen anpassas, så att en trombocytkoncentration mellan
500 - 1500 ×109 trombocyter per liter erhålls. Antalet trombocyter per enhet ska inte
överskrida förvaringspåsens kapacitet för syregenomsläpplighet.
5.6
Bakteriologisk kontroll av trombocyter
Förvaringstiden får förlängas upp till 7 dygn för trombocytenheter som saknar
påvisbar bakterieväxt vid sterilkontroll.
6
LEUKOCYTBEFRIADE BLODKOMPONENTER
6.1
Definition och indikationer
6.1.1
Gränsvärden för tillåtna mängder kvarvarande leukocyter i leukocytbefriad
blodkomponent framgår av Kap. 5.
6.1.2
Regionblodcentralernas samarbetsgrupp enades 1995 om att rekommendera
gemensamma minimikrav för tillämpning i Sverige. Se Bilaga 2.
6.2
Leukocytfilter
Filtermaterialen i leukocytfilter fångar upp leukocyter, dels genom att celler fastnar
på fibrerna genom adhesion, dels genom att celler mekaniskt fastnar i nätverket av
fibrer.
6.3
Metoder för att avlägsna leukocyter
6.3.1
Helblodsfiltrering utförs före uppdelning i blodkomponenter, varvid samtliga
komponenter från början är leukocytbefriade. Förlusten av erytrocyter och plasma är
vanligen 5-10 %. Helblodsfiltren avlägsnar både leukocyter och trombocyter, varför
lättcellsskiktet inte behöver avlägsnas från erytrocyterna.
6.3.2
Metoder för att avlägsna leukocyter vid komponentframställning:
-
erytrocyter filtreras med filter som avlägsnar leukocyter och vanligen också
trombocyter, helst inom 48 timmar efter tappning eller annat validerat intervall
enligt fabrikantens anvisningar,
-
trombocyter filtreras med filter som avlägsnar leukocyter; vid aferes används i
vissa fall speciell centrifugeringsteknik som i effektivitetshänseende är
jämförbar med filtrering,
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
10(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
-
plasma får genom dubbelcentrifugering samma renhetsgrad som efter filtrering,
alternativt kan speciella filter för plasma användas; vid aferes erhålls vanligen
leukocytnivåer under gränsvärdet.
Vid filtrering av erytrocyt- och trombocytkomponenter förloras 5 – 20 % av cellerna.
Metoderna bör optimeras för att minimera cellförlusterna.
7
BESTRÅLADE BLODKOMPONENTER
7.1
Bakgrund och indikation
Lymfocyter i blodkomponenter kan orsaka transfusions-associerad graft-versus-host
sjukdom (TA-GVHD) hos immunsupprimerade patienter, t ex patienter som får
immunsupprimerande behandling, barn med svåra immunbristsjukdomar, nyfödda
med låg födelsevikt och nyfödda som har erhållit intrauterina transfusioner. Även
immunkompetenta patienter kan riskera att utveckla TA-GVHD vid transfusioner
från nära anhöriga och vid transfusioner med HLA-matchade trombocyter.
Efter gammabestrålning av blodkomponenter med 25 Gy upphör lymfocyternas
förmåga att dela sig och de kan inte längre åstadkomma en immunologisk reaktion.
En bestrålad blodkomponent kan ges till alla patienter.
För att förebygga TA-GVHD hos patienter med risk att drabbas av denna
komplikation, ska de erhålla blodkomponenter som har bestrålats: erytrocyter,
trombocyter, granulocyter samt plasma som ej varit fryst.
7.2
Stråldos
Varje del av blodkomponenten ska erhålla en stråldos på minst 25 och högst 50 Gy.
Vid varje bestrålningstillfälle ska indikator användas som visar att bestrålning har
skett. Den bestrålningstid som krävs ska anges för varje strålkälla. För strålkällor
med radioaktiv isotop ska strålningstiden uppdateras med jämna intervall.
7.3
Hållbarhet efter bestrålning
7.3.1
Erytrocyter kan bestrålas upp till 14 dagar efter tappning, och därefter lagras upp till
28 dagar efter tappning. Pga. ökat kaliumläckage från bestrålade erytrocyter bör
erytrocyter avsedda för transfusioner till barn i nyföddhetsperioden användas inom
48 timmar efter bestrålning.
7.3.2
Hållbarhet hos trombocyter och plasma är oförändrad efter bestrålning.
8
TVÄTTADE BLODKOMPONENTER
8.1
Indikation
8.1.1
Tvättade blodkomponenter är indicerade för patienter med antikroppar mot
plasmaproteiner, särskilt vid de sällsynta tillfällen då patienter har kliniskt
signifikanta nivåer av antikroppar mot IgA, och för patienter som haft svåra
allergiska transfusionsreaktioner.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
11(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
8.1.2
För att undvika anafylaktiska reaktioner vid transfusion till patienter med kliniskt
signifikanta halter av antikroppar mot IgA, kan blodkomponenter från givare som
saknar IgA användas, eller, om sådana inte är tillgängliga, tvättade blodkomponenter
med ett kvarvarande IgA-innehåll <0,2 mg/enhet.
8.2
Metoder
Centrifugering och avlägsnande av plasma och tillsatslösning, följt av tvättning med
isoton lösning, oftast i flera steg. Speciella celltvättningsutrustningar kan också
användas. Blodkomponenter kan tvättas antingen i öppet eller slutet system.
8.3
Hållbarhet efter tvättning
Efter tvättning i öppet system ska hållbarheten begränsas pga. risk för bakteriekontamination, till högst 24 tim vid 2-6 °C eller högst 6 tim vid 20-24 °C. Efter
tvättning i slutet system, bestäms hållbarheten främst av tillsatslösningen. Den
förvaringsmetod som används ska vara validerad.
9
BLODKOMPONENTER FÖR INTRAUTERIN TRANSFUSION OCH FÖR
BARN I NYFÖDDHETSPERIODEN
9.1
Särskilda krav
När blodkomponenter ska ges intrauterint och till barn < 4 månader, måste man ta
hänsyn till speciella faktorer hos fostret/barnet såsom liten blodvolym, minskad
metabolisk kapacitet, omoget immunsystem och ett högre EVF.
9.2
Intrauterin transfusion
9.2.1
Vid graviditetsimmunisering, där moderns antikroppar skadar fostrets erytrocyter,
med anemi som följd, behövs ibland intrauterin transfusion av erytrocyter.
9.2.2
Erytrocyterna ska sakna de antigen som moderns antikroppar är riktade mot. De ska
ha blodgrupp O RhD negativ, såvida inte moderns erytrocytantikroppar gör att annan
Rh typ ska väljas, K negativ, och så långt möjligt valda med hänsyn till moderns
övriga fenotyper.
Erytrocyterna ska vara så färska som möjligt (högst 5 dagar), leukocytbefriade och
bestrålade. Erytrocyterna supernatantreduceras, eller suspenderas i isoton koksalt och
koncentreras till EVF 0,70-0,85.
9.3
Utbytestransfusion
9.3.1
Utbytestransfusion utförs pga. högt bilirubin och lågt Hb, vanligen pga.
erytrocytantikroppar från modern som har skadat fostrets erytrocyter.
9.3.2
Erytrocyterna ska sakna de antigen som moderns antikroppar är riktade mot.
Vanligen väljs erytrocyter med blodgrupp O RhD negativ, såvida inte modern har
erytrocytantikroppar (t.ex. anti-c) som gör att annan Rh-typ ska väljas. Vanligen
väljs AB plasma som tillsats till erytrocyterna.
9.3.3
Erytrocyterna ska vara så färska som möjligt (högst 5 dagar), leukocytbefriade och
suspenderade i plasma till EVF 0,40-0,50. Komponenten ska bestrålas om barnet
tidigare fått intrauterina transfusioner, är prematurt eller väger < 1500 gram.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
12(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
9.4
Transfusion av mindre volym erytrocyter
För transfusion av mindre volymer erytrocyter är det lämpligt att dela upp en enhet
erytrocyter i flera mindre enheter, vilket möjliggör transfusion från en och samma
givare vid upprepade transfusioner till en patient. Om erytrocyterna bestrålats ska de
transfunderas inom 48 timmar.
9.5
Transfusion av mindre volym trombocyter
I de fall det är av vikt att begränsa vätsketillförseln vid transfusion till små barn kan
supernatanten minskas. Rekommenderad koncentration trombocyter är 2000 - 3000
×109/l. Hållbarhet efter framställning begränsas till 6 timmar pga. den ökade
trombocytkoncentrationen.
10
BLODKOMPONENTER FÖR AUTOLOG OCH RIKTAD TRANSFUSION
Indikationer för och tappning av blod för autolog eller riktad användning, se Kap. 3.
10.1
Märkning av blodkomponenter för autolog transfusion
Utöver föreskriven märkning av blodkomponenter (se Kap. 12) ska blodkomponenter
framställda för autolog transfusion märkas med texten ”ENDAST FÖR AUTOLOG
TRANSFUSION” samt givarens identitet (personnummer, efternamn samt förnamn
eller initial(er)).
10.2
Märkning och bestrålning av blodkomponenter för riktad transfusion
10.2.1
Utöver föreskriven märkning av blodkomponenter (se Kap. 12) ska blodkomponenter
framställda för riktad transfusion märkas med mottagarens identitet (personnummer,
efternamn samt förnamn eller initial(er)).
10.2.2
Inför transfusion av blodkomponent från nära anhörig (förälder, syskon, barn) ska
komponenten bestrålas med 25 - 50 Gy för att undvika risk för TA-GVHD.
REFERENSER
Guide to the preparation, use, and quality assurance of blood components. Council of Europe
Publishing, 12:e upplagan, 2006.
Europaparlamentet och rådets direktiv 2002/98/EG om fastställande av kvalitets- och
säkerhetsnormer för insamling, kontroll, förvaring och distribution av humanblod och
blodkomponenter och om ändring av direktiv 2001/83/EG.
Kommissionens direktiv 2004/33/EG om genomförande av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2002/98/EG i fråga om vissa tekniska krav på blod och blodkomponenter.
Technical Manual. American Association of Blood Banks, 15:e upplagan, 2005.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
13(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
Bilaga 1
FÖRTECKNING ÖVER BLODKOMPONENTER
1
2
3
4
ERYTROCYTER .......................................................................................................15
1.1
Erytrocyter i SAGMAN-lösning .......................................................................15
1.2
Erytrocyter i SAGMAN-lösning, leukocytbefriad ............................................15
1.3
Erytrocyter i SAGMAN-lösning, framställda med aferesteknik.......................15
1.4
Erytrocyter, tvättad med öppet resp. slutet system............................................15
1.5
Erytrocyter, fryst, tinad och deglyceroliserad (”tvättad”)
med öppet resp. slutet system…........................................................................15
1.6
Erytrocyter för intrauterin transfusion...............................................................16
1.7
Blod för utbytestransfusion på nyfödda ............................................................16
1.8
Erytrocyter uppdelade i mindre enheter
avsedda för barn i nyföddhetsperioden .............................................................17
TROMBOCYTER ......................................................................................................17
2.1
Trombocyter från 4-6 blodgivare, leukocytbefriad ...........................................17
2.2
Trombocyter från en givare, leukocytbefriad, framställd med aferesteknik .....17
2.3
Trombocyter, leukocytbefriad, tvättad ..............................................................17
2.4
Trombocyter uppdelade i mindre enheter avsedda för pediatriskt bruk............18
2.5
Trombocyter, supernatantvolym minskad.........................................................18
PLASMA ....................................................................................................................18
3.1
Plasma för transfusion .......................................................................................18
3.2
Plasma för pediatriskt bruk................................................................................19
3.3
Plasma som råvara till läkemedelstillverkning..................................................19
GRANULOCYTER....................................................................................................19
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
14(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
1
ERYTROCYTER
1.1
Erytrocyter i SAGMAN-lösning
Förvaringstemperatur: 2 - 6 ºC
Förvaringstid: upp till 42 dagar från tappning
Volym: 250-300 ml, varav erytrocyter 150-200 ml, plasma 10-20 ml och
SAGMAN-lösning 100 ml
Viabilitet: i färsk komponent är ca 95 %, efter 2-3 veckor ca 90 %, efter 6 veckor ca
75-80 %.
Indikation: Blodförlust och terapi vid anemi.
1.2
Erytrocyter i SAGMAN-lösning, leukocytbefriad
Leukocytinnehåll: <1 x 106/enhet.
I övrigt: se 1.1.
1.3
Erytrocyter i SAGMAN-lösning, framställda med aferesteknik
Komponenten förvaras på samma sätt som Erytrocyter i SAGMAN-lösning,
framställda ur helblod. Dock kan innehåll, volym och förvaringstid variera. Använd
metod för framställning och förvaring ska valideras.
1.4
Erytrocyter, tvättad med öppet resp. slutet system
Förvaringstemperatur: 2 - 6 ºC
Förvaringstid: Öppet system: 24 timmar efter tvättning,
Slutet system: upp till 14 dagar efter tvättning, vid förvaring i SAGMAN-lösning
Volym: Varierande beroende på framställningsmetod.
Erytrocyterna som används bör inte ha förvarats mer än 14 dagar efter tappning
pga. att erytrocyternas ålder vid tvätt har betydelse för grad av hemolys orsakat av
tvättprocessen.
Indikation: Om plasma måste undvikas vid erytrocyttransfusion pga. tidigare
allvarlig allergisk transfusionskomplikation, t.ex. pga. IgA-brist med samtidig
förekomst av antikroppar mot IgA.
1.5
Erytrocyter, fryst, tinad och deglyceroliserad (”tvättad”) med öppet resp.
slutet system
1.5.1
Frysta erytrocyter:
Förvaringstemperatur:
- 70 oC (Erytrocyter med 35 – 40 % glycerol), eller
- 120 oC (Erytrocyter med 18-20 % glycerol)
Förvaringstid: upp till 30 år.
Volym: Varierande beroende på framställningsmetod.
Erytrocyterna som används bör inte ha förvarats mer än 7 dagar efter tappning pga.
risk för ökad hemolys vid tining-deglycerolisering om äldre enheter används.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
15(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
1.5.2
Frysta erytrocyter, tinad, deglyceroliserad (”tvättad”)
Förvaringstemperatur: 2 – 6 ºC
Förvaringstid: Öppet system: 24 timmar efter tvättning.
Slutet system: Hållbarhet bestäms främst av in vitro hemolys och tillsatslösning.
Efter tining och deglycerolisering med celltvättningsutrustning försedd med
bakteriefilter för tvätt- och tillsatslösningar, som innebär att systemets sterilitet
bibehålls, kan förvaringstiden förlängas, under förutsättning att näringslösning
tillsatts. Använd framställningsmetod ska valideras.
Volym: Varierande beroende på framställningsmetod.
Indikation: Svårighet att hitta förenliga blodenheter i blodlagret pga. att patienten
har antikroppar mot publika erytrocytantigen eller multipla erytrocytantikroppar.
Sällsynta blodenheter som saknar publika erytrocytantigen, eventuellt autologt
tappade, kan förvaras frysta i reserv till dessa patienter.
1.6
Erytrocyter för intrauterin transfusion
Förvaringstemperatur: 2 – 6 ºC
Förvaringstid: Bör vara högst 6 timmar, undantagsvis upp till 24 timmar efter
framställning.
Volym: Varierande beroende på framställningsmetod
Erytrocyter i SAGMAN-lösning, leukocytbefriad, ev. tvättad, och koncentrerad till
EVF 0,70-0,85 samt bestrålade med 25-50 Gy. Erytrocyterna bör inte vara äldre än
5 dagar.
Indikation: Lågt Hb hos fostret pga. immunisering hos modern där erytrocytantikroppar riktade mot antigen hos fostret orsakat hemolys med anemi.
1.7
Blod för utbytestransfusion på nyfödda
Förvaringstemperatur: 2 – 6 ºC
Förvaringstid: 24 timmar efter framställning
Volym: Varierande beroende på framställningsmetod.
Erytrocyter, leukocytbefriad och suspenderade i plasma, EVF ca 0,50. De ingående
erytrocyterna kan erhållas från Erytrocyter i SAGMAN-lösning eller ur CPDhelblod, och bör inte vara äldre än 5 dagar.
Om erytrocyterna förvarats i SAGMAN-lösning ska SAGMAN-lösningen
avlägsnas innan erytrocyterna sammanförs med plasma till blod för
utbytestransfusion. I vissa fall föreligger indikation för bestrålning med 25 Gy för
att undvika transfusionsassocierad graft versus host sjukdom (TA-GVHD).
Indikation: Hyperbilirubinemi hos nyfödd vanligen pga. hemolys orsakad av
erytrocytantikroppar från modern riktade mot antigen på barnets erytrocyter.
Vanligaste orsaken till utbytestransfusion är ABO-immunisering eller RhD
immunisering. Vid utbytestransfusionen korrigeras även anemin.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
16(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
1.8
Erytrocyter uppdelade i mindre enheter avsedda för barn i
nyföddhetsperioden
Förvaringstemperatur: 2 – 6 ºC
Förvaringstid: upp till 35 dagar efter tappning. De flesta svenska blodcentraler
tillämpar upp till 14 dagars förvaringstid.
Volym: 40-80 ml
Erytrocyter i SAGMAN-lösning, leukocytbefriad från en givare delas upp i 3-6
mindre enheter med teknik som bibehåller steriliteten.
Indikation: Blodförlust och terapi vid anemi.
2
TROMBOCYTER
2.1
Trombocyter från 4 – 6 blodgivare, leukocytbefriad
Förvaringstemperatur: 20 – 24 ºC
Förvaringstid: upp till 5 dagar; upp till 7 dagar om metod för bakteriedetektion
används
Volym: ca 350 ml
Indikation: Terapeutiskt (vid blödning) eller profylaktiskt vid allvarlig
trombocytopeni eller trombocytdysfunktion.
2.2
Trombocyter från en givare, leukocytbefriad, framställd med aferesteknik
Förvaringstemperatur: 20 – 24 ºC
Förvaringstid: 5 dagar; upp till 7 dagar om metod för bakteriedetektion används
Volym: Varierande beroende på framställningsmetod
Indikation: Terapeutiskt (vid blödning) eller profylaktiskt vid allvarlig
trombocytopeni eller trombocytdysfunktion.
Trombocyter framställda med aferesteknik kan väljas till immuniserad patient, så
att HLA- eller HPA-kompatibelt trombocytkoncentrat kan framställas. HLAkompatibla trombocyter ska bestrålas, liksom trombocyter från nära släktingar.
2.3
Trombocyter, leukocytbefriad, tvättad
Förvaringstemperatur: 20 – 24 ºC
Förvaringstid: 6 timmar efter tvättning
Volym: Varierande beroende på framställningsmetod
Indikation: Tidigare allvarlig transfusionsreaktion pga. plasmaproteiner eller
substanser i plasma vid behov av trombocyttransfusion.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
17(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
2.4
Trombocyter uppdelade i mindre enheter avsedda för pediatriskt bruk
Förvaringstemperatur: 20 – 24 ºC
Förvaringstid: Varierande beroende på förvaringspåse.
Volym: Varierande beroende på framställningsmetod.
Trombocyter, leukocytbefriad, från aferes eller 4-6 lättcellskoncentrat delas upp i
mindre enheter med teknik som innebär att steriliteten bibehålls.
Indikation: Vid behov av trombocyttransfusion till små barn.
2.5
Trombocyter, supernatantvolym minskad
Förvaringstemperatur: 20 – 24 ºC
Förvaringstid: 6 timmar
Volym: Varierande beroende på framställningsmetod.
Indikation: Vid behov av trombocyttransfusion till små barn i de fall det är av vikt
att begränsa vätsketillförseln.
3
PLASMA
3.1
Plasma för transfusion
Förvaringstemperatur:
2 – 6 ºC om kylförvarad
-18 ºC eller lägre om frysförvarad
Förvaringstid: Om kylförvarad: 14 dagar
Om frysförvarad:
3 mån vid -18 till -25 ºC
36 mån vid -25 ºC eller lägre temperatur,
Plasma som inte använts kort tid efter tining: upp till 14 dagar vid 2 – 6 ºC
Volym:
Plasma från helblodstappning: 250-300 ml.
Plasma från plasmatappning: varierande beroende på framställningsmetod.
Indikation: Plasma kan användas vid massiv blödning, vid hemostasrubbningar
(t.ex. DIC), vid behandling av TTP samt som del i blod för utbytestransfusion.
3.1.1
Frysning av plasma ska ske i ett system som sänker temperaturen till -30 ºC inom
60 minuter.
3.1.2
Plasma framställd med aferesteknik innehåller oftast <1x106 leukocyter per enhet,
om inte måste plasma centrifugeras ytterligare en gång eller filtreras för att
definieras som ”leukocytbefriad”.
3.1.3
Hållbarheten för de olika plasmaproteinerna varierar under förvaring. Under de
första 14 dagarna vid 2-6 °C är den hemostatiska funktionen hos plasman jämförbar
med den i färskfryst, tinad plasma.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
18(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
3.2
Plasma för pediatriskt bruk
Plasma, leukocytbefriad, delas upp i 3 – 6 mindre enheter med teknik som
bibehåller steriliteten. Uppdelningen i mindre enheter bör utföras så snart som
möjligt efter att plasman avskilts från erytrocyterna och förvaras fryst.
3.3
Plasma som råvara för läkemedelstillverkning
Av den plasma som framställs levereras merparten till läkemedelsindustrin för att
användas som råvara vid renframställning av plasmaproteiner såsom koagulationsfaktor VIII och IX, albumin, gammaglobulin och antitrombin. Enligt Europafarmakopén ska sådan plasma senast 24 timmar efter tappningen snabbfrysas till
-30 ºC. Plasmaköpare anger fler och mer specificerade krav.
4
GRANULOCYTER, AFERES
Förvaringstemperatur: 20 – 24 ºC
Förvaringstid: Granulocyternas viabilitet och funktion sjunker snabbt efter
framställning, så granulocyter skall ges utan dröjsmål och helst inom 4 timmar efter
påbörjad insamling-framställning. Enligt internationella regelverk får dock
granulocyter transfunderas upp till 24 timmar efter framställning.
Volym: Varierande beroende på framställningsmetod.
Indikation: Terapeutiskt till patient med agranulocytos och svår sepsis som inte
påverkas av avancerad antibiotika-behandling.
Granulocyter framställs med aferesteknik. Förbehandling av givaren med cytokin
och steroid krävs för att tillräcklig dos granulocyter ska kunna utvinnas.
Granulocyter ska bestrålas (i speciella fall kan undantag göras i samråd med
patientansvarig läkare).
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
19(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
Bilaga 2.
REKOMMENDATION OM ANVÄNDNING AV LEUKOCYTBEFRIADE
BLODKOMPONENTER
Regionblodcentralernas samarbetsgrupp, RBS, utfärdade 1995 följande rekommendation:
Regionblodcentralernas samarbetsgrupp har vid sammanträde 1995 03 07 enats om att
rekommendera att nedanstående (punkt 1-10) gemensamma riktlinjer följs i Sverige.
Leukocytfiltrerade erytrocyter och trombocyter ges till/vid:
1. Patienter med aplastisk anemi, leukemi eller annan malign sjukdom, som
skall/ev. skall benmärgstransplantera/behandlas med perifera stamceller.
Cellinnehållande komponenter filtreras före transplantationen och allt framgent.
2. Patienter med kroniskt transfusionsbehov, t ex vid aplastisk anemi, akut myeloisk
leukemi eller hemoglobinopatier såsom talassemi och sickelcellanemi.
3. Organtransplantationer före - och om möjligt - under operationen samt allt
framgent.
4. Patienter som haft två konsekutiva febrila icke hemolytiska
transfusionsreaktioner.
5. Intrauterina transfusioner.
6. Utbytestransfusion på nyfödda.
7. Barn <4 månader, fr. a. prematurt födda.
8. Patienter med kongenital immundefekt eller annan grav immundefekt (t ex HIVinfektion).
9. Gravida kvinnor.
10. Organdonatorer.
På vissa håll används leukocytfiltrerade komponenter också till
11. Intensivvårdspatienter, fr. a. de med nedsatt lungfunktion och försämrad syrsättning,
12. Alla barn.
13. Cancerpatienter.
Dessa rekommendationer tillämpas nu (2006), med vissa preciseringar, som minimikrav.
Flera blodcentraler leukocytbefriar samtliga framställda blodenheter.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
20(21)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Version 3.0.
Handbok för Blodcentraler
Datum 2006-10-16
Kap 4: Blodkomponenter:
Framställning och användning
Huvudansvariga: Stella Larsson, Hans Gulliksson
Bilaga 3.
METODER FÖR ATT MINSKA EV. PATOGENER I BLODKOMPONENTER
Patogenreducering
1.1
Nya metoder för att reducera patogena agens i enskilda blodkomponenter har utvecklats.
Gemensam nämnare för de flesta metoder är tillsats av ett ämne, följt av ljusbehandling
varvid det tillsatta ämnet irreversibelt binds till nukleinsyran i eventuellt förekommande
patogena agens (virus, bakterier, parasiter m.m.).
1.2
En del av dessa metoder medför även att leukocyternas förmåga till celldelning upphör,
vilket innebär att metoden kan användas som profylax mot transfusionsassocierad graft
versus host sjukdom (TA-GVHD), som ett alternativ till gammabestrålning.
1.3. För närvarande finns metoder tillgängliga för patogenreducering av trombocytkoncentrat
samt plasma. Utveckling av metoder avsedda för erytrocytkoncentrat pågår.
HB-kap4-v3r0-2006-10-16
21(21)