Transcript Kognition
Kognition Hur uppfa(ar vi världen? Kogni4v psykologi studiet av människans informa4onsprocesser • • • • • Uppmärksamhet Percep4on Minne Tänkande språk VAD KOMMER FÖRST? TANKE KÄNSLA BETEENDE Enligt det kognitiva perspektivet är det tanken(hur vi uppfattar och tolkar världen) som avgör vår känslomässiga reaktion och som sedan avgör hur vi handlar (beter oss) • Psykoanaly4ker och psykodynamiker Letar eKer människans omedvetna konflikter och önskningar • Beteendepsykologen Fokuserar på det mätbara – människans ”y(re” beteende • Kogni4va psykologen Sä(er människans tankar i centrum DET KOGNITIVA PERSPEKTIVET • Vad är det som skiljer människan från djuren? De flesta av oss skulle nog svara a( det handlar om människans tänkande och hennes problemlösningsförmåga. Det är vad det kogni4va perspek4vet utgår ifrån. Ordet "kogni4on" betyder tänka eller uppfa(a och det här perspek4vet riktar alltså främst in sig på hur människan tänker och tolkar sinnesintryck Jean Piaget DET KOGNITIVA PERSPEKTIVET • Jean Piaget Jean Piaget (1896-‐1980) är en av de främsta representanterna för den kogni4va skolan. Han ansåg a( tänkande är e( sä( a( anpassa sig eKer omgivningen. Lär dig mer om honom i avsni(et om utvecklingspsykologi ! VERKLIGEHETEN UPPFATTAS OLIKA • Hur kommer det sig a( olika människor kan bedöma samma verklighet på olika sä(? • Läs exemplet om Ellen på sidan 53 (blå bok) • Ellens antagande: ”För a( vara en bra festdeltagare (människa) måste man ha lä( a( prata och få andra a( skra(a. I annat fall har man inte där a( göra.” Alvas antagande: ”På en fest är det vik4ga a( göra det man vill, inte a( underhålla andra. Man kan vara tyst och lyssna på andra. En del människor tar mycket plats, men det påverkar inte mig.” Alltså de gör olika tolkningar av samma situa4oner och dessa tolkningar baseras på deras olika scheman. SCHEMAN Begreppet "scheman" används av de kogni4vt inriktade forskarna och begreppet handlar om hur vi människor organiserar och tolkar informa4on. E( schema bygger på 4digare erfarenheter och kunskaper om hur saker skall gå 4ll, vilket beteende som passar för vilket 4llfälle/ vilken situa4on. På banken är det lämpligt a( ställa sig längst bak i kön, det förstår de flesta av oss. Men om man står i Stockholms tunnelbana klockan fem på kvällen gäller det a( slå sig fram för a( komma med och få en plats i en vagn. Därför behöver vi två olika scheman för två liknande ak4viteter. Kogni4vt schema Kogni4v psykologi 1. Vi sorterar in världen i olika kategoriseringar 2. De(a blir olika kogni.va scheman 3. Vid en situa4on uppstår olika automa.ska tankar under påverkan av våra scheman 4. Ibland drar vi olika förhastade slutsatser som leder 4ll kogni.va förvrängningar Tanke – känsla – beteende Sömnproblem Tanke: Tänk om jag inte klarar a( somna. Känsla: Tanken leder 4ll oro. Handling: Känslan av oro leder 4ll a( du vrider dig i sängen. Kropp: svekg, krypningar med mera. Tankar igen: • Handlingen a( ligga och vrida sig i sängen kan vidare ge andra tankar som förvärrar situa4onen. • Det finns all4d en stor ömsesidighet mellan tanke, känsla, handling och kropp. SCHEMAN • Kan ni nämna e( schema som barn kan komma a( fylla? KONTROLLRIKTNING Inom kogni4v psykologi är det vik4gt a( veta var individens kontroll ligger. Den kan ligga hos henne själv eller hos hennes omgivning. Om en människa anser a( hon själv är "sin egen lyckas smed", a( hon är ansvarig för hur hennes liv ska bli, säger man a( hon har en kontrollriktning/kontrollfokus inåt. Men om hon istället tänker sig a( det som sker i hennes liv styrs av andra människor och y(re omständigheter, ligger kontrollriktningen utåt. KONTROLLRIKTNING • Kogni4va psykologer förklarar på det sä(et vad som kallas "inlärd hjälplöshet". De som oKa upplever a( de inte har kontroll över vad som händer i deras liv, kan hamna i en ständig känsla av "inlärd hjälplöshet". Man har ingen 4lltro 4ll a( man själv har en förmåga a( påverka eller avhjälpa sina bekymmer, andraråder över vad som skall hända -‐ inte jag. KRITIK • De bekymrar sig inte om människans känsloliv, inte om de omedvetna delarna i en människa, menar psykodynamikerna. Behavioristerna anser a( man lägger för stor vikt vid människans tänkande och för lite på beteendet. De moderna kogni4va psykologerna har tagit 4ll sig kri4ken och kan nu visa upp en helhetsbild av Människan. Kan man tänka bort känslor? Kogni4v terapi • I ”ren” beteendeterapi försöker man förändra pa4entens beteende. I ”ren” kogni4v terapi arbetar man istället med tankarna. Mellanformen KBT, har inslag av båda delarna. • Utgångspunkten för kogni4v terapi är a( individuell sårbarhet i kombina4on med svåra livshändelser eller en påfrestande livssitua4on, kan ak4vera mindre bra handlings-‐ och tankemönster hos individen. De depressiva känslorna vill man förändra genom a( komma åt de bakomliggande tankarna som styr dem. Man skiljer alltså på känslor och tankar! Våra sinnen • Syn • Hörsel • Hudsinnen (tryck, temperatur, smärta) • Kemiska sinnen (salt,sö(,surt,beskt) • Kroppssinnen(orientering) A)jämviktsinnet(båggångar &ves4bulära säckar) B)kineste4ska(receptorer i muskler,senor,leder) • Den bild vi får av världen är resultatet av processer i vår hjärna. • Förmågan a( bilda mönster vilar på fysiologisk grund medan mening skapas av personen. Hjärnan organiserar sinnesintryck och tolkar slutprodukten. • Denna mening bygger på erfarenhet och förväntningar. 1-‐sparka 4ll bollen 2-‐dribbla-‐komplicerade rörelsemönster 3 -‐förstå spelet, planera spelet, förstå konsekvenserna info sammanstrålar här 1 2 3 Tal hörsel S4mulis informa4onens väg • • • • • • Intensitet( stark parfym, skarp signal) Storlek (4dningsrubriker, rea skyltar) Rörelse (rörlig reklam) Förändring ( ny frisyr) Avvikelser( avvikande klädsel) Upprepning(blinkande ljussignaler, upprepningar) Vad fångar uppmärksamheten spontant? • Kontraster • Instanser av ak4verade begrepp (t.ex. ätande personer hos en hungrig människa) Uppmärksamhet vad fångar uppmärksamheten spontant? • YEre faktorer (intensitet, förändringar, avvikelser, det som sker plötsligt, storlek, rörelse, upprepning) Vad fångar vår uppmärksamhet? • Inre faktorer (behov, intressen, förväntningar, känslor, erfarenheter) ”Skönheten finns i betraktarens öga” ”Kärleken är blind” Under-‐ övers4mulering • • • • Vikten av balans i systemet För lite s4mulans För mycket s4mulans Sensorisk isolering (experiment) Medvetet och omedvetet • Vi bestämmer vad vi vill inrikta oss på – väljer ut. Koncentra4on. • Klarar oKast bara a( koncentrera sig på en sak i taget. Selektiv uppmärksamhet • h(p://www.youtube.com/watch? v=Ahg6qcgoay4 (basketlagen, fokus på vita laget, räkna hur många passningar de gör av bollen) koncentra4onsövning Selek4v uppmärksamhet • Vi överöses ständigt av s4muli-‐ skulle vi reagera på allt skulle 4llvaron bli kao4sk-‐ vi sållar! = selek4v uppmärksamhet. • Informa4onen bedöms och vi väljer omedvetet vårt fokus. • Endast en bråkdel av det vi upplever blir bestående minnen. • Sinnet nås av ca 1miljar info.bitar per sekund! Subliminal percep4on • Vi uppfa(ar ibland signaler utan a( vara medvetna om det. • De(a innebär a( informa4on som inte registreras i vårt medvetna går in i det omedvetna. • Ex. minspel, produkter i reklam • h(p://www.youtube.com/watch? v=9mh6TNBwrw&feature=related Social percep4on • Hur vi uppfa(ar andra människor och deras beteende • Vi anser a( en människa har en viss egenskap. Då tror vi dessutom a( han/hon har fler liknande egenskaper. Tex. Någon är a(rak4v, trevlig som person eller intelligent. • Användningas område: reklampsykologi-‐ bygger 4ll stor del på hur vi uppfa(ar signaler u4från. • Vi tolkar i hög grad ny info.( även gammal) u4från förväntninngar, känslor och behov vi strävar eKer helhet, struktur och form Lek4on gestaltlagar Gestaltlagar Vi organiserar snabbt enskilda delar 4ll helheter Helheten är mer än summan av delar • Figur/grunduppdelning – uppfa(ar termer i figur och grund • Slutenhetslagen – den goda formens princip • Likhetslagen – liknande saker uppfa(as som a( de hör ihop • Närhetslagen –sinnes intryck nära varandra uppfa(ar vi som en grupp • Lagen om sammanhang-‐ enkelhetsprincipen • Helhetslagen-‐ muller-‐Lyers-‐ illusion Figur och grundlagen Rubins vas Enkelhetsprincipen lagen om sammanhang Fyra grupperingsprinciper Närhets-‐ lagen Likhets-‐ lagen Slutenhets-‐ lagen Den goda kurvans lag Igenkänning: matchning mellan perceptuell ”input” och lagrade begrepp, s.k. prototyper Illusioner: generellt förekommande felak4ga varseblivningar Müller-‐Lyers illusion Ames rum Perceptuell konstans: en benägenhet a( uppleva egenskaper hos föremål som oförändrade trots a( s4muleringen vid sinnesorganen varierar Två typer av perceptuell konstans: storleks-‐ och formkonstans Formkonstans Storlekskonstans 2 typer av perceptuella processer • Bo(om -‐up =integrering av delar i e( s4mulis mönster oberoende av kontext • Top -‐down= påverkan av kontext Minnet • Kogni4va scheman