Transcript Untitled

(2 GLAS)
2 dl naturell ekologisk yoghurt
2 dl inhemska bär, t ex blåbär, hallon eller
jordgubbar
3 msk ekologiska havregryn
( 1msk närproducerad honung)
Häll upp ingredienserna i ett litermått. Mixa
till en slät smoothie med en stavmixer. Häll
upp på höga glas och njut!
4 liter konsumtionsmjölk
1 liter surmjölk, asidofilus för den innehåller
fett
4 st ägg
½ tsk salt
Låt surmjölken surna i rumstemperatur över
natten. Koka upp mjölken i en stor kastrull.
Vispa upp äggen och blanda med surmjölken.
Då mjölken just börjar koka upp skall
surmjölks+äggblandningen slås i. Låt ystas en
stund tills det tydligt bildas en ostmassa som
skiljer sig från vasslan.
Ta med hålsleven upp ostmassan och placera i
en beklädd ostform eller durkslag. Salta
mellan varven. Låt rinna av i en skål. Förvara
svalt till följande dag. Slå upp den och njut!
3 STYCKEN
1 liter surmjölk
1 ½ pkt jäst
2 ½ dl sirap
1 msk salt
3 dl kaljamalt
4 dl rågmjöl
2 dl solrosfrön
1 dl krossade linfrö
5 dl speltmjöl
6 dl vetemjöl
1 burk kvark
1 dl finhackade örter
(körvel, basilika.)
salt och svartpeppar
1 tsk socker
1 pressad vitlöksklyfta
Blanda samman alla ingredienser i en skål. Slå
upp i kaffefilter och låt rinna av över natten.
Gott på bröd, skorpor och saltkex.
Värm upp surmjölken. Häll upp i en bakbunke
och smula ner jästen. Rör ner salt, malt, sirap
och fröna. Tillsätt mjölen och rör om
ordentligt med en trägaffel. Fördela den lösa
degen i 3 avlånga, smorda brödformar. Låt
jäsa varmt och dragfritt ca 1 ½ timme. Grädda
i 175 graders ugn 1 ¼- 1 ½. Om ytan blir för
mörk kan man dra ett folie eller fuktat
bakplåtspapper över. Limpan är som godast
efter ett par dagar.
7 dl vatten
1 bit jäst = 50 g
2 rivna morötter
2 tsk salt
1 dl solrosfrön
½ dl olja
4 dl havreflingor
5 dl speltmjöl, halvgrova
ca 1 l vetemjöl
Dela sönder jästen i en tillräckligt stor skål.
Tillsätt ljummet vatten, salt, solrosfrön,
havreflingor, rivna moroten och olja. Knåda in
speltmjölet och vetemjölet lite i sänder. Knåda
degen väl. Täck över med en ren bakduk och
jäs degen ca 30 minuter. Ta upp degen på
mjölat bord och knåda den. Rulla den till två
längder. Skär varje längd i ca 12 bitar. Forma
varje bit rund eller oval. Jäs semlorna med
bakduk över på plåtarna ca 30 minuter. Pensla
med vatten och dekorera med sesam-, solros
eller vallmofrön.
Grädda i 225° ca tio minuter. Satsen ger ca 25
semlor, beroende på deras storlek.
Vill du ha röda semlor går det bra att byta ut
moroten till rödbeta.
3 dl speltgryn
4 dl skogs- eller odlad svamp
1 liter vegetarisk buljong
3 msk rybsolja
en klick smör
färsk timjan, körvel eller persilja
salt
ca 1 dl riven emmenthalerost ( röd eller
svartstämplad).
Blötlägg speltkornen i vatten några timmar
eller över en natt. Hetta upp olja i en
traktörpanna eller stor gryta. Slå i de avrunna
speltkornen och låt dem puttra en stund
under ständig omrörning. Späd på lite varm
buljong i taget. Koka dem därefter mjuka ca ½
timme.
Fräs den putsade svampen i en stekpanna i
smör 5-10 minuter. Blanda i de nästan mjuka
speltet. Smaka av med örter och stark ost.
Om du har stensopp eller trattkantarell i
frysen passar den utmärkt. Att plocka svamp
är kul!
1 kg strömmingsfileér
1 ½ tsk salt
½ tsk vitpeppar
1 ½ dl finklippt dill
1 ½ dl rågmjöl
Smör till stekning
Lägg strömmingsfiléerna med skinnsidan neråt
på smör- eller bakplåtspapper. Krydda med
salt och peppar. Lägg dill, på halva antalet
filéer och lägg sedan ihop strömmingarna två
och två till flundror. Vänd dem i paneringen.
Stek med smör i panna (3 – 4 min./sida).
1 kg potatis, mjölig sort(Matilda eller
Rosamunda).
2 dl mjölk
1 msk salt
50 g smör
Skala och klyv potatisen. Sätt potatisen i
kastrull och slå över så mycket vatten att det
nätt och jämnt täcker potatisen. Koka mjuk.
Slå av vattnet i ett kärl. Stöt potatisen och slå
över mjölken. Kör med elvisp till ett fluffigt
mos. Tillsätt smör och vid behov kokvattnet.
Blanda ner finklippt persilja. Järnrikt och gott!
500 g lammfärs
1 ägg
1 lök, finhackad
½ dl speltmanna eller några skivor
dagsgammalt bröd
1 dl gräddmjölk eller vatten
2 vitlöksklyftor
1 dl finhackad persilja
1 tsk paprikapulver
½ tsk salt
Svartpeppar
Blötlägg speltmanna eller brödet i vätskan.
Skala lök och vitlök samt finhacka dem. Skölj
persiljan och finhacka den. Blanda alla
ingredienser till en smidig smet. Forma färsen
till bullar eller biffar. Stek spetten ca 10
minuter i 225 graders ugn.
4 dl naturell yoghurt
3 morötter
2 vitlöksklyftor
½ tsk salt
lite svartpeppar
Häll upp yoghurten i ett kaffefilter för att rinna
av. Skala och riv under tiden moroten. Lyft
försiktigt över den avrunna yoghurten i en
skål. Blanda ner moroten. Smaka av med salt
och peppar.
4 rödbetor
4 morötter
2 små rotsellerin
2 palsternackor
1 kålrot
3 msk rybsolja
1 msk rinnande honung
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
1 msk örter t. ex oregano eller timjan
Skala rotsakerna. Skär dem i mindre bitar. Sätt
dem i en bunke. Blanda ner olja, salt, honung
och kryddor. Värm ugnen till 200 grader. Bred
ut rotsakerna på en ugnsplåt. Stek i ugnen ca
25 minuter. Rotsakerna ska bli lämpligt mjuka
och få vacker färg.
1 liter utspädd tranbärssaft
1 ½ dl socker
1 dl potatismjöl
2 dl hela tranbär
Blanda alla ingredienser i en rostfri kastrull.
Hetta upp under ständig omrörning. Lyft
kastrullen från plattan när krämen börjar
bubbla. Häll upp den på ett lågt serveringsfat
och strö lite socker på ytan. Servera med kall
mjölk eller en klick lättvispad grädde.
(25-30 ST.)
100 g smör
2 dl havregryn
1 dl socker
2 tsk vanillinsocker
2 msk sirap
1 dl vetemjöl
2 msk mjölk
1 tsk bakpulver
Smält fettet och häll det genast över
havregrynen. Låt blandningen svalna. Tillsätt
socker, sirap, vanillinsocker och mjölet,
blandat med bakpulvret. Rör till en smet.
Klicka ut smeten med hjälp av två skedar, på
plåt med papper på. Lägg bara 6-8 klickar på
samma plåt eftersom kakorna flyter ut.
Grädda dem i mitten av ugnen i 200 ca 8-10
minuter. Låt svalna på plåt.
Smuldeg:
1 dl speltsiktmjöl
1 ½ dl mysli
100 g smör
2 tsk vaniljsocker
Fyllning:
4 st äppel
2 msk farinsocker
Toppa ihop mjöl, mysli, smör och vaniljsocker i
en skål till en smulig deg. Smörj en pajform
med smör.
Tärna äpplen riktigt smått. Häll dem i formen
och strö över farinsockret. Fördela smuldegen
överst. Grädda i ugn i 225grader ca 20
minuter. Servera med vaniljglass eller
vaniljsås.



















Närproducerad mat eller närmat är matproduktion- och konsumtion, som utnyttjar det egna
områdets råvaror och produktionsinsatser och på så sätt främjar områdets ekonomi och
sysselsättning. Lokalproducerad mat betyder samma sak.
Oftast menar man med närproducerad mat att den kommer från den egna kommunen eller
trakten, men jämför man med kött från Sydamerika eller frukter från Nya Zeeland är allt som
produceras i hemlandet närproducerat.
Den egna regionens råvaror används med beaktande av säsong och mattraditioner
Vanliga matvaror som till exempel potatis, lök, morötter, tomat, gurka eller bröd kan vara
närproducerade. I viss mån finns även mejeriprodukter eller kött från gårdsslakterier.
Efterfrågan på sådan mat ökar. Människor söker alternativ till den anonyma
massproducerade maten.
Närproducerat är trendigt. En del fina restauranger köper sina råvaror direkt från
producenterna för att till exempel kunna berätta från vilken gård köttet kommer.
Närproducerad mat är färsk eftersom transportsträckorna och lagringstiden blir kortare
Avfallsmängden minskar. Grönsaker kan till exempel packas i returlådor som skickas tillbaka
till producenten.
Sysselsätter ortsbefolkningen. Jordbrukare i trakten får sysselsättning och små
livsmedelsföretagare ges en chans.
Maten produceras och konsumeras på samma ort – kretsloppstänkande.
Närmat är färsk – högre innehåll av vitaminer jfrt. med halvfabrikat
Mat som görs direkt från råvaror till exempel i skolkök minskar mängden tillsatsämnen i
maten
Ursprunget är känt – möjlighet att ”se jordbrukaren i ögonen”
Säkerhet – mindre risk för matskandaler
mindre bränsle till transporter
minskad användning av förpackningsmaterial
det blir allt vanligare med förnybara energikällor inom vårt jordbruk, till exempel för att
värma växthus
Vattenförbrukning – i vårt jordbruk går det i praktiken inte alls åt vatten för att producera
vete, (se fotnot virtuellt vatten).
Låg bekämpningsmedelsanvändning i Finland – i ekoprodukter inte alls







eurona hålls i den egna regionen
bättre pris till producenten = bättre lönsamhet
förbättrad sysselsättning
samverkan mellan stad och landsbygd
individuell och flexibel service
utnyttjande av säsonger och områdets mattraditioner
fortsatt inhemsk produktion

Köp lokalproducerade livsmedel på torg eller marknader

Välj lokalproducerade produkter i din matbutik – om de inte finns fråga köpmannen vilka
varor som finns i regionen och om han kan ta in dem till butiken

Medelfinländaren äter årligen 153 måltider (år 2008) som tillretts av professionella kök,
såsom skolkök, kaféer och restauranger  spelar en stor roll då det gäller att främja
användningen av närproducerade livsmedel.
Lagen om offentlig upphandling kräver att kommunerna bl.a. köper livsmedlen till skolorna
på basen av en offertrunda.
 Inhemska produkter kan inte prioriteras
 Närproducerad kan inte direkt prioriteras
 Miljökrav är möjliga
 Kvalitetskrav kan användas
Det ger möjlighet att beakta annat än lägsta pris som valkriterium
 korta leveranskedjor kan till exempel krävas med hänvisning till
produkternas färskhet som kvalitetskrav
Det är fast i de kommunala beslutsfattarnas vilja att se upphandlingen som en helhet



RECEPT: ELISABETH ERIKSSON
FOTO: KARIN LINDROOS
LAYOUT: STINA FORSBERG