Transcript Nummer 51 Mars 2014

En tidning för
Bondersbyn, Marieberg,
St. Lappträsk, Kamlunge
och Börjelsbyn med
omnejd
Nummer 51
Mars 2014
Fjortonde årgången
Utgivare:
Bondersbyns
Hembygdsförening
Innehåll
Nytt från BHF
Smått och gott
Krönikan
Limericktävlingen
Smulan 168 år!
Nytt från Börjelsbyn
Föreningen utan ordf!!
Långa hyveln
Ramsor på bondska
Bondskrutan
Min hemby
Matjuntan i Kamlunge
Vinterkryss 51
Kalendrar
Killingar på gång!
Lappträsknappet
Krysslösning 50
Omslagsbild:
Ellen Åhlund, ung renskötare
Foto: Sofia Åhlund
2
3
3
4
4
5
6
7
7
7
8
10
11
12
12
12
12
Vad håller getterna på med?
Ja, de ser till att bli fler!
Eller också slåss de om senaste numret av Bondersbyarn!
Bondersbyns Hembygdsförening
Styrelse:
Ledamot Ledamot Kassör
Ledamot
Ledamot
Suppleant
Suppleant
Ingrid Ragnarsdotter
Anna Enström
Ruben Gustafsson
Tommy Nilsson
Annika Gustafsson
Ingela Svanberg
Gustaf Häggström
Uthyrning av Bondersbygården:
Annika Gustafsson
27092
Bondersbyarns redaktion:
Huvudredaktör:
Lars-Erik Holmberg
27010
[email protected]
Redaktörer:
Olle Björkman
27005
[email protected]
Karl-Gunnar Hansson
27024
[email protected]
27046
Ingrid Ragnarsdotter
[email protected]
27092
Annika Gustafsson Yvonne Enström
27137
[email protected]
Kontaktpersoner:
Kjell Rönnbäck, Kamlunge
54031
[email protected]
P-A Andersson, Börjelsbyn 0705592872
[email protected]
Ann-Mari Andersson,
63030
St.Lappträsk [email protected]
Bondersbyns hemsida:
www. bondersbyn.se
Redaktör:Tommy Rönnberg
27045
[email protected]
Adresser till tidningen:
c/o Lars-Erik Holmberg 073-0934718
Forshaga 97, 95292 Kalix
[email protected]
Medlemsavgifter 2014
Bondersbyarn ingår i medlemsavgiften.
Enskild medlem
bybo
100 kr
boende utanför byn
225 kr
Familj
bybor
150 kr
boende utanför byn
275 kr
Högre kostnad för boende utanför byn
beror på att tidningen skickas per post.
Plusgiro:
654154-4
Tidningen utkommer fyra gånger i år:
Febr,/Mars, April/Maj, Aug./September
och December.
Material till Bondersbyarn
Redaktionen tar gärna emot material
från läsekretsen.
Grafisk form: Lars-Erik Holmberg
Tryck: GJ Offset, Kalix
Upplaga 300 ex.
2
Bondersbyarn
Nytt från BHF
”Knut Pajen” tradition 13/1
Som många vet har vi varje år den 13
januari samlats och ätit pajer med olika
innehåll. Ett slags knytkalas, eftersom alla
är välkomna med sin egen specialitet.
I år var det övervägande förrättspajer.
Köttfärs, lax, kyckling och grönsaker förekommer rikligt i bakverken.
Vi avrundade med god blåbärspaj som
Mariann bakat. En härlig kopp kaffe blev
pricken över i;et. Så var den ”Glada Julen
Slut”.
Köksbygget
Det nya köket som inrättats på bottenvåningen i Bondersbygården har börjat ta
form. Väggen i foajén har färdigställts av
Ronny Zakrisson. Han har även satt in en
dörr mot övervåningen.
Vitvaror är beställda och är snart installerade. Vi hoppas allt ska fungera till vårsupen så herrarna inte behöver springa i
trappen vid serveringen.
Knutpajer i långa rader
Café`kväll med Karl-Artur 25/1
Ett allsångscafé i januari lockade endast
ett tjugotal medverkande. Det var KarlArtur Emmoth från Nyborg som sjöng och
spelade gitarr.
Vi fick även önska vad vi ville ur ett välfyllt allsångshäfte. Mariann och Annica
hade dukat upp ett välsmakande fikabord.
Berättar Café 2/3
Bondersbygårdens intressantaste evenemang var när Lars-Erik berättade från sina
motorcykelresor genom Europa. Det var
så fängslande att vi trodde nästan vi var
med på en bussresa.
Tänker inte berätta något för er som inte
var med. Konstaterar att ni missade en hel
del information om bl.a. kultur och historia av en mycket kompetent berättare.
En rast med gott fika avbröt. Så fortsatte
bildvisningen och två timmar flöt snabbt
förbi. Vi hade alla rest genom länder,
längs bergskedjor i dalgångar stora och
små städer o.s.v. utan att vi behövt packa
resväskan.
Det gör vi gärna om Lars-Erik.
Text o Foto: Annica Gustafsson
Fettisdag i Bonderbyn
Fettisdags firande med bruna bönor och
fläsk. Och semla med eller utan mjölk. Så
såg menyn ut för dagen. Den är återkommande och efterlängtad, och som vanligt
drog det fullt hus, så bönor och semlor
knappt räcker till. Att varje år gissa hur
många hungriga fettisdags besökare som
kan tänkas komma är en utmaning som
heter duga för de ambitiösa damerna i köket. Men som tidigare år så blev alla mätta
och glada. Det var ett 50-talet matgäster
som utspisades och stämningen var god.
Tack för en god middag!
Text o Foto: Yvonne Enström
Resan till Ararat ....
Ovan: Mera bönor och FLÄSK!!!
Nedan: Semmelbord ...
Smått o gott
Damen med resväskan ...
Trots allt händer spännande saker. Enligt
vanligtvis välunderrättade källor iakttogs
en ensam, vilsen men galant dam på Morjärvsvägen i januari. Därtill dragandes på
en resväska med Kalix som mål. Hon lär
ha frågat efter ”bussen” och sedan stävat
vidare mot Börjelsbyn. Men strax i höjd
med Långforsen uppenbarade sig en räddare i nöden, som tog ut sin taxi för en
gratiskörning!(?) Vad hände sedan???
Dom ringde från Billerud ...
Under vintern har Herbert Häggström
setts köra fram stora virkestravar till vägen. Vi grannar blev ett tag oroliga över
att familjen Häggströms privatekonomi
havererat och var beredda att ingripa.
På en direkt fråga kring omständigheterna bakom avverkningen, blev svaret
överraskande.
- Dom ringde från Billerud och berättade
att det var virkesbrist på fabriken. Så jag
fick slita mig från knivslöjden för att få
fram lite virke åt dom!Herbert Häggström räddar Billerud!
Protester från Bondeborg!!
I den pågående limericktävlingen skaldas
det om en motorcykelman som sägs bo i
Bondeborg. Det har upprört infödda Bondeborgare att skalden inte kan skilja på
Bondeborg och Potasvirja! Till skaldens
försvar kan dock sägas att det inte går
att rimma på Potasvirja, men däremot på
Bondeborg.
Falskt tjuvlarm!!
Först iakttogs en okänd man pulsande i
snön mot en sommarstuga på Potasvirja.
Kort därefter sågs en minibuss stå mitt på
vägen vid Forslundsbäcken. När de ombads att flytta på sig, tycktes de bryta på
något okänt språk.
Nu gick ”rikslarm” till polisen Nagander
vars sommarstuga förövarna hade visat
intresse för. En polisbil hastade till Potasvirja och påbörjade jakten på ”bovarna”!
Under tiden låste vi alla dörrar och gjorde
”mantelrörelse”. Naturligtvis var vi också
klara över bovarnas identiteter och uppsåt.
Det visade sig dock vara ett arbetslag
som röjde kraftledningar på uppdrag av
Vattenfall!! Tablå!! Men det KUNDE ha
varit bovar!!
Kampen mot blöta tidningar ...
Kjell Rönnbäck i Kamlunge för en bister
kamp för att behålla sin dagstidning torr.
Så här lyder hans berättelse:
- Vi har en så kallad tidningsholk till
våra dagstidningar. En dag under julhelgen så blev jag less på att våra tidningar
var blöta. Denna vinter har ju ej varit
så torr, så jag tillverkade en hängande
lucka, och tänkte nu får vi en torr tidning
i fortsättningen.
MEN, döm om min förvåning. Tidningsbudet fick ej in tidningen, utan lade den
antingen på taket eller på marken mellan
holken och postlådan, men inte i holken!
Jag hade tålamod, men tänkte på att
våran hund lärde sej att gå genom en
dörrlucka på en vecka.
Men fortfarande efter 2 månader så
hade tidningsbuden ej lärt sej att få in
tidningen i holken. Då kom vi överens
med tidningstjänst att ta bort luckan, så
skulle dom montera dit en plastbit istället. Det skulle vara lättare att trycka in
tidningen genom plasten än att öppna
luckan. Så nu har vi bara en halv tidning
som är blöt!!!
Kjell har lovat återkomma med den spännande berättelsen om kampem för en HEL
TORR TIDNING!
Uttern äter vinterlax
Kjell berättar också att han under en
sparktur på älven hittat en halv lax. Ursprungligen torde den ha vägt ca 10 kilo,
men nu fått släppa till livet och halva vikten till en utter.
Varje vinter ser man utterspår längs älven
och tydliga tecken på att den stannar vid
de öppna forsarna för att fiska. I år torde
förhållandena varit särskilt gynnsamma
för uttern. Långa forssträckor är öppna
och sannolikt många övervintrande laxar
i älven.
Vi får bara hoppas att uttern läst livsmedelsverkets varningar angående konsumtion av den ”dioxinsmittade” vildlaxen!
Är medlemsavgiften betungande??
Redaktionen har nåtts av kassörens
jämmer! Han noterar att i skrivande
stund har endast 114 st medlemmar
betalt medlemsavgiften till Bondersby
Hembygdsförening!!
Gack nu omedelbart och betala medlemsavgiften, ty den finansierarar utgivningen av Bondersbyarn!!!
Krönikan
Karl-Gunnar
Häggström är
också vår nya
korsordskonstruktör. Och
han vill ha mer
kontakt med
er som löser
hans korsord!
Mitt nya liv som korsordskonstruktör
Huvudredaktören för Bondersbyarn sökte
en ny korsordskonstruktör. Trotjänaren
Annica ville hoppa av för att kanske klättra vidare i karriärstegen. Jag hade först
som pensionär börjat lösa korsord så min
erfarenhet inom området var inte speciellt
stor.
Jag skrev dock mitt CV och ansökte om
tjänsten och uttogs för provtjänstgöring.
Tyvärr gick min fru Karin omedelbart och
köpte både armband och halsband i vitt
guld innan jag hann meddela henne det
smärtsamma att, tyvärr, arbetet görs helt
ideellt utan någon som helst ekonomisk
kompensation.
Jag hade villkorat att jag måste hitta bra
och gratis hjälpmedel på datorn. Med tanke på den stora "industri", som vuxit fram
för att skapa otaliga korsord för veckotidningar, korsordstidningar, m.fl. antog jag
att det måste finnas tillgång till bra hjälpmedel. Det är säkert något 100-tal personer i Sverige, som har sitt levebröd som
korsordskonstruktörer.
Efter lite sökande på internet hittade jag
ett system, som var gratis och som uppfyllde grundkraven. Man börjar med att
ange antalet rader och kolumner och får
direkt rutorna uppritade på skärmen. Sedan följer det stora manuella arbetet med
att bilda ord och fläta ihop dem vågrätt
respektive lodrätt. Ledtexten skrivs framför varje ord och pilar läggs in vid behov.
Med datorns hjälp raderar man och
ändrar snabbt. Man arbetar mycket med
synonymer och söker stöd i ordlistor,
synonymlexikon och uppslagsverk, typ
Wikipedia, och sökprogram typ Google
inte att förglömma. I grunden används
samma verktyg, som en korsordslösare
har nytta av. Genom att välja mer eller
mindre ”kluriga” ledord styrs korsordets
svårighetsgrad.
Kära korsordslösare! Eftersom inga lösningar skickas in får jag inte heller någon
feedback och vet därför inte om korsorden upplevs som svåra eller lätta.
Ett alltför lätt korsord är tråkigt och ger
inte den hjärngymnastik, som anses så
nyttig, speciellt för äldre personer. Inte
heller upplevs den positiva aha-känslan,
som man får, då en lite klurig uppgift faller på plats.
Snälla skriv ett litet mail och berätta vad
ni tycker. Vill ni ha svårare korsord?
Karl Gunnar
E-mail: [email protected]
Bondersbyarn
3
Resultat: Limericktävlingen
Bondersbyarns limericktävling är nu avgjord! Limerick nummer 1 segrade överlägset med 53% av alla
avlagda röster. Vi gratulerar skalden Karl-Gunnar Häggström till vinsten med en träffande och osande(!)
aktuell limerick. Redaktionen avvaktar med prisutdelningen tills getosttillverkningen kommit igång!
Totalt har 19 röster nått redaktionen, vilket innebär att mellan 10% av föreningens
medlemmar röstat, borträknat limerickförfattarna.
Här presenterar vi igen de limerickar som
samlat röster, vilket ingalunda innebär att
de andra är dåliga.
Om det är någon som inspirerats av denna
Nr:1 (segrare)
Det kom några getter till Bonders,
men få husrum i byn blev en pärs.
”För tänk om nån sket,
då luktar det get”,
sa värden – ”nä, dra ni åt fanders”!
Nr:9 (andra pris)
Jag vet varför siken tryter i Bondersbyn
så nu kan ni höja era ögonbryn.
Jag tar den i Höga Kusten
så ni kan glömma lusten
att ha sik på julmenyn.
Nr: 5 (delat tredje pris)
En gammal man i Lappträsk
köpte en bubblande läsk
Han blev lika glad
som man blir av choklad
För flaskan var laddad med mäsk
Nr: 6 (delat tredje pris)
En resgalen man från Bondeborg
packade noga sin picknickkorg
Körde genom länder på sin hoj
Hade visst väldigt skoj
Blev ökänd på många torg
Nr: 3 (femte pris)
Notfiskelaget i Bondeborg
sålde sin sik uppå Kalix torg.
En kund sa - "VET HUT,
det är något lurt,
för jag fick ju en mört i min korg”.
tävling att skriva limerick, så är ni mycket
välkomna att skicka in dem. Vi lovar att
publicera alla limerickar som kommer in
till redaktionen.
Skriv gärna på aktuella teman, d.v.s. händelser i byn.
Lars-Erik Holmberg
Prislista
1 pris Limerick nr 1
K-G Häggström
2 pris Limerick nr 9
Allan Häggström
3 pris Limerick nr 5
Annica Gustafsson
3 pris Limerick nr 6
Annica Gustafsson
5 pris Limerick nr 3
K-G Häggström
6 pris Limerick nr 4
Annica Gustafsson
10 röster
3 röster
2 röster
2 röster
1 röst
1 röst
Nr: 4 (sjätte pris)
En vacker dam från Bondersbyn
med rosor och fräknar i hyn
Mötte en dag en astronaut
han bjöd na´på läcker mat
Sen försvann båda högt upp i skyn
Smulan, 168 år(23+)och äldst i byn
När man bedömer den ”verkliga” åldern på en hund räknas det första levnadsåret som 14 år och därefter 7
hundår per levnadsår. Om man skulle tillämpa den beräkningen på katten Smulan, så har hon uppnått den
aktningsvärda åldern av 168 år!
Det är ett tag sen vi skrev om Bondersbyns långlivade husdjur. Flera av dem har
lämnat sina jaktrevir och sällskapsplikter.
Men Smulan den lilla kattdamen hos MajBritt och Rolf Lindgren kämpar på ännu.
Visserligen har hon det lungt och skönt i
eget hus, men socialt umgänge är det sparsamt med.
Gårdshunden Klas en virrig Jack Russell
är inte att leka med. Han vill gärna springa
en träningsrunda bakom Smulan. Det blir
alldeles för slitsamt.
Alla jämnåriga är borta för länge sen, och
att lämna reviret är otänkbart. Det hade
varit trevligt att orka ta en promenad till
Nilssons vid Bäcken där Sigge 7 år bor,
eller till “Nils-Fredriks” hos Simon där
Randi 11 år huserar.
Men, men det är bara drömmar numera.
Ibland traskar det någon räv över tomten.
Då gäller det att inte synas.
- Tror den att jag är godare än läckra sor-
4
Bondersbyarn
kar och råttor vi båda behöver, då är det
ingen listig räv”..... tänker Smulan.
Det kanske kan bli aktuellt med trygghetsboende för sällskapsdjur när vilda
släktingar blir närgångna.
Tänk att djur och människor kan ha så
liknande problem. Hoppas att byns alla
sällskapsdjur får en skön vinter utan krämpor. Vi drömmer väl inte om en ny vår?
Text: Annica Gustafsson
Foto: Britt Lindgren
Börjelsbyn
Nyinflyttad
Efter många år i Skellefteå, och senast i
Piteå, där hon jobbat på försöksgården i
Öjebyn, bestämde Elisabeth Öberg sig.
Hösten -13 blev det Börjelsbyn som blev
den nya adressen.
Hon kommer även här att hålla på med
trädgårdsarbete. Vintertid blir det till att
hålla kurser och konsultarbete till odlarföreningen Norrbottensbär.
Sommartid så blir det grönsaksodling,
första tiden är det broccoli som ska odlas,
det är en bra grönsak för jorden efter att
det varit annan produktion på den.
Sen på något år kommer tunnelodling
av hallon och även svarta vinbär finns det
planer på. Försäljning både privat och till
butik kommer det att bli.
Skridsko på vägen
Efter den aktiva tiden för 40 år sedan kunde inte Leif Andersson hålla sig längre.
Byavägen genom Börjelsbyn var efter
den sista tidens töväder, en utmärkt skridskobana.
Men funderingarna på en comeback på
elitnivå, lägger han åt sidan.
Det får räcka med funktionärsskapet i
Kalix bandy.
Text o foto: P.-A.. Andersson
Text o foto: P.-A. Andersson
Elisabeth Öberg
Spänger på
Krokträskrundan
Nu ska vi börja med virket till spängerna
som ska läggas ut på krokträskrundan.
Undertecknad hämtade virket på Rolfs
såg, där Ture Bergenstråle lastade på virket med trucken.
Spängerna blir ca 70 cm breda, och dom
kommer att läggas ut där det är som blötast efter stigen. Det är skogsstyrelsen
som kommer att bygga dom.
Text P-A Andersson
Foto Lena Andersson.
Bondersbyarn
5
Hembygdsföreningen utan ordförande!!
Med van hand svingade Tommy Nilsson klubban när Bondersbyns Hembygdsförening genomförde sitt årsmöte den 23 februari. Tyvärr lockade TV-tablån mer än årsmötet, vilket gjorde det tunnsått i bänkraderna.
Eller ett tecken på en begynnande kris i föreningen?
Årets verksamhet har gett ett plusresultat
av 16 000 kronor, att läggas till föreningens kassa som numera uppgår till över
240 000 kronor. Och tur är väl det, eftersom Bondersbygården står inför en stor
omvandling där köket skall byggas om
och flyttas till nedre våningen. I samband
med detta skall även en ytterligare värmepump införskaffas. Hela projektet avser
att sänka föreningens stora kostnader för
den grundläggande driften av hembygdsgården. Idag kostar bara uppvärmningen
56 000 kronor och tillsammans med försäkringar och övr. uppgår driftskostnaderna 70 000 kr/år.
Årsavgiften oförändrad
Årsmötet beslutade att låta årsavgiften
för 2015 förbli oförändrad, liksom avgifterna för hyra av Bondersbygården. Efter
påbörjad ombyggnad skall uthyrningspriserna ses över och presenteras nästa årsmöte. Arvodet på 500 kr vardera till ordf.,
kassör, sekr. och tidningens redaktör blir
också oförändrat kommande år
Ovan: En bekymrad valberedning ( Gustaf Häggström) utan förslag till ordförande
Nedan: Olle Björkman, Lars Häggström, Gunilla Häggström (skymd) och Gunilla
Björkman i andaktsfull studie av verksamhetsberättelsen
Föreningen utan ordförande!
Valberedningen hade misslyckats med att
få fram en kandidat till ordförandeposten
efter avgående Linda Roos. Mötet valde
dock en fulltalig styrelse, med årsmötets
uppdrag att inom den utse en ordförande
för föreningen. Tills vidare får en ledamot
tillsammans med kassören teckna föreningen.
Styrelseval m.m.
Ruben Gustafsson och Anna Enström valdes på två år och Ingrid Ragnarsdotter på
ett år. Tommy Nilsson och Annica Gustafsson ingår sedan tidigare i styrelsen.
Ruben kvarstår som kassör och nu krävs
att styrelsen snarast utser ordförande och
sekreterare så att verksamheten får den
stabilitet som krävs. Bland övriga val
kan nämnas att Yvonne Enström kvarstår
som marknadsansvarig och till aktivitetskommitteé valdes: Elisabeth Engdal,
Sofia Åhlund, Gustaf Häggström och Ingela Svanberg. Den förstnämnde som sammankallande.
Diskussion om Bredband m.m.
I slutet av årsmötet diskuterades en hel
del kring bredband, byaplaner, flyttning
av sopstationen, intensifierad försäljning
av hembygdsboken och hur nyinflyttade
bybor skall engageras i föreningen. Mötet
beslutade att ytterligare information skall
inhämtas från kommunen om bredband.
Övriga frågor hänsköts till den nya styrelsen för beslut och/eller rapport vid nästa
årsmöte.
Text o foto: Lars-Erik Holmberg
6
Bondersbyarn
Nedan: De framtida styrelseledamöterna Elsa och Tindra skapade noggranna mötesanteckningar
Är gåtan om den
”Långa hyveln” från
Liden löst?
I Bondersbyarn nr 37 sept. 2010 skrev jag
om långhyveln ”175 cm lång, 10 cm bred
och saknar handtag”. Årtalet 1817, initialer HPS och bomärke är inristade och inbränt.
Det har ju nu gått några år och så för
några veckor sen fick jag meil från från en
man som höll på med släktforskning och
som ”råkat bläddra i Byarn nr 37”.
Han såg långhyveln med initialer, bomärke och årtal inristade och han konstaterade att det var hans farfars-farfars- fars
initialer. Han hette Henrik Persson, var
från Granån och han var en period nybyggare i Björkvattnet. Där tog sig barnen efternamnet Björkman.
Henrik P flyttade till Norge 1828, han
flyttade ”hem” 1833 och till Norge igen
1834. Några av barnen flyttade tillbaka till
Sverige på 1840-talet.
Hur hyveln kom ”ipi Liden” kan vi ju
bara gissa oss till och man kan ju börja
med att gissa att han var Bondersbybo
nån tid innan han for till Norge.
Text: Olle Björkman
Håhåjaja som fastra sa
Sio bå,n o äingen far, åttonde märra å
nionde je….
Många av oss minns säkert den här ramsan, kvinnan som suckar över sin bittra
lott. Sju barn och utan far. Ramsan förekommer i olika varianter över svenskt
språkområde, som ofta med ett tillägg, där
hon beklagar sig över sin nuvarande oduglige karl (som i en del varianter ger henne
ett åttonde barn på väg). Finns något sådant tillägg i Kalixmålet?
Det är beundransvärt vad man drar sig
till minnes på gamla dar! Just nu minns
jag barnramsor – eller rättare sagt: delar
av dem. Jag tänker på några rader:
…nytjärad båt,
tuppen sket och du åt
Mer minns jag inte. Den minnesgoda läsekretsen minns säkert mer. Ring eller skriv
till redaktionskommitten och fyll i det
som saknas!
I Kalixordboken, finns en del roliga ramsor, många av dem bokstavligt talat utan
rim och reson. Men dom berättar mycket
om barnets ordfantasi och skaparglädje.
Det finns ingen egentlig innebörd utan är
mest barnets pladdrande ordglädje som
går fram. T. ex. den här:
Utten drutten målla, handålla, videla,
vadela, gandela, mandela, sebedessa,
röysa, röysa, båys, bårt.
Vad jag förstår betyder det här ingenting
alls utan är bara ljud som barnet leker
med. (Källa: Kalixordboken)
Det finns också räkneramsor. Kanske var
den här en ”pedagogisk” hjälpmedel att
lära sig räkna till tjugo (Kalixordboken)
Ett o to
Beribo:
Trei å föyr
Slå i löyr
Fem å sex
Gja till vegs
Sio å ått
Gja äät i pått
Ni å ti
Sta å kni
Elav å tolv
Slå näsan i gålv
Trettan å fjåortan Nåpp ihåp låortan
Femtan å sextan Tjyr ihåp hästan
Söyttan å aritan Slå ihåp tallrikan
Nittan å tjio
Häng op in smörtio
Vi hade ju också ramsor som bestämde
vem som skulle vara ”ute” i diverse lekar,
t. ex:
Äppel, päppel, pirum parum
Kråkan satt på tallekvist.
Hon sa ett, hon sa tu,
Ute ska du vara nu.
Sånt här är också kulturhistoria. Det återges sällan i böcker men finns kvar i människors minne. Men hur länge till? Vi ska
vara rädda om dem, de berättar så mycket
om hur livet var förr.
Finns såna här barnramsor nu? Jo, säkert,
barn är alltid barn och är alltid påhittiga.
Berätta för mej, gamla perukstock, ni som
är unga och medelålders! Och rätta mej
om jag minns fel!
Text: Gunnar Pettersson
Bondskrutan
Vi startar på försök en spalt som vi
kallar för ”Bondskrutan”.
Här kommer Lena Bäckström
från Stora Lappträsk att i varje
nummer presentera en del bondska ord och uttryck.
Hit är också läsarna välkomna att
skicka in egna bidrag. Allt ifrån
enstaka ord till hela historier. Och
naturligtvis på klingande Kalixmål!
Andran – skidor
I yri – ett skidspår
Yrja – skidspåret
Kjappränn – skidtävling
Åt fåra å nöyest – att åka ospårat
(skidor eller släde)
E ha byrt å jåka – det har börjat frysa
tunn is nära stranden
Skreill – åka skridskor
Möyssen – mössor
__________
He bLås djäLmat – det blåser kallt
He grein eeill - det blåser kallt (sägs
aldrig om kalla vindar sommartid)
He bLåås tjånat – det blåser kallt
Moka snyn – skotta snö
NåoLa jär kål woran a än bLåås…
nordanvinden är kall varifrån den än
blåser…
L uttalas med ett tjockt l
He ha byrt å jåka
Intresseanmälan till Bredband i Bondersbyn med omnejd.
Till Er som är intresserade av att
koppla in bredband hemma, men
som inte har gjort någon intresseanmälan ännu.
Ni kan gärna maila erat intresse till
[email protected] Det är bra att
veta vilka som är intresserade om/
när information kommer ifrån kommunen.
Observera att det gäller en intresseanmälan. Ingen bindande anmälan.
Bondersbyns Hembygdsförening/
Yvonne Enström
Bondersbyarn
7
Min hemby, Del 1
År 2005 skrev Karl-Gunnar Häggström boken: Att bli till, i en liten by i Norrbotten. Där beskriver KarlGunnar sitt ursprung och hur det var att växa upp under 1940-talet och de följande 25 åren. Han har
ursprungligen tillägnat boken sina barnbarn, men är läsvärd för alla och envar. I samarbete med KarlGunnar kommer Bondersbyarn i några nummer att presentera ett sammandrag av boken med illustrationer
ur tidningens fotoarkiv.
Mitt barndomshem ligger i Bondersbyn,
en by vid Kalix älv i Norrbotten. Byn tillhör numer Kalix kommun efter att före
kommunsammanslagningen 1967 ha tillhört Töre kommun.
Byn finns omnämnd i skrift som boplats
under 1500-talet och man har faktiskt på
höjder vid Varpudden funnit lämningar efter 6000 år gamla stenåldersboplatser.
Runt 1950 levde i byn nära 500 personer.
Då fanns där tre affärer, skola, tre bönhus
och en poststation samt även ett mindre
bibliotek.
Sedan 1950-talet har byn tillhört en utflyttningsbygd och har idag en befolkningsmängd på max 200 personer. Skolhuset är numera byns bygdegård. Affärerna,
poststationen och biblioteket är nedlagda
sen många år.
Bondersbyn ligger efter landsväg 744
mellan Kalix och Morjärv. Vägen går
genom byn på östra sidan om älven. Det
finns rester efter vad vi kallade ”Gamla
landsvägen”, som gick längre österut, och
som byggdes för att vara en bra framkomlig genomfartsväg från Kalix upp till Morjärv och Överkalix. Omkring 1921 fick
den i stort nuvarande sträckning.
Man kunde dessutom se spår efter en
ännu äldre väg. Den vägen var nog mest
som en stig vilken det skrevs om: ”den går
genom djupa raviner och är slipprig efter
minsta regnväder”. Den var i stort behov
av förbättring och på 1850-talet skall stigen ha byggts om till en kärrväg.
Karl-Gunnars hemgård Sågen (nr 58 i Bondersbyns Hembygdsbok)
Det hette den därför att det funnits en såg kom det strider längs Kalix älvdal, längs
där i början av 1800-talet och fram till ca kusten och i Kalix. Ryssarna hade satt in
1860. Andra gårdsnamn var exempelvis stora styrkor i Norr- och Västerbotten. I
Frami-gården eller Ini-gården, där namnet Kalix finns ett minnesmärke, som kallas
syftar på en lägesbeskrivning, kanske i re- ”Ryssgraven”, en massgrav för stupade,
lation till älven eller till någon annan gård. såväl svenskar som ryssar.
Vanligt var även att en gård fick namn efVid fredsförhandlingen med Ryssland
ter den, som bodde där, såsom Algots och år 1809 avstyckades nuvarande Finland,
Lindbäcks. Ibland användes förnamnet som under 600 år hade tillhört Sverige.
och ibland efternamnet. Andra namn var Ryssland hade rest krav på att nya gränexempelvis Dalen och Tallbacken, som sen skulle gå längs Kalixälven, mitt gebildats av geografiska betingelser.
nom Bondersbyn. Sverige hade inget bra
Personer, som bodde på en viss gård, förhandlingsläge ty kriget mot Ryssland
Gårdsnamn.kallades ofta med gårdsnamnet som för- var en katastrof för svenskarna. FredsMan hade gårdsnamn på dom flesta går- led, som Dal-Verner och Tallback-Si- förhandlingarna drog ut på tiden och då
darna i byn. Min hemgård hette ”Sågen”. mon. Exempelvis kom Olle Björkman att ingrep den ryske tsaren Alexander I. För
kallas för Björkmans-Olle.
att snabbt avsluta det hela tog han en rödAndra sätt att ge namn på kunde vara penna och på en karta ritade han gränsen
Den gamla geometriska kartan från
något, som man utmärkt sig för, exempel- längs Torne älv, och så blev det.
1647 över Bondersbyn
vis Svenarn, som fick sitt
Lite förvånande tycktes det för att vid
namn efter att han varit diskussionerna innan hade den gränsmed om ett något udda dragningen aldrig framförts som ett alterkvinnoäventyr. Han var nativ. Därför uppstår lätt misstanken att
tillsammans med en flicka mängden intagen rysk vodka kanske var
och i mörkret ville han så stor, att han inte såg skillnaden mellan
med levande ljus utforska Kalix och Torne älv på kartan. Hur som
intressanta områden. Vid helst kan man tro att, om det druckits nåupphetsningen kom han got färre antal glas, kunde det ha påverkat
för nära med ljuset så att utgången av fredsavtalet. Eftersom min
håret där nere sveddes. hemgård ligger på östra sidan om KalixälDärför blev han kallad för ven skulle jag då ha varit finländare!
”Svenarn” återstoden av Jordbruksbygd och avfolkningsområsitt liv.
de.
Ett glas rysk vodka för
mycke?
U n der kriget mot Ryssland i
början på 1800-talet före-
8
Bondersbyarn
Jordbruk har under århundraden varit byns
basnäring. Många familjer hade endast ett
litet jordbruk med 2-4 kor. Alla jordbruk
av den typen är sedan många år nedlagda.
Däremot brukas i stort sett lika mycket
ett järnmanufakturverk med bl. a. en ässja
samt en räckhammare och två spikhammare. Man skulle tillverka spik, 17 ton
årligen. I en ässja eldas kol och genom att
blåsa luft in i elden får man så hög temperatur att järn blir mjukt och formbart.
Men på den tiden saknades fläktar och
elektriska motorer. Vattenkraft skulle användas för att med bälgar blåsa in luft i
ässjan och likaså för att driva de smideshammare, som skulle användas. Ägaren
hade av Kungl. Collegium fått tillstånd
att starta järnmanufakturverket men några
tjuriga byamän överklagade varvid Kungl.
Maj:t upphävde privilegiet den 20 februari
1816.
Byamännen hade nämligen i kontraktet,
som skrevs då sågverkstomten uthyrdes,
skrivit ett förbehåll i § 7 att ”icke något
järnverk finge anläggas i nejden”. Byamännen klagade också över att ”överjägmästaren gjorde anspråk på skogstrakter,
som de ansågo höra dem till, och över
att han genom uppdämningar komme att
skada fisket”.
Forts följer.
Den fyllda fyrkanten visar var den gamla ”finbladiga” sågen var belägen vid Hölandsbäcken
jord som tidigare, men av ett fåtal aktiva Det fanns även en takspånshyvel med viljordbrukare. De större jordbruken arren- ken man hyvlade takspån eller takstickor,
derar småbrukens ängsmark för symbolis- som det även kallades. Takspånen spikaka arrendeavgifter och bidrar till att hålla des på tak som skydd mot regn och snö
ett öppet landskap.
och för ett helt hustak behövdes det några
Längre tillbaks var jordbruket oerhört 100-tal, kanske något tusental. Efter några
arbetskrävande då användning av häs- år kunde ett nytt lager läggas på det gamla.
tar i arbetet var begränsat och redskapen Så många som sex lager takspån har man
var primitiva. Efterhand rationaliserades hittat på något äldre hus.
arbetet. Byns första slåttermaskin, som
Du kan läsa mer om den finbladiga sådrogs med häst, inköptes 1894, samtidigt Ett järnverk vid Hölandsbäcken planerades
gen i Bondersbyns Hembygdsbok:
som även det första handvevade tröskverÄgaren av sågen hade långt gångna plaSvunna tider vid älven
ket anskaffades.
ner på att utöka verksamheten och uppföra
Gammal vattensåg, kvarn och takspånshyvel
Den gamla sågen, som funnits vid vårt
hem, hade anlagts 1805 av en bergmästare
Quensel. Marken hyrde han av Bondersbyns byamän, som i arrende fick tillåtelse
att fritt såga 50 tolfter bräder per år. En
tolft är 12 bräder. Dessutom fick de hämta
100 tolfter bakved. Inom kort köpte överjägmästare G E Pettersson anläggningen
för en tunna guld motsvarande 16 666
Riksdaler 32 skilling banco. (En tunna
guld motsvarade 25 000 kr vid myntreformen 1873. Omräknat till dagens penningvärde skulle det kunna motsvara 2–3
milj kr ).
Det fanns ingen elektricitet. Maskinerna
drevs med vattenkraft i Hölandsbäcken eller Tvärån, som den nedre delen av bäcken Ovan: Läggning av takstickor på traditionellt sätt
även kallas. Anläggningen hette Tväråns Nedan: Det gamla kvarnhuset står kvar vid Raggdynan
såg och ca 200 stockar per dag sågades.
Det hade funnits ett antal byggnader,
kvarnhus, magasin, bagarstuga, smedja,
båthus samt boningshus med fem rum
för bokhållaren och tre mindre byggnader
med uthus för arbetarna. Under någon tid
hade det funnits upp till 15-20 familjer
skrivna på fastigheten.
Förutom såg fanns det även en kvarn,
som användes för att mala den säd, som
odlats av bönderna. Kvarnhuset flyttades
och användes som raststuga vid den cementfabrik, som under 1930-40-talen låg
intill berget Raggdynan. Stugan finns fortfarande kvar där.
Verksamheten vid sågen upphörde under
1860-talet. Modernare maskiner drivna
med ångkraft började uppföras på andra
ställen och ersatte efterhand vattensågarna.
Bondersbyarn
9
Matjuntan i Kamlunge
I Kamlunge har karlarna inspirerats av både predikanter och byns kvinnor att starta en egen variant av
den väl beprövade formen för samvaro: SYJUNTAN. Men man har bytt ut sticknålarna mot matbestick och
startar en MATJUNTA!
När jag var liten så hade kvinnorna i byn
så kallade symöten, och då hade man ett
broderi eller en sticksöm med sej på mötet. Ofta var en präst eller predikant med
på dessa träffar. Man sjöng några psalmer
och fick väl höra några bibelord också.
Dessa predikanter som kom med jämna
mellanrrum till byarna hade ju som arbete
att hålla dessa symöten och det var ju oftast på kvällen eller eftermiddagen som de
hölls. Under dagarna hade predikanten
ganska ledigt att göra det han ville.
Han klev på bussen i Töre och stannade
i Kosjärv där han hade symöte. Sedan for
han vidare nästa dag till Bjumisträsk för
ett nytt möte. Vidare nästa dag till Kamlunge osv.
Det fanns en präst som var väldigt jaktintresserad så han jagade både i Kosjärv
och Bjumisträsk där han höll möten, och
fortsatte så hela veckan. En kompis till
mig var helt övertygad att han skulle bli
präst när han blev stor. Om man var präst
så fick man ju jaga hare hela veckan!
Om vi återgår till det kvinnorna höll på
med, så blev det sedemera någonting som
man kallade syjunta. De var i grunden
samma sak som symöten, man utan präst,
så det blev lite ledigare och man kunde
kanske ta sej en rök utan dåligt samvete.
Och kanske en liten likör nån gång också.
Men nu till Gubbarna. Vi började prata
om att hålla någon matkurs för 10 - 15 år
sen. Det ordnades en kock till ledare för
detta. Han lärde oss grunderna i matlagning. T.ex.varför man ska ha smör när
man steker, och att man ska använda grädde när man gör sås. Han lärde ju förstås
oss myckte annat också som kan vara värt
att veta när man lagar mat.
När vi hade haft kursen så sade vi att nästa år, då kan vi laga mat själva. Och då var
det ju ingen kurs, utan blev MATJUNTA
för gubbar.
Det blev så att kvinnorna har sin junta
var annan tisdag och vi har dagen efter då
bygdegården fortfarande är varm.
Den här gången så lagade vi köttgryta.
Kent Johansson, Jan-Åke Rönnbäck, Sixten Karlsson, Lennart Nilsson och jag står
för köksjobbet. Vi blev 18 personer till
bords denna gång. Sen blev det kaffe och
kaka och en björnjaktfilm!
Text & foto Kjell Rönnbäck.
10
Bondersbyarn
K-G:s Vinterkryss nr 51
Bondersbyarn
11
Arrangemang i Bondersbyn 2014
Söndag
23 mars
kl 14.00 Våfflor
Bondersbygården
Onsdag 30 april
kl 18.00
Majbrasa
Bondersbygården
Lördag 3 maj
kl 18.00
Vårsupé
Bondersbygården
Fredag
6 juni
kl 13.00
Familjedag och Nationaldagsfirande
Bondersbygården
Lördag 21 juni
kl 22.00
Solmöte
Raggdynan
Söndag22 junikl 14.00MidsommargudstjänstBondersbygården
Lördag12 julikl 19.00PubkvällBondersbygården
Lördag
16 aug
Nationalälvens dag
kl 16.00Sikfest/SurströmmingBondersbygården
kl 19.30NotdragningSörudden
kl 19.00
Håvarna bjuder på halstrad sik
Enaholmen
Lördag27 septkl 19.00Musikpub/teaterBondersbygården
Lördag18 oktkl 18.00Mångkulturell aftonBondersbygården
Lördag15 novkl 18.00HöstsoppaBondersbygården
Lördag6 deckl 16.00JulfestBondersbygården
Juni - Sept
Fredagar
kl 19.00
Herrbastu
Bondersbygården
Tisdagarkl 19.00DambastuBondersbygården
JuliAlla dagarBoulebanan öppenBondersbygården
Juni - Augusti Mån-Fred
kl 10.00-15.00 Sommarcafé
Bondersbygården
Arrangemang i Börjelsbyn 2014
Lördag29 marskl 11.00 - 14.00VåfflorBönhuset
Måndag31 marskl 19.00ÅrsmöteBönhuset
Onsdag30 aprilValborgsfirande
- VårbakelseBönhuset
- KorvgrillningLertäkten
Fredag18 julikl 19.00HamburgerkvällLertäkten
Lördag16 augkl 19.00Nationalälvens DagLertäkten
Stora Lappträsknappet
Lösning kryss nr: 50
26 April Kl 11.00 - 14.00
Servering av kaffe, varmkorv och hamburgare
Information: Arne Johansson 0923-63011, 070-561 63 97
Arrangör: Vision- Stora Lappträsk
Välkomna!
Killingar på gång!!!
I pressläggningsögonblicket meddelar Kalix Ost att getterna har börjat
”leverera” killingar.
I skrivande stund har 10 getter gett
12 killingar och 2 getter har ännu ej
”killat”!
Nu väntar vi bara på osten!