Transcript Svara på Tentafråga - Göteborgs universitet

1
SKRIVA AKADEMISKT
Britt Klintenberg, språkhandledningen
Humanisten
Göteborgs universitet
[email protected]
2
En jämförelse
Akademisk text
• Strukturerat, dispositionen ska
•
•
•
•
•
•
vara tydlig för läsaren
Det som är relevant ska vara
med, språket är koncentrerat
Tydligt och klart utskrivet, precist
Finns ofta mallar och traditioner,
korrekt enligt skrivregler
Krav på sanning, korrekt
sakinnehåll, argument för allt
man ”tycker”
Visar med exempel, tabeller och
bilder
Man refererar till andra texter
Skönlitteratur
• Strukturen kan vara dold
• Broderar gärna ut texten och gör
avstickare
• Underförstår gärna
• Tillåtet att experimentera och bryta
mot skrivregler
• Tillåtet att ljuga/överdriva hur man
vill, tycka vad man vill utan
förklaringar
• Använder metaforer och bildspråk
3
STRUKTURERAT
• Skriv ner tänkta rubriker och underrubriker t.ex. i en
tankekarta
• Bestäm en ordning på rubrikerna
= gör en preliminär disposition
• Var öppen för att du under skrivandet kommer på att du
behöver ändra din disposition.
• Tips!
Börja sedan skriva på den del som känns lättast.
4
Hjälp läsaren att se strukturen
• Innehållsförteckning
• Rubriker
• Styckeindelning
• Metatext
• Logiska textmarkörer
5
Innehållsförteckning i Word
• Använd rubrikmallarna och gör automatisk
innehållsförteckning.
http://www.youtube.com/watch?v=vk_14LNjXNo
(word 2010)
6
Styckeindelning
Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara
två olika personer – hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är
ett ganska ”nytt” fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av
vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en
tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket
idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga
är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla
associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om nåt helt
annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon
representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat
(utan offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde
som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen
reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön
skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl
utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Historiskt sett är hela
företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit fram i vår kultur under de senaste
århundradena. De mer urspungliga kulturerna känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på
vårt sätt. Där representerar en människa sig själv, helt enkelt. Men förstadiet till de offentliga
rollerna finns redan i de ursprungliga kulturerna. Om en person representerar sin stam och
förhandlar med en annan stam har han en mer offentlig roll än annars, även om han inte på
vårt vis skulle försöka lägga band på sina mer privata sidor. På samma sätt kan man säga att
en medicinman eller schaman går ifrån sitt privata jag och representerar någonting annat när
han utövar sina sysslor.
7
När ska man ha nytt stycke?
• Ny tanke – nytt stycke
• Det som hör ihop ska vara i samma stycke
• Styckelängden kan variera
• Dina tänkta underrubriker är antagligen egna stycken
8
”Det finns två sätt att markera nytt stycke:
indrag eller blankrad”
(Språkrådet 2008:25)
9
Blankrad
Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två
olika personer – hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett
ganska ”nytt” fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi
menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande
företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi
först förstå detta fenomen.
Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå
skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat
trist. Det här handlar om nåt helt annat.
En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon
representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan
offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är
småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka
att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka
någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på
privat och offentligt i våra roller.
Lindström, Fredrik (2000). Världens dåligaste språk. s. 145 f.
10
Indrag
Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två
olika personer – hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska
”nytt” fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade.
Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under
de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta
fenomen.
Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå
skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat
trist. Det här handlar om nåt helt annat.
En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon
representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan
offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är
småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att
det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon
större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och
offentligt i våra roller.
Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit fram i vår kultur
under de senaste århundradena. De mer urspungliga kulturerna känner som sagt inte till den,
åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en människa sig själv, helt enkelt.
11
Undvik ”falska” indrag
Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon
kunde vara två olika personer – hon är givetvis en och samma hela tiden men
spelar olika roller. Det här är ett ganska ”nytt” fenomen, d v s folk i en mer
ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på
människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under
de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi
först förstå detta fenomen.
Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men
låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat
och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om nåt helt annat.
En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när
hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte
längre privat (utan offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en
pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig
själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma
beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större
uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på
privat och offentligt i våra roller.
Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit
fram i vår kultur under de senaste århundradena. De mer urspungliga kulturerna
känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en
människa sig själv, helt enkelt.
12
Nyckelmening
• Första meningen i varje stycke = nyckelmening.
Se till att den meningen är bra och berättar om det du ska
utveckla vidare i stycket.
13
Nyckelmeningar
Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om
hon kunde vara två olika personer – hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller.
Det här är ett ganska ”nytt” fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack
av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en
tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag
måste vi först förstå detta fenomen.
Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt
oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor
och annat trist. Det här handlar om något helt annat.
En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon
privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett
företag, är hon inte längre privat (utan offentlig i någon form). Om du går in på
Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar
för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende
en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo,
för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller.
Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något
som vuxit fram i vår kultur under de senaste århundradena. De mer urspungliga
kulturerna känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en människa
sig själv, helt enkelt.
Men förstadiet till de offentliga rollerna finns redan i de ursprungliga
kulturerna. Om en person representerar sin stam och förhandlar med en annan stam har han en
mer offentlig roll
14
Metatext
• Skriva om texten i texten.
Det första avsnittet kommer att handla om…
Nu har vi sett hur XX fungerar. I det följande ska vi se hur…
En sammanfattning av detta är …
15
sambandsord 1
• Orsak
-mot den bakgrunden, på grund av …, detta beror på att, en förklaring
till … kan vara …
• Tid
- för det första - för det andra
- först, sedan, därefter, till sist
- när, innan
16
sambandsord 2
• Jämförelse
- i likhet med, på samma sätt, annorlunda är det med, en väsentlig
skillnad är,
å ena sidan – å andra sidan
• Motsats
- i motsats till, men, däremot, trots att
• Tillägg
- och, också, dessutom, vidare, ytterligare
17
sambandsord 3
• Allmänt anknytande
-I fråga om… , När det gäller… , Här kommer vi in på… , I detta
sammanhang…
• Sammanfattande
- Slutligen…, Sammanfattningsvis…, Resultatet av detta
18
KONCENTRERAD
• Håll dig till saken
• Undvik att vara pratig
• Undvik innehållslösa småord
• Kan en hel mening ersättas med ett par ord?
19
Från pratigt till koncentrerat
• Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start,
nämligen att det visade sig vara mycket svårt att få tag på informanter och också
när vi lyckades med detta, hade de ofta inte tid att svara på våra frågor.
• Det besvärligaste problemet som dök upp var som vi anade från start, nämligen
att det var mycket svårt att få tag i informanter, och också när vi lyckades, som
hade de ofta inte tid att svara på våra frågor.
• Det besvärligaste problemet var att det var mycket svårt att få tag i informanter
som hade tid att svara på våra frågor.
• Svårigheten var att få tag i informanter med tid att besvara frågorna.
20
Hur har de gjort?
Svårigheten var att få tag i informanter med tid att besvara
frågorna.
* att det var mycket svårt
svårigheten (bisats blir substantiv)
* hade de ofta inte tid
med tid (substantivet behålls)
* svara på
besvara
21
Varning! ”Överakademiskt språk”
Begynnelsemisstanken om huvudproblemet bekräftades:
svårigheterna med informantrekryteringen.
(Källa: Jarrick&Josephson 1996:71f.)
”Besöksdeltagarna”
22
”Oerfarna uppsatsstudenter har ofta en förkärlek för de
extremt skriftspråkliga formorden”
sålunda
vad beträffar
gällande
med avseenden på
ej
föreligger
erhålla
Skriv hellre
alltså
om, när det gäller
om
för, när det gäller
inte
finns
få
(Jarrick & Josephson, 1996:88 f.)
23
KORREKT och PRECIST
• Undvik talspråk
medans
utav
mej, dej
våran, vårat
dom
onödigt ”så”
ju
medan
av
mig, dig
vår, vårt
de eller dem
24
De eller Dem?
• De är subjektsformen (jmfr they eller jag)
• Dem är objektsformen (jmfr them eller mig)
? Därför behöver dom hjälp.
de
? Därför behöver vi hjälpa dom.
dem
? Vår grupp såg dom inte.
de eller dem
? Dom andra kan inte komma. Dom intressanta bilderna
De
25
Störande? (klippt från nätet)
• Tycker dig inte att det är drygt att läsa när mig har bytt
form på pronomen. Dig kanske inte bryr du, men mig
tycker att det blir ganska störande. Det kanske inte spelar
någon roll för du, men för jag spelar det roll.
Oss är många som stör sig på att er inte skiljer på subjekt
och objekt.
26
Jag/Vi eller passivum
• Jag/Vi har delat in informanterna i två grupper.
• Informanterna har delats in i två grupper.
SMAKSAK
- väljer du att vara personlig måste du tona ner din egen
betydelse och variera med ex. ”Min undersökning visar…”
Kan även variera med passivum
- väljer du att vara opersonlig måste det klart framgå att det ändå
är en person som står bakom undersökningsresultaten.
- Angående Jag tycker
Problemet är inte ”jag” utan snarare ”tycker”
27
Man
• Kan bli otydligt. Vem/Vilka syftar du på?
Om man jämför vardagshandel med veckoslutshandel ser
man att man är mer köptrogen sin närbutik när man
handlar på vardagar än när man veckoslutshandlar.
Men ibland måste man använda ”man”!
28
Var uppmärksam på dina syftningar
man
den, det, de, dem, denna, detta, dessa
som, vilken, vilket, vilka
Av resten av informanterna är det tio som behärskar uttalet helt och fem
behärskar det delvis. Dessa använder det bara vid läsuttal.
Regeringen beslöt att tillsätta en särskild utredning vilket irriterade
oppositionen.
Regeringen beslöt att tillsätta en särskild utredning som irriterade
oppositionen.
29
Så
• Obs! det finns ett så som uttrycker följd. Ex. Han skriker
så han får ont i halsen.
• I talspråk finns det ett annat onödigt så som blir tröttsamt i
skriftspråket.
Ex. Om du vill så kan vi gå tillsammans.
?
När XX dog så tog YY över makten.
Männen fick mer mark så de tjänade mest på förändringen.
Även om all mark tillhörde kejsaren så delades mark ut…
30
Resurser
• SAOL dvs Svenska akademins ordlista
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademi
ens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista
• Svenska skrivregler från Språkrådet
• TT http://tt.se/tt-spraket
• Språkrådet http://www.sprakradet.se/
• Språkbanken http://spraakbanken.gu.se/konk/
• Stavningskontrollen i ordbehandlingsprogrammet
31
REFERENSER
• Man bygger vidare på andras kunskap.
• Visar respekt för tidigare forskning.
• Gör det lätt för andra att hitta dina källor.
• Bygger upp din trovärdighet inför läsaren.
32
Att skriva akademiskt
är att delta i ett samtal
33
Viktigt markera vem som menar vad
• Det skall klart framgå vad som är dina egna slutsatser och
tankar och vad du har hämtat från andra.
Referatmarkeringar
Andersson (2010)skriver, nämner, anser, menar, påpekar,
konstaterar, påtalar, diskuterar, förklarar, visar, redovisar,
beskriver, konstaterar, diskuterar, betonar, framhåller,
hävdar, försäkrar, insisterar, påstår
Enligt Andersson (2010)…
34
Läsaren ska inte behöva gissa…
• vem som har skrivit, tänkt eller hittat resultat osv.
• varför referatet eller citatet är med
Detta kan man jämföra med Pålssons (2010) tankar om …
eftersom…
När det gäller … är därför Pålssons (2010) slutsatser
viktiga…
Följande citat belyser detta: ”blablabla” (Pålsson 2010 s.7)
35
Olika referenssystem
• Författare årtal
• Fotnoter
ex. Harvard (APA, Chicago, MLA)
ex. Oxford, Vancouver
• Följ institutionens mall eller deras rekommendationer
• Se UB:s sida http://www.ub.gu.se/skriva/referensstilar/
Exempel (Författare årtal)
I TEXTEN
Dessa elever har svårt att gissa
utifrån sammanhanget och för sådana
elever menar Nation (2001) att lexikon
kan vara en stor hjälp. …
Eftersom man inte har obegränsat
med tid anser jag att det vore bättre
att låta dem använda den lexikonform
de anser lätt och snabb, nämligen
datorn. Enligt Nesi och Boonmoh
(2009) kan också att lättheten att slå
upp ord göra att man fortsätter leta
efter ords betydelse tills man finner
svar. Andra forskare (Andrén &
Johansson, 2005) påpekar dock att
eleverna ibland är för snabba att slå
upp ord utan att försöka gissa orden
först.
I REFERENSLISTAN
Andrén, E., & Johansson, P. (2005).
Språket i läroboken. Stockholm: Liber.
Nation, P. (2001). Learning vocabulary
in another language. Modern
Language Journal, 69, 346-355 .
Nesi, H., & Boonmoh, A. (2009). The
use of pocket electronic dictionaries.
I T. Fitzpatrick (red.), Lexical
Processing in Second Language
Learners (ss. 45-82). Bristol:
Multilingual Matters.
37
Referat eller Citat?
• Referat – neutral sammanfattning av någon annans text.
• Citat – en ordagrann avskrift av text.
Var sparsam med citat. Men citera de ord som du inte hittar
egna för, t.ex. centrala begrepp och termer eller kärnfulla
formuleringar.
38
Citat ska vara ordagranna
• ”Du får inte ändra nagot i ett citat.”
Eventuella kommentarer eller förtydliganden inne i citat
omges av hakparenteser.
”Du får inte ändra nagot [sic] i ett citat.”
”Du får inte ändra [min kursivering] nagot i ett citat.”
Korta avbrott inne i citat […]
Längre avbrott i citatet [ _ _ _ ]
39
Citat 1
• Förutom författarens efternamn och år måste du ange
sida.
• Korta citat (1 – 3 rader): ”........” i den löpande texten med
citationstecken.
Lundberg menar att ”språk är källan till allt” (Lundberg 2008,
s.107).
40
Citat 2
• Långa citat: eget stycke med extra indrag, ofta mindre
eller annan stil.
I detta sammanhang menar Ström att:
målet med intervjuerna var att låta
informanterna tala fritt om sina
erfarenheter och tankar kring
autentiskt material. (Ström 2004, s. 25)
På samma vis anser jag att …
41
Referat
• Omformulera med egna ord
• Enkel, korrekt och värderingsfri sammanfattning
För att kunna göra detta gäller det att läsa originaltexten
noga och verkligen förstå vad författaren menar.
42
OK?
Nej, en hel mening kopierad
ORIGINALTEXT
Till att börja med är det viktigt att försöka förstå varför det
uppstår problem i kommunikationen. Barnet kan vara
svårförståeligt och det gäller då att reda ut vad som är det
primära. Kanske saknar barnet för förståelsen kritiska
fonologiska kontraster t.ex. mellan /t/ och /k/, vilket gör att
många ord blir homonymer d.v.s. låter helt lika.
REFERAT
Nettelbladt och Wagner (2010) menar att det gäller att ta
reda på varför barnet har svårt att kommunicera. Kanske
saknar barnet för förståelse kritiska fonologiska kontraster
t.ex. mellan /t/ och /k/ och då kan många ord låta likadant.
43
OK med citattecken och sidangivelse
ORIGINALTEXT
Till att börja med är det viktigt att försöka förstå varför det
uppstår problem i kommunikationen. Barnet kan vara
svårförståeligt och det gäller då att reda ut vad som är det
primära. Kanske saknar barnet för förståelsen kritiska
fonologiska kontraster t.ex. mellan /t/ och /k/, vilket gör att
många ord blir homonymer d.v.s. låter helt lika.
REFERAT
Nettelbladt och Wagner (2010) menar att det gäller att ta
reda på varför barnet har svårt att kommunicera. ”Kanske
saknar barnet för förståelsen kritiska fonologiska kontraster
t.ex. mellan /t/ och /k/” (s.182) och då kan många ord bli
likadana.
44
Men bättre med egen formulering
ORIGINALTEXT
Till att börja med är det viktigt att försöka förstå varför det
uppstår problem i kommunikationen. Barnet kan vara
svårförståeligt och det gäller då att reda ut vad som är det
primära. Kanske saknar barnet för förståelsen kritiska
fonologiska kontraster t.ex. mellan /t/ och /k/, vilket gör att
många ord blir homonymer d.v.s. låter helt lika.
REFERAT
Nettelbladt och Wagner (2010) menar att det gäller att ta
reda på varför barnet har svårt att kommunicera. Att det är
svårt att förstå barnet kan kanske bero på att barnet har
svårt att skilja mellan vissa ljud t.ex. /t/ och /k/.
45
Antiplagieringsguiden
• http://www.ub.gu.se/ref/Refero/
Här finns många exempel på korrekta och icke-korrekta
referat och citat.
46
SKRIVPROCESSEN
• Gör en första disposition
• Skriv utan att tänka för mycket på formen
• Gör ny disposition när du får nya tankar.
MEN
• Se till att du har tid till att revidera
- gör en ”efterdisposition”. Sätt ut tänkta rubriker på dina
stycken och kolla nyckelmeningar. - Vad behöver flyttas?
Vad bör läggas till? Vad kan tas bort?
- granska språket och referenshanteringen.
- skriv ut och korrekturläs.
47
Fastna alltså inte i detaljer i början
• Men var noga med när du läser litteraturen att du, när du
antecknar, skriver upp vilken sida och vilken bok eller
artikel etc. som du antecknar från.
• Så fort du skriver in det i din text skriver du in vilken
referens det är.
• Sen kan du finputsa dina referenser. Se därför till att du
på slutet har tid att redigera och jobba med språket och
referenserna.
48
Vad kan man lära av erfarna skribenter?
• Skriver under hela forskningsprocessen
• Vet att mycket av det de skriver inte kommer att finnas
•
•
•
•
kvar i den färdiga texten
Har en plan, men är också beredda att ändra planen
Skriver i första utkastet så sammanhängande som möjligt
utan att bry sig så mycket om det formella
Vet att de kommer att få nya insikter medan de skriver
Ber om feedback under skrivandets gång
49
Lycka till med skrivandet!
• Välkommen tillbaka
Torsdagar 16.15 – 17.45 i C362
•10/10 Oral Presentation
•17/10 Akademiskt skrivande 2
•24/10 Academic Writing
http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandledning
50
svenska
Britt Klintenberg
[email protected]
engelska
Joakim Jahlmar
[email protected]
51
Källor, Litteraturtips
• Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2010).
Skriva för att lära. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
• Jarrick, J. & Josephsson O. (1996). Från tanke till text.
Lund: Studentlitteratur.
• Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B. (2007).
Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber.
• Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber.
• Strömquist, S., (2008). Konsten att tala och skriva. 4 uppl.
Malmö: Gleerups
• Strömquist, S.; (2010) Skrivboken. 6 uppl.
Malmö: Gleerups