Transcript 3. stress affektreglering

Formbart nervsystem
• M-skan det djur som har den mest formbara
hjärnan
• Fortsätter att utvecklas efter födseln
• Därför sårbar för olika miljöfaktorer
• Utvecklingen är alltid arv och miljö
• Ny kunskap: miljön kan stänga av o på
aktiviteten i våra gener
• Ger unik möjlighet till anpassning
Vår sociala hjärna
• Formas:0-2 år: när barnets känslor regleras
• Känslor måste organiseras/sker i samspel
• Systemen utvecklas snabbt under de två
första åren och formar basen för förmåga
att handskas med känslor under livet
• Utv är beroende av erfarenheter av samspel
Betydelsen av sensitivt föräldraskap
för barns utveckling
• Vi vet att visar att sensitivt föräldraskap
påverkar organiseringen av spädbarnets
fysiologiska system
Föräldrars sensitivitet antas vara centralt för
utvecklingen av optimal affektutveckling o
reglering av affekter
multifaktoriellt
• Utvecklingsmässigt utfall kan sällan
tillskrivas en orsaksfaktor
Det är samverkan över tid mellan
miljömässiga, beteendemässiga,
neurala och genetiska faktorer
som driver utvecklingen framåt.
Gener kan påverkas
• Generna verkar på den lägsta nivån i
organisimen
• Generna kan inte i sig själv skapa färdiga drag
eller egenskaper hos individen
• Feedback från miljön bestämmer inte bara det
omedelbara uttrycket för bestämda gener utan
feedback kan föra till att generna själva kan
förändras.
temperament
• Temperament har sett som ärftligt o stabila
personlighetsdrag redan från början
• stämmer ej. Det har visat sig påverkbart av
tidiga erfarenheter speciellt de känslomässiga
tillstånden.
• Djurförsök visar att omsorg under de första
veckorna bestämmer uttrycket för hundratals
gener när avkomman nått vuxen ålder
Probabilistisk epigenes
• Man har funnit att utvecklingsmässiga utfall av våra
gener inte är predeterminerade utan påverkbara av
miljön.
• Cirkulära samband snarare än linjära
• Gener är inte stabila och oföränderliga utan
skiftande o dynamiska o i konstant interaktion med
omgivningen
• Generna uttrycker sig genom att svara på både inre
och yttre stimulering
• Generna är del av organismens utvecklingssystem
Epigenetisk evolutionsteori
• Reversibla förändringar i DNA strukturen. Sådana
förändringar kan skapas av miljön och kan ligga
bakom många processer av fosterprogrammering.
• miljön kan inte enbart påverka organismens
fenotyp utan också de kommande generationernas.
ex fruktfluga
• Kan vara i två generationer
• En enda genotyp kan producera en rad fenotyper
genom epigenetiska eller andra förändringar
Epigenetisk evolutions teori
• Det uppstår en ny aktivitet hos några i en
pop.
• Den aktiviteten kan få större intensitet hos
ind i en senare generation som exponeras
för samma aktivitet
• Den blir så genetisk assimilerad och uppstår
sen själv i frånvaro av den aktuella miljö
betingelsen.
Hypotesen om differentiell sårbarhet
på ont och gott
• Går ut på att barn med en viss genotyp är
mer mottaglig för miljöpåverkan än andra
barn
• Gäller oavsett om miljöpåverkan fungerar
som riskfaktor eller beskyddande faktor.
• Rimligt att anta att delvis genetiskt
betingade tillstånd kan modifieras av tidiga
erfarenheter av sensitivt föräldraskap
implikationer
• Vissa spec genotyper kan göra vissa barn
mer känsliga och mer reaktiva för negativa
upplevelser men de samma barn kan också
visa större positiva effekter när de möter
positiva och skyddande faktorer i
omgivningen
• De som inte har dessa spec geno-typer blir
mindre påverkade både i förhållande till risk
o till skyddsfaktorer
Det affektiva systemet
kommunikationsled mellan omgivning o biologi
•
•
•
•
•
•
•
Fullt utvecklat vid födelsen
Kroppslig reaktion/triggas av yttre el inre s.
Drabbar snabbt och kortvarigt
Tvingar fram en kroppslig reaktion
Beteende som finns mest i ansiktet
Kan inte välja att ha affektiva reaktioner
Kan välja att inte visa affektiva reaktioner
Affektreglering:
• De tidigaste känslorna handlar om att dra
andra till sig o att undvika andra
• Frontalloberna har central roll
• Vänster aktiverar närmande: glädje, intresse
engagemang
• Höger aktiverar tillbakadragande: rädsla oro
• Individuella olikheter:sensitiva har hög högersidig
aktivering , hög bas nivå av kortisol i viloläge
Det affektiva systemet
•
•
•
•
•
Lärt att dölja affekter: undvikande akn.
Lärt att förstärka affekter: ambivalent ank.
Affekter smittar
Affekter väcks lättast av barn före språket
Affekter.har stor betydelse för att väcka
minnet, gör saker medvetna för oss så vi
minns.
• Minnen lagras efter den affekt som
dominerar
affektteori
• Barnet föds med förväntan att andra ska ta hand
om dess reaktioner
• Kan inte alls reglera sina states
• Andra måste hålla dessa org i jämvikt
• Därför har skrik stark effekt på föräldrarna
• Skriket känns inuti/ som eget
• B behöver någon som intonad för att reglera
• Affektreglering hänger samman med anknytning
• Tidig reglering handlar om spegling/maternal
sensitivity
Självutveckling- affektreglering
• Tillit till föräldern: som svarar på dess
signaler
• Tillit till sig själv i samspel med föräldern
• Upplevelse av glädjefullt samspel och ömsesidighet
• Tillit till sig själv
• Barnet kan göra sin egen affektreglering, har en inre
arbetsmodell som är stabil, fungerar under stress
• Kan då behålla sin inre organisation
Arbetsmodeller/ Internalisering av
föräldrarna
viktig källa för att utveckla förmåga till
självreglering
kan då internalisera förälderns strategier för
att lugna sig själva
• Stress reaktion är de fysiologiska processer
som kroppen sätter igång när den upplever
hot. Då mobiliserar kroppen för att
överleva, vilket sker bla genom att
hormoner som adrenalin o kortsol fälls ut
Stress
sårbarhet börjar redan i fosterstadiet
•
•
•
•
•
Stress reaktiva delar av hjärnan/ de mest sårbara
Stress responsen börjar i fosterstadiet
Påverkas av stress hos modern
Modern överför alltså sin översensitiva s reaktion
Påverkar b:s hjärna Hippocampus o hypotalamus
• Annan påverkan: alkohol,rökning, svår förlossn.
Stress
för bebisar handlar om överlevnad
• Basala system finns för att hantera stress
• HPA axeln, sympatiska nervsystemet
• Barnet har låga kortisol nivåer i början när fö.
håller jämvikt genom att vagga o mata.
• Dess omogna nervsystem är instabilt. B kan
snabbt kastas in i höga nivåer om ingen hjälper.
• Om ingen svarar på barnets oro kan det skapas
känsla av hjälplöshet, skadligt om det pågår .
• Stress genereras av det som är oförutsägbart och
okontrollerbar hotfulltt.
stress
• Hur b reagerar på stress handlar om
kvaliteten i ank. o ej om temperament
• Tryggt anknutna barn producerarde inte
höga nivåer av kortisol även när de var
upprörda
• Nyckel element i otrygg anknytning är brist
på tillit till andras känslomässiga
tillgänglighet
Stresskänsliga barn
•
•
•
•
•
sensitiva barn är mer stress känsliga
Har hög bas nivå av kortisol
Behöver extra sensitivt bemötande
Kan utvecklas ok hos sensitiva föräldrar
Samband emotionell otrygghet o kortisol
dyfunktion
• Det viktigaste är inte arten av stress utan
tillgång till andra som kan reglera
stress
• Pågående stress är skadligt för B:s hjärna
• Kan påverka de prefrontala delarna vilka ansvarar
för att uppfatta signaler o anpassa beteende
• Reducerar antalet kortisol receptorer i
hippocampus, vilket minskar senare förmåga att
klara stress.
• Tryggt ank. b. Utv många receptorer i
hippocampus, ökar förmåga till stress coping
stress
• Robust stress respons är som gott immunförsvar
• Stress responsen blir underminerad av tidig
separation osäkerhet avsaknad av tidig kontakt o
affektreglering.
• HPA axeln kan bli programmerad av vara hypo
eller hyperreaktiv pga av tidiga erfarenheter
• Hög kortisol över tid kan ha permanenta effekter
• Effekten beror på intensitet, ålder, el hur kroniskt
eller intermittent stressen är
Definition av anknytning
• Föräldern en trygg hamn för
skydd och tröst
• En tryggbas för utforskande
• Trygg anknytning ger barnet frihet att
utforska
Barnets anknytning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Finns alltid/biol. förberett B måste knyta an
Har överlevnadsvärde att hålla sig nära Fö
Byggs av erfarenheter med Fö
Aktiveras vid fara, utlöser ank.beteende
Etablerad vi 1 år / trygg el otrygg/mönster
Mönstren relativt stabila över tid
Kan ha flera ank personer o olika mönster
Finns en gräns hur många, oftast hierarki
Trygg ank. förutsäger pos. utv. på många plan