Transcript Kap 12 - Svensk Förening för Transfusionsmedicin

Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
KAPITEL 12.
SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING
AV BLODKOMPONENTER
ISBT 128
Grundversion 1.0, utgiven 2007-04-04
Plats för revisionstabell
Synpunkter inför nästa revision lämnas senast: 2007-12-31
Till: Steen Thyme, NUS, Umeå (e-post: [email protected])
Kap12-v1r0-2007
1 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
Huvudansvarig för kap. 12
Version 1, revision 0, 2007: Steen Thyme
Kap12-v1r0-2007
2 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sidnummer
1
INLEDNING
5
1.1
Internationell utveckling
5
1.2
Nationella åtgärder
5
1.3
ISBT 128 systemets struktur och funktion
6
2
TAPPNINGSNUMRET
7
2.1
Tappningsnumrets uppbyggnad
7
2.2
Kontrollfunktioner vid användning av tappningsnumret
7
3
KOMPONENTKODEN
8
3.1
Komponentkodens struktur
8
3.2
Kodsträngens innehåll
9
3.3
Typ av tappning eller donation
9
3.4
Delning av komponenter
9
4
ÖVRIGA UPPGIFTER KODIFIERADE ENLIGT ISBT 128 SYSTEMET
9
4.1
Blodgrupp
9
4.2
Utgångsdatum och tappningsdatum
10
4.3
Resultat av speciell antigentypning
10
5
DEN SVENSKA ISBT 128 ETIKETTEN
10
5.1
Principer
10
5.2
Standard för utskrift av etikettexter för blodkomponenter i Sverige
11
5.3
Uppbyggnad av etikett för blodkomponenter
11
5.4
Journaletikett
12
5.5
Fabrikantetiketten på blodpåsen
12
5.6
Klistring av tappnings-, komponent- och journaletikett
12
6
ÖVRIG INFORMATION
12
6.1
Behörigheter till ISBT 128 systemet
12
6.2
Avgifter m.m.
13
Kap12-v1r0-2007
3 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
REFERENSER
14
Bilaga 1 Ordlista samt använda förkortningar
15
Bilaga 2 Nummermarkörer
17
Kap12-v1r0-2007
4 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
1
INLEDNING
1.1
Internationell utveckling
Kraven på enhetlig märkning (identifikation) och spårbarhet av blodkomponenter har
under de senaste 10-20 åren ökat både nationellt och internationellt. Detta behov har
understrukits vid flera tillfällen t.ex. vid internationella insatser vid katastrofer och
väpnade konflikter.
1.1.1
Ett nytt system för identifikation av blodtappningar och blodkomponenter samt
märkning av blodenheter presenterades 1994 av en arbetsgrupp under International
Society of Blood Transfusion (ISBT, Internationella sällskapet för
Transfusionsmedicin). Systemet accepterades av ISBT och fick benämningen ISBT
128. Namnet syftar på att en speciell form av streckkoden Code 128 används för
maskinell läsning av informationen på blodenheterna.
1.1.1.1 Från juli 1997 har systemet börjat införas vid olika blodcentraler i många länder.
Systemet ägs och administreras av International Council for Commonality in Blood
Banking Automation (ICCBBA, Inc.). Systemet omfattar numera även standard för
identifikation och märkning av vävnader, celler och organ för transplantation.
1.1.2
För vidareutvecklingen av systemet finns två rådgivande grupper: en för Amerika
(ATAG) och en för Europa och Mellanöstern, den senare benämnd Middle East and
European Technical Advisory Group (MEETAG). En ytterligare rådgivande grupp
Cellular Therapy Coding and Labeling Advisory Group (CTCLAG) fick 2005
ansvaret för kodning av hematopoetiska stamceller och andra terapeutiska celler
(lymfocyter mm), dock ej för kodning av vävnader och organ.
1.2
Nationella åtgärder
1.2.1
Det nationella märkningssystemet som infördes i Sverige 1965 reviderades 1983 och
godkändes som standard av Svensk Förening för Transfusionsmedicin (SFTM).
Systemet fungerade länge bra i det praktiska arbetet. Eftersom en central
administration saknades, kom efterhand en och samma blodkomponentkod att betyda
olika saker vid olika blodcentraler. Därför påbörjade Socialstyrelsens Expertgrupp
för Blodfrågor hösten 1997 förberedelserna för att införa ISBT 128 systemet i
Sverige.
1.2.2
För arbetet med att översätta systemet till svenska förhållanden bildade
Expertgruppen Arbetsutskottet för ADB-frågor, med medicinskt och datatekniskt
sakkunniga från de olika datasystemen i Sverige. År 2001 etablerades Arbetsgruppen
för Samordning av ISBT 128 komponentkoder i Sverige, som på uppdrag av
Expertgruppen skulle ansvara för kodifiering av blodkomponenter. Arbetsgruppens
mandat innebar dessutom utveckling och bevakning av systemets tillämpning i
Sverige. Huvudmannaskapet för Arbetsutskottet för ADB-frågor och Arbetsgruppen
för Samordning av ISBT 128 komponentkoder i Sverige har från 1 januari 2006
övertagits av Svenska Blodalliansen (SweBA).
Kap12-v1r0-2007
5 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
1.2.3
Med början i januari 2001 har systemet successivt införts vid svenska blodcentraler.
1.3
ISBT 128 systemets struktur och funktion
1.3.1
ISBT 128 systemet omfattar kodsystem som gör det möjligt att ge varje enskild
blodenhet en unik identitet samt information om bl.a. blodcentralsorganisation som
har ansvarat för blodtappningen, blodenhetens framställningssätt, innehåll och
hållbarhet, blodgrupp och ev. uppgifter om blodtyper, samt förvaringsanvisning.
1.3.1.1 Den unika identiteten för varje enskild blodenhet ges av Tappningsnummer och
komponentkod. Tappningsnumrets konstruktion gör det unikt för de närmaste 100
åren.
1.3.2
ISBT 128 standardens streckkod är en variant av streckkoden Code 128, avsedd för
användning vid blodcentraler (enligt överenskommelse mellan ICCBBA och den
organisation som svarar för Code 128). Den innehåller två dataidentitetstecken,
varav det första visar att det rör sig om ISBT 128 standarden. Det andra
dataidentitetstecknet anger vilken sorts information streckkoden innehåller (t.ex.
symbolerna =% för ABO och RhD blodgruppsinformation). Systemets uppbyggnad
innebär dessutom att större datamängder kan ”inrymmas” jämfört med tidigare
använda streckkodssystem.
1.3.2.1 Säkerhet. Systemet är uppbyggt så att både numeriska och alfabetiska tecken kan
användas och är ”självcheckande”. Dessutom finns ett kontrolltecken inbyggt i en
liten ruta efter tappningsnumret. Detta används vid manuell registrering av data.
Försök till felaktig inmatning i systemet innebär därför generellt att avläsningen blir
omöjlig. Systemet är inte låst till viss symboltyp och kan därför understödja framtida
nya symbolkoder och datateknologier. All viktig information kan således finnas både
i streckkodform och i annan maskinläslig form, t.ex. med RFID-teknologi (med
”datachips” i etiketten).
1.3.3
ISBT 128 standarden omfattar också regler för hur blodenheterna skall märkas. All
viktig information finns kodifierad. Koderna anges i maskinell form (streckkoder)
och i visuellt läslig form. Standarden anger också streckkodernas placering på
etiketten. Den information som behövs för säkert utförande av blodtransfusion finns
också i visuellt läsbar text. Eftersom varje blodenhet i streckkoderna bär med sig all
viktig information, kan en blodcentral var som helst i världen läsa in informationen
och framställa en ny etikett med visuellt läsbar text på landets eget språk.
1.3.3.1 Obligatoriska streckkoder på etiketten är enligt ISBT-standarden: Tappningsnummer,
Blodgrupp, Komponentkod och Utgångsdatum. I den skandinaviska standarden ingår
även Tappningsdatum och Speciell antigentypning.
1.3.3.2 På fabrikantens etiketter på blodpåsarna skall katalognummer (fabrikat och påstyp)
och satsnummer anges som streckkoder och i klartext.
Kap12-v1r0-2007
6 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
1.3.3.3 Den skandinaviska standarden omfattar även en Journaletikett med uppgifter om
blodenhetens identitet. Etiketten är avsedd att vid transfusion infogas i
patientjournalen.
1.3.4
Spårbarhet. Via koppling i bloddatasystemet av tappningsnummer till blodgivaren
och koppling av tappningsnummer-komponentkod till mottagaren av blodenheten
erhålls den spårbarhet som krävs enligt ”bloddirektiven” och i svenska författningar
(se Kap. 13).
1.3.4.1 Spårbarhet till det gamla märkningssystemet behöver finnas för att kraven på
spårbarhet minst 30 år skall kunna uppfyllas.
1.3.4.2
Den hantering, som blodenheten har undergått från tappning fram till frisläppning
till fritt lager och ev. ytterligare beredning före utlämning för transfusion, finns
lagrat i datasystemet genom komponentkodens ”historik”.
1.3.5
För detaljerade uppgifter om ISBT 128 systemets konstruktion och standarder
hänvisas till ICCBBA:s hemsida. Utförlig information om den svenska tillämpningen
av ISBT 128 systemet finns på SweBA:s hemsida med länkar från SFTM:s hemsida
och BlodLänk Sverige.
2
TAPPNINGSNUMRET
2.1
Tappningsnumrets uppbyggnad
2.1.1
Tappningsnumret skall unikt identifiera en blodtappning, utförd var som helst i
världen under 100 år. Det består av 13 tecken, omfattande kod för blodcentral, årtal
för tappning och löpnummer.
2.1.2
Blodcentralskoden innehåller 5 tecken. ICCBBA, Inc. reserverar för varje nation
koder som består av en bokstav eller siffra samt en fyrsiffrig kod. För Sverige gäller
bokstaven S samt ett intervall (f.n. 0001 till 0290). Dessa fem tecken inleder
tappningsnumret.
2.1.2.1 Önskemål om tilldelning av organisations/blodcentralskod framförs till ICCBBA,
Inc. genom ordförande för Arbetsgruppen för Samordning av ISBT komponentkoder i
Sverige. I Sverige används f.n. ca 30 av de tilldelade koderna.
2.1.3
Årtal anges med 2 siffror i position 6 och 7 i tappningsnumret.
2.1.4
Löpnumret upptar de sista sex positionerna i tappningsnumret. Tillgången till
999 999 nummer per år innebär att flertalet organisationer kan klara sig med en
nummerserie. Denna kan delas upp i flera intervall för olika ändamål.
Socialstyrelsens Expertgrupp för blodfrågor har rekommenderat att reservera
900 000 serien för reservändamål, t.ex. vid dataproblem.
Kap12-v1r0-2007
7 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
2.2
Kontrollfunktioner vid användning av tappningsnumret
2.2.1
Nummermarkörer (”flags”) utgörs av två siffror som är specifika för var
tappningsnumret är placerat (på etiketter på olika typer av blodpåsar och provrör
eller på blanketter). OBS att nummermarkörerna inte ingår i tappningsnumret, utan
används för kontroll av att rätt etikett eller blankett har lästs maskinellt. Siffrorna
vrids 90 grader vid utskrift och skrivs ut direkt efter tappningsnumrets 13 tecken.
2.2.1.1 Användningen av nummermarkörer vid streckkodsavläsning ger optimal säkerhet vid
hantering av olika blodpåsar, t.ex. vid märkning med ny etikett och märkning av ny
blodpåse. Utifrån nummermarkören registrerar datorn från vilken etikett man har
gjort sin avläsning och kan varna om man har gjort fel.
2.2.1.2 Under arbete med blodpåsesystem används nummermarkörer för kontroll att de olika
blodpåsarnas tappningsnummer är korrekt inlästa. Exempel: för påse nr 1 till 4 anges
01 till 04. Nummermarkörer används också för andra ändamål: märkning av t.ex.
provrör (provrör till smittester, bakterieodling) och blanketter (följesedlar och
transfusionsjournaler). För närmare information, se Bilaga 2.
2.2.2
Kontrolltecken. Detta tecken ingår inte i tappningsnumret utan relaterar matematiskt
härtill som en kontrollsumma av tappningsnumret i form av ett alfanumeriskt tecken.
Kontrolltecknet anges i en ruta placerad efter nummermarkörerna. Det fungerar som
en säkerhetskontroll, när registrering via tangentbordet av tappningsnumret används.
3
KOMPONENTKODEN
3.1
Komponentkodens struktur
3.1.1
Komponentkoden ger tillsammans med tappningsnumret blodenheten en unik
identitet. Den definierar typ av blodkomponent och ger information om
preparationssteg och förvaringstemperatur.
3.1.2
Koden består av 5 + 3 tecken. De fem första tecknen (en bokstav och fyra siffror)
anger blodkomponentens preparation och innehåll. Siffrorna i koden har inget logiskt
samband med innehållet i blodkomponenten, utan kopplas till en kodsträng, som är
uppbyggd av följande byggstenar: komponentklass-modifierare, kärnegenskaper och
särskilda egenskaper.
3.1.2.1 Bokstaven E inleder komponentkoder som är internationella, D används för
nationella koder och A för lokala koder. Nästa fyra positioner definierar den
specifika komponenten. Internationella koder (E) bestäms av ICCBBA, Inc. För
svenska nationella koder (D) ansvarar Arbetsgruppen för Samordning av ISBT 128
koder i Sverige. Lokala koder (A) bestäms av den enskilda
blodcentralsorganisationen (ev. efter konsultation med ovanstående arbetsgrupp). I
framtiden kan vid behov ytterligare bokstäver tillkomma.
Kap12-v1r0-2007
8 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
3.2
Kodsträngens innehåll
3.2.1
Komponentklass och Modifierare anger med en bokstav (E) och tre siffror typ av
komponent (erytrocyter, trombocyter, plasma, etc.) och uppgift om viss modifiering
av komponenten.
3.2.2
Kärnegenskaper beskriver den lösning som finns i den aktuella komponenten,
ursprunglig tappningsvolym (för blodtappning anges standardvolym, för aferes XX
mL), samt rekommenderad förvaringstemperatur.
3.2.3
Särskilda egenskaper. Om en komponent har undergått en särskild
framställningsprocedur (t.ex. blivit leukocytbefriad, bestrålad, eller plasmareducerad)
anges det i kodsträngen genom att använda ”Särskilda egenskaper”. Dessa indelas i
flera olika kategorier. Från en kategori kan endast en särskild egenskap väljas att
ingå i kodsträngen. Särskilda egenskaper ur olika kategorier kan kombineras.
3.2.4
För att undvika ett oöverskådligt antal komponentkoder, har man i Sverige begränsat
utnyttjandet av de koder som finns tillgängliga. T.ex. används koder för särskilda
egenskaper endast ur ca hälften av tillgängliga kategorier.
3.3
Typ av tappning eller donation
Typ av tappning och avsedd användning beskrivs av det sjätte tecknet (siffra eller
bokstav) i komponentkoden. V står för Frivillig obetald tappning, 1 står för
Tappning, endast autolog användning och R står för Frivillig obetald
laboratoriegivning. Ytterligare tecken finns för speciella användningssätt. Om inget
annat är tillämpligt anges 0 (= default-värde).
3.4
Delning av komponenter
3.4.1
När man önskar att dela en enhet i mindre enheter, t.ex. enheter för pediatrisk
användning, måste varje delenhet få en unik identitet. Tecken nr 7 i komponentkoden
används för att ge denna unika identitet: delenheterna märks med olika bokstäver,
versaler används (t.ex. A, B, C, D).
3.4.2
Vill man göra ytterligare uppdelning av de nu delade enheterna tas tecken nr 8 i bruk.
Nu används motsvarande gemener och de två sista tecknen skrivs då som t.ex. Aa,
Ab, Ac eller Ba, Bb, Bc osv.). Alla delade enheter behåller samma tappningsnummer
och komponentkodens sex första tecken.
4
ÖVRIGA UPPGIFTER KODIFIERADE ENLIGT ISBT 128 SYSTEMET
4.1
Blodgrupp
4.1.1
Blodgrupper enligt ABO-systemet och RhD är kodifierade och anges i streckkod och
visuellt läslig form. Möjlighet finns att i koden infoga uppgift om vissa ovanliga
varianter inom ABO-systemet.
Kap12-v1r0-2007
9 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
4.1.2
Vissa fenotyper (C, c, E, e, K) kan också infogas i blodgruppskoden. Detta utnyttjas
inte i Sverige.
4.2
Utgångsdatum och tappningsdatum
4.2.1
Utgångsdatum (”Använd senast”) skall anges i streckkod och i visuellt läslig form.
Vid behov anges även tidpunkt (timmar, minuter).
4.2.2
Tappningsdatum är inte en obligatorisk uppgift i ISBT 128 systemet, men används i
Skandinavien.
4.2.3
I streckkoden ingår årtalet med tre siffror och dag under året med tre siffror
(julianska kalendern) samt vid behov tidpunkt med fyra siffror.
4.2.4
I den visuellt läsliga texten anges dag (två siffror), månad (tre bokstäver) och år (fyra
siffror).
4.3
Resultat av speciell antigentypning
4.3.1
Koden för antigentypning består av 18 tecken och kan användas för att ange
erytrocytantigen (för erytrocytkomponenter) eller HLA- och HPA-antigen (för
trombocytkomponenter). ISBT 128 standarden medger att olika koder för
antigentypning används för olika etniska befolkningar. I Skandinavien använder man
samma koder, medan t.ex. Finland använder andra.
4.3.1.1 För erytrocytkomponenter skrivs endast de negativa resultaten ut i klartext.
4.3.2
Möjlighet att ange enkelt eller dubbelt typade antigen saknas i ISBT 128 systemet.
Om det lokala datasystemet innehåller uppgift om enkel eller dubbel typning,
försvinner denna uppgift vid utskrift av ny komponentetikett.
5
DEN SVENSKA ISBT 128 ETIKETTEN
5.1
Principer
5.1.1
5.1.2
I ISBT 128 systemet ingår en speciell designad etikett, som innehåller samlad
information om komponenten i streckkod: tappningsnummer, tappningsdatum,
blodgrupp, fenotyper eller annan speciell typning, utgångsdatum (senaste
användningstidpunkt), komponentkoden samt rekommenderad lagringstemperatur.
All relevant information från databasen finns således tillgänglig via streckkoderna.
Nationellt definierade delar av streckkodernas innehåll skrivs ut som läsbar text på
etiketten. Beslutet om vad och på vilket sätt utskrift genereras vilar på ICCBBA:s
rekommendationer, EU-krav samt nationell standard och rekommendation.
Avgörande för beslutet om Standard för utskrift av etikettexter för blodkomponenter i
Sverige (speciell bilaga planeras för förstkommande revision) har varit hänsyn till
Kap12-v1r0-2007
10 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
informationsbehovet. Detta är olika för laboratoriets anställda
(framställningsprocedurer och hantering m.m.) och för personalen på den kliniska
avdelningen, som transfunderar komponenten. Här gäller det att ha tillräcklig
information för att kunna ge rätt komponent till rätt patient. Samtidig måste den
läsbara texten vara klar, kortfattad och lättläslig för att underlätta säker transfusion
även i en akutsituation.
5.1.3
Den utformning av etiketten som beskrivs nedan uppfyller kraven på märkning i
europeisk och nationell lagstiftning.
5.2
Standard för utskrift av etikettexter för blodkomponenter
Etikettexter skall skrivas i proportionalskrift. Typsnittet skall vara utan s.k. serifer.
All text skall vara vänsterställd.
5.3
Uppbyggnad av etikett för blodkomponenter
ICCBBA standarden anger storleken 100 x 100 mm, som uppdelas i fyra jämnstora
kvadranter (50 x 50 mm). På varje kvadrant finns en primär streckkod, som anger 1.
tappningsnummer, 2. blodgrupp (ABO, RhD), 3. komponentkod, 4. senaste
användningstidpunkt.
5.3.1
Tappningsetiketten består av de två övre kvadranterna skrivs ut och fästs på
blodpåsen före tappning.
5.3.1.1 Övre vänstra kvadranten innehåller tappningsnummer såväl i streckkod som i
klartext (se pkt 2.1) och ger datamässig spårbarhet till all information om givaren. I
klartext finns härunder uppgift om tappställe eller organisation, som ansvarar för
tappningen. I streckkod och klartext finns också uppgift om tappningsdatum.
5.3.1.2 Övre högra kvadranten innehåller uppgift om givarens blodgrupp i streckkod och i
klartext (ABO, RhD, antingen RhD pos eller RhD neg). Vid autolog tappning
minskas bokstavsstorleken, givarens identitet och texten ”ENDAST FÖR AUTOLOG
TRANSFUSION” skrivs ut. Vid riktad transfusion skrivs mottagarens identitet ut här.
5.3.2
Komponentetiketten som består av de två nedre kvadranterna skrivs ut tillsammans
med journaletiketten och fästs på blodpåsen i samband med
komponentframställningen.
5.3.2.1 Nedre vänstra kvadranten innehåller komponentkoden både i streckkod och i
klartext. I klartext skrivs dessutom det officiella komponentnamnet samt viktiga
särskilda egenskaper, i synnerhet sådana som ordinerande läkare anger vid sin
beställning. Övriga särskilda egenskaper är spårbara via komponentkoden.
Kärnegenskaper anges som volym eller cellantal, namn och volym på
antikoagulanslösning eller suspensionslösning samt förvaringstemperatur.
5.3.2.2 Nedre högra kvadranten innehåller information om utgångsdatum och tidpunkt i
såväl streckkod som klartext samt formuleringen: Använd senast. Resultat av ev.
Kap12-v1r0-2007
11 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
antigenundersökningar är inkorporerat i den underliggande streckkoden för Speciell
antigentypning.
5.3.2.3 Fullständig förteckning över svenska komponentkoder finns tillgänglig via SweBA:s
hemsida under fliken ISBT 128.
5.4
Journaletikett
5.4.1
Journaletiketten är ett tillägg till den internationella ISBT 128 standarden. Den
används vid kontroll av märkningen av blodenheter och används för dokumentation i
patientjournalen av utförd transfusion.
5.4.2
Journaletiketten sitter nedanför komponentetiketten och mäter 100 × 25 mm. Den är
avtagbar för att kunna inklistras i patientens transfusionsjournal vid transfusionen. På
vänstra delen finns tappningsnumret i streckkod och klartext och med den
nummermarkör, som är specifik för journaletiketten. Högra hälften rymmer
information om komponentkoden i streckkod och klartext. Komponentens namn och
viktiga särskilda egenskaper skrivs också i klartext. I Sverige anges även
blodenhetens blodgrupp i klartext.
5.5
Fabrikantetiketten på blodpåsen
5.5.1
Spårbarhet till blodpåsarnas katalognummer (fabrikat och påstyp) samt satsnummer
finns i streckkoder och klartext längst ned på fabrikantens etikett. ICCBBA, Inc. har
fastställt koder som kopplas till aktuella påsfabrikanter.
5.5.2
Blodpåsens katalognummer och satsnummer inläses i blodcentralens datasystem
tillsammans med blodpåsens tappningsnummer före tappningen. Härvid uppnås
spårbarhet för de använda blodpåsesystemen.
5.6
Klistring av tappnings-, komponent- och journaletikett
5.6.1
Tappningsetiketten skall klistras överst på fabrikantens etikett, rakt och kant i kant.
5.6.2
Komponentetiketten skall klistras kant i kant nedanför tappningsetiketten. Rätt
klistrad komponentetikett kommer att täcka de streckkoder som anger fabrikantens
katalognummer och satsnummer, men inte dessa koders klartext.
5.6.3
Journaletiketten med underpapper skall sitta kvar tills transfusion påbörjas.
6
ÖVRIG INFORMATION
6.1
Behörigheter till ISBT 128 systemet
6.1.1
Varje blodcentral eller blodcentralsorganisation som inför ISBT 128 systemet måste
vara registrerad hos ICCBBA, Inc. och tilldelad en kod för blodcentral, t.ex. S0045,
samt få tillgång till koderna i ISBT 128 systemet.
Kap12-v1r0-2007
12 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
6.1.2
Leverantörer av mjukvara (dataprogram) för blodverksamhet måste vara registrerade
för att få tillgång till koder och uppdateringar.
6.1.3
Fabrikanter av blodpåsar behöver också vara registrerade hos ICCBBA, Inc.
Önskvärt är att leverantörer av annan blodcentralsutrustning också är registrerade hos
ICCBBA, Inc.
6.2
Avgifter m.m.
6.2.1
Registreringsavgift för blodcentralsorganisationer är USD 200 (år 2006), vilket ger
en blodcentralskod. Ytterligare blodcentralskoder betalas med USD 100. Den årliga
licensen (2006) utgör per tappad enhet USD 0,01125, dock totalt per år minst USD
100.
6.2.2
Leverantörer av mjukvara och påsfabrikanter betalar USD 5 000 för att nyttja
systemet.
Kap12-v1r0-2007
13 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
REFERENSER
ICCBBA, Inc: International Council for Commonality in Blood Banking Automation
Hemsida: http://www.iccbba.org
Information från ”Arbetsgruppen för samordning av ISBT 128 komponentkoder i Sverige”
finns tillgänglig på SweBA:s hemsida http://www.swba.se
Följande dokument finns som pdf-filer:
Komponentkoder, enligt svensk tillämpning av blod-ID-systemet ISBT 128.
Komponentklass och modifierare,
Kärnegenskaper (core conditions),
Särskilda egenskaper (attribut),
Typ av tappning eller donation.
Den sökbara web-baserade förteckningen ”Databasen för ISBT 128 komponentkoder i
Sverige” omfattar alla komponentkoder som används i Sverige. Förteckningen är
lösenordskyddad.
Kap12-v1r0-2007
14 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
Bilaga 1
ORDLISTA SAMT ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR
Blodcentralskod: Inleder tappningsnumret med 5 tecken och anger blodcentral
eller blodcentralsorganisation. Koder tilldelas efter ansökan hos ICCBBA, Inc.
Fabrikantetikett: Genom registrering hos ICCBBA, Inc. förses
blodpåsesystemets etiketter med ISBT 128 förenliga streckkoder för spårbarhet
(fabrikat och påstyp samt satsnummer).
ISBT 128: Internationellt märkningssystem för identifikation av blodtappningar
och blodkomponenter.
Journaletikett: Ett skandinaviskt tillägg till ISBT 128 standarden som används
vid dokumentation i patientjournalen av utförd transfusion.
Kodsträng: Den bakgrundsinformation (komponentklass och modifierare,
kärnegenskaper samt särskilda egenskaper) som motsvarar den enskilda
komponentkoden.
Komponentetikett: Den del av informationen på blodpåsen som innehåller
komponentfakta. Skrivs ut tillsammans med journaletiketten.
Komponentkod: Ger tillsammans med tappningsnumret blodenheten sin unika
identitet och definierar blodkomponentens art.
Kontrolltecken: Ett alfanumeriskt tecken som matematiskt relaterar till
kontrollsumman av tappningsnumret.
Löpnummer: De sista sex positionerna av tappningsnumret.
Nummermarkörer (flags): Två siffror används för processkontroll. Vid utskrift
placeras de roterade 90o medsols efter tappningsnumret.
Tappningsetikett: den del av informationen på blodpåsen som identifierar
tappningen och som anger blodgivarens blodgrupp.
Tappningsnummer: består av en blodcentralskod, årtal och ett löpnummer som
tillsammans utgör en världsunik identifikation av blodtappningen.
Involverade organisationer och dylikt:
Arbetsgruppen för Samordning av ISBT 128 komponentkoder i Sverige (en
arbetsgrupp under SweBA)
Kap12-v1r0-2007
15 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
Datautskottet (en arbetsgrupp under SweBA). Tidigare benämnt Arbetsutskottet
för ADB-frågor
ATAG: The Americas Technical Advisory Group
CTCLAG: Cellular Therapy Coding and Labelling Advisory Group
EBA: European Blood Alliance
http://www.eba-web.org
ICCBBA, Inc: International Council for Commonality in Blood Banking
Automation
http://www.iccbba.org
ISBT: International Society of Blood Transfusion
http://www.isbt-web.org
MEETAG: The Middle East and Europe Technical Advisory Group
SweBA: Swedish Blood Alliance ingår i EBA: European Blood Alliance
http://www.swba.se
WPADP: Working Party on Automation and Data Processing
Kap12-v1r0-2007
16 (17)
Svensk Förening för Transfusionsmedicin
Handbok för Blodcentraler
Kap 12: System för identifikation
och registrering av blodkomponenter
Version 1.0
Datum 2007-04-04
Huvudansvarig: Steen Thyme
Bilaga 2
NUMMERMARKÖRER
(referens: ISBT 128 Standard, version 2.1.0, August 2004, table 3-1).
ICCBBA, Inc. har definierat nummermarkörer (nm) för specificerad information i
tappningskoden utöver blodcentral, år och löpnummer.
Det finns tre typer av nm, vilka används för:
1. processkontroll med nm som definierats av ICCBBA (nr 00-19, 60-96, 97-99),
2. processkontroll med nm som definieras lokalt (nr 20-59),
3. kontroll av dataöverföring (nr 60-96; detta alternativ tillämpas inte i Sverige).
Nummermarkörer enligt 1. och 2. identifierar den blodpåse, det provrör eller den blankett som
är märkt med tappningsnummer.
I tabellerna nedan anges förslag till standard i Sverige för nummermarkörer avseende påsarna
i blodpåsesystemet, journaletiketter, omklistring av blodenheter och övriga nummermarkörer.
Påse,
nr
nm på tappningsetiketten
vid tappning vid omklistring
1
2
3
4
5
6
7
8
9
01
02
03
04
15
16
17
18
19
31
32
33
34
35
36
37
38
39
nm på journaletiketten
på komponent
vid omklistring
41
42
43
44
45
46
47
48
49
51
52
53
54
55
56
57
58
59
Nummermarkörer på blodprov och blanketter
Kap12-v1r0-2007
nm
Används för:
05
06
07
08
09
10
20
30
40
50
Annan (upprepad) ”on-demand”-tryckt del av etiketten
Pilotrör
Prov för smittester
Givardokumentation (blanketten för hälsodeklarationen)
Prov för NAT
Prov för undersökning av bakteriell växt
Packsedel (vid transport av blodenheter till annan blodcentral)
Följesedel till blodpåsen
Användes vid inköp av blodenheter märkta med nm 00
Kvittens, används vid obemannad depå
17 (17)