Transcript Genrepedagogik F-6 Vlatka Ljiljana #Hbg44

Genrepedagogik
https://www.youtube.com/watch?v=H_a46WJ1viA
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
Metod
• Genrepedagogik är en undervisningsmetod som
kommer från Australien.
• Metoden hjälper elever att utveckla sitt språk
samtidigt som det utvecklar deras ämneskunskaper.
• Metoden hjälper elever att upptäcka språkliga mönster
och nivåer.
• Interaktion i klassrummet har en central roll.
• Genrepedagogik främjar ”en skola för alla”.
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
KASAM
•
•
•
•
•
•
•
2014-10-29
Helhet - delar
Från tal till skrift
Från vardags- till kunskapsrelaterat språk
Från konkret till abstrakt
Explicit undervisning (metaspråk)
Stöttning
Interaktion
Analysteamet i Helsingborg
Den genrepedagogiska modellen
Ben 1
Vygotskys
sociokulturella
perspektiv
Ben 2
Hallidays system- funktionella
grammatik
Ben 3
Martins och
Rotherys skolgenrer
och cirkelmodellen
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
En teori om lärande –
Vygotskijs sociokulturella perspektiv
”Skolspråket kräver stöttning”
Monica Axelsson, docent i tvåspråkighetsforskning, förklarar skillnaden
mellan vardagsspråk och skolspråk
http://www.ur.se/Tema/Genrepedagogik-i-Rinkeby
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
Vad är funktionell grammatik?
Traditionell grammatik
Regler – ett sätt att förklara. Syfte att språket inte blir fel.
Funktionell grammatik
Vilken funktion har grammatiken i den skrivna texten? Syfte
att successivt utveckla språket i sitt sammanhang.
Hallidays systematisk- funktionella grammatik beskriver utvecklingen av ett
språk i ett socialt och kulturellt perspektiv. En funktionell grammatik är också
en språksyn.
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
Funktionell grammatik
Språkliga drag:
• Processer - gröna
• Deltagare – röda
• Omständigheter - blåa
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
7
Processer
Processer är satsens kärna och utrycker vad det är som
pågår, själva händelserna. De språkliga verktygen för att
utrycka processer är verb eller verbgrupper som är,
springer, tyckte, har letat, ska gå, hade ropat. Det finns
flera olika typer av processer.
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
8
Deltagare
Deltagare kan vara en eller flera och uttrycker vem eller vad
det är som deltar i processen och oftast människor eller
ting.
Det vanliga är att en deltagare via processen påverkar en
annan deltagare. De språkliga verktygen för att uttrycka
deltagare är substantiv, pronomen och adjektiv. De
realiseras oftast i texter i form av ordgrupper, s.k.
nominalgrupper – en söt gammal stuga.
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
9
Omständigheter
Ord och ordgrupper som säger något om var, när, hur, med vem eller varför
processerna pågår. De språkliga verktygen för att uttrycka omständigheter är
ofta prepositionsfraser och inleds då med prepositioner som på, i, hos, av,
med. Omständigheter kan även uttryckas med enstaka ord eller ordgrupper ur
ordklassen adverb som snabbt, mycket ofta.
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
10
Funktionell grammatik
Funktionell grammatik är inte
grekiska i Sverige.
Genrepedagogik ökar måluppfyllelse
på skolorna i Helsingborg .
Processer, deltagare och omständigheter
är grunder i genrepedagogik.
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
Funktionell grammatik – övning
Övning: Identifiera processer, deltagare och
omständigheter
Använd Definitioner - processer, deltagare och
omständigheter.
Använd grön färg för att identifiera processer!
Använd röd färg för att identifiera deltagare!
Använd blå färg för att identifiera
omständigheter!
Facit
Min kusin Anna reste till Vänersborg i fredags.
Hon reste med några vänner.
Hon tog med sig sina löparskor och joggade varje morgon.
Efter jogging träffade hon sina vänner i parken.
Det var den kända och mysiga parken vid Vänern.
En av hennes vänner skulle återvända till Helsingborg nästa dag.
Han erbjöd henne skjuts hem men hon svarade honom att hon skulle stanna en dag till.
Jag tror att hon ville åka men hon tackade nej för hon var lite blyg.
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
Cirkeln för undervisning och lärande
• Självständig
konstruktion
• Bygg upp
kunskap
4
1
3
2
• Gemensam
konstruktion
2014-10-29
• Modellering
och
dekonstruktion
Analysteamet i Helsingborg
Språkliga registret
allmän
vardaglig
informell och personlig
jämlikt makt eller status
vanlig kontakt
hög känslomässig involvering
Fält
specialiserad
teknisk eller abstrakt
Relation
formell och opersonlig
ojämlik makt eller status
svag eller ingen kontakt
låg känslomässig involvering
Kommunikationssätt
muntlig
närhet
språk som handling
interaktiv, dialogisk
spontan
2014-10-29
skriftlig
distans
språks som reflektion
monologisk
avslutad
Analysteamet i Helsingborg
Vad säger Lgr 11?
”Eleverna ska ges
förutsättningar att
utveckla sitt tal och
skriftspråk så att de
får tilltro till sin
”Formulerar egna
åsikter och tankar i
olika slags texter.”
språkförmåga.”
”Kan uttrycka sig i
olika sammanhang
och för skilda
syften.”
”Strategier för att
skriva olika typer av
texter med anpassning
till deras typiska
uppbyggnad och
språkliga drag.”
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
Språkutvecklare i alla ämnen:
Matte - NO/SO – Hk – Slöjd – Bild – Musik - Idrott
”Instruerande texter, t.ex. spelinstruktioner
och arbetsbeskrivningar, och hur de kan
organiseras med logisk ordning och
punktuppställning i flera led.”
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
Skolans genrer
Analytiska
Förklarande
Fakta
Redogörande
Diskuterande/
Argumenterande
Beskrivande
Instruerande
Skolans basgenrer
Berättande
Återgivande
Personliga
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
Genrer – övning
Kaffe
Berättarfamiljen- Narrativ genre
Deckare/mysterietema åk 4
Koppling till Lgr 11
Centralt innehåll åk 4-6
•
•
•
•
•
•
•
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och
språkliga drag. Skapande av texter där ord, Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
Hur man ger och tar emot respons på texter.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords
böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från
vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra
en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och
tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt deras ord och begrepp.
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps
nyanser och värdeladdning.
Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord.
Kunskapskrav
Exempel på kunskapskrav för betyget E i slutet av åk 6:
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll,
i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. I
enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för
stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett i huvudsak
fungerande sätt. De berättande texter eleven skriver
innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel
handling.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att
de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven
förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Cirkelmodellen
•
•
•
•
•
•
Film: Lasse och Majas
detektivbyrå
Besök på biblioteket
Tankekarta
Högläsning
Ordsamlare/Expertord
•
Fas 1
•
Fas 4
•
•
•
•
•
Elevernas texter
Respons på text (kompis
bedömning, omarbetning)
Tävling med mingel
Klassens film efter det
gemensamma manuset
Framåtsyftande
bedömningar med fokus på
fältet och språkliga drag
•
•
•
Modelltexter: persongalleri , tänkbara
motiv, olika brott, spaningsmetoder,
berättarperspektiv, förlänga meningar
Fokus på strukturen: dekonstruera
texter och identifiera stegen i
strukturen(orientering, komplikation,
lösning)
Ordsamlare/Ämnespecifikaord Fas 2
Högläsning
Fas 3
Rekapitulering av deckare
Gemensam deckare
Funktionell grammatik (processer,
deltagare, omständigheter)
Högläsning
Reading to learn
Stöttning i klassrummet
Ämnespecifika ord
Beskrivande ord
Ordsamlare på modersmål
Tankekarta, kyrkan
Tankekartan
Torn
Gravstenar
Spira
Kyrka
Spöken
Gravar
Klocka
Kyrogård
Tankekarta, skolan
Rektornsru
m
Soffhörna
Parkeringe
n
Mediatek
et
Omklädni
ngs-rum
Klassrum
met
Skolan
Loft
Toalett
Hiss
Källare
Matsalen
Slöjdsalen
Skolgårde
n
Persongalleri till detektivhistoria
• 3-4 personer (det är viktigt att alla personerna i galleriet ska kunna vara
brottslingen)
• Namn
• Porträtt
• Tips: redan här kan du börja lura läsaren. Du kan välja att rita en av de
oskyldiga personerna som en riktig skummis medan den verkliga
brottslingen kan få se riktigt ordentlig och oskyldig ut.
• Utseende och sätt
• Tänkbara motiv
• Alla inblandade bör ju kunna bli misstänkta/ha ett motiv. Därför bör du
också skriva varför de olika personerna skulle kunna ha begått brottet.
Yttre/inre egenskaper
• Kön, ålder ögon, öron, hudfärg, röst, kroppslängd,
kroppsform, glasögon, smink, kläder, speciella
kännetecken…
•
•
•
•
•
•
•
Hur tror du att de är som personer?
Vad är de duktiga på?
Var bor de? Familjen?
Vilka intresse har de?
Har de några hemligheter?
Har de några husdjur?
Vad är de rädda för?
Motiv
•
•
•
•
•
•
Avundsjuka
Ont om pengar
Hämnd
Kärlek
Makt
Svartsjuka
Olika brott
•
•
•
•
•
Vad är ett brott?
Varför är det ett brott?
Vad kommer ordet ifrån(från bryta- bryta mot lagen)
Varför har vi lagar?
Exempel på olika brott: Stöld
Förfalskning
Kidnappning
Fortkörning
Smuggling
Mord
Klotter
Djurplågeri
Spioneri
Inbrott
Misshandel
Genomförandet
• Nu har du namn, utseende, egenskaper och
tänkbara motiv hos all personerna i din historia.
Du vet också vilket brott som ska begås.
• Men vem är den skyldiga?
• Och, varför begick han/hon brottet?
• Och framför allt, hur gick det till?
Berättarperspektiv
• Jag eller han? Nu eller då?
• Första person (jag/vi) eller tredje person
(han/hon/de)
• Presens (går) eller preteritum(gick)
Meningsbyggnad
• Förlänga meningar
Roland kör bil.
Ronald, som är polis, kör bil.
Ronald, som är polis, kör en gammal bil.
Roland, som är polis, kör en gammal bil genom en
mörk skog.
Roland, som är polis, kör en gammal bil, som han
har stulit, genom en mörk skog.
Roland, som är polis, kör en gammal bil, som han
har stulit, genom en mörk skog mitt i natten.
Skriv sista kapitlet!
• Uppdraget är att låta deckarna ”knyta ihop
påsen”, att avslöja vem brottslingen är och vilka
motiv hon/han haft.
• Samtidigt bör de passa på att förklara de andras
misstänkta beteenden, så att läsaren förstår hela
historien, samt dela ut en belöning till
deckarna(ex. massor av pengar, gratis bio ett helt
år, sovmorgon en hel vecka, resan …).
Egen deckare
•
•
•
•
•
•
•
•
Rekapitulering av deckare
Vad heter platsen/-er där historien utspelas?
Vad heter dina detektiver?
Vad heter de misstänkta?
Vem är den skyldiga?
Hur gick brottet till?
Vilken är brottsplatsen?
Kan någonting berättas på ett mer spännande sätt?(Dörrar
som knirrar, fönster som blåser igen…)
• Lyckades jag hålla spänningen vid liv ända till slutet?
• Förklarade jag varför de som inte var skyldiga betedde sig
misstänkt?
Respons på text (kompis bedömning)
•
Läs kompisens text och ge positiv, konstruktiv kritik. Berätta vad du tycker var bra, vad du undrade över
och ge även något förslag till hur kompisen kan förbättra sin text.
•
•
Gyllene regel!
All kritik måste framföras i en positiv anda. Kritiken ska syfta till att göratexten bättre och uppmuntra
författare att ändra och skriva vidare.
•
Omarbetning
Dags att omarbeta texten utifrån de tips man fick.
•
Ny uppläsning
•
Dags för bedömning
Framåtsyftande bedömningar med fokus på fältet och språkliga drag (matriser från ”Låt språket bära”)
Elevernas deckare: Inledningar
•
•
•
•
•
”Så mycket spindelnät… Detektiverna går ner i skolans källare och blev förvånade över vad de sett.”
( Skolans hemlighet)
”Det var mörkt i Alex och Sandras hemliga gömställe när det plötsligt hördes ett ljud. De var redo
att slå till men Alex var så rädd så han trillade baklänges och föll. Sandra var på väg att hjälpa
honom men då öppnades dörren med ett brak. Det ända Alex och Sandra såg var en mörk skugga
som sa:
- Läs det här brevet och möt mig imorgon kl. 07.00 vid skolan, bakom gympasalen. ”
(Skolans diamanter)
”Mitt i natten stod Alison med sitt bruna hår och blåsvarta kläder ute på skolgården och väntade.
Hon hade fått ett medelande från en okänd person som ville träffas. Plötsligt hörde hon ett
knarrande ljud från kyrkan som låg i närheten och dörren öppnades. Ut kom en svartklädd man som
gick mot Alison och frågade:
- Är du detektiven Alison? ”
(Kyrk mysteriet)
”Det var en vanlig dag på Drottninghög i Helsingborg. Solen sken och fåglarna kvittrade. Plötsligt
ringde kyrkklockorna…”
( Mördarna)
”En lördag morgon när Sandra, en nyfiken och envis tjej som älskade läsa deckare, skulle gå till
Drottninghögs bageri upptäckte hon att bageriet var stängt. Hon blev förvånad eftersom bageriet
aldrig är stängt på en lördag. Vad var det som hade hänt? ”
( Bageri mysteriet)
Elevernas deckare: Händelser
•
” Dagen efter gick Alison till kyrkan med sin klass. Inne i kyrkan smög hon runt för att hitta ledtrådar. Hon
såg på platsen där guldkorset hade stått innan det blev stulet. Alison tittade på vaktmästare som stod lite
längre bort i sin blåa overall. Plötsligt såg hon att han hade skadat sin hand. Alison tänkte att han kanske
hade gjort sig illa när han stal guldkorset eftersom guldkorset är väldigt tung.
Ögonblicket senare märkte hon hur vaktmästare glodde på henne. Hon noterade att han var skallig och
rynkig. Blicken hon fick gav henne kalla kårar. Alison hade en misstänkt nu.”
•
”- Var på din vakt, sa Alex till Sandra.
En stund senare såg de en mörk skugga springa mot Karins kontor men plötsligt snubblade mannen på
repet som utlöste fällan och då var tjuven fast.
- YES !!! vi fångade tjuven, skrek Alex och Sandra.
De skyndade sig fram , drog av kappan och blev mållösa när de såg hans ansikte.”
•
” Julia och Anna sprang så fort de kunde bort till fyren, där det stod en man helt genomfrusen i sin
blöta kläder. De såg även de mystiska blodspåren som mannen ringde om.
- Tänk om det är polismästarens spår, sa Anna med en klump i halsen ”
•
” Gabriella tog fram tidningen. Där stod det att pengarna i kassan på Drottninghögs bageri hade blivit
förfalskade. Tjejerna rusade mot bageriet så att all papper som låg på marken virvlade upp och bilarna
tuttade bara för att de sprang på gatan.”
Elevernas deckare: Avslutningar
•
” Efter att Emma hade erkänt sprang hon därifrån. Enes kom på att han hade en
liten kniv i fickan så han skar loss repet och detektiverna sprang upp och berättade
för rektorn om allt som hade hänt i källaren. Skoldetektiverna fick ett pris på 2000
kronor och köpte verktyg till sin detektivbyrå.”
•
” Alla sprang efter Oskar. Han klättrade upp på ett tak, det gjorde Alice också.
Gabriella var tvungen att gå upp på taket fast hon var höjdrädd. Alice och polisen
hoppade på Oskar och polisen tog fram handbojor och satte dem på Oskars darriga
händer.
Senare på polisstation erkände Oskar sitt brott , polisen blev glad och Alice och
Gabriella fick var sin medalj som tack för hjälpen.”
•
”Nästa morgon läste Alison i tidningen att polisen hade tagit fast tjuven och det var
tack vare henne. Det stod så här:
- Tack vare Alison, den unga detektiven, har vi löst kyrk mysteriet,
fångat tjuven och lämnat guldkorset där det hör hemma: i vår fina kyrka.”
Elevernas film
Viktigt!
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
Litteratur
Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken,
Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring, Hallgren & Fallgren 2012
Lyft språket lyft tänkandet – språk och lärande 2:a uppl. Pauline Gibbons,
Hallgren & Fallgren 2013
Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
för och med andraspråkselever i klassrummet 3:a uppl. Pauline Gibbons,
Hallgren & Fallgren 2013
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
Nyttan med Kon
Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför
huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer
också in till staden, men bara när den skall dö. Men
det bestämmer den inte själv.
Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta
sidan - Den främre sidan - Den bakre sidan - Den ena
sidan - Den andra sidan - Och den invändiga sidan.
På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för
att hornen skall ha något att sitta fast på. Hornen är
av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte
röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan
av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom
kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för
att den säger mu.
På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder
den för att jaga bort flugor med, så att dom inte
ramlar ned i mjölken och drunknar. På den översta
sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är
det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma
färg som kon. Färgen på kon heter kulör.
Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger
mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så
rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur...
men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon
har fyra ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också
användas till att dra ut spikar med.
2014-10-29
Kon äter inte så mycket, men när den gör det
äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger
helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I
osten är det hål. Men hur den gör hålen har jag
inte heller lärt mig ännu.
Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av
den på långt håll. Kons valpar heter kalvar.
Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man
också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte
ett däggdjur.
Den som kommer och hämtar kon när den blir
gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta
framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller
mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons
fyra ben skickas till snickaren. Det kallas
återanvändning.
Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och
därför gillar jag kon väldigt mycket.
Analysteamet i Helsingborg
Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!
Utvärdering
Vilken uppfattning har du fått om genrepedagogik?
På vilket sätt kan du använda genrepedagogik i din undervisning?
2014-10-29
Analysteamet i Helsingborg
60
[email protected]
[email protected]
Certifierade genrepedagoger