Medlemstidning för Befälsföreningen Militärtolkar - 2/2010 - juni

HUGIN&MUNIN

”Get ready to serve as KTR chief” – rapport från ett fritt och vilset Kirgizistan Tolkskolan utan värnplikt

HUGIN&MUNIN 2/2010 - juni

Hugin & Munin är Befälsfören ingen Militärtolkars medlems tidning. Tidningen distribueras i tryckt format till föreningens medlemmar, men finns också på www.militartolkar.org.

Adress

Befälsföreningen Militärtolkar Box 24130, 104 51 Stockholm

Chefredaktör

Nanna Lingegård [email protected]

Grafisk redaktör

Jakob Aldén

Annonsansvarig

Alexander Edvinsson

Ansvarig utgivare

Emil Gelebo [email protected]

Tryck

Wikströms Tryckeri, Uppsala

ISSN

1654-9937

Styrelsen i MT

Emil Gelebo, ordförande Ulrik Franke, vice ordförande David Magnusson, sekreterare Gustav Niblaeus, kassör Ylva Santesson Nicolae, ansvarig för kvinnligt nätverk Nanna Lingegård, chefredaktör Hugin & Munin Markus Ekström, ansvarig för Tolkpoolen Tobias Lindström, ansvarig för mentorprogrammet Alexander Edvinsson, marknadsföringsansvarig Martin Rosén, jubileumsansvarig

Postgiro

59 895-3

Orgnr

802402-4930

Annonsbokning

[email protected]

Adressändring

[email protected]

Anmälan till nyhetslista

[email protected]

Omslag

Foto: Andreas Hedfors. Angelica Djynysjbekova med storasyster är några av de som sörjer de 86 dödsoffren när den brutale presidenten Bakijev störtades i Kirgizistan.

Redaktören har ordet

I tunnelbanan i Moskva. På ett plan på väg till Katyn. I Kirgizistans huvudstad Bisjkek. Sedan förra numret av Hugin & Munin har många tragiska händelser utspelat sig i världen, och därigenom står många utan anhöriga, utan riktning. Människorna i Moskva reagerade dock med sedvanligt stoiskt lugn, och МЧС (den ryska motsvarigheten till MSB – myndigheten för samhällsskydd och beredskap) agerade snabbt och professionellt. Polen har sedan flera år en fungerande demokratisk stat att falla tillbaka på. Kirgizistan däremot, är fortfarande i fritt fall. Andreas Hedfors, frilansjournalist med bakgrund på Tolkskolan och tidigare redaktör för MT-nytt, ger i detta nummer en levande skildring av hur spänningarna vuxit fram i landet och hur situationen ser ut idag.

I jämförelse med dessa händelser ter sig askmolnet från Eyjafjallajökull som ett basalt problem. Hugin & Munin har heller inte belagts med flygförbud utan lyckats ta sig ända till föreningens nya bevakningsområden. MT:s första vaktmän i Bagdad och Khartoum berättar om sina erfarenheter från respektive ambassad, något som kanske är extra intressant för hugade arabisktolkar som söker möjligheter att leva och bo i sitt språkområde.

Extra intressant är det också när Stefan Kindblad, skolchef på Tolkskolan, berättar om hur utbildningen skall skötas i framtiden. Många förändringar är att vänta, bland annat kommer de tolkar som utexamineras framöver att vara officerare. Kommande tolkar ska dessutom skriva på ett kontrakt för åtta år utöver sin utbildningstid på två år. De kommer givetvis inte att behöva arbeta under alla åtta åren, men kanske är det ändå lång tid att binda sig till i ungdomsåren? Sammantaget finns alltså som vanligt mycket att rapportera om utöver de sedvanliga föreningsaktiviteterna. Som nytillträdd redaktör har jag fått stort stöd i detta av min företrädare Emil Gelebo likväl som av vår grafiske redaktör Jakob Aldén, som gör ett fantastiskt arbete med att få tidningen bildskön och läsvänlig. Varmt tack till er! Själv ser jag fram emot ännu ett intressant år med tidningen. Min mål sättning är att tidningen ska spänna över alla MT:s språkområden, men även varva högt med lågt: blanda intressanta politiska och ekonomiska analyser med djupgående skildringar av människors vardag, för att ge substans åt alla siffror och tal. Dessutom vill jag, så fort föreningens ekonomi tillåter, återigen utöka tidningens omfång till tjugo sidor. Jag hoppas att alla läsare som har uppslag till artiklar, åsikter som de vill dryfta i föreningens forum, eller erfarenheter som de vill dela med sig av skickar ett mail till redaktionen på [email protected]!

Nanna Lingegård Chefredaktör

I DETTA NUMMER s 4 Nya styrelsen | s 5 Årsstämman 2010 | s 6 Tolkskolan utan värnplikt | s 9 ”Get ready to serve as KTR chief” s 12 Ambassadtjänster för arabister s 14 Arabiskans inflytande på nypersiskan | s 16 Vårföredraget

s 4 Nya styrelsen | s 5 Årsstämman 2010 | s 6 Tolkskolan utan värnplikt | s 9 ”Get ready to serve as KTR chief” s 12 Ambassadtjänster för arabister s 14 Arabiskans inflytande på nypersiskan | s 16 Vårföredraget

MT-vänner!

Förändring. Som tidigare chef redaktör för den tidning du håller i din hand har jag många gånger redigerat ledarartiklar på det temat. Och som nytillträdd ordförande kan jag konstatera att det är en trend som är svår att bryta. Den första förändringen rör av förklarliga skäl den nya förenings styrelsen som tillträdde i samband med årsstämman den 27 mars. Som ordförande är jag mycket stolt över förtroendet att få leda verksamheten, och jag är övertygad om att våra nya ledamöter kommer att lämna ett stort bidrag till föreningens aktiviteter. Jag vill samtidigt passa på att rikta ett särskilt tack till det avgående ordförandeskapet, som under två framgångsrika år har lotsat föreningen genom en ständigt föränderlig omvärld och därtill breddat dess verksamhetsutbud till hittills oöverträffad omfattning.

En annan förändring som redan har berörts i den här spalten är Försvarsmaktens beslut att inte bevilja några utbildningsmedel utöver sommarkurserna, vilket givetvis bereder en stor utmaning för den nya föreningsstyrelsen. Tack vare framsynt planeringsarbete är dock många åtgärder redan vidtagna för att öka föreningens självfinansiering, och jag kan med glädje konstatera att uppslutningen från medlemmarna har varit exceptionellt god. Årsstämman biföll styrelsens förslag på höjd medlemsavgift, och ett femtontal personer har redan anslutit sig till Guldklubben. Det sista är särskilt värmande, och bidragen kommer att räcka till att bekosta åtminstone en av höstens helgkurser. Den nya ekonomiska verklig heten i kombination med det förslag om ny tolkskoleutbildning som skolans chef Stefan Kindblad presenterar på sida sex ställer krav på fortsatt framsynthet för att MT ska finna sin roll i framtiden. Med kontraktsanställda språkutbildade specialistofficerare kanske behovet av kompetensförmedling genom MT minskar, men i gengäld kommer Försvarsmaktens behov av repetitionsutbildning med bestämdhet att bli större. Här kan MT, i samverkan med Försvars makten, säkerligen bidra med repetitionskurser i stil med dagens verksamhet, och ett första steg i den riktningen är redan taget i och med att Tolkskolan mycket glädjande beslutat att i framtiden bära instruktörskostnaderna för MT:s kurser. Detta beslut visar med all önskvärd tydlighet att det inte råder någon tvekan om att repetitionsverksamheten är värdefull för Försvarsmakten. Men om behovet från Försvars makten föreligger, vad kan MT då göra för att attrahera utbildnings medel i framtiden? På inrådan av Högkvarterets frivilligavdelning har MT och Tolkskolan under våren tagit fram en gemensam genomförandeplan som kommer att ligga till grund för föreningens äskande inför nästa år. Det är vår förhoppning att den nytta som MT genererar därigenom kommer att uppmärksammas i beslutsfattande kretsar inom Försvarsmakten. Slutligen är det också mycket glädjande att föreningens aktivitets utbud fortsätter att växa trots de ekonomiska orosmolnen. Under våren har ett nätverk instiftats för föreningens kvinnliga medlemmar, och förberedelserna för ett utökat GU-jubileum fortskrider. Därtill har söktrycket till sommarkurserna i Tylebäck varit utomordentligt högt, och till hösten startar en ny upplaga av mentorprogrammet, tätt följt av såväl kurser som föredrag. Som vanligt finns det således mycket att se fram emot, vilket bådar gott för framtiden. Trevlig sommar!

Emil Gelebo Ordförande

MT:S KALENDARIUM 12 juni v. 26–27 27 augusti September Hösten Hösten GU-jubileum Sommarkurser i Tylebäck Deadline för bidrag till Hugin & Munin 3/2010 Start för mentorprogrammet Helgkurser Höstföredrag Läs mer på www.militartolkar.org

HUGIN&MUNIN 2/2010

Nya styrelsen

ORDINARIE LEDAMÖTER

Emil Gelebo, ordförande

Tolkskoleutbildningen och ödets nycker gav Emil förmånen att nära sitt intresse för främmande kulturer genom tjänstgöring som försvarssekreterare i Moskva och EU observatör i Georgien. Numera kombinerar han ekonomistudier på Handelshögskolan i Stockholm med att förkovra sig i matematik, statsvetenskap och ryska. Ledig tid ägnas gärna åt långresor och litteratur.

Ulrik Franke, viceordförande

Ulrik gjorde sin värnplikt på Televapen 01/02. Grundutbildningen följdes av ett flertal utlandsmissioner i Kosovo samt anpassad officersutbildning. Ulrik är civilingenjör i teknisk fysik och doktorand vid KTH. Vidare är han stolt ägare till en slips från St. Petersburgs universitet och en temugg från Defense Language Institute i Monterey, Kalifornien.

David Magnusson, sekreterare

Efter en hårdsatsning på tävlingskarate lät David handskarna finna sin plats på hyllan under genomförandet av GU 05/06 på Tolkskolan. Grundutbildningen följdes av två innehållsrika och mycket utvecklande år på försvarsavdelningen vid ambassaden i Helsingfors. Numera varvas studier vid KTH med MT-engagemang, bankjobb och träning

Gustav Niblaeus, kassör

Gustav gjorde sin värnplikt vid Televapen 05/06. En tids studier på KTH följdes av ett års arbete som vaktman på generalkonsulatet i Kaliningrad. Numera bor Gustav i Stockholm och studerar på Handelshögskolan. På fritiden ägnar han sig gärna åt jakt, skytte eller någon form av träning.

Ylva Santesson Nicolae, ansvarig för kvinnligt nätverk

För att inte sticka ut från mängden valde Ylva att komplettera sin KTH-examen med en kandidat på Handelshögskolan. Övrig tid tillägnas jobbet, vännerna, baletten och givetvis arbetet med MT. 2010 kommer att fokuseras på nystartade Kvinnligt nätverk, med målsättningen att engagera fler tjejer i föreningen.

SUPPLEANTER

Nanna Lingegård, redaktör Hugin & Munin

Efter Tolkskolan var nyfikenheten på Ryssland omöjlig att motstå, och Nanna flyttade till Moskva för att under två spännande år arbeta för Ikea och Ikano. Därefter ledde ett nyväckt ekonomiintresse till Handelshögskolan. Nu ägnas fritiden åt ryskstudier, löpning och boxercize samt skötsel av de vetgiriga korparna Hugin & Munin.

Markus Ekström, ansvarig för tolkpoolen

Som nybakad statsvetare arbetar Markus med Rysslandsbevakning och försvarsanalys på Totalförsvarets forskningsinstitut. Något enstaka flygtolkuppdrag för Open Skies hinns också med. Isländsk aska grusade dock vissa av vårens flygdrömmar, så Markus kommer istället att damma av torrdräkten inför dyk-säsongen och hålla sig under vattenytan där det är lugnare.

Tobias Lindström, ansvarig för mentorprogrammet

Tobias har sedan värnplikten på TVA 99/00 bibehållit en relation med Försvarsmakten, bland annat genom utlandstjänst på EW-troppen i Kosovo. Efter en termin i S:t Petersburg, examen från Pol Mag programmet i Uppsala och ett år på FN i New York är han sedan tre år tillbaka i Försvarets tjänst på MUST:s utvecklingssektion.

Alexander Edvinsson, marknadsföringsansvarig

Alexander gjorde sin värnplikt på Tolkskolan 08/09. Han studerar just nu på KTH där han läser industriell ekonomi. Alexander är glad över möjligheten att få engagera sig i föreningen och ser fram emot ett spännande år. Vid sidan av studierna tycker han om litteratur, golf och löpning.

Martin Rosén, jubileumsansvarig

Innan en plötslig och mycket stark leda vid Ryssland infann sig 2007 var Martin möjligen att betrakta som en öst-nörd. Numera arbetar han som handläggare för Sveriges utvecklingssamarbete med Moldavien och Ukraina, springer långa rundor, lyssnar mycket på musik och funderar över vad han ska göra om/när han blir vuxen.

HUGIN&MUNIN 2/2010

Årsstämman 2010

Skribenter: Edvard Wiman, TolkS 08/09 och Nanna Lingegård, TolkS 05/06 MT:s årsstämma hölls traditions enligt på Uppsala garnison den 27 mars. Uppslutningen var god, och stämningen likaså. Mysfaktorn förhöjdes lite extra av att MT även i år uppmärksammade det globala energisparinitiativet Earth Hour, vilket innebar att middagen intogs i skenet av endast levande ljus. Talare på årets stämma var Johannes Saers, som berättade livfullt och i klarspråk om sin FN-tjänstgöring i underrättelsebefattning i Sudan. Föredraget tog bland annat upp svårigheterna med att föra fram information och fatta beslut i en mycket rigid hierarki. Vidare beskrev Saers i starka färger den extrema fattigdom och det grova våld som plågade lokalbefolkningen, samt den maktlöshet han kände inför deras omfattande svårigheter.

I samband med stämman hölls som vanligt även en repetitionskurs i ryska under ledning av lektor Johan Muskala samt en mycket uppskattad introduktionskurs i dari av lektorerna Liza Noor och Alexander Nilsson. Deltagarna på den senare, varav flertalet likväl var rysktolkar, tog sig an inlärningsuppgifterna med liv och lust. Efter viss möda satt de flesta prickar och streck på rätt HUGIN&MUNIN 2/2010 ställe, och efter en vandring genom darins grammatik kunde deltagarna bland annat konstatera att darin har SOV-ordföljd (subjekt-objekt verb), ett könsneutralt pronomen

den

istället för

han

och verbböjningssystem.

hon

samt ett förhållandevis lättbegripligt Dock återstod frågan om förekomsten av bestämd och obestämd form i dari, ett synbarligen filosofiskt spörsmål. “Det är väldigt underligt. Ibland förekommer det”, var svaret från katedern. Förbryllade av detta uttalande valde kursdeltagarna att lämna ämnet därhän och konstatera att man ibland tillåts gå på grammatisk sparlåga. Ett par som dock inte höll igen var två entusiastiska återvändare till denna kurs, som till övriga deltagares oförbehållna avundsjuka avancerade till fördjupningsundervisning av inneliggande tolkar under kursens andra dag. Vi andra fick nöja oss med att tillämpa våra nyvunna ord- och grammatikkunskaper på varandra. Efter textläsning och en genomgång av de i darin så viktiga hälsningsfraserna avrundades dagen, och kursdeltagarna lämnade Ärna fyllda med nya insikter i detta fascinerande språk. l

Jubileumsdag

Den 12 juni anordnar Befäls föreningen Militärtolkar en jubileumsdag på Uppsala garnison. De tolkar som ryckte ut för 10, 20, 30, 40 respektive 50 år sedan får då chansen att bekanta sig med Tolkskolans verksamhet idag, träffa språklärarna och, viktigast av allt, återse kamraterna från värnplikten. Det bjuds också på ett kort föredrag med ryskt tema. Som om inte detta vore nog bjuder MT på lunch. Anmälan kan göras på hemsidan eller till jubileumsansvarige, som också gärna svarar på frågor, på [email protected].

Tolkskolan utan värnplikt

Liksom hela Försvarsmakten står Tolkskolan inför en omställning då värnplikten avskaffas den första juli i år. Samtidigt finns, i takt med att fler elever examineras i dari, ett allt större behov av tolkar från Tolkskolan till tjänster i utlandsstyrkan. I denna artikel berättar Stefan Kindblad, chef för TolkS, om hur skolan har rustat inför de nya utmaningarna.

Skribent: Stefan Kindblad, skolchef Tolkskolan Sedan jag tillträdde tjänsten som chef för Tolkskolan i januari 2008 har mycket hänt både i Försvarsmakten och på Tolkskolan. Jag vill därför inleda med att beskriva de största förändringarna som skett på skolan sedan dess. Vi har utökat undervisningen med ytterligare ett språk i form av dari. Där har lektorerna Liza Noor och Alexander Nilsson gjort ett enastående arbete med framtagande av kursmaterial och utbildning av den första dari kursen. Inte mindre än nio av elva utexaminerade dari-elever tjänstgör nu i Afghanistan. Arabiskan har vi fortsatt att utbilda i och när det gäller ryskan så har det hänt en hel del. Alf Nyholm har gått i pension, – ja, han undervisar visserligen fortfarande, men officiellt har han gått i pension. Alf efterträddes som huvudlärare av Thomas Rosén, som i sin tur har lämnat skolan för slaviska institutionen på Uppsala universitet. Thomas har i sin tur efterträtts av Magnus Dahnberg, som nu också är chef för skolans språksektion. Som lärare i ryska har vi anställt Johan Muskala. Skolan har även en humint sektion (eng. human intelligence) som ansvarar för samtals- och förhörsledarutbildningen samt den militära utbildningen. Dessutom har vi bildat en internationell tolkenhet, förkortad ITE, som skall ansvara för den tolkpool som håller på att byggas upp med kontraktsanställda tolkar. Ansvarig för ITE är Ronny Stjernlöf. På skolan arbetar även Anders Rönning som ställföreträdande chef och vår trotjänare Anne Ferngren som adjutant.

”

Det har säkerligen att Försvarsmakten står inför den största förändringen sedan indelningsverket avskaffades för drygt hundra år sedan, nämligen införandet av frivillig tjänstgöring.”

Det har säkerligen inte gått många förbi att Försvarsmakten står inför den största förändringen sedan indelningsverket avskaffades för drygt hundra år sedan, nämligen införandet av frivillig tjänstgöring. Den och allmänna värnplikten kommer att vara vilande, men i praktiken kommer all tjänstgöring i Försvarsmakten att vara frivillig, så även på Tolkskolan. En annan förändring, som visserligen inte är ny, är insatsförsvaret insatsorganisation 2014. Försvarsmakten går mot en organisation som skall vara ständigt beredd till insats både i Sverige och utomlands. Den nya insatsorganisationen kommer att bestå av ett antal olika personalkategorier. Huvuddelen kommer att utgöras av anställda gruppbefäl, soldater och sjömän, så kallade GSS, samt KGSS där K står för kontraktsanställda. Utöver detta kommer det att finnas specialistofficerare, så kallade OR (eng. other ranks), med graderna från 1:e sergeant till regements- eller flottiljförvaltare. Vidare införs kategorin taktisk/operativ officer, kallad OF (eng. officer), med graderna fänrik till general. Båda officerskategorierna finns som reservofficer och aktiv officer. Tanken med GSS och KGSS är att de skall genomföra en grundläggande militär utbildning (GMU) som är tre månader och därefter en kompletterande militär utbildning (KMU). GMU är tänkt att genomföras på ett antal olika platser i Sverige, medan KMU är tänkt att genomföras vid det förband/regemente där soldaten sökt anställning. Därefter skall soldaten anställas vid förbandet och arbeta som soldat i exempelvis fyra år. Under denna tid följer soldaten med förbandet oavsett om det är i Boden eller i Afghanistan. Specialistofficeren däremot genom för en aspirantutbildning som är sex månader lång och påbörjar sedan en tre terminer lång utbildning inom sitt specialistområde. Därefter anställs officeren tillsvidare eller som reservofficer. När det gäller taktisk/operativ officer så genomför de också aspirantutbildningen och därefter en treårig utbildning HUGIN&MUNIN 2/2010

Tolkskolan utan värnplikt

vid Försvarshögskolan, varefter de anställs framtiden.

tillsvidare, eller genomgår en tvåårig utbildning för reservofficerare. Den nya insats organisationen kommer således att bestå av dessa tre huvudkategorier i Förändringen påverkar natur ligtvis även Tolkskolan. Tiden då man kunde göra lumpen på Tolkskolan och sedan tacka för sig är alltså förbi. För att möta de krav som ställs på Försvarsmakten har ett förslag på ny utbildning vid Tolkskolan presenterats och fått bifall från Försvarsmaktens ledning. Den nya utbildningen, som ersätter den gamla värnpliktsutbildningen, kommer att bli en specialistofficers utbildning syftande till anställning som reservofficer. Varför skall då Tolkskolans framtida elever bli specialist officerare i reserven? Följande argument har legat till grund för det förslag som presenterades för försvarsmaktsledningen: • Kraven på tolkarnas förmåga att verka direkt då de anländer till ett insatsområde, exempelvis Afghanistan, innebär att deras språkkunskaper måste vara ännu bättre än tidigare när tolkarna utbildades för invasionsförsvaret och förväntades utveckla sina

”

Språkofficerarna av ITE med en tjänstgöringsskyldighet om cirka 18 månader under åtta år. Det innebär att kontraktet är ganska flexibelt och möjliggör civila studier mellan tjänstgöringarna.”

Foto: Sergeant Alexander Karlsson/Combat Camera/Försvarsmakten

”

En farhåga som under framtagandet av den nya utbildningsformen är att det kommer att bli omöjligt att rekrytera till en så lång utbildning.”

förmågor under repövningar.

• Under internationella insatser behöver tolkarna även ha kompetens att fungera som stabsofficerare.

• Kravet på militär kompetens i form av stridsteknik är högre vid internationella insatser än tidigare.

• De kvalificerade uppgifter som en militärtolk/språkofficer löser och det ansvar som vilar på en tolk/ förhörsledare ligger på officersnivå.

• Tolk/förhörsledare är en typisk specialistuppgift.

• Utbildningstempot på Tolk skolan kräver att eleverna inte är arbetstidsreglerade.

• Reservofficer är den anställ ningsform som är mest flexibel både utifrån behovet, eftersom tolken endast kan verka i sin befattning i det område där hon behärskar språket, och utifrån den enskildes perspektiv.

Detta innebär att den första kullen kommer att påbörja sin aspirantutbildning i januari 2011 för att komma till Tolkskolan på hösten 2011 och ta examen som språkofficerare i december 2012. Språkofficerarna kommer att anställas av ITE med en tjänstgöringsskyldighet om cirka 18 månader under åtta år. Det innebär att kontraktet är ganska flexibelt och möjliggör civila studier mellan tjänstgöringarna. Men hur blir det med studietakten om nu specialistofficersutbild ningen är tre terminer lång? Skall framtidens militärtolkar få hela tre terminer på sig att lära sig det som tidigare lärdes in på två terminer? Svaret är självklart nej. Kursmaterialet kommer naturligtvis att utökas för att fylla även den tredje terminen. Framtidens tolkar kommer alltså inte heller att kunna slappna av. Den största skillnaden är att vi kommer att lägga till ett antal kurser som är gemensamma för alla specialistofficerare – militärt ledarskap, militärstrategi, taktik och fysiskt stridsvärde. Utöver dessa kurser kommer språkutbildningen att utökas med en tredjedel. Tolkskolan kommer även i framtiden att vara lättare att komma in på än att klara av. När det gäller språkval är planen att dariutbildningen skall starta varje år, medan utbildningen i ryska och arabiska påbörjas vartannat år, intill dess att vi får andra prioriteringar.

En farhåga som funnits med i bilden under framtagandet av HUGIN&MUNIN 2/2010

den nya utbildningsformen är att det kommer att bli omöjligt att rekrytera till en så lång utbildning. Vi har samverkat med Norges och Danmarks motsvarigheter till Tolkskolan och dragit nytta av deras erfarenheter. Norge har, precis som vi har tänkt oss, en specialis tofficersutbildning som är två år lång. De norska språkofficerarna utexamineras som 1:e sergeanter precis som våra kommer att göra. Skillnaden är att man i Norge har en tjänstgöringsskyldighet på två år i direkt anslutning till examen, varefter man aktivt får söka en ny tjänst inom det norska försvaret eller avsluta sin tjänstgöring. I Danmark utbildas en språkofficer under två år och utexamineras som fänrik. Därefter följer en tjänstgöringsskyldighet om tio månader under fyra år. Studietakten i Norge och Danmark motsvarar den i Sverige. Detsamma gäller för antagningskraven som är lika höga som i Sverige. Erfarenheten från Norge och Danmark visar att deras språkofficerare efter genomförd utbildning är mycket eftertraktade inom respektive försvarsmakt, men även på den civila marknaden.

dariutbildningen skall starta varje år, medan utbildningen i ryska och arabiska påbörjas

Utbildningen har minst lika hög status i våra grannländer som i Sverige. En annan erfarenhet är att det inte har varit några problem alls att rekrytera rätt personer till utbildningen. Både Norge och Danmark har cirka 120 sökande till 20 platser varje kursstart. Om inte svenska ungdomar skiljer sig avsevärt från sina jämnåriga kamrater i grannländerna så torde det inte föreligga några svårigheter att locka lämpliga kandidater till vår utbildning. Inte minst då Sveriges

” ”

När det gäller vartannat år.” Framtidens tolkar kommer alltså inte heller att kunna slappna av.”

befolkning är lika stor som Norges och Danmarks tillsammans.

För Tolkskolan kommer det nya systemet att innebära en del nya fördelar, då vi kommer att kunna kalla in språkofficerare för kortare eller längre tjänstgöringar då behov uppstår. Det kan vara alltifrån en dags arbete som figurant under en övning eller ett översättningsjobb som kräver några dagars arbete till tjänstgöring i Afghanistan under sex månader. Dessutom kommer det att gynna MT då det kommer att finnas möjlighet att kalla in språkofficerare för repetitionsutbildning som med fördel skulle kunna arrangeras under veckorna 26 och 27 och förläggas till en kursgård i närheten av Halmstad. Tolkskolan kommer således att fortsätta produktionen av välutbildade militärtolkar i form av språkofficerare. Dessa kommer att utgöra rekryteringsbas för MT även i framtiden. Några smärre förändringar kommer alltså att ske, men på det hela taget kommer det mesta att vara som vanligt – jag tror till och med att banden mellan Tolkskolan och MT kommer att stärkas ytterligare i framtiden. l

Guldklubben

MT har ett fantastiskt aktivitets utbud som hittills främst finans ierats av statsmedel. Som en följd av nedskärningarna i Försvarsmakten får föreningen från och med 2010 inga statsmedel alls för sin ordinarie utbildningsverksamhet. Det innebär att stödet från medlemmarna är helt avgörande för föreningens överlevnad. Många medlemmar har hört av sig och bett att få bidra ytter ligare. Åtskilliga är de personer som berättat hur Tolkskolan och kontaktnätet inom Militärtolk föreningen har hjälpt dem att hitta karriärmöjligheter som format deras livsval. De har uttryckt en önskan att få ge tillbaka för allt de har fått, vilket har uppmuntrat styrelsen att från årsskiftet 2009/2010 inrätta en Guldklubb. Medlemskap erhålls genom en donation om 100 kr/månad där samtliga intäkter oavkortat går till kurs-, föredrags-, och programverksamhet. Namnen på deltagarna publiceras också i årets sista nummer av Hugin & Munin. Den som vill ge dagens unga tolkar samma möjligheter som man själv har fått privilegiet att ta del av har här en möjlighet att göra så. Vi hoppas att så många som möjligt kommer att teckna sig för guldklubben. Anmälan görs genom att följa instruktionerna på hemsidan www.militartolkar.org.

Styrelsen, genom Emil Gelebo Ordförande HUGIN&MUNIN 2/2010

”Get ready to serve as KTR chief”

Man ska lyssna där det är tyst, sa Lagercrantz

1

. Men nu är det inte tyst om – och inuti – Kirgizistan längre. Både före och efter det folkliga upproret har Andreas Hedfors jobbat i landets statsradio. Här är hans historia, och samtidigt en ögonvittnesskildring av hur en tonårig stat försöker bli myndig...

Skribent: Andreas Hedfors, frilansjournalist, TolkS 97/98. Bild t.h, foto: Meerim Abdramanova Kirgizerna är ett vänligt folk, och armodigt. Man trängs i marsjrutkorna om morgonen, babusjkor i tunna blommiga klänningar kånkar färsk långmjölk på innergårdarna och en taxichaffis tjänar fyra gånger mer än en lärarinna. Jag kom först dit hösten 2007, lärde under sju månader känna landet och lyckades ibland sälja frilansmaterial till Sveriges Radio. Ingen redaktör var intresserad av det förfalskade parlamentsvalet i december det året, men en tbc-härva med avel av multiresistenta bakterier passade bra. Jag fotade också några hungerstrejker och tumultartade demonstrationer i huvudstaden Bisjkek. Sedan kom jag tillbaka varje halvår. För varje gång hade vanstyret tilltagit. Förra vintern var ett enda långt strömavbrott för stora delar av landet. Kleptokrater som presidentens son

Maxim

hade exporterat vattenkraften och stoppat pengarna i egen ficka. Höga, mellan- och låga myndighetsposter besattes av okvalificerade kusiner och bryllingar medan gas- och vattenledningar vittrade sönder.

Jag upplevde utvecklingen som att president

Kurmanbek (Baki- jevs)

regim alltmer lyfte på den 1 ) Lagercrantz, Olof. Författare, kritiker och publicist, chefredaktör på Dagens Nyheter 1960–75.

”

En revolutionär för att få ”myndigheter” som inte minst sysslat med förskingring och revirpissande att administrera ett land med fem miljoner invånare.”

demokratiska förlåten och visade sitt rätta ansikte. Regimen hade sedan repressionen intensifierats våren 2007 erfarit att oppositionen kunde hållas i schack. USA, Ryssland, OSSE och även EU hade inte protesterat nämnvärt, vilket regimen tog som ett de facto accepterande av vägvalet mot diktatur i stil med grannländerna.

I höstas anlände jag som vanligt mitt HUGIN&MUNIN 2/2010 i natten, mörbultad av en skumpig bilresa som tagit merparten av ett dygn. Efter några dagar i landet hade jag hunnit skriva en lång förteckning med hemska incidenter inom media, politik och samhälle. För första gången i landet började jag fundera på min egen säkerhet. Jag avstod därför från att åka till en uppenbart politisk rättegång mot miljöpartiledaren

Erkin

, men ringde istället den i stort sett ende kvarvarande oppo sitionsledaren

Omur

. Han är en morfarslik typ, påminner om Alf Svensson. Vi sågs i hans trädgård i ett enkelt villaområde i norra delarna av stan och han insisterade på att hälla upp mitt te. Bland blomstren satt också den finurlige journalisten ordförande tjänstemän

Gennadij Bolot

möjligheternas och och häst sportsförbundets (kök-buru) bullrige . Vid denna tid blev en rad utländska journalister, människo rättsarbetare bannlysta från landet. Efter intervjun tänkte jag att detsamma kunde ske med mig.

Veckan därpå skulle jag hålla en Sidakurs i genusperspektiv för reportrar på statsradion. Den gick finfint: i misärens och förlovade

failed state

är det bara att sträcka ut mikrofonen så fylls bandet av gripande människoöden. kursen ringde

Mamasadyk

En homosexuell kille berättade att hans kompis rövats bort av några som trodde han var tjej. Efter , en av de unga mellancheferna på radion, upp mig. Skulle jag vilja komma in och coacha nyhetsredaktionen lite?

10 Tre av dem som skulle spela huvudroller i den kirgisiska maktomstörtningen den 7 april 2010, om än en av dem postumt. Från vänster till höger: Gennadij Pavljuk, därefter Bolot Sjernijazov, nu inrikesminister, samt Omur Tekebajev, nu vice regeringschef och ansvarig för konstitutionsarbetet och public service-reformen.

Foto: Andreas Hedfors, den 2 oktober 2009.

Visst, en dag eller två sa jag. Strax ringde han tillbaka – han och radiochefen kanalchefen

Begimkul Asel

tyckte det vore bäst om jag helt enkelt gick in som kanalchef. Såvitt jag förstod skulle den nuvarande gå bredvid. En ganska bra lösning tyckte jag, som är allergisk mot alla seminarier där någon västerlänning förklarar hur u-länningarna borde göra. Bättre att gå in själv och visa direkt. Dessutom kändes det som en bra försäkring mot säkerhetstjänsten SNB:s eventuella angrepp.

På måndagen klev jag in genom portarna på KTR-borgen på Unga Gardesavenyn, en totalitarismens fästning och ideologisk sarkofag för det sovjetiska kulturbygget. Begimkul såg jag inte röken av, utan stod där med ansvar för ett 40-tal medarbetare och 18 timmars sändningstid på kirgiziska och ryska. Mamasadyk och Asel var lakejer åt regimen, men också modiga reformister.

Från början hade jag tänkt köra svensk journalistik och ta avsked vid första antydan till censur från Asel. Dag ett beordrade jag mina journalister att bevaka tvåårsdagen av ett journalistmord och Omurs resa till Sverige. De blev

”

Totalt efter fem rejält kritiska inslag […]. Dessa krävde heltidsdagar av research och vägande av varje ord på guldvåg. Jag fick översätta fram och tillbaka från ryska och kirgiziska och dubbelkolla med olika reportrar för att det skulle bli exakt.”

förskräckta. Oppositionsledaren också, och uttryckte sig dunkelt i intervjun. Men dagen efter berömde Asel högljutt inslagen som mönster för verksamheten. Föga anade jag att jag bara stod vid entrén till en labyrint av auktoritära intriger.

Dag två ändrade hon körschemat och satte utspel från regeringen överst. Mina journalister sköt också rygg när jag försökte tvinga dem att avstå meningslösa presskonferenser och hitta på egna ämnen. I slutet av veckan gjorde presidenten en konstitutionell statskupp och satte sin son

Maxim

som de facto tsar över landets finansiella tillgångar. Asel och Mamasadyk sköt spärreld och jag fick bara in ett kort fördömande (från Omur). Totalt efter fem veckor fick jag in två rejält kritiska inslag, ett om en OSSE-rapport om valfusket från sommaren, och ett där presidentens omstuvningar i statsledningen slogs fast som konstitutionsvidriga. Dessa krävde heltidsdagar av research och vägande av varje ord på guldvåg. Jag fick översätta fram och tillbaka från ryska och kirgisiska och dubbelkolla med olika reportrar för att det skulle bli exakt. Samtidigt gick många sändningar till det servila blaj som perverst döljer förtrycket i dylika länder.

Slutsatserna då? Som väster länning tror man lätt att det värsta med förtryckarstater är det konkreta – fängslanden, tortyr och försvinnanden. Motsvarigheten för stalinistisk radio skulle då vara censuren och propagandan. Men denna föreställning är felaktig, menar jag. Mest destruktiv är istället den politiska hjärndöd som årtionden av auktoritär dubbelmoral inympar i människorna. Detta leder också till att organisation och planering omintetgörs av bristen på initiativkraft, ansvarstagande och förmåga att delegera. Motsvarigheten på KTR är en journalistisk menlöshet, där redaktörer och reportrar saknar hungern efter att förstå samhällets kugghjul, hitta missförhållanden och redovisa dem. Långt mindre har de färdigheterna att göra det.

I början av de fem veckorna på KTR:s P1 mossen.

Edil

company?”

Кабарлар

(

Nyheter

), den 1 november, fick jag mejl från en kirgizisk exilpolitiker i Bagar skrev: “Andreas, you are popping up dictatorial regime of Bakijev and serving its propaganda! :) Just kidding!” Den 26 november skrev han istället: “Have I told you that I dream about the day when we could appoint you to be the general director of the national broadcasting HUGIN&MUNIN 2/2010

I december mördades jour-nalisten Gennadij, utkastad genom ett fönster i Almaty, bakbunden. Under de första månaderna 2010 ökade spänningen i Kirgizistan häftigt. De flerdubblade energitaxor som Världsbanken drivit igenom var ett knytnävsslag i magen på tiotusentals fattiga familjer. Plötsligt slog kazakiska och ryska medier till och började sända nyheter om övergrepp och svindlerier på högsta nivå i brödralandet. I Naryn, djupt inne i ett Sidenvägspass i Himmelska bergen, böljade demonstrationerna. Men det var när Bolot greps inför ett torgmöte i staden Talas som grytan kokade över. När tårgasen lagt sig och de solrosoljefyllda molotovcocktailarna slocknat hade demonstranterna intagit staden.

Dagen efter, den 7 april, spred sig demonstrationerna till huvudstaden, innan vare sig regimen eller den av mycket att döma kuvade och splittrade hans bror oppositionen

Janysj

hann reagera. Ordningsmakten angrep demonstranterna men övermannades och snart skakade grindarna till presidentpalatset. Regimens knektar, vissa säger legosoldater, öppnade eld in i folkmassan, prickskyttar dödade ynglingar och gubbar i jeans och skjorta. Men blodet retade bara upp djigiterna (ung: krigarna) ännu mer. De bar undan de som fallit och rusade framåt igen. Poliser lynchades. Och vips tumlade regimen, och president Kurmanbek, och några andra av tyrannens närmaste flydde. Landet försattes i den anarkistiska rädde-sig-den-som-kan och fritt fram-mentalitet (för “lojalisterna” respektive “oppositionen”) som rått sedan dess i landet.

Redan den 30 mars hade Edil skrivit igen: “get ready to serve as KTR chief.” På telefon bad han mig upphetsat följa med tillbaka till Kirgizistan. Nu har jag varit i landet i en månad. Stämningen är frisk, även om de mörka molnen inte drivit långt. Tyranniet är borta och republiken prövar sin förmåga. HUGIN&MUNIN 2/2010 Ryska privata livvakter till en minister utanför parlamentshuset, där Omur, Edil och de andra i interimsregeringen inhyst sig. Foto: Andreas Hedfors.

”

Mest destruktiv är hjärndöd som årtionden av auktoritär dubbelmoral inympar i människorna.”

En revolutionär interimsregering sliter för att få ”myndigheter” som inte minst sysslat med förskingring och revirpissande att administrera ett land med fem miljoner invånare. De säger alla de rätta sakerna om demokrati, fria medier, försoning och så vidare, vilket är värdefullt, men är skolade i ett auktoritärt system och sysslar inte minst av ren självbevarelsedrift med att stabilisera sin ställning. En imponerande allians utlands finansierade rättighetskvinnor har lyckats få regeringen att tillsätta en oberoende valkommission för att sköta grundlagsomröstning 27 juni och parlaments- och presidentval 10 oktober. Konstitutionsministern (Omur) tycks skissa fram ett bra blandstatsskick men inrikes ministern (Bolot) vacklar efter protester från demoraliserade poliser och en säkerhetstjänst som dagtid jagar Bakijevklanen i söder men nattetid hjälper dem att destabilisera landet. Ekonomin kippar efter luft på grund av en blockad från de auktoritära grannländerna, för vilka revolutionen var en mardröm som blev verklighet. Hittills har jag inte blivit statsmediechef. Edil lovar och lovar att skriva under mina avtalsförslag, men än så länge jobbar jag mandatlöst och gratis på KTR. Omur och Roza har tillsatt tre lokala fritänkande journalister som chefer (Mamasadyk producerar numera pop och Asel har inte setts till sen hon flydde genom ett fönster) och har förkunnat att bolaget omedelbart görs om till public service. Det är tungjobbat, och analytiker kommenterar torrt att de tidigare ”frihetsfönstren” 1988 1993 och 2005-2006 talar för att andrummet stryps före årsskiftet. Men det är också sällsamt härligt och svåröverskattat betydelsefullt när lyssnare från de rysktalande dystopiska ställa skolavgifter, industriorterna uppenbara frågor Det finns så mycket att göra. l i Tjujdalen till de utfattiga byarna i de vallmoblommande Alajbergen får höra nyheter som begripligt sammanfattar vad som händer, till makthavare och rota i hjärtefrågor som energitillgång, råvarupriser, vardagskorruption. 11

Ambassadtjänster för arabister

Sedan en tid tillbaka har det framgångsrika konceptet att rekrytera nyutexaminerade tolkskoleelever till UD:s utlandsstationeringar anammats även av beskickningar i behov av arabister. Och det är inte vilka tjänstgöringsorter som helst som har stått på tapeten – först ut var beskickningarna i Bagdad och Khartoum. Här berättar två av MT:s pionjärer, Martin Eidrup och Max Häggström, om en tillvaro som på många sätt skiljer sig från den som generationer av MT-medlemmar har fått uppleva i österled.

12

Utegångsförbud i Bagdad

Skribent och foto: Martin Eidrup, TVA 06/07 När jag anlände till Bagdad i slutet av juni 2009 var Sveriges beskickning fortfarande i högsta grad en dammig byggarbetsplats, som man nästan inte kunde föreställa sig skulle kunna förvandlas till en ambassad. Kontoret hade sedan början av 90-talet varit placerat i Amman och skulle flyttas tillbaka och öppnas i nyrenoverade lokaler i centrala Bagdad. Upprättandet av en fungerande arbetsplats i byggdammet innebar hårt jobb för alla ambassadens medarbetare, eftersom sommarmånaderna i Irak bär med sig ett stort antal sandstormar och ofta temperaturer över 45 grader.

Säkerhetssituationen i Bagdad har förbättrats under de senaste åren, men våldet och arbetet för att motverka det är fortfarande ständigt närvarande. Spektakulära terrordåd sker med mer eller mindre jämna mellanrum trots den irakiska säkerhetspolisens försök att stoppa dem. Under det senaste halvåret har ett antal stora attacker, som tillsammans krävt hundratals människoliv, skett mot bland annat finansministeriet och utrikesministeriet. Rörelsefriheten för personal från utlandet är fortfarande mycket begränsad på grund av kidnappningshot och attacker mot officiella byggnader

–

platser där diplomater från alla länder naturligtvis måste röra sig i officiella kontakter med myndigheterna. Det har hänt att våra möten har avbrutits eller skjutits upp för att möteslokalen varit hotad eller utsatt för indirekt eld. Ambassaden har skakats av tryckvågor vid många tillfällen, senast i början av april när andra ambassader runt om i Bagdad, bland andra Tysklands och Irans, attackerades med massiva bilbomber. Att kollegor på andra ambassader attackeras är naturligtvis oroande, men för det mesta är vår ambassad som en vanlig arbetsplats där man absolut inte känner sig otrygg.

Ambassaden ligger inte som många andra länders ambassader inom den så kallade gröna zonen, ett kontrollerat område i centrala Bagdad som upprättades av den amerikanska armén vid maktövertagandet men som nu har återlämnats till irakierna Vår kombinerade bostad och kontor ligger istället ett stycke utanför zonens betongmurar, vilket förhoppningsvis är ett bra sätt att visa Sveriges förtroende för att säkerheten i Irak håller på att förbättras. Det gör det också mycket lättare för besökare att ta sig till ambassaden och innebär att många intressanta politiker kommer på besök för diskussioner över en middag efter arbetet. Däremot minskar det vår egen rörelsefrihet. Alla rörelser måste planeras noga i förväg, och under perioder med intensivt arbete på ambassaden kan det gå en vecka eller två mellan mina utflykter. Alltså umgås vi som jobbar och bor på ambassaden mycket tillsammans, men det blir också en del fester i den gröna zonen. Det är dock ingen risk att komma hem för sent, eftersom man alltid måste åka i god tid för att inte riskera att utegångsförbudet inträder.

Det blir många tillfällen till tolkning, särskilt vid ambassadörens politiska möten och konferenser men också i vardagliga konversationer med lokalanställda. Under parlamentsvalet i mars deltog ambassaden i en EU-gemensam insats för att övervaka valet och Sverige var HUGIN&MUNIN 2/2010

ett av de länder som var närvarande på flest platser i landet. Tolkning var givetvis nödvändigt för att kunna tala med röstande irakier.

Bagdad är naturligtvis en mycket annorlunda och spännande

Rock’n’roll i Khartoum

Skribent och foto: Max Häggström, TolkS 06/07 Innan jag åkte ner till Khartoum hade jag föreställningen att jag skulle leva ett ganska isolerat liv det kommande året. Jag såg mig själv boende på ett ambassadområde som jag sällan skulle lämna och föreställde mig att jag i princip inte skulle träffa några andra människor än mina arbetskamrater. När jag landade i Khartoum fick jag snabbt klart för mig hur fel dessa föreställningar hade varit. Bara några dagar efter min ankomst var jag på fester på andra sidan staden hemma hos människor jag inte hade någon aning om vilka de var, och jag tog promenader ensam genom staden mitt i natten. Trots att nattlivet i Khartoum är obefintligt, alkohol olagligt och stadsplaneringen inte riktigt tillåter socialt umgänge utomhus är Khartoums ”expat scene” (utbudet av sociala aktiviteter för utlänningar) mycket aktiv, rentutav hektisk. Eftersom jag kan arabiska är det också lättare för mig än för många andra att lära känna den sudanesiska kulturen. Jag har ett antal sudanesiska vänner som jag kommit arbetsplats, men det intressantaste är ändå att få se den utveckling och förbättring som sakta sker. En stor dröm för mig är att få komma tillbaka hit när säkerhetssituationen är normal och det irakiska folkets arbete för att mycket nära och som bidrar mycket till att jag trivs så bra som jag gör.

De som känner mig vet att musik är en minst sagt stor del av mitt liv. På festerna som anordnas har jag möjlighet att få utlopp för detta, både solo och med mitt band, Haboub, som betyder sandstorm. Just sandstormar är någonting karakteristiskt för Sudan, men namnet beskriver även bandets karaktär i och med att medlemmarna byts ut regelbundet. Nu när jag är en av Khartoums mest kända vita musiker lever jag lite av en rock’n’roll lifestyle, vilket ofta leder till sena nätter och ensamma promenader.

Tvärtemot vad man skulle kunna tro är risken att bli rånad eller misshandlad under dessa promenader väldigt liten. Därmed inte sagt att det är ofarligt i Khartoum – det handlar trots allt fortfarande om en stationeringsort som UD har placerat i den högsta hardshipklassen. Farorna är däremot av annan karaktär än i till exempel Stockholm. Den politiska situationen i landet, situationen i Darfur och relationerna mellan nord och syd gör att det ständigt finns en spänning som kan kulminera i attacker eller rentutav krig. De bygga upp sitt land har gett resultat. Vem vet, om tio år kanske man kan vandra utmed Tigris stränder igen, äta gott vid någon av de välkända fiskrestaurangerna och se det irakiska folklivet från en solig terrass? l pågående valen, som tre dagar in inte har skapat några oroligheter (al 7amdu lillah), och den förestående folkomröstningen vid årsskiftet, då landet kan komma att delas, är också faktorer som skulle kunna komma att försämra säkerhetsläget. Jag känner mig trots detta alltid trygg när jag vandrar omkring i Khartoum. Jag har aldrig sett folk gräla eller slåss, men däremot mött gästvänlighet och blivit inbjuden på middag hos främlingar flertalet gånger. Det bör dock nämnas att jag inte rör mig ensam i slummen eller på andra farliga platser, utan oftast håller mig till de finare delarna av staden.

Efter elva månader i Khartoum har min arabiska blivit bättre befäst. Jag har lärt mig den sudanesiska dialekten och dess slang, mycket tack vare att jag ofta får använda min arabiska i jobbet men framförallt tack vare den tid jag tillbringar med mina sudanesiska vänner. Något annat jag uppskattar är att jag har fått ta del av den lokala mentaliteten, som för en stressad (läs aktiv) svensk förefaller något märklig. Mina sudanesiska vänner lever lite lugnare än vad jag är van vid och tar inte så hårt på saker och ting. En vän till mig sade att vi västerlänningar lägger mycket tid på att fundera över och analysera våra problem i minsta detalj, vilket delvis skulle kunna förklara den höga siffran depressioner i vårt samhälle. Jag tror att det ligger mycket i det, eftersom jag påverkas positivt av den sudanesiska kulturen och blir lite mer harmonisk av att vara här. Jag kommer dock att lämna min tjänst i september i år för att fortsätta mina studier. Således kan jag varmt rekommendera arabister intresserade av ett år i femtio graders värme och sand att hålla utkik efter en annons från ambassaden. l HUGIN&MUNIN 2/2010 1

Arabiskans inflytande Allt fler tungomål talas på Tolkskolan, och de nya språken kan kanske te sig helt främmande för inbitna rysktolkar. Men de två nya språken har en del gemensamt. Alexander Nilsson, lärare i persiska på Tolkskolan, beskriver i denna artikel hur arabiskan har influerat nypersiskan.

1 Skribent: Alexander Nilsson Nypersiskans uppkomst beror till stor del på den arabisk-muslimska invasionen av Persien i mitten av 600-talet. I och med invasionen nådde arabiskans inflytande över ordförrådet sådana höjder att man började analysera sitt språk utifrån arabiskans premisser. Semantiken av iranska ord omformades och redan på 1100- till 1200-talet bestod nästan hälften av det persiska ordförrådet av ord med arabiskt ursprung. Förekomsten i löpande text var dock bara 25 %.

Vid tiden för det arabiska språkets intrång led inte medelpersiskan någon brist på ord inom tekniska och intellektuella områden. Det fanns snarare ett välutvecklat system för ordmässiga avledningar. För det religiösa livet hade man ett etablerat språk och från grekiskan hade man lånat in termer för filosofi och medicin. Teoretiskt sett hade därför medelpersiskan inget behov av att införliva ett främmande språks ordförråd, i synnerhet inte vad gäller religiösa och tekniska termer. Det som dock gjorde att arabiskan fick ett sådant genomslag var att den var så nära förknippad med den nya religionen islam, som även den kom med araberna. I och med konverteringen till islam övergav man också den zoroastriska religiösa litteraturen, som utgjorde huvuddelen av litteraturen i medelpersiska. Man övergav även medelpersiskans svåra skriftspråk till förmån för arabernas alfabet. Medelpersiska termer exempel med

rōza

anknytning (fasta),

xodā

till zoroastrismen försvann och ersattes med arabiska lånord, medan det generella religiösa ordförrådet (till (Gud),

namāz

(den obligatoriska bönen),

”

Det som dock gjorde att arabiskan fick ett sådant genomslag var att den var så nära förknippad med den nya religionen islam, som även den kom med

ferešta

islam.

abu

araberna.”

(ängel), (far till) och

dōzax

(helvete)) behölls, då det varit centralt i övergången från zoroastrism till Det finns mycket som tyder på att medelpersiskan lånade in arabiska termer innan man började skriva och läsa det arabiska alfabetet, då skrivsättet återger hur orden uttalades snarare än hur de skrevs. Till exempel återfinns orden

amir

(prins) utan inledande vokal (

mirzā

(prins),

mirāxvor

ord som ( (stallmästare)), detta i enlighet med bortfallet av inledande /a/ som även skedde med inhemska

a

)

yār

(vän). Två slags ljudförändringar skedde i medelpersiskan och kom att underlätta införlivandet av de arabiska orden: 1)

-t

i slutposition blev tonande

d

eller en frikativ variant av denna efter vokal:

/-t/ > /d/, /ð/:

slutade på av Buddha.

-t kart > kard

Denna förändring ska ha skett på 400-talet. Det fanns därför vid språkmötet med arabiskan knappt några ord som slutade på

-t

i persiskan, och det fåtal ord som dock sågs som främmande och icke-persiska. Ett exempel på ett sådant ord är bot (avgud) bildat 2) Bortfallet av det velara /

-g

/ i slutposition (tidigare

-k

).

a)

/-ag/, /-ak/ > /-a/: nāmag > nāma

(brev) b)

/-ik/, /-ig/ > /-i/: tāzig > tāzi

(arab(isk)) Denna förändring ska ha varit samtida med arabiskans ankomst och bortfallet av

-g

återfinner vi när vi använder oss av pluraländelsen

– ān

vid ord som slutar på till exempel -a:

setāragān

Ett vanligt suffix i arabiska för att bilda adjektiv utifrån substantiv är den så kallade

nisba

-ändelsen. Den maskulina ändelsen är

-iyyun

och den feminina är kan man

-iyyatun

. Exempelvis bilda substantivet arabisk utifrån substantivet arab:

̔arabun > ̔arabiyyun.

Vi kan HUGIN&MUNIN 2/2010

därför se att man vid tidpunkten för arabiskans ankomst redan hade ord i persiskan som slutade på

-i

och som var adjektiv (t.ex. (rökig), som var av arabiskt ursprung och hade

-atun bumi nisba

adjektivbildande morfemet ortografiskt och fonetiskt lika, oavsett om ordet var av inhemskt eller arabiskt ursprung.

Ett annat intressant fenomen i just inlånandet av ord från arabiskan som är förknippat med (2a) är de arabiska orden vars genus är i femininum. På arabiska slutar de på och skrivs med men i persiska har de antingen lånats in som

-a

(

-e -i dudi

(inhemsk)). De ord -ändelse blev därför enklare upptagna i språket – det var

ta marbuta

, i modern iransk persiska) eller

-at

. De ord som togs med ändelsen

-at

var alltså i enlighet med (1) ortografiskt och fonologiskt opersiska, medan de arabiska ord i femininum som slutade på

-a

i sin tur var mycket persiska till sin ortografi och fonologi på grund av (2a). Till en början införlivades på

-a

”

Arabiskans sig inte enkom till alfabet och ord, utan även grammatiken har

ta marbuta

utökats.”

majoriteten av orden som slutade på i formen av dagens persiska är som slutar på

-at

HUGIN&MUNIN 2/2010

-a -at

, men i i majoritet. Vilken form de arabiska orden får i persiska är inte godtyckligt – det har att göra med vilken betydelse av grundordet man vill förmedla. Ord är oftast abstrakta till sin natur och signalerar en högre litterär stil, medan ord som slutar är mer konkreta och befästa i det vardagliga språket. Detta kan

”

Det finns mycket som tyder på att medelpersiskan lånade in arabiska termer innan man började skriva och läsa det arabiska alfabetet, då skrivsättet återger hur orden uttalades snarare än hur de skrevs.”

man tydligt se genom att jämföra betydelsen hos de dubbletter som existerar: medan

-in ta’ziat ta’zia

betyder tröst (abstrakt betydelse av grundordet) antingen avser en cenotaf eller de skådespel man framför i åminnelse av Husayns martyrdöd i Karbala (konkret betydelse av grundordet). Arabiskans inflytande sträcker sig inte enkom till alfabet och ord, utan även grammatiken har utökats, främst i sättet man bildar plural: (med varianten

-un

),

-āt

, bruten plural samt dualis

-eyn

andra västiranska språk.

uppkom prepositionerna . (den arabiska prepositionen

Ezāfa ba/bi bi

konstruktionen (ett sätt att bilda genitivkonstruktioner i arabiska) är däremot inlånad via parthiskan från ett annat semitiskt språk, arameiskan, där det var ett isolerat fenomen som sedan spred sig till En intensiv påverkan från ett främmande språk kan också leda till att man analyserar sitt språk utifrån konventioner i det främmande språket, något som ledde till att arabiskan även påverkade morfologin på persiska ord. Sålunda (till) på grund av arabiskt inflytande ) från att ha varit

pad

i medelpersiska. Även den persiska fonetiken och metriken i dikter sågs ur ett arabiskt perspektiv, till exempel måste varje stavelse enligt denna uppfattning börja med en konsonant. l DU HAR VÄL UPPDATERAT DINA KONTAKTUPPGIFter?

Mycket av MT:s medlemsinformation går ut via mail. Se därför till att uppdatera dina kontaktuppgifter på hemsidan, www.militartolkar.org!

Vårföredrag med Diana Janse

MT:s vårföredrag 2010 hölls av Diana Janse, diplomat och MT-medlem med erfarenhet från tjänstgöring som FN-tolk på Balkan samt i såväl Ryssland som Afghanistan. Diana är dessutom en engagerad rådgivare åt MT:s nystartade initiativ Kvinnligt nätverk och därtill banbrytande som MT:s första kvinnliga föredragshållare.

1 Skribent: Nanna Lingegård, TolkS 05/06 Föredraget var baserat på Dianas nyutkomna bok

En del av mitt hjärta lämnar jag kvar

. Boken skildrar Dianas erfarenheter som första UD-utsända på plats i Kabul och beskriver på ett levande sätt både postkonfliktsamhället Afghanistan och Dianas personliga erfarenheter. Under föredraget berättade Diana att hon skrev boken av terapeutiska skäl och på grund av ett engagemang för landet, men även för att nyansera den allmänt vedertagna bilden av diplomaten: ”Det är inte alltid dubbelknäppta kostymer och champagne, … även om jag dricker en hel del champagne”. Tiden i Afghanistan genomsyrades av en betydligt mer oglamorös tillvaro präglad av hårt jobb och ett växande främlingskap gentemot den svenska vardagen. Vid sidan av boken kom föredraget i mångt och mycket att kretsa kring de utmaningar som Afghanistan står inför idag. Föga förvånande inledde Diana med att lyfta fram säkerhetssituationen, som gradvis blivit allt sämre sedan hennes ankomst 2004. Till skillnad från då kan man idag konstatera att talibanrörelsen har spridit sig till landets samtliga 34 provinser. Vidare ligger en stor utmaning i att etablera en fungerande statsapparat. Idag härjas statsmakten av utbredd korruption på alla nivåer, och många anser att president Karzais regering snarare är en del av problemet än lösningen. Även här verkar utvecklingen gå åt

”

Idag härjas korruption på alla nivåer, och många anser att president Karzais regering snarare är en del av problemet än lösningen.”

fel håll, och den politiska viljan att ta tag i såväl korruptionen som den rådande straffriheten är svag. Detta leder i sin tur till att parlamentsvalet i höst blir en utmaning i sig för den västbyggda statsmaktens legitimitet. Därutöver utgör narkotikan allt jämt en stor problemkälla, och Afghanistan beräknas idag stå för 93 % av världens heroinproduktion. Utmaningen blir desto större av att det saknas en uppenbar strategi – hur bekämpar man heroinet när man inte har något ekonomiskt alternativ till vallmoodling att erbjuda den jordbrukande befolkningen? Slut ligen berörde Diana utmaningen med att samordna civila och militära insatser, vilket inte minst är aktuellt i Sveriges ansvarsområde i landets norra delar. Efter denna förhållandevis dystra redogörelse hölls en fråge stund, som kom att mynna ut i en öppen diskussion med många tankeväckande inlägg från publiken om vart dagens afghanska samhälle är på väg och vilken roll Sverige bör spela i uppbyggnaden av en fungerande stat. Diana lyckades även här med det som genomsyrade hela föredraget: hennes förmåga att ge ett personligt och avskalat porträtt av situationen från många olika perspektiv. Stort tack! l HUGIN&MUNIN 2/2010