Transcript Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison.
5:2 dieten?
Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta
och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna.
Längre livslängd?
...en diet baserad på fasta är länken till förbättrade
gener och längre livslängd.
Anledningen är de låga nivåerna av tillväxtfaktorn IGF-1
(Insulin-like growth factor 1). När vi fastar sjunker
halterna av IGF-1 och kroppen saktar ner nyproduktionen
av celler. Istället repareras de befintliga cellerna och
skador på vårt DNA lagas lättare.
På så sätt skyddas vi från åldersrelaterade sjukdomar.
Periodisk fasta.
Den här typen av periodisk fasta har fördelen att kroppen
hinner köra igång de hälsofrämjande processerna men
nedbrytning av muskler och näringsbrist etc. hinner inte
sätta igång.
Det betyder att fastan inte skall vara 2 dagar i rad.
Så här säger Kerstin Brismar.
Extra utsatta grupper bör avstå.
Normalt vid fasta ökar kortisolproduktionen på dagen men
även på natten med ca 30%.
Det går inte så bra vid Addison. Definitivt Inte i flera
dagar. Vid 150 kcal / dag är det riktig fara.
Man måste vara extra observant även vid 500-600 kcal /
dag.
Ingen bra bantningsmetod för Addisonare, eftersom man
måste hela tiden vara vaksam…och det kan leda till kris.
Innan bantning bör man analysera
och tänka efter.
Varför har jag övervikt? Tar jag kanske för mycket
kortison, äter jag fel eller både och.
För mycket kortison?
Vi Addisonare har en sak gemensamt.
Vi tar kortison som ersätter det kortisol vi inte har.
De flesta tar även Florinef. Båda kan, om vi får för
mycker, göra så att vi går upp i vikt.
För mycket kortison gör att fettcellerna runt magen
blir fler, de är känsliga för kortisol och binder fett.
Kortison ökar blodsockret som ökar insulinet som
stoppar fettförbränningen.
Hopplöst att banta bort?
För mycket kortison minskar ACTH som i sin tur ger extra
hunger. För mycket kortison och Florinef ökar vikten genom
att samla för mycket vätska. Allt detta sammantaget gör att
om vi tar för höga doser går vi upp i vikt.
Det är nästan omöjligt att banta bort.
Har vi dessutom hypotyreos och har lite låg ämnesomsättning (för låg dos Levaxin) är det extra svårt.
Kalorier.
Att räkna kalorier är alltid rätt.
Kalorier gäller alltid säger, Kerstin Brismar.
Kaloribantning är den klassiska formen
av bantning.
Energi in = energi ut.
Enkel matematik.
Däremot bör vi välja nyttig mat.
Hormonellt.
Bukfeta har ofta högre insulinsvar än andra.
De som svarar med högt insulinpåslag
blir ofta feta, insulinet ökar fettman.
Man får högre insulinsvar med kolhydrater/socker.
Var kommer fettförbränningen in?
Höga kortisolnivåer i blodet håller blodsockret uppe vilket
stänger av fettförbränningen, eftersom insulinnivån då
hålls uppe av det ökade blodsockret.
Högt insulin = låg fettförbränning.
Vad gör vi för att få högre fettförbränning?
Man minskar helt allmänt på kolhydrater såsom pasta,
potatis och ris och ratar socker.
Mer kortison inför träning?
Man vill ha lågt insulin och lågt kortisol och hög förbränning.
Träning är bra för alla.
Motion / träning minskar kortisolet i blodet då minskar även
insulinet. Det betyder att vi Addisonare kan behöva mer
kortison inför träning om vi generellt ligger lågt.
Vid överskott är det bara bra.
Sockersug.
Ökat sockersug kan bero på lågt kortisol men sockersuget
ökar även med stigande ålder på grund av insulinresistens.
Kroppen utvecklar en vana och kommer att svara med ett
insulinpåslag som den är van vid, säger professor Brismar.
Minskar man för drastiskt på kolhydrater/socker kommer
insulinnivån ligga som den är van vid vilket betyder att dippen
blir större och blodsockret skjunker snabbare.
Minska kolhydrater redan efter lunch är Kerstin Brismars råd.
Ingen bulle till kaffet alltså.
Bra mat.
Ät gärna: kött, fisk, ägg, grönsaker och naturligt fett.
Kortisolet ökar.
Indirekt ökar produktionen av kortisol om man äter kolhydrater. Detta beror på att när blodsockret stiger efter att
du ätit kolhydrater så utsöndras insulin som sänker
blodsockret.
Om det var mycket kolhydrater eller så kallade ”snabba kolhydrater” så kommer oftast blodsockret att sjunka för lågt
vilket ger upphov till att du blir irriterad, orolig, kraftlös och
du kan till och med få ”blodsockerdarr”, en mild form av
hypoglykemi.
Kortisolet skyddar kroppen
Kortisol är ett hormon vars verkan är att skydda kroppen
i ansträngda situationer och öka förmågan till överlevnad.
En sådan situation är svält, eller det som kroppen uppfattar som svält. Då aktiveras kortisol som hindrar chock,
motverkar allergier och inflammationer. Det ökar mängden
blodsocker genom att bryta ner protein där det finns i t.ex.
hud, blodkärl och sådan muskulatur som kan avvaras.
Hälsovinst.
Allt fler studier dokumenterar god effekt för
viktnedgång: förbättrat blodsocker, lägre blodtryck,
förbättrade blodfetter. Andra vanliga hälsovinster,
mindre gaser / magknip), kraftigt minskat sötsug,
förbättrad fertilitet, mindre karies.
Minskade besvär av: svampklåda, ledvärk, migrän,
astma och akne.
Ökar hungern.
Att kortisol ökar vår hunger har Joanna Uddén Hemmingsson visat tillsammans med kolleger i en mindre studie.
Hon gav tolv normalviktiga kvinnor kortisol i tablettform.
Efter bara en vecka hade kvinnornas hormonnivåer och
aptit förändrats.
De åt mer mat med snabba kolhydrater på kortare tid.
De åt också snabbare, och man kan spekulera i om det
beror på att deras mättnadssignaler försämrades.
Kvinnorna var omedvetna om sina förändrade matvanor,
säger hon. Hur kroppen reagerar är delvis genetiskt styrt.
Vissa är extra känsliga för stress och äter mer, andra äter
mindre.
Mat som passar oss?
Samma som för alla andra?
Kaliumrik föda? Inte äta för mycket av?
Professor Brismar säger att det inte spelar någon roll.
Med rätt medicinering är vi som alla andra (för det mesta.)
Även kaliumbomber som avokado och banan går bra.
Vitaminer?
Har vi för hög dos kortison behöver vi mer vitaminer
allmänt eftersom vi då är i ett stressläge konstant.
B-vitaminer, kalcium, D-vitamin, magnesium,
zink och E-vitamin.
Plenadren
är ett godkänt läkemedel som ni kan läsa om i Fass.
Det innehåller samma substans, hydrokortison, men
är uppbyggd som en slow release tablett. Den släpper
ut mycket i början och mindre och mindre för att ge
obefintligt på natten. På natten skall vi ligga lågt
eftersom vi behöver sömnen för att reparera hjärnan
och kortisol höjer vakenheten.
Jämnare dygnskurva
Eftersom Plenadren efterliknar vår normala dygnskurva
får vi en jämnare medicinering. Det betyder att vi kan
klara oss på en lägre dos. Det är förstås bättre för oss.
Normalt utsöndrar vi ca 10-15 mg kortisol / dygn. En
tablett Plenadren är på 20 mg (en på 5 mg). Upptaget
är ca 20 % lägre.
Vinsten?
Vinsten är en jämnare dygnskurva mer lik den normala
och det minskade upptaget. Det betyder färre skador
av överskott av kortison. Dessutom behöver vi bara en
tablett på morgonen. Om vi känner att vi behöver mer
kortison snabbt kan vi ta extra av den vanliga
snabbverkande tabletten Hydrocortone eller
Hydrokortison. Det går förstås att ta extra Plenadren.
När kommer Plenadren ut under
högkostnadsskyddet?
ViroPharma har i dagsläget inte sökt högkostnadsskydd för Plenadren. Än så länge får din doktor ansöka
om undantagshantering för just dig.
Undantagshantering
Undantagshantering för läkemedel utanför förmånen.
Olika regler gäller i de olika landstingen.
TLV* beslutar vilka läkemedel som skall ingå i
läkemedelsförmånen.
I en överrenskommelse mellan SKL* och staten har
landstingen förbundit sig att i undantagsfall kunna stå
för kostnaden för dessa läkemedel.
För att undantagshantering skall tillämpas krävs fyra
förutsättningar .
* tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
* Sveriges kommuner och landsting
Undantagsfall
Enskilda patienter – lika med undantagsfall.
-Synnerligen angelägna medicinska behov.
-Behandlingsalternativ saknas.
-Användningen bedöms vara kostnadseffektiv i det
enskilda fallet. (jämfört med andra alternativ)
På receptet anges följande: Undantagshantering.
Skall expedieras utan kostnad för patienten.
I nuläget kostar en tablett om 20 mg ca 100 kr.
Tack för mig.