Transcript Likabehandlingsplan Kumlaby skola 6-9

1
Barn- och Utbildningsförvaltningen
Kumlabyområdet
Likabehandlingsplan
Kumlaby skola 6-9
2014
2
Innehåll
Sid
Innehållsförteckning
Skolans målsättning
Skollagen säger
Om kränkning
Om diskriminering
Om mobbning
Skyldighet att utreda
Till dig som elev
Till dig som förälder
Till dig som personal
Förebyggande arbete
Trygghetsteamet
Kamratstöd
Ansvar för åtgärder
Åtgärder vid mobbning & kränkning
Ansvarsfördelning
Likabehandlingsarbete, enkätsvar 6-9
Årsplanering
Elevenkät, skolår 8
Vad säger lagen?
Trivselregler
Värdegrund
2
3
3
3
3
4
4
4
4
5
5
5
5
6
6
6
7-9
9-10
10
10
11
12
3
Inledning
Skolans målsättning
På Kumlaby skola arbetar vi för att alla elever ska känna trygghet, ha lust att lära och ges förutsättningar att skapa goda relationer.
Vi arbetar för att förmedla, förklara och diskutera allas lika värde för att förhindra, bemöta och
stoppa diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Eleven ska i skolan möta
respekt för sin person och sitt arbete. All personal på skolan har ansvar för detta arbete.
Skollagen säger:
I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas
egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (Skollagen 1 kap 2§).
Kumlaby skolas regler: Bilaga 1
Kumlaby skolas värdegrund: Bilaga 2
Vad är kränkning?
En kränkning är en medveten handling i syfte att förtala, förnedra, såra eller sexuellt ofreda,
bryta mot uppsatta regler, överenskommelser eller komma för nära eller ta på någon på ett sätt
som den inte vill.
Tecken på att en elev kan vara utsatt för kränkande behandling









Ovilja att gå till skolan
Hög frånvaro från skolan eller skolk under skoldagen
Huvudvärk eller ont i magen
Vill inte berätta om hur det är i skolan
Fysiska skador och trasiga kläder eller saker
Inga kamrater
Nedstämd och ledsen
Självskadebeteende, eleven rispar, skär sig eller skadar sig på annat sätt.
Självmordstankar
Vad är diskriminering?
När någon på skolan behandlar en elev sämre än andra elever, utestängs eller kränks på ett sätt
som har att göra med de olika diskrimineringsgrunderna. Handlingen behöver inte vara medveten eller aktiv.
Diskrimineringsgrunderna







kön
utseende eller funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnicitet (rasism och främlingsfientlighet)
religion eller trosuppfattning
ålder
4
Vad är mobbning?
När en eller flera individer flera gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en
eller flera individer. Handlingarna kan vara såväl fysiska, psykiska, verbala eller med text och
bild. Den som är utsatt skall också ha svårt att försvara sig och att det råder en ojämn maktbalans.
Mobbning kan uttryckas på olika sätt:





Fysiska – kroppsliga: Slag, sparkar, knuffar, låsa in, låsa ute, förfölja, hålla
fast/binda fast, förstöra någons saker.
Psykosociala: Utesluta ur gemenskapen, gester, miner, suckar, blickar, att inte
låtsas om någon, sprida rykten.
Med ord: Skällsord, öknamn, skvaller, förtal och överdrifter, svordomar och
könsord.
Text och bild: Skriva/skicka/sprida kränkande meddelanden, brev och lappar, epost, sms, mms, bilder och filmer via telefon och nätet.
Vem avgör: Det är den som blir utsatt som avgör om den känner sig kränkt eller
mobbad.
Skyldighet att utreda
Skolan skall bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former
av diskriminering, kränkande behandling och mobbning.
Skolan/arbetslaget/mentor har skyldighet att utreda vad som har hänt när en elev påtalat att
den blivit utsatt, ta uppgifterna på allvar, utreda, vidta åtgärder, dokumentera och följa upp
händelsen.
Efter det att händelsen utretts kan Trygghetsteamet kontaktas. När de har tagit del av utredningen avgör Trygghetsteamet om de skall gå in i ett ärende. Elevhälsan och rektor kan också
rådfrågas.
Till dig som elev
På Kumlaby skola vill vi att alla våra elever skall trivas och känna samhörighet med skolans personal och varandra. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för att lära sig och ta in kunskap.
Vi förutsätter att du respekterar andra och visar hänsyn och gott omdöme. Om du eller någon
annan elev blir utsatt för mobbning, hot, våld eller kränkande behandling vill vi att du direkt tar
kontakt med en vuxen du känner förtroende för och berättar vad som hänt.
Till dig som förälder
Föräldrar har ett stort ansvar. Om skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får
detta en positiv inverkan på eleven. Prata med ditt barn om mobbning eller annan kränkning.
Om du misstänker att ditt eller någon annans barn är utsatt - kontakta ditt barns mentor, elevhälsan på skolan eller rektor.
Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling råder vi dig som förälder att göra klart för din tonåring att varken föräldrar, skolan eller lagstiftarna accepterar mobbing eller annan kränkning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende och att det
genast måste upphöra. Även i detta fall kan det vara bra att kontakta mentor, elevhälsan eller
rektor. Vår önskan är att hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs, känner sig trygga och har lust
att lära.
5
Till dig som personal
Likabehandling skall gälla överallt och personalen har ansvar för att arbetet genomsyrar hela
verksamheten. Du som personal ska alltid ha ett respektfullt bemötande gentemot elever, föräldrar och personal på skolan. Du som personal ansvarar tillsammans med arbetslagen för att
skolans ordningsregler efterföljs.
Om du blir vittne till eller får information om konflikter, kränkning eller mobbning har du ansvar
för att stanna och ingripa eller tillkalla hjälp. Om du bedömer att du själv inte kan reda ut situationen för du ärendet vidare till rektor och trygghetsteam. Ditt ansvar gäller även vid missförhållanden som gäller mellan vuxen och elev.
Förebyggande arbete
Så här gör vi:
Skolans värdegrund ingår i det vardagliga arbetet. Personalen är observant på hur eleverna mår
och följer upp signaler från elever och föräldrar.






Temadagar ca 1 gång/månad.
Turneringar och tävlingar, t ex lagidrotter, oftast årskursvis, förekommer några gånger
per läsår.
På varje utvecklingssamtal ska frågor om elevens relationer till kamrater och vuxna tas
upp som egen punkt och dokumenteras.
Elever och personal möts regelbundet i elevråd, klassråd samt i den dagliga verksamheten och kan då diskutera frågor kring förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Föräldrar och personal möts regelbundet i föräldraforum, föräldramöten, vid utvecklingssamtal och elevvårdskonferenser, där vi diskuterar kring förebyggande arbete mot
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Personalen träffas regelbundet på arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten, samverkansgrupper samt inom elevvårdsarbetet där vi diskuterar kring det förebyggande arbetet
och kring värdegrundsfrågorna.
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet består av en representant från varje arbetslag. Deras uppdrag är att dels arbeta förebyggande, dels arbeta aktivt då ett mobbningsärende anmäls. De som ingår i gruppen
är uppdaterade på de faktorer som påverkar mobbning, trakasserier och diskriminering och får
kontinuerlig fortbildning i konflikthantering och dess orsaker.
Kamratstöd
Till trygghetsteamet knyts två elever från varje klass, gärna en pojke och en flicka. Deras uppgift
är att vara uppmärksam på hur deras kamrater har det och informera lärare eller någon i trygghetsteamet om en elev blir kränkt, mobbad eller far illa på annat sätt. De får också i uppdrag att
uppmärksamma gott samspel mellan elever och lärare samt det som fungerar bra i skolan och
klassen. Kamratstöden väljs ut efter att ha anmält sitt intresse eller tillfrågats om de vill ställa
upp. Att upptäcka kränkning och mobbning är inte enkelt och det mesta sker när inga vuxna
finns i närheten. Därför behöver vi hjälp av kamratstöden. Vi har regelbundna träffar med kamratstöd och trygghetsteamet där vi diskuterar klassrumsklimat, raster, kamratrelationer mm.
Kamratstödjarna får regelbunden handledning och utbildning för att klara sina uppdrag.
6
Ansvar för att åtgärda kränkning, mobbning och
diskriminering ligger alltid på de vuxna.
Åtgärder vid mobbning och kränkande behandling
När vi fått kännedom om att en elev har blivit utsatt, ska det i första hand utredas av närmast
närvarande vuxen t ex. mentor eller annan inblandad personal, som så snart som möjligt har
samtal med de inblandade för att kartlägga vad som har hänt och reda ut konflikten. En kortfattad dokumentation ska göras skriftligt med datum och vilka som varit inblandade. De ärenden
som lämnas vidare till trygghetsteamet eller särskilda fall ska rapporteras till rektor.
Trygghetsteamets ansvar
Vid upprepade trakasserier/mobbning kontaktas trygghetsteamet för samtal med de inblandade
för att snabbt hitta en lösning och få slut på trakasserierna/mobbningen. Om flera är inblandade
- samtal med en i taget - och med ledaren först om den är känd. I samband med att ärendet har
gått vidare till trygghetsteamet, kontaktas även elevens föräldrar av klasslärare/mentor. Alla
samtal mellan vuxenstödjare och elever dokumenteras. Efter 1-2 veckor har trygghetsteamet ett
uppföljningssamtal med berörda elever.
Övriga insatser
Om samtalen inte leder till några positiva resultat kontaktas mentor/arbetslag. Föräldrar kan
kontaktas och kan kallas till samtal tillsammans med eleven. Elevhälsan kan även vara med vid
sådana samtal. Rektor kan kalla till elevkonferens. Vid grov skadegörelse, stöld, misshandel eller
grov kränkning anmäler rektor till polis och/eller till socialtjänst.
Ansvarsfördelning
All personal har ansvar för att ett förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering genomförs i det vardagliga arbetet. Arbetslag och mentorer ansvarar för att föräldrar får
information om skolans arbete med likabehandlingsplanen och skolans värdegrund vid föräldramöte och utvecklingssamtal. Alla elever och föräldrar får tillgång till likabehandlingsplanen
genom skolans hemsida: www.skola.kumla.se Arbetslag och mentorer ansvarar för att elever
och personal har tillgång till värdegrund och handlingsplan och att de finns lättillgängliga och väl
synliga ute i arbetsenheterna.
Rektor ansvarar för att personalen kontinuerligt avsätter tid i arbetslagen för att samtala kring
hur arbetet mot kränkande behandling fortskrider. Synpunkter och förslag till förändringar ska
lämnas till rektor och/ eller arbetsgruppen för likabehandlingsplanen.
7
Likabehandlingsarbete Kumlaby skola vt -14
Frågor kring relationer, kamratskap, kränkning och diskriminering.
Vad fungerar bra i er klass?
6:or
Allt.
7:or
Allting utom ljudnivån.
Grupparbeten funkar ganska bra i klassen. Respekten för läraren blir bättre.
De flesta är snälla mot varandra.
Bra, lite pratigt i klassrummet. Alla brukar oftast vara med alla.
Allt.
9:or
Vi har en bra sammanhållning i klassen. Nästan alla har fler än en kompis de kan
vara med, men vi är såklart vänner allihop och vi stöttar och bryr oss om varandra.
Ingen är utanför.
Alla har någon att vara med.
7-9 sär
Vi får lära oss mycket.
Att vi är bra kompisar.
Det är lugnt i klassrummet.
Vad fungerar bra i er korridor eller på Kumlaby skola?
6:or
Det mesta fungerar bra, men några kastar in snöbollar i korridoren.
7:or
Folk är snälla men det är högljutt och folk har sönder saker.
Vissa är lugna. De flesta har någon att vara med. Inte mycket kränkning.
8:or
Alla klasser fungerar bra tillsammans.
I vår korridor, lite stökigt.
Allt.
9:or
De flesta är snälla mot varandra, men det finns undantag. Ingen går ensam.
Allt fungerar bra. Ingen bråkar.
Att det inte är något bråk.
Förekommer det att elever blir kränkta eller mobbade i er klass eller på skolan?
I så fall hur, var och när?
6:or
Det har varit bra. Men idag blev några elever kränkta av några nior.
7:or
Inte vad jag sett.
En del flickor kan få negativa kommentarer om utseendet. En del rasism, t ex att bli kallad
"arab", svär på andra språk, kallad "blond", skrattar åt en. Bli kallad "särbarn, efterbliven
i korridoren.
Inte vad vi sett.
8:or
Taskiga kommentarer i klassrummen förekommer ibland.
Lite en kille i vår klass, inte varje dag men mest på idrotten förekommer det att han blir
retad och knuffad.
9:or
Ja, det är en eller flera personer som får kommentarer varje dag. Många av tjejerna i 9B
säger ofta kränkande kommentarer och är allmänt respektlösa mot vissa personer.
Händer att en del personer får taskiga kommentarer, händer oftast i korridoren.
Ingen i vår klass blir kränkt.
7-9 sär
I klassen ingen mobbning eller kränkning, bara lite retande ibland. Någon gång retande
i korridor angående att man går i särskola.
Förekommer det att elever blir trakasserade utifrån: kön, etnicitet, religion, sexuell läggning,
8
könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder eller ålder i er klass eller på skolan?
I så fall var, när och hur?
6:or
Nej, inte vad vi vet.
7:or
Nej.
Man blir retad efter sin bakgrund. Kränkande ord mot religiösa. Sexuell läggning finns
för sexrykten går runt i korridor.
Inte vad vi sett.
8:or
Ja det händer ibland men inte så där jätteofta. Nån säger något dumt i skolan på skoltid.
Oftast är det nog funktionshindrade som blir trakasserade.
Nej, inifrån.
9:or
Det kan komma kommentarer men det är inget stort problem.
Har aldrig hört något sådant.
Nej, det blir ingen.
Vad kan ni elever som Kamratstödjare bidra med för att det ska fungera bättre i klassen/skolan?
6:or
Om man ser något kan man hämta en lärare.
7:or
Man kan vara snäll.
Hålla redovisning om Likhetsbehandling. Kamratstödjarövningar. Hålla koll.
Man kan vara snäll.
8:or
Kolla ifall något händer oftare.
Säga till läraren om man ser något speciellt.
Everything!!
Våga. Våga säga till lärarna när någon blir utsatt. Våga mer eller mindre försvara den utsatte.
9:or
Ett enkelt "vad taskigt" eller "men sluta" räcker ibland.
Säga till om vi ser något, till lärarna.
Det funkar så bra i klassen/skolan.
Vad kan arbetslaget/vuxna på skolan bidra med för att det ska fungera bättre i klassen/skolan?
6:or
Lyssna på vad vi säger.
7:or
De kan hålla koll och vara snälla.
Ha vakter på rasterna. Hålla en redovisning för eleverna.
Lyssna på eleverna.
8:or
Ta saker mer seriöst när elever kommer och säger till att det har hänt något.
Vara ute i korridorerna mera.
Inget.
9:or
Att verkligen säga till och ta tag i problemet, vem det än är!
Ta tag i problemen fortare.
De hjälper så bra ändå.
7-9 sär
Ta tag i problemet direkt och ringa föräldrarna.
När gick ni igenom Likabehandlingsplanen i er klass/årskurs senast?
6:or
En av oss gick igenom det i femman.
Förra terminen.
Höstterminen.
7:or
I sjuan förra terminen.
8:or
7:an.
I höstas på en temadag.
9
9:or
Vet inte.
Kommer inte ihåg.
Vet inte.
I höstas.
Kom med förslag på hur man kan sprida informationen om Likabehandlingsplanen på olika sätt till
övriga elever:
6:or
Svara på enkät.
7:or
Sätt upp lappar i korridoren.
Man kan berätta för andra.
8:or
Sätta upp dem i varje korridor.
9:or
Att lärarna ska informera mer vad det betyder för eleverna.
Att ha en dag när man jobbar på relationer och hur man beter sig mot varandra. Man kan
t ex sätta en person som man vet kränker med en som blir kränkt (sedan kamratstödjare
eller allmänt snäll person som vågar säga emot i samma grupp, så de får samarbeta).
Någon går och informerar i varje klass.
Sätta upp häften i hjärtat.
Årsplanering
Likabehandlingsplanen gäller under kalenderåret januari – december. I oktober stämmer trygghetsteamet av, i samråd med arbetslagen, hur elever och personal uppfattar hur stämningen är
på skolan. Elever och lärare får lämna synpunkter på hur det ser ut för eleverna både utifrån
individ- och gruppnivå. Enkätfrågor kan användas. Utifrån resultatet tar trygghetsteamet/ arbetsgruppen för likabehandlingsplanen fram vad de olika arbetslagen särskilt behöver jobba
med under kommande kalenderår. I oktober revideras likabehandlingsplanen i samarbete med
kamratstöden och elevrådet. En årsplanering skrivs som sedan kommer att gälla från januari.
Den reviderade planen läggs ut på skolans hemsida, sätts upp i arbetsenheterna, tas upp i klasserna och informeras om på föräldramöten. Under vårterminen arbetar vi med likabehandlingsplanen i arbetslag och i klasserna och särskilt utifrån vad som framkommit under höstens översyn. Utbildning av kamratstöden anordnas av trygghetsteamet.
I samband med temadagar, t ex ”Alla hjärtans dag” kan diskrimineringsgrunderna sexuell läggning, olika familjekonstellationer, funktionshinder, kön och ålder särskilt belysas och i samband
med FN-dagen kan diskrimineringsgrunderna rasism och främlingsfientlighet, utseende, religion
eller trosuppfattning särskilt belysas.
Förslag finns om att anskaffa nytt bra material som tar upp frågor utifrån likabehandlingsarbetet
och eventuellt inbjuda utomstående föreläsare/experter.
Elevenkät åk 8
Under 2013 har eleverna besvarat en grundlig enkät med frågor som tar upp viktiga delar i Likabehandlingsplanen.
Enkätresultat svar från 2013
Elever i årskurs 8
Enkäten visar att den sociala samvaron på skolan är mycket bra. De punkter som behöver uppmärksammas är följande:
10

Antalet elever som känner sig trygga är ca 90 % (siffran är oförändrad sedan föregående elevenkät gjordes).

88 % av eleverna känner till Likabehandlingsplanen. Målsättningen är att fortsätta arbetet med att få eleverna att känna till Likabehandlingsplanen.

66 % av eleverna upplever att elever och lärare bemöter varandra med respekt.

80 % av eleverna vet vem de ska tala med om de ser någon som blir mobbad/illa behandlad.

70 % av eleverna anser att lärarna tar dem på allvar om de berättar om att de har blivit
illa behandlade/sett någon bli illa behandlad.
På en skola där eleverna är trygga,
ges förutsättningar till goda relationer,
och där vuxna finns i elevernas närhet,
förekommer mindre av kränkning,
mobbning och diskriminering.
Vad säger lagen?
Sedan januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i ett regelverk:
Skollagens 6 kap; Åtgärder mot kränkande behandling
Skolan skall varje år upprätta två planer som kan sammanföras i ett dokument. Likabehandlingsplanen skall även innehålla en plan mot kränkande behandling.
Syftet är att tillgodose elevernas mänskliga rättigheter och förverkliga FN:s barnkonvention i
skolan. Elever skall ha samma rättsskydd som det som finns för skolans anställda. Alla som verkar i skolan skall arbeta för en skola fri från diskriminering, trakasserier, kränkande behandling
och mobbning.
På skolan är rektor ansvarig för att lagen följs.
Barn och elevombudet BEO har till uppgift att se till att skolorna följer lagen.
www.skolinspektionen.se/beo
[email protected]
Likabehandlingsplanen reviderad 2014-03-20
Arbetsgrupp:
Marie Elofsson
lärare
Christel Hedberg
lärare
Per Hellström
lärare
Kristine Jaakkimainen
lärare
Ewa Jakobsson
specialpedagog
Emily Linton
lärare
11
TRIVSELREGLER
Penna, sudd och böcker ska med till varje lektion.
Keps och luva tas av på lektioner och i matsalen.
Ljusgården och skolrestaurangen är skolans plats för
mat och fika – endast där.
Mobiler stannar i skåpet under lektionstid.
Tuggummi och Mp3-spelare på lektioner är upp till
varje lärare eller arbetsenhet.
Snus och tobak är förbjudet inom skolans område.
Musik i klassrum o korridorer: Bara i hörlurar!
Musik i högtalarläge: Bara i ljusgården!
Filmning och fotografering med mobiltelefon är
inte tillåtet inom skolans område.
12
Östra skolområdet i Kumla
Värdegrund framtagen i samarbete
mellan barn/elever, personal och föräldrar 2006 och reviderad 2010. Detta
dokument ska genomsyra verksamheten
och följas av alla – personal, barn och
föräldrar.
Respekt
Vi visar respekt genom att
Behandla andra som vi själva vill
bli behandlade.
Inte tala illa om varandra.
Använda ett vårdat språk.
Ta hänsyn till varandra.
Ha förståelse för elever som har
svårigheter.
Lyssna på varandra.
Empati
Vi vill skapa förståelse för
egna och andras känslor,
olikheter och livssituation.
Etik & moral
VÄRDEGRUND
Innebär att vi:
Följer skolans ordningsregler.
Håller vad vi lovar.
Visar hänsyn.
Är rädda om varandra.
Hjälper varandra.
Innebär att jag:
Står för det jag gör.
Håller vad jag lovar.
Behandlar andra som jag
själv vill bli behandlad.
Allas lika värde
Vi arbetar för alla människors lika värde oberoende av kön, religion,
utseende, bakgrund,
sexuell läggning och
funktionshinder.
Ansvar
Vi tar ansvar genom att:
Alla barn/elever är allas barn/elever.
Vara rädda om skolan.
Utföra våra arbetsuppgifter på bästa
sätt.
Berätta om vi ser någon bli illa behandlad.
Passa tider.
Trygghet
Vi vill skapa trygghet genom att ha
fasta rutiner, kända vuxna bland barn
och elever och nära samarbete mellan
hem och skola. Att arbeta förebyggande
mot mobbing, våld och kränkande
särbehandling.
Ordningsregler
Dessa regler är grundregler som gäller för
alla. Varje enhet kan dess-utom ha regler
som passar verksamhet och ålder på barnen.
Passa tider.
Stör inte andra.
Använd vårdat språk.
Skräpa inte ner.
Ha med dig rätt utrustning till arbetsplatsen.
Du ska närvara på arbetspassen.
Det är förbjudet att hota, kränka, frysa ut
någon eller använda våld.
Det är förbjudet att skada eller förstöra
lokaler, utrustning eller material.
Kunskap & motivation
Skolan skapar kunskap och motivation genom att:
Se möjligheter hos alla barn, elever och
vuxna.
Ta tillvara nyfikenheten.
Utveckla lusten att lära.
Ta in kunskap med alla sinnen.
Uppmuntra, motivera och stimulera.
Ha höga förväntningar.
Föräldrar skapar förutsättningar för kunskap och motivation genom att:
Ansvara för att barnet är utsövt, har ätit frukost, har
gjort läxorna och har med sig rätt utrustning samt tar
del av skolans information och kommer på möten.
Påföljder – om reglerna bryts
Samarbete/laganda
Jämställdhet
Innebär att vi accepterar
varandras olikheter, och ger
varje individ lika möjligheter
efter sina förutsättningar.
uppnår vi genom att
vara lyhörda, ge arbetsro
och vara stolta och positiva till det arbete vi gör.
GLÄDJE
Självkänsla
skapar vi genom att:
 Vara medvetna om både våra
starka och svaga sidor.
 Uppmuntra varandra.
 Berömma och bekräfta varandra.
Det är jätteviktigt att alla är medvetna om vad
som händer om reglerna bryts.
1 Tillsägelse – direkt i situationen. Överträdelsen
påpekas och ett förändrat beteende förväntas.
Ibland måste man förklara varför man säger till.
Ett samtal skapar förståelse. Störande elever kan
visas ut från arbetspasset.
2 Vid upprepat oönskat beteende informeras föräldrar och samtal sker i olika grupperingar. Under
samtalen arbetar man med en metod som går ut
på:
De vuxnas samtal med eleverna ska ske i en anda
av respekt för varje enskild elev och med en tilltro
till att en förändring är möjlig.
3 De inblandade får information om att personalen
kommer att vara extra uppmärksam så att det
oönskade beteendet inte fortsätter.
4 Om beteendet ändå fortsätter kallas föräldrarna
till skolan och deltar i samtal.