Transcript Kyrkfack 2014 nr 1. - Kyrkans Akademikerförbund

Kyrkfack
EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 1 2014
TEMA
ĞŶƉƐLJŬŽƐŽĐŝĂůĂ
ARBETSMILJÖN
ELAINE EKSVÄRD:
Använd vardagsmakt
ĨƂƌĂƩƉĊǀĞƌŬĂũŽďďĞƚ
SVENSKA KYRKAN I NORRKÖPING:
ƩƐƚćůůĂŽŵŵĞŶƚĂůƚ
TEMA NR 1/14 DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande.
Uppge reskoden ”KYRKFACK” vid beställning
– så får du automatiskt rabattpriset.
Sommarsemester i Österrike
8 dagars på 3-stjärnigt hotell i Münster
Pris per person
i dubbelrum
3.049:Pris utan reskod 3.349:-
Hotel Astner ★★★
Se fram emot en skön sommarsemester nära
några av Europas största naturupplevelser.
Här bor ni på ett familjeägt hotell i utkanten
av Münster – en av de lugna alplandsbyar,
som ligger längs med floden Inn. Området
Alpbachtal mellan Tyrolens huvudstad Innsbruck (44 km) och Kitzbühel (50 km) lockar
med några av Österrikes största naturupplevelser i den närliggande nationalparken Hohe
Ankomst:
Söndagar i perioden 8/6-5/10 2014.
t 7 övernattningar
t 7 x frukostbuffé
t 7 x 3-rätters valfri
meny
t 1 x SeenLand Card med
fri entré till bergbanor,
guidad vandringsturer,
sightseeing-buss och
mycket mer
t 15 % rabatt på entré
till Swarowski
Kristallwelten
t 10 % rabatt i
upplevelseparken Area
47 (maj-september)
Barnrabatt
2 barn 0-10 år gratis.
2 barn 11-15 år ½ priset.
Max. 2 extrasängar oavsett ålder.
Kuravgift EUR 2 per person och dygn.
Beställning: www.happydays.nu
eller
tel. 020 79 33 84
Reskoden:
Kyrkfack
Öppet vardagar kl. 8-17.
Barnrabatt vid 2 vuxna.
Avbeställningsskydd kan köpas till.Expeditionsavgift på 89:- tillkommer.
<LJƌŬĨĂĐŬŐĞƐƵƚĂǀ
Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078, 104 25 Stockholm
Besöksadress Mariedalsvägen 4
Stadshagen
telefon 08-441 85 60
telefax 08-441 85 77
www.kyrka.se
ŶƐǀĂƌŝŐƵƚŐŝǀĂƌĞ
Bror Holm
mobiltelefon 070-341 28 92
[email protected]
ZĞĚĂŬƟŽŶ
Ann Thörnblad
mobiltelefon 070-747 12 00
[email protected]
ZĞĚĂŬƟŽŶƐƌĊĚ
Bror Holm
Christer Edvinson
Annika Svensson
Magnus Gissler
Lennart Håkansson
Ann Thörnblad
Teknisk arrangör:
ZĞĚĂŬƚƂƌŽĐŚ'ƌĂĮƐŬĨŽƌŵ
Ann Thörnblad
Text och foto där ej annat anges
Semester,
personalresa, eller
konfirmandresa …
KŵƐůĂŐƐďŝůĚ
Magnus Aronson
ĚƌĞƐƐćŶĚƌŝŶŐĂƌ
www.kyrka.se
Tryck
Elanders
Falköping, 2014
ISSN 0283-7846
hƚŐŝǀŶŝŶŐƐƉůĂŶ
nr 2/14- 25 april 2014
Gör som många andra grupper,
låt Klosterresor arrangera er
körresa, församlingsresa eller
personalresa.
TEL. 0703 16 70 36
www.klosterresor.se
2 KYRKFACK 1/14
ŶŶŽŶƐĞƌ
d.a. media
Kontakt Agneta Kempe Erneberg
mobiltelefon 070-266 99 01
www.da-media.se
1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-
LEDAREN
Vad är psykosocial
arbetsmiljö för dig?
”
Hur anställda
ƵƉƉĨĂƩĂƌ
ƐŝŶƐŝƚƵĂƟŽŶ
ƉĊǀĞƌŬĂƐŽĐŬƐĊ
av möjligheten
ĂƩĨĊŽĐŚŬƵŶŶĂ
ta ansvar,
upplevelsen
ĂǀĂƩĚĞƚĞŐŶĂ
ĂƌďĞƚĞƚŚĂƌĞƩ
ǀćƌĚĞŽĐŚŚƵƌ
ƟůůŐĊŶŐĞŶƟůů
ŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶ
ser ut.
FÖRMODLIGEN HAR VI ALLA EN EGEN UPPFATTNING
om vad psykosocial arbetsmiljö är. Kanske tänker
du på en speciell situation då du upplevt att din
situation på arbetet varit mycket positiv eller då
den varit raka motsatsen, inte speciellt trevlig.
Det handlar då om din psykosociala arbetsmiljö.
Myndigheten på arbetsmiljöområdet, Arbetsmiljöverket, beskriver den psykosociala arbetsmiljön
såhär: ”De psykosociala frågorna utgör sålunda
inte någon avskild grupp av arbetsmiljöfaktorer.
Psykosociala faktorer i arbetsmiljön framkommer
genom att arbetsmiljön betraktas från psykologisk och sociologisk synvinkel. Detta perspektiv
omfattar såväl fysiska organisatoriska och sociala miljöfaktorer.” I detta sammanhang lyfter
Arbetsmiljöverket också fram innehållet i arbetsuppgifterna, möjlighet till sociala kontakter, inflytande och personlig utveckling som faktorer
som påverkar de psykosociala förhållandena.
Hur anställda uppfattar sin situation påverkas
också av möjligheten att få och kunna ta ansvar,
upplevelsen av att det egna arbetet har ett värde
och hur tillgången till information ser ut.
KYRKA ARBETAR FÖR ATT VÅRA MEDLEMMARS
inom Svenska kyrkan skapa arbetsplatser med
gott arbetsklimat som är fria från diskriminering,
fria från kränkande särbehandling och mobbning. Genom boken Kyrkoherde & kvinna uppmärksammade vi kvinnliga ledares situation
och lyfte fram de konsekvenser ett ojämställt
arbetsliv kan medföra för den enskilda.
HUR CHEFERNA INOM SVENSKA KYRKAN UTÖVAR
sitt chefskap respektive sitt ledarskap är en mycket
viktig faktor för hur medarbetarna upplever sin
psykosociala arbetsmiljö. Men ledare behöver
också stöd. De behöver utbildning, kompetens,
befogenheter och inte minst resurser i form av t
ex ekonomiska medel för att det ska vara möjligt
att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete.
I DET HÄR NUMRET AV KYRKFACK KAN DU BLAND
annat läsa om makt. Tänk på hur du använder
din makt. Den påverkar dem som finns i din
närhet. Makt har inget egenvärde, utan är endast
ett medel och ett verktyg som ska användas med
varsamhet, omtanke och förstånd. Börjar vi
jaga makten för maktens egen skull blir vi själva
slavar under den.
arbetsförhållanden ska vara så bra som möjligt
även utifrån ett psykosocialt perspektiv. Våra lokala och regionala skyddsombud bevakar att arbetsgivarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet
(SAM) undersöker, genomför och följer upp
verksamheten med avseende på psykosociala
faktorer som t ex arbetsbelastning, arbetstider
och tydlighet i vad som förväntas av medarbetarna. Utifrån Försäkringskassans rapport för något
år sedan vet vi att präster ligger i topp vad gäller
sjukskrivningar på grund av utmattningssyndrom. KyrkA följde upp denna rapport med en
egen utredning som gjordes av forskaren Christin
Mellner vid Stockholms universitet (se Kyrkfack
6/13).
I AVTALSRÖRELSEN FÖRHANDLADE KYRKA FRAM
att även arbetstiden för komministrar med
oreglerad arbetstid ska vara i genomsnitt 40
timmar och inte mer. För att skapa en bra
psykosocial arbetsmiljö behöver arbetsgivarna
BROR HOLM
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
KYRKFACK 1/14 3
DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
^ǀĞŶƐŬĂŬLJƌŬĂŶŝEŽƌƌŬƂƉŝŶŐͲĞƩƉĂƐƚŽƌĂƚŵĞĚϯϬϬĂŶƐƚćůůĚĂ
”Nu handlar det om
en mental omställning”
Svenska kyrkan i Norrköping
ćƌĞƩĂǀůĂŶĚĞƚƐĂůůĂƉĂƐƚŽrat som från och med den 1
ũĂŶƵĂƌŝϮϬϭϰŚĂƌĨĊƩĞŶĨƂƌändrad struktur. Fyra församůŝŶŐĂƌŚĂƌďŝůĚĂƚĞƩƉĂƐƚŽƌĂƚ͕
ŵĞĚĞŶŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞ͕ŝƐƚćůůĞƚ
för fyra kyrkoherdar.
KYRKANS HUS TAR EN SJÄLVKLAR PLATS I
centrala Norrköping. Den renoverade
gamla magasinbyggnaden ligger stadigt
och blickar ut mot hamnen. Bjuder in
till kontakt utan att vara påträngande.
– Svenska kyrkan i Norrköping ska vara
ett begrepp. Norrköping är en mångkulturell och sekulariserad stad, det är inte
självklart för alla vilken församling man
tillhör – men Svenska kyrkan i Norrköping är enkelt att relatera till, säger kanslichef Camilla Ruben och kyrkoherde
Thomas Wärfman.
Den största förändringen är redan gjord.
För fyra år sedan, 2010, blev 18 församlingar fyra, vilket innebar en omfattande
omorganisation. Det var då som människor berördes direkt i sin vardag. Fick
byta arbetsplats, blev med en ny chef
och nya kollegor.
Svenska kyrkan i Norrköping
,ĂƌŶćƌŵĂƌĞϯϬϬĂŶƐƚćůůĚĂ͕
82 000 medlemmar och 23 kyrkor.
KŵŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶĞŶŚĂƌƉĊŐĊƩ
ƵŶĚĞƌĞŶůćŶŐƌĞƟĚŽĐŚǀŝĚĨƂƌƐƚĂ
sammanslagningen 2010 bildades
<ŽůŵĊƌĚĞŶƐ͕^͗ƚ:ŽŚĂŶŶĞƐ͕ŽƌŐƐŽĐŚ
^͗ƚKůŽĨƐĨƂƌƐĂŵůŝŶŐĨƂƌƐĂŵůŝŶŐĂƌƐŽŵŶƵ
ƟůůƐĂŵŵĂŶƐďŝůĚĂƌĞƩƐƚŽƌƚƉĂƐƚŽƌĂƚ͘
4 KYRKFACK 1/14
– Drivkraften var inte ekonomisk i första
hand utan att öka möjligheterna för arbetslagen att driva verksamhet och få
ett större erfarenhetsutbyte. Det var
många präster, diakoner och pedagoger
som var ensamma i sina professioner
och saknade kollegor. Men det är
klart att vi samlade de ekonomiska
resurserna också, säger Camilla
Ruben som var ny som kanslichef och
började mitt i förändringsarbetet.
– Alla var delaktiga i processen, arbetslagen fick diskutera och komma med
synpunkter på hur det nya skulle bli. Det
fanns utrymme för att påverka. Men
förändringar väcker olika saker. En del
befinner sig i tåget längst fram och tycker
att det är roligt med något nytt, sedan
finns det dem som hänger med i mitten
och är neutrala och så svansen längst
bak, som tycker att det var bättre förr.
– Vi gjorde en enkät innan och en två år
efter förändringen.Skillnaden var inte så
stor, men det fanns saker att ta hand om.
En församling ville ha större tydlighet,
en annan behövde avspänning, så då
riktade vi åtgärderna.
– Det tog tid att hitta den nya formen,
längre tid än vad jag trodde, säger Camilla Ruben. Tidigare har jag arbetat
bland annat inom näringslivet och om
man där är förändringsbenägen, så är
man kanske inte förändringsobenägen i
kyrkan men däremot förändringsovan.
– Men då ska man komma ihåg att vi
har en 900 år gammal kultur där alla
får vara med och bidra och ha ett medinflytande, säger Thomas Wärfman
och dricker lite kaffe. Vi sitter i en pratvänlig soffgrupp på hans rum med utsikt
från tredje våningen. Några enkla träkors
och ett par tavlor pryder väggarna. Han
börjar göra sig hemmastadd.
ŶŵĞŶƚĂůŽŵƐƚćůůŶŝŶŐ
Thomas Wärfman tillträdde tjänsten
som kyrkoherde för 300 personer den
1 januari och kommer närmast från
Stockholms stift, där han var stiftsdirektor och arbetade med Eva Brunne.
För åtta år sedan var han kyrkoherde
i St Johannes församling i Norrköping
– Vi har redan fyra starka enheter, nu
tar vi ytterligare ett steg som främst
handlar om en mental omställning.
DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
– Norrköping är en mångkulturell och sekulariserad stad, så Svenska kyrkan i Norrköping är enkelt att relatera till, säger kyrkoherde
Thomas Wärfman och kanslichef Camilla Ruben.
”
Det är en mental förändring
där vi behöver relatera ännu
mer och passa till varandra.
Om vi tidigare var ett
division 4-lag med några
stjärnspelare som utmärkte
sig – handlar det nu om att
samspela i allsvenskan.
Nu handlar det inte om att ändra i
delegationsordningen, utan att ställa
om våra tankar. Det är en mental
förändring där vi behöver relatera ännu
mer och passa till varandra. Om vi
tidigare var ett division 4-lag med några
stjärnspelare som utmärkte sig – handlar
det nu om att samspela i allsvenskan.
– Ja, det vi gör nu är nästan lustfyllt, säger Camilla Ruben. Vi har samma kollegor och chefer – förändringen ligger inte
där – men däremot ska vi börja arbeta
tillsammans i hela pastoratet på ett
tydligare sätt. Nu, med en avsändare, blir
det enklare att samverka med näringsliv,
kommun och norrköpingsborna.
– Vi ser mycket nöd i Norrköping, med
flera företag som har slagit igen. Just nu
planerar vi ett nytt diakonicentrum där
vi framförallt kommer att arbeta med
människor som befinner sig i en utsatt
eller ensam situation, säger Thomas
Wärfman.
En gemensam ledning
Ingen av de fyra tidigare kyrkohedarna
sökte Thomas Wärfmans tjänst. Två av
dem är nu församlingsherdar med ett
delegerat ansvar för respektive församling, en gick i pension och åter en fick en
annan tjänst.
– Vi i ledningsgruppen håller som bäst
på att hitta varandra, säger Camilla
Ruben. Tidigare var vi en chefsgrupp där
vi diskuterade frågor och verksamheter,
men vi hade inget beslutsmandat. Det
gjorde att vi tappade styrfart om det
inte var konsensus i vissa frågor. Nu är
vi en gemensam ledning som tar beslut i
frågor som berör hela pastoratet.
FORTS SID 6
KYRKFACK 1/14 5
DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
”
Organisationen är väldigt
reflekterande, vilket i sig kan vara
sympatiskt, men när det handlar
om att förändra behöver man
också skrida till handling och inte
tänka så mycket!
,ƵƌƐŬĂƉĂƌŶŝĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐĂƌĨƂƌĚĞŶ
ŵĞŶƚĂůĂĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĞŶ͍
– Hela ledningsgruppen går igenom
ett utvecklingsprogram baserat på Leif
Klingborgs koncept, säger Thomas
Wärfman. Det är enkla metoder som
syftar till att hjälpa varandra som ledare.
– Det som är utmärkande för metoden,
som inte finns i alla program, är att
det personliga bidraget understryks,
fortsätter Camilla Ruben. Alla har
ett bidrag som är unikt för just dig,
metoden hjälper var och en att upptäcka
och bottna i det.
'ƂƌƚƌŽŶŶĊŐŽŶƐŬŝůůŶĂĚ
ŝĨƂƌćŶĚƌŝŶŐƐĂƌďĞƚĞƚ͍
– Det är både och, säger Camilla Ruben.
Det finns en varm och omhändertagande
kultur i kyrkan, man låter ingen må
dåligt. Men samtidigt är organisationen
väldigt reflekterande, vilket i sig kan vara
sympatiskt, men när det handlar om
att förändra behöver man också skrida
till handling och inte tänka så mycket!
– Vi kan ha närmare till värderingar
med ett språk och ritualer som kan vara
till hjälp i förändringar. Men det går att
använda på ett felaktigt sätt också, säger
Thomas Wärfman.
KŵŶŝƐŬƵůůĞƐĂŵŵĂŶĨĂƩĂĚĞƚŬƌŝƐƚŶĂ
ďƵĚƐŬĂƉĞƚŚƵƌƐŬƵůůĞŶŝĨŽƌŵƵůĞƌĂĚĞƚ͍
– Hopp, säger Camilla Ruben. Livet är
inte alltid trasigt och söndrigt. Kyrkan
finns i livets alla skeden. Inte bara när
det krisar utan också när det pirrar i
magen av glädje.
– Nåd, säger Thomas Wärfman.
Människans villkor är till stora delar
svåra och mörka. med död, smärta och
förluster som är svåra att förstå. Mitt i
det bryter Gud in och visar at det finns
något omistligt i oss värt att rädda och
bevara.
6 KYRKFACK 1/14
- Det finns en potential att tänka vidare nu, säger Eva Sjövall och Lena Andersson som
jobbar i Svenska kyrkan i Norrköping.
”Människor tacklar förändringar olika”
– Ska jag åka ända dit igen och ha
verksamhet i den lokalen? Det var en
omställning i början, men sedan vänjer
man sig, säger Eva Sjövall som arbetar
som församlingspedagog i Svenska
kyrkan i Norrköping.
– Det har trots allt varit övervägande
positivt med sammanläggningen
som gjordes för fyra år sedan. Från
att ha arbetat ensam har jag nu tre
kollegor. Det är mycket roligare att ha
flera att bolla och planera barn- och
ungdomsverksamheten tillsammans
med, säger Eva Sjövall som har arbetat i
pastoratet i 26 år.
Sedan 1992 har hon tillhört St Johannes
församling. Arbetskamraten Lena
Andersson, har arbetat i pastoratet i
19 år, men kom till samma församling i
samband med sammanläggningen.
– Det var 26 nya personer att lära
känna i början och de skulle lära känna
mig. Men det har gått bra. Vi sitter i
gemensamma lokaler, vilket är en stor
fördel, i de tre andra församlingarna
sitter de mer utspridda, säger Lena
Andersson som är kyrkosekreterare
med arbetsledaransvar.
- Jag har två kollegor, personkemin
stämmer och vi trivs ihop. Vi har
strukturerat våra arbetsuppgifter och
delat upp dem. Det blir effektivare så.
Eva Sjövall och Lena Andersson minns
att det var flera personalsamlingar
inför organisationsförändringen 2010.
Det fanns möjligheter att påverka och
komma med synpunkter.
– Människor tacklar förändringar
på olika sätt, det är svårare för en
del. Det har tagit några år innan den
nya formen har satt sig, säger Lena
Andersson.
– Några flyttade på sig innan sammanslagningen för fyra år sedan. De
ville något annat, det är starkt att nå
den insikten och agera därefter, säger
Eva Sjövall.
– I början reflekterade jag över för vems
skull gör vi detta? Det är ju inte bara
för de anställda, eller utav ekonomiska
intressen, utan främst för att nå fler
människor och möta dem på en bredare
front.
sŝůŬĞŶƐŬŝůůŶĂĚŝŶŶĞďćƌ
ƉĂƐƚŽƌĂƚƐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐĞŶ͍
– Det finns en potential att tänka
vidare. Att samarbeta med nya partners
och skapa nya verksamheter, säger Eva
Sjövall och Lena Andersson.
DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
”Hur flexibla ska vi vara?”
DE'WZ^dZZdZDz<d͘/'ͳ
nomsnitt 45 timmar i veckan. Så många
som 25 procent känner sig heller inte utvilade när de vaknar på morgonen och
16 procent har svårt att somna. Det
visade studien Balansakt som presenterades i höstas.
viss del, för genom att jag till exempel
svarar på ett mejl på kvällen, efter min
arbetstid, innebär det också att jag kan
släppa det sedan. Annars kanske det
ligger och skaver och skapar en annan
form av stress.
dZKd^E'ZE^>P^,dD>>EZͳ
Gränserna mellan arbete
ŽĐŚĨƌŝƟĚŇLJƚĞƌŝŚŽƉ͘/ďůĂŶĚ
ƉĊďĞŬŽƐƚŶĂĚĂǀĚĞŶĞŐŶĂ
ŚćůƐĂŶ͘dLJĚůŝŐŚĞƚćƌĞƩŶLJĐŬĞůŽƌĚĨƂƌĂƩǀŝƐŬĂŵĊďƌĂ
ƉĊũŽďďĞƚ͕ŵĞŶĂƌŶŶĂǀŽŶ
DĂůŵďŽƌŐ͕ƐĂŵŽƌĚŶĂƌĞĨƂƌ
ĂƌďĞƚƐŵŝůũƂĨƌĊŐŽƌƉĊ^ǀĞŶƐŬĂ
ŬLJƌŬĂŶƐĂƌďĞƚƐŐŝǀĂƌŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶ͘
– Jag blev inte förvånad när jag såg resultatet av Balansakt. I yrken där man är
buren av ett starkt engagemang behöver
man vara vaksam på gränsen mellan
arbete och fritid. Det är något vi delar
med andra inom vårdande yrken. När
man arbetar med människor finns det
så stora behov och mycket man vill bidra
med och åstadskomma.
– Det kan leda till inre krav, som vi ställer
på oss själva, på vad vi vill uppnå. Där
behöver man stanna upp och reflektera
över sig själv och sina motiv. Handledning
kan vara en hjälp och att ta upp det i
arbetslaget, säger Anna von Malmborg.
EEEE&<dKZ^KD^dh/E>E^ͳ
akt tittade på är hur vi förhåller oss
till den nya tekniken. Våra vanor har
förändrats och idag är det alltid, högst
påtagligt, fler närvarande i rummet än
dem som är samlade. En vanlig företeelse,
vid ett möte eller en utbildning, är att vi
kontrollerar våra telefoner med jämna
mellanrum. Svarar på ett mejl eller
checkar vår statusuppdatering på facebook.
– Det är nästan alltid några som försvinner in i sina mobiler när man håller i
utbildningar. Det påverkar mig och
är en härskarteknik, även om det sker
omedvetet. Vi behöver prata mer om
förhållningssätt och hur vi hanterar den
nya tekniken. Ett bra sätt är att inleda
med att lyfta mötesetik.
– Frågor man kan ställa sig är; Vad
är det som gör att jag inte kan sova?
Varför känner jag stress? säger Anna von
Malmborg. Foto Magnus Aronson
– Vi behöver också diskutera tillgänglighet. Hur flexibla vi ska vara och kanske
utarbeta en tillgänglighetspolicy eller
någon form av regler för det. Men
reglerna behöver också vara flexibla till
te och fritid som ligger i arbetets natur,
när man till exempel är präst, diakon
eller pedagog, ser Anna von Malmborg
också många faktorer som bidrar till att
skapa arbetsglädje och trivsel.
– Det är positivt att arbeta med något
som du tror på, meningsfullheten är
viktig, det i sin tur stärker gemenskapen,
Det finns också en stor möjlighet att
påverka sitt arbete. Men det som skapar
stress behöver vi arbeta vidare med.
– Tydlighet och kommunikation är två
faktorer som är hälsosamma för den
psykosociala arbetsmiljön. Forskning
visar att en tydlighet i till exempel
ansvarsfördelning är centralt. Det är
viktigt att veta vem som är min chef. Nu
är det markerat i kyrkoordningen att
kyrkoherden ska leda all verksamhet,
men det händer fortfarande att kyrkoherden och kyrkoråden är inne på varandras planhalvor.
– Svenska kyrkan är mitt uppe i en
stor förändring och i den processen
behöver varje församling och pastorat
påminna sig om varför man gick in i
den. Hålla en ledstjärna och säkerställa
att alla går åt samma håll. En vanlig
miss kan vara att ledningen glömmer
att hålla upp den där ledstjärnan.
– Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation erbjuder ledningsgrupper som
ska leda en förändring ett särskilt stöd
i det. De som ska leda förändringen
behöver vara överens om behov, motiv,
mål och resultat. Vi samarbetar med ett
konsultföretag som har stor erfarenhet
av förändringsprocesser. Det kan vara
ett värdefullt komplement till den egna
kompetensen,säger AnnavonMalmborg.
KYRKFACK 1/14 7
NOTISER
Vår kanslichef blir
generalsekreterare för NFS
Vår kanslichef Magnus Gissler lämnar sin anställning hos oss för att bli
generalsekreterare för NFS, Nordens Fackliga Samorganisation. NFS är sedan
1972 ett samarbetsorgan för de fackliga centralorganisationerna i Norden.
Magnus kom den 1 mars 2006 till vårt förbund. Han kom då från en position inom
Finansförbundet. Innan dess hade han bl.a. arbetat som studerandeombudsman för
TCO.
Under sina åtta år hos oss har Magnus arbetat för förnyelse, effektivitet, ordning
och reda. Han har strukturerat kansliets administrativa stödfunktioner för att
dessa ska fungera så effektivt som möjligt för verksamhetens bästa. Magnus
har också skapat rutiner för att underlätta och främja arbetet på kansliet och
i förbundet som helhet. Utöver sin roll som kanslichef har Magnus också
representerat vårt förbund i olika förhandlingar och i olika samarbetsorgan såsom
Saco och NPS, Nordiskt prästsamarbete, för att nämna några.
Magnus Gissler har under sina åtta år som
kanslichef för KyrkA arbetat för förnyelse,
effektivtet, ordning och reda.
Foto Linda My Hagberg
SVENSKA PRÄSTERSKAPETS
hEZ^dP^^d/&d>^ͳ
Ansökan senast 2 maj 2014
Kyrkans Akademikerförbund ansvarar
sedan 1996 för Svenska Prästerskapets
hŶĚĞƌƐƚƂĚƐƐƟŌĞůƐĞ͘
ŶůŝŐƚĚĞƐƐƐƚĂĚŐĂƌƌŝŬƚĂƌƐŝŐƐƟŌĞůƐĞŶ
ĨƂůũĂŬƚůŝŐĞŶƟůůƉƌćƐƚĞƌŝŶŽŵ^ǀĞŶƐŬĂŬLJƌŬĂŶ
ŽĐŚĚĞƌĂƐŶćƌŵĂƐƚĞĞŌĞƌůĞǀĂŶĚĞ͘
ŶƐƂŬŶŝŶŐĂƌŽŵŵĞĚĞůĨƌĊŶƐƟŌĞůƐĞŶ
ĂǀƐĞĞŶĚĞĨƂƌƐƚĂŚĂůǀĊƌĞƚϮϬϭϰƐƚćůůƐƟůů
^ǀĞŶƐŬĂWƌćƐƚĞƌƐŬĂƉĞƚƐhŶĚĞƌƐƚƂĚƐƐƟŌĞůƐĞ͕
ŽdžϯϬϬϳϴ͕ϭϬϰϮϱ^ƚŽĐŬŚŽůŵ͕ŽĐŚƐŬĂůůŚĂ
inkommit ƐĞŶĂƐƚĚĞŶϮŵĂũϮϬϭϰ͘
Vid ansökan om understöd skall sökanden
redovisa nu aktuella inkomst- och
förmögenhetsförhållanden samt bifoga
ŬŽƉŝĂĂǀƐĞŶĂƐƚĞƟůůƐŬĂƩĞŵLJŶĚŝŐŚĞƚĞŶ
ŝŶŐŝǀĞŶĚĞŬůĂƌĂƟŽŶ͘sŝĚĂŶƐƂŬĂŶŽŵ
bidrag för utbildning skall sökanden lämna
ƵƉƉŐŝŌĞƌŽŵćŶĚĂŵĊůĞƚŵĞĚƵƚďŝůĚŶŝŶŐĞŶ
och bifoga kostnadsberäkning.
ĞƐŬĞĚŽŵƐƚLJƌĞůƐĞŶƐďĞƐůƵƚůćŵŶĂƐƟůů
ƐƂŬĂŶĚĞŶĨƂƌĞƵƚŐĊŶŐĞŶĂǀũƵŶŝϮϬϭϰ͘
8 KYRKFACK 1/14
Å förbundets vägnar vill jag framför ett stort TACK till Magnus för den här tiden
och önska honom lycka till i hans nya viktiga värv.
BROR HOLM
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
<LJƌŬĮŶŶƐŶƵ
på Facebook
ůůƚŇĞƌŬŽŵŵƵŶŝĐĞƌĂƌǀŝĂƐŽĐŝĂůĂŵĞĚŝĞƌ͘
^ĊŽĐŬƐĊ<LJƌŬ͘sŝĮŶŶƐŶƵŵĞƌĂƉĊ
Facebook. Vill du hänga med eller se vad
vi skriver så går du in på vår Facebook-sida
och ”gillar” oss. Sedan hoppas vi på många
ŝŶůćŐŐŽĐŚĞŶĨƌŝƐŬĚĞďĂƩ͘
På Facebook heter vi Kyrkans
Akademikerförbund.
”Förnuftet är en
tjänare, intuitionen är
en gåva. I vår kultur
har vi gjort tjänaren
till mästare och glömt
gåvan.”
Albert Einstein
1a5rs
m
lördag
DŽƟŽŶĞƌĂƟůů
&ƂƌďƵŶĚƐĨƵůůŵćŬƟŐĞ
/ũƵŶŝŚĊůůĞƌ<LJƌŬƐŝƩĨƂƌďƵŶĚƐͲ
ĨƵůůŵćŬƟŐĞ͘&ƂƌďƵŶĚƐĨƵůůŵćŬƟŐĞ
är förbundets högsta beslutande
organ och där läggs riktlinjerna för
de kommande två årens fackliga
arbete.
DŽƟŽŶĞƌƟůůĨƂƌďƵŶĚƐĨƵůůŵćŬƟŐĞ
ƐŬĂǀĂƌĂŬĂŶƐůŝĞƚƟůůŚĂŶĚĂƐĞŶĂƐƚ
den 15 mars.
KRÖNIKAN
Hur är det egentligen?
Hur har du det?
”
ELJĂďĞƌćƩĞůƐĞƌ
ƟůůĨŽŐĂƐĚĞŐĂŵůĂ
ƐŽŵƟůůƐĂŵŵĂŶƐ
ƵƚŐƂƌĞŶǀćǀƐŽŵ
^ǀĞŶƐŬĂŬLJƌŬĂŶ
ŝŶƚĞďƂƌŐůƂŵŵĂ͘
KŵćŶĨƂƌůĊƚĞŶ͕
ŚĂƌƐŬƵůĚĞŶůćŵŶĂƚ
ƐƉĊƌ͘ŶƉƌćƐƚǀŝŐĚ
ŵĂŶŝŶƚĞƌǀũƵĂƐŝ
ĮůŵĞŶ͗ũĂŐŚĂƌũƵ
ŐŝůůĂƚůćŐĞƚ͕ŵĞŶ
ĞŐĞŶƚůŝŐĞŶćƌũĂŐ
ĞŵŽƚƌĞĨŽƌŵĞŶ͘
sŝůŬĂŇĞƌĂǀǀĊƌĂ
ŵĂŶůŝŐĂŬŽůůĞŐŽƌ
ƚćŶŬĞƌƐĊʹƵƉƉ
ŵĞĚĞŶŚĂŶĚ͊
dZKZ dd E dzE > s <zZ<&<^
/ dKD >E,^ &/>D <KE^ddZ^ dd DE
läsekrets såg eller har åtminstone hört talas om
”Och förlåt oss våra skulder”, dokumentärfilmen
om prästen Inger Svensson som Sveriges
television nyligen visade. Tom Alandh visar
ett människoöde – en ung kvinna som väljer
att följa sin kallelse till prästämbetet trots det
hårda motstånd som fanns på 70-talet. Ensam
i stora prästgårdar tar Inger Svensson sällskap
av flaskan vilket medför både ekonomiska och
sociala bekymmer.
måste vara mycket stark för att klara sig som
kvinnlig präst i Svenska kyrkan. Jag tror att det
inte är så lätt att vara människa över huvud taget.
Vi ska berätta om män som ogillar kvinnor (eller
vad kvinnor gör). Men vi ska också dela hoppet
med och om varandra.
EZ>E,^/EdZs:hdE,PZ/'͕sEEZ
och arbetskamrater (Inger Svensson själv avled
i 50-årsåldern med en utsliten kropp), lämnas
följdfrågorna och reflektionen till tittaren. Vilka
mekanismer leder en människa in i alkoholismens
träskmarker? Förstod kvinnoprästmotståndarna
vilka konsekvenser deras styvnackade uttalanden
kunde få? Kunde stödet från Inger Svenssons
arbetsgivare sett annorlunda ut, och kunde det
satts in tidigare?
:'>^ZWZd^D/>:PsZ<d^,D^/
om faktorer som påverkar den psykosociala
arbetsmiljön. Arbetsmängd och arbetstempo.
Ensidigt och monotont arbete. Oklara förväntningar på arbetsinsats. Ständiga förändringar.
Risker för hot och våld. Oregelbundna arbetstider.
Konflikter, kränkningar och trakasserier. Arbete
med människor. Sociala kontakter. Ensamarbete.
Den fysiska miljön.
/E'Z^sE^^KE^P>E^<WZ^d'ZZ
och kyrkor var vackra, så den fysiska miljön
fanns inte mycket att anmärka på. Men bland
övriga faktorer finns en hel del utropstecken som
kanske inte uppmärksammades på 70-talet. De är
lika aktuella idag, men motståndet mot kvinnliga
präster är idag inte lika utbrett eller organiserat.
Men det finns fortfarande. Nya berättelser
tillfogas de gamla som tillsammans utgör en väv
som Svenska kyrkan inte bör glömma. Om än
förlåten, har skulden lämnat spår. En prästvigd
man intervjuas i filmen: ”jag har ju gillat läget,
men egentligen är jag emot reformen”. Vilka fler
av våra manliga kollegor tänker så – upp med en
hand!
>>&<dKZZ^KDEDE^^KDZ/^<&<ͳ
rer kan vändas i friskfaktorer, för att uttrycka sig
arbetsmiljömässigt klatschigt. Arbetsmängden
ska vara lagom balanserad – det är heller inte
bra att ha långtråkigt på arbetet. Det ensidiga
monotona arbetet kan fördjupas till nya kvalitéer.
Riskerna för hot, våld och trakasserier kan
kanaliseras i handlingsplaner och en förståelse
för att vi är varandras arbetsmiljö och trygghet.
Ensamheten i prästgården kontrasteras mot
småbarnsföräldraprästernas trixande för att få
ihop det på helger och kvällar. Jämställdhetslagen
och barnkonsekvensanalys banar väg: i första
hand förälder, i andra hand anställd.
Men fortfarande går det Inger Svenssons omkring
i Svenska kyrkan. Därför kan det systematiska
arbetsmiljöarbetet aldrig avstanna. Men lika
viktigt: en kopp kaffe. Hur är det egentligen?
Hur har du det?
<Z/E>E'^dZPDͳs/E'
<KDD/E/^dZ
KYRKFACK 1/14 9
DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
”Makt är ett sätt att få
DĂƌƟŶ>ƵƚŚĞƌ<ŝŶŐ͕DŽĚĞƌdĞƌĞƐĂŽĐŚDĂŚĂƚŵĂ'ĂŶĚŚŝŚĂĚĞĚĞƚ͘DĂŬƚ͘ŶŵĂŬƚƐŽŵĚĞ
ĂŶǀćŶĚĞĨƂƌĂƩĨƂƌćŶĚƌĂŽƌćƩǀŝƐŽƌŽĐŚƐŬĂƉĂ
ĞŶŵćŶƐŬůŝŐĂƌĞǀćƌůĚ͘
ʹDĊŶŐĂǀŝůůŚĂŵĂŬƚ͕ŵĞŶĨĊćƌƂƉƉŶĂŵĞĚ
ĂƩĚĞƐƚƌćǀĂƌĞŌĞƌĚĞƚ͕ƐćŐĞƌƌĞƚŽƌŝŬŬŽŶƐƵůƚĞŶ
ŽĐŚĨƂƌĨĂƩĂƌĞŶůĂŝŶĞŬƐǀćƌĚƐŽŵćƌĂŬƚƵĞůů
ŵĞĚƐŝŶŶLJĂďŽŬsĂƌĚĂŐƐŵĂŬƚ͘
10 KYRKFACK 1/14
DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
å människor med sig”
MAKT ÄR ETT ORD SOM KLINGAR LITE ILLA
i vardagligt tal. Trots att vi använder
makt varje gång vi försöker påverka en
situation. Utan makt blir vi kraftlösa,
det är ingen slump att vi använder uttrycket ”jag kände mig maktlös” när vi
inte kunnat hantera en situation.
– Vi brukar alla makt i vår vardag,
som förälder är du makthavare över
dina barn vare sig du vill eller inte. Det
är inget fel på makt, det är händerna
som håller i den som gör den bra eller
dålig. Jag tror att som världen ser ut
idag så är det en del makt som ligger
i fel händer. Det finns ett känt citat av
författaren Alice Walker som jag tycker
förklarar varför det är så. ”Det vanligaste skälet till att folk saknar makt är
att de tror att de inte har någon”, säger
Elaine Eksvärd som tidigare har skrivit om bland annat härskartekniker.
– Jag har alltid varit intresserad av maktbruk och maktmissbruk. Jag var mobbad som barn och utsattes då för maktmissbruk. Som vuxen, och framgångsrik i mitt arbete, har jag istället blivit
innehavare av makt. Så jag har erfarit olika sidor av makt.
– Makt är ett sätt att få människor med sig.
Redan retorikens fader Aristoteles visste
att det var tre komponenter som krävdes
för att folk skulle lyssna på ditt budskap;
trovärdighet, välvilja och nyfikenhet.
Tio former av vardagsmakt
Foto Jesper Anhede
I boken ”Vardagsmakt” beskriver
Elaine Eksvärd tio former av vardagsmakt; auktoritetsmakt, social makt,
pengamakt, tystnadsmakt, sensationsmakt, sanningsmakt, utseendemakt,
löftesmakt, skrämselmakt och kunskapsmakt som alla kan nyttjas eller utnyttjas. Varje kapitel ger exem-
pel på polariteter, en negativ och en
positiv sida av varje form av makt.
– En besserwisser använder till exempel sin kunskapsmakt på ett negativt sätt och gör sig lätt ovän med andra. Inte för att de vet mycket, utan
för att de låter folk veta att de vet lite.
–Att använda kunskapsmakt på ett
konstruktivt sätt är att vara påläst i
varje given situation. På så sätt får du
makt över dig själv och andra. Men
det är viktigt att vara ödmjuk i din
kunskap så du inte betraktas som
en besserwisser. Kunskapen ska inte
användas på bekostnad av andra.
– En kunskapsmakthavare erkänner också att de inte vet och är ödmjuka med att
de fortfarande har saker kvar att lära sig.
Studera hur andra gör
I kapitlet om auktoritetsmakt skriver
Elaine Eksvärd om vikten av att inte
låta sig nedslås om du till exempel
upplever att du inte blir lyssnad till.
Studera i stället hur andra gör och använd dig av auktoritetsförstärkning.
– Säg att du har ett möte där du vet att
kunden har mindre tillit till yngre förmågors kunskap. I ett sådant sammanhang är det bra om en äldre kollega
lyfter den yngre genom att till exempel
nicka instämmande när hen pratar.
Eller om du är man och saknar tilllit hos en kvinnlig publik, så kan en
kvinna ställa sig upp och uppmana
alla att lyssna på vad du har att säga.
– Inom retoriken finns det ett viktigt verktyg som kallas copia, fortsätter Elaine Eksvärd. Det handlar om
att du ska studera retoriska förebilFORTS NÄSTA SIDA
KYRKFACK 1/14 11
DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
”
AUKTORITETSMAKT
Livet blir inte längre, vi har inte tid eller energi att dras med
i vardagsmakt som missbrukas fel. Med medvetenhet kan vi
lära oss att sätta gränser och använda vår tid bättre.
der, göra om och göra det de gör till
ditt eget. Det handlar inte om att du
ska kopiera dem, utan snarare att inspireras av de metoder de använder.
– Titta på framgångsrika tidningars rubriker och jämför med ditt sätt att inleda
när du ska hålla ett tal. Om dina inledningar väcker följdfrågor väcker de nyfikenhet, om inte får du jobba på dem.
'ĞŶŽŵƐŬĊĚĂŵŝƐƐďƌƵŬĂǀŵĂŬƚ
Hon beskriver också hur du kan genomskåda missbruk av makt och avväpna
den som försöker utöva makt på din bekostnad. På varje arbetsplats finns det de
som tycker om att väcka uppmärksamhet genom skvaller eller att prata negativt om andra. Elaine Eksvärd kallar det
sensationsmakt, där du väcker andras
nyfikenhet genom det du gör eller säger.
– Ställ inga följdfrågor till den personen
eller flytta samtalsämnet och börja prata
om någonting annat. Det blir en tydlig
markering att du inte är intresserad av
att delta.
Men det finns mycket fruktbart att hämta från sensationsmakten, menar hon.
>ŝŐŐĞƌĚĞƚŝŶƚĞĞŶĨĂƌĂŝĂƩďůŝĨƂƌ
ŵĞĚǀĞƚĞŶŽŵŵĂŬƚ͘ƩĚĞƚ
ďůŝƌŵĂŶŝƉƵůĂƟŽŶ͍
– Varje maktstrategi ska användas
inom ramen för vars och ens personliga gränser. Det handlar om att skruva
upp vissa nivåer och sänka andra. En
sensationsmakare som går till överdrift,
kan till exempel se att det här behöver
jag tagga ner lite. Medan en person som
är snäll och som alla gillar, behöver
lära sig tekniker för att bli lyssnad till.
– Livet blir inte längre, vi har inte tid
eller energi att dras med i vardagsmakt
som missbrukas fel. Med medvetenhet
kan vi lära oss att sätta gränser och använda vår tid bättre.
ƵŬƚŽƌŝƚĞƚĞƌƐƚĂƌƚĂƌƚƌĞŶĚĞƌŐĞŶŽŵĂƩŐĊƐŝŶ
ĞŐĞŶǀćŐ͘ĞćƌŇŽĐŬůĞĚĂƌĞŽĐŚŝŶŝƟĞƌĂƌĞ͘
ǀĞŶŽŵĚƵŝŶƚĞćƌĞŶ^ƚĞǀĞ:ŽďƐŬĂŶĚƵ
stärka din auktoritet.
SOCIAL MAKT
Socialt kompetenta personer får omgivŶŝŶŐĞŶĂƩǀŝůũĂŐƂƌĂƐŽŵĚĞǀŝůů͘sćŶůŝŐŚĞƚ͕
ǀćůǀŝůũĂŽĐŚĨƂƌŵĊŐĂŶĂƩůLJƐƐŶĂŽĐŚůćƐĂĂǀ
människor skapar kontakt.
PENGAMAKT
,ĂŶĚůĂƌŽŵĂƩŚĂŵĂŬƚƂǀĞƌƐŝŐƐũćůǀ͘Ʃ
inte behöva vara ekonomiskt beroende av
ĞůůĞƌƐƚĊŝƐŬƵůĚƟůůŶĊŐŽŶ͘ĞŐƂƌĚŝŐĨƌŝĂƌĞ
ĂƩƐćŐĂǀĂĚĚƵƚLJĐŬĞƌ͘
TYSTNADSMAKT
ƩůŝŐŐĂůĊŐƚŽĐŚĂŶǀćŶĚĂƚLJƐƚŶĂĚƐŽŵ
ŵĂŬƚĂůƚĞƌŶĂƟǀćƌƐćůůĂŶŶĊŐŽƚĨŽůŬƚćŶŬĞƌƉĊ͕
men det kan i slutändan bli dem som vinner
ʹŽŵĚĞŶĂŶǀćŶĚƐƉĊĞƩƐƚƌĂƚĞŐŝƐŬƚƐćƩ͘
SENSATIONSMAKT
ELJĮŬĞŶŚĞƚćƌĚĞŶŝŶƌĞǀŝůũĂŶĂƩǀĞƚĂŚƵƌ
ƐĂŬĞƌŽĐŚƟŶŐƐƚĊƌƟůů͘KĂǀƐĞƩŽŵĚĞŶćƌ
ƉŽƐŝƟǀĞůůĞƌŶĞŐĂƟǀǀćĐŬĞƌĚĞŶĞŶĨƵŶĚĂŵĞŶƚĂůĚƌŝŌŚŽƐĊŚƂƌĂƌĞŶƐŽŵćƌƐǀĊƌĂƩ
värja sig emot.
SANNINGSMAKT
ƩƐćƩĂŽƌĚƉĊĚĞƚƐŽŵƉĊŐĊƌŽĐŚĂƩĨƂƌĂ
fram fakta i ljuset. Vad som skiljer sanningsŵĂŬƚĞŶĨƌĊŶƐŬŝƚƐŶĂĐŬćƌĂƩƐĂŶŶŝŶŐƐŵĂŬƚ
ƐćŐĞƌŶĊŐŽƚŽŵĚĞƚĞŶƉĞƌƐŽŶĞůůĞƌĞƩĨƂƌĞtag gjort – skitsnack lägger in en värdering.
UTSEENDEMAKT
,ĂŶĚůĂƌŝŶƚĞŽŵĂƩǀĂƌĂƐŶLJŐŐĂƐƚ͘hƚĂŶŽŵ
ĂƩǀĊƌĚĂƐŝƩƵƚƐĞĞŶĚĞʹǀĂƌĂŚĞů͕ƌĞŶŽĐŚ
välklädd.
LÖFTESMAKT
ƩůƂŌĞĨƂĚĞƌŚŽƉƉŽĐŚĨƂƌǀćŶƚŶŝŶŐĂƌ͘sŝĨĊƌ
ůƂŌĞŶĨƌĊŶƉŽůŝƟŬĞƌ͕ǀćŶŶĞƌ͕ĨƂƌƐćůũĂƌĞŽĐŚ
ďƂĐŬĞƌ͘ĞƐƚLJƌŽƐƐĂƩŬŽŶƐƵŵĞƌĂŽĐŚĂŐĞƌĂ͘
DĞŶůŽǀĂŝŶŐĞŶƟŶŐƐŽŵĚƵŝŶƚĞŬĂŶŚĊůůĂ͘
SKRÄMSELMAKT
/ŶǀĂĚĞƌĂ͕ĂƩĂĐŬĞƌĂ͕ƚĂƂǀĞƌ͕ŚŽƚćƌĨŽƌŵƵůĞringar sprungna ur skrämselretoriken. Med
en inbyggd skrämseldetektor kan du snabbĂƌĞƵƉƉĨĂƩĂĚĞƐƐĂŽƌĚĨƂƌǀĂĚĚĞćƌ͘
KUNSKAPSMAKT
Foto Jesper Anhede
12 KYRKFACK 1/14
,ĂŶĚůĂƌŝŶƚĞŶƂĚǀćŶĚŝŐƚǀŝƐŽŵĂƩǀĂƌĂĂŬĂĚĞŵŝŬĞƌĞůůĞƌĂůůŵćŶďŝůĚĂĚƵƚĂŶŽŵĂƩǀĂƌĂ
ƉĊůćƐƚŝǀĂƌũĞŐŝǀĞŶƐŝƚƵĂƟŽŶ͘
DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
T
Transparensen och tydligheten är två orsaker till att Nor-Segerstads församling utsågs till Årets arbetsgivare i Svenska kyrkan år 2013.
ransparens och tydlighet
FOTO MAGNUS ARONSSON
ʹĞƚƐŬĂǀĂƌĂƌŽůŝŐƚĂƩŐĊƚŝůůũŽďďĞƚͲĚĞƚŝŶŶĞďćƌŝŶƚĞĂƚƚĂůůĂ
ĂƌďĞƚƐƵƉƉŐŝĨƚĞƌŵĊƐƚĞǀĂƌĂƐƚŝŵƵůĞƌĂŶĚĞ͘DĞŶĮŶŶƐĚĞƚĞŶďƌĂ
ĂŶĚĂƉĊĂƌďĞƚƐƉůĂƚƐĞŶďůŝƌũŽďďĞƚƌŽůŝŐĂƌĞŽĐŬƐĊ͕ƐćŐĞƌ,ĂƌĂůĚ
ŽŚĠŶ͕ŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞŝEŽƌͲ^ĞŐĞƌƐƚĂĚƐĨƂƌƐĂŵůŝŶŐ͘
&PZZZdhd^'^d/>>Zd^Zͳ
betsgivare i Svenska kyrkan av Svenska
kyrkans arbetsgivarorganisation. Det
väcker onekligen en viss stolthet, både
bland anställda och förtroendevalda.
Men även församlingsborna har ut-
tryckt en glädje över priset och är glada att höra till en församling som tar
arbetsmiljöfrågorna på allvar, berättar
Harald Cohén.
FORTS NÄSTA SIDA
KYRKFACK 1/14 13
DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
”
Ibland möter jag inställningen att det viktigaste är att föra ut
evangeliet och att arbetsmiljöfrågor får komma i andra hand.
Men när folk trivs på jobbet kan du lägga din kraft på uppgifterna i stället för på personalproblem och konflikter.
– Det är ett pris som förpliktigar också.
Arbetsmiljö är färskvara och du måste
arbeta med frågorna hela tiden, säger
Harald Cohén när vi pratas vid en onsdagsförmiddag i februari. Den gråmulna
himlen bildar en enhet med det lätta snötäcket och ljuset är milt och dimliknande.
Verksamheten för vårterminen har
precis kommit igång. Bland annat har
de ett väl utvecklat arbete med skolan och erbjuder hjälp med läxläsning.
– Det är pensionerade lärare som stöttar eleverna. Vi prioriterar särskilt
diakonala frågor och barn- och ungdomsverksamheten. Vi arbetar just nu
för att utöka den frivilliga verksamheten, säger Harald Cohén och säger
i nästa andetag att det finns en tydlig
korrelation mellan en god arbetsmiljö och en fungerande verksamhet.
– Ibland möter jag inställningen att det
viktigaste är att föra ut evangeliet och
att arbetsmiljöfrågor får komma i andra
hand. Men om arbetsmiljön inte fungerar tar det energi från verksamheten.
När folk trivs på jobbet kan du lägga
din kraft på uppgifterna i stället för på
personalproblem och konflikter.
FÖRSAMLINGEN ARBETAR AKTIVT MED
personal- och arbetsmiljöfrågor och har
ett helhetstänkande som bland annat
innefattar jämställdhet och arbetsorganisation. De prioriterar faktorer som
tydlighet, transparens och gränser mellan arbete och fritid.
3
faktorer för en
bra arbetsmiljö
– Tydlighet i organisationen går som en
röd tråd från församlingsinstruktionens
vision och mål till det som ska utföras.
Alla anställda ska känna att de arbetar
mot gemensamma mål och att det jag
gör är kopplat till det.
Transparens
– Det hänger också ihop med lönefrågor
och fortbildning. Fortbildningen ska vara
länkad till målen, och vad den anställde
behöver utveckla för att utföra sitt jobb,
det ska inte vara en fortbildning i största
allmänhet, understryker Harald Cohén.
Tydlighet
Öppenhet på arbetsplatsen. Alla ska känŶĂĂƩĚĞŚĂƌĞŶĂƌďĞƚƐŐŝǀĂƌĞƐŽŵďƌLJƌƐŝŐ
ŽŵĚĞĂŶƐƚćůůĚĂ͘ƩĚĞƚĮŶŶƐĨƵŶŐĞƌĂŶĚĞ
ƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌĨƂƌŚƵƌŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶŽĐŚďĞƐůƵƚ
ŬŽŵŵƵŶŝĐĞƌĂƐ͘
&ƌĊŶǀŝƐŝŽŶƟůůŵĊů͘sĂƌũĞĂƌďĞƚƐƚĂŐĂƌĞƐŬĂ
ŚĂĞŶŬůĂƌƵƉƉĨĂƩŶŝŶŐŽŵƐŝŶĂĂƌďĞƚƐƵƉƉŐŝŌĞƌ͕ŚƵƌĚĞƚŝƐŝŶƚƵƌćƌŬŽƉƉůĂĚĞƟůů
ƵƚďŝůĚŶŝŶŐ͕ůƂŶŽĐŚŵĊů͘
'ƌćŶƐĞƌŵĞůůĂŶĂƌďĞƚĞŽĐŚĨƌŝƟĚ
– Transparensen är central, att det inte
smusslas med information och att den
går ut i rimlig tid. Har någon varit sjuk
eller haft semester är det viktigt att delges
aktuell information. Vi har ju fördelen
att vara en liten organisation, med 13 anställda, så det förenklar internkommunikationen. Vi har medarbetarsamlingar varje vecka och varje år har jag fyra
formella samtal med alla medarbetare.
HARALD NÄMNER OCKSÅ VIKTEN AV GRÄN
Harald Cohén, kyrkoherde i NorSegerstads församling.
14 KYRKFACK 1/14
sen mellan arbete och fritid och tror på
schemaläggning, för utan den är det lätt
att tjänsterna flyter ut.
– Vi var en gång först i tiden med att
schemalägga en kantor i vårt stift. Det
väckte diskussioner, och många ifrågasatte om man verkligen kunde el-
/ŶŐĞŶŵĊƌďƌĂĂǀĂƩĂůůƟĚǀĂƌĂ͟ƐƚĂŶĚͲďLJ͟
ŽĐŚĮŶŶĂƐƟůůŚĂŶĚƐ͘ŶƌĞŐůĞƌĂĚĂƌďĞƚƐƟĚ
ŚũćůƉĞƌƟůůĂƩƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌĂŐƌćŶƐĞŶŵĞůůĂŶ
ĂƌďĞƚĞŽĐŚĨƌŝƟĚ͘
DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN
ler ens skulle schemalägga kantorer.
Men när arbetstiden är reglerad går
den att överblicka. För arbetstagaren
blir det tydligt att nu jobbar jag och
nu är jag ledig, det är inte meningen att du alltid ska finnas till hands!
FÖRSAMLINGEN PRIORITERAR OCKSÅ JÄM
ställdhetsarbetet som även är tydligt integrerat i lönepolicyn. Vad det
gäller attitydfrågor speglas de när arbetslaget träffas för ett par timmar en
gång i månaden. Varje möte präglas
av ett tema, ibland bjuds en föreläsare in för att inspirera till efterföljande
diskussion och samtal. Församlingen har också värderat miljöarbetet.
– Vi är miljödiplomerade enligt fas 2.
Men för att alla ska vara med på tåget, behöver det förankras och kommuniceras. Varför serverar vi exempelvis rättvisemärkt kaffe och varför
undviker vi inköp av kolsyrat vatten?
HARALD COHÉN HAR VARIT KYRKOHERͳ
de i församlingen sedan 1994 och de
första åren brottades de med en del
tuffa konflikter. För att finna en lösning på problemen tog de hjälp utifrån.
– Det innebär inget nederlag att ta extern
hjälp, ibland är det nödvändigt. Det är
lätt att bli hemmablind och en person utifrån kan belysa situationen från ett annat håll. Nu var det länge sedan vi hade
några allvarliga konflikter i församlingen, men vi strävar också efter att ha högt
i takt. Det finns utrymme för dialog och
olika åsikter. Vi har också en bra dialog
med de förtroendevalda där vi resonerar
oss fram till en gemensam ståndpukt och
det är väldigt sällan det blir votering.
͟ĞƚćƌƌŽůŝŐƚĂƩ
ŐĊƟůůũŽďďĞƚ͟
,ƵƌƚƌŝǀƐĚƵƉĊũŽďďĞƚ͍
– Jag trivs jättebra i församlingen
och det är roligt att gå till jobbet. Jag
började för fem år sedan, så jag hör väl
fortfarande till de ”nyanställda”. I mitt
arbete behöver du hantera en hel del
tuffa situationer, men det går enklare
när arbetsplatsen fungerar så bra som
den gör.
sĂĚćƌĚĞƚƐŽŵƐŬĂƉĂƌƚƌŝǀƐĞůŶ͍
– Att jag känner mig trygg på
arbetsplatsen och att det är ordning
och reda. Har man tydliga ramar som
anger vad som är ens uppgifter kan det
i sin tur ge en stor frihet. Gemenskap
och samarbete är också viktigt. Vi är
inga enskilda öar utan fungerar som
ett arbetslag. Vi har precis varit iväg på
konfirmandläger, och ibland uppstår
͟DĂŶŬĂŶĂůůƟĚ
ǀćŶĚĂƐŝŐƟůů,ĂƌĂůĚ͟
det situationer och man måste tänka
om. Det fungerar bra när man är väl
synkade med varandra.
,ƵƌƚƌŝǀƐĚƵƉĊũŽďďĞƚ͍
– Det är ett jättebra jobb med en
bra stämning. Det är viktigt för
trivseln. Jag har bra arbetskamrater,
vi är en sammansvetsad grupp som
bryr oss om varandra. Jag har
jobbat här sedan 1999 och sitter på
pastorsexpeditionen. Men jag sköter
också hemsidan, annonsering, facebook
och församlingsbladet.
sĂĚćƌĚĞƚƐŽŵƐŬĂƉĂƌƚƌŝǀƐĞůŶ͍
SOM LEDARE FÖR FÖRSAMLINGEN HAR
Harald Cohén det övergripande ansvaret. Han pratar om att våga ta ansvar
och inte skygga för de tuffa besluten.
– Tydligheten går igen på alla plan, såväl
i strukturer som i ledarskap. En del i ledarskapet är att våga stå för sina beslut
men också våga säga när det blev fel. Jag
har dörren öppen och visst har det hänt
att en medarbetare har kommit in och
varit arg. Men oftast finns det en orsak
och då är det viktigt att prata om det
innan problemet har vuxit sig för stort.
CARINA SAMUELSSON
DIAKON
EKZͳ^'Z^d^&PZ^D>/E'
– Det hänger ihop med hur ledningen
är. Vi har en bra chef. Det är ordning
och reda och man kan alltid vända sig
till Harald. Var och en vet vad man
har för uppgifter och allas jobb är lika
betydelsefulla.
sĂĚƐŬĂƉĂƌĞŶďƌĂĂƌďĞƚƐŵŝůũƂ͍
DZ/ͳ>Kh/Z/<^^KE
KANSLIST MED INFORMATIONSUPPGIFTER
EKZͳ^'Z^d^&PZ^D>/E'
– Att du är trygg med din yrkesroll och
har en bra ledning. Det är också viktigt
att det finns en respekt för varandra
och ärlighet.
KYRKFACK 1/14 15
DETTA ÄR ETT ANNONSUPPSLAG
Trygghet om
du blir arbetslös
INKOMSTFÖRSÄKRING INGÅR I MEDLEMSKAPET
Det kan vara svårt att få pengarna att räcka
till om man blir arbetslös. Med enbart a-kasseersättning kan du högst få ut cirka 11 200
kronor. Därför ingår en inkomstförsäkring i
medlemskapet i Kyrkans Akademikerförbund.
Inkomstförsäkringen försäkrar den del av din
inkomst som överstiger a-kassans inkomsttak i
upp till 200 ersättningsdagar (cirka 9 månader).
På nästa sida finns försäkringsbeskedet
för Kyrkans Akademikerförbunds inkomstförsäkring. Där får du veta vilka rättigheter och
skyldigheter som följer av försäkringen. Läs det!
16 KYRKFACK 6/13
GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2014
Försäkringsbesked för Kyrkans Akademikerförbunds inkomstförsäkring
Försäkringsbeskedet innehåller viktig information för dig som är medlem i Kyrkans Akademikerförbund och genom ditt medlemskap omfattas
av Kyrkans Akademikerförbunds obligatoriska
inkomstförsäkring. Med inkomstförsäkringen
kan du som längst få ersättning i 200 dagar vid
ofrivillig arbetslöshet som inträffar under försäkringstiden.
Fullständiga försäkringsvillkor och information
om försäkringarna finns på www.bliwa.se/kyrka
eller kan beställas från Bliwa.
Om avtalet och andra bestämmelser
Du som inte har fyllt 64 år (till och med månaden
före den då du fyller 64 år) och är medlem i Kyrkans Akademikerförbund ansluts automatiskt till
försäkringen från den dag du uppfyller ovanstående villkor.
Med medlem i Kyrkans Akademikerförbund
avses en yrkesaktiv medlem inom Kyrkans Akademikerförbunds organisationsområde som
betalar medlemsavgift till Kyrkans Akademikerförbund grundad på sin inkomst. Med medlem
avses även medlemmar inom Kyrkans Akademikerförbund som har ett studerandemedlemskap.
Med medlem avses i detta sammanhang inte
pensionärsmedlem eller den som har ett vilande
medlemskap.
Till grund för försäkringsavtalet finns ett gruppavtal mellan Bliwa och Kyrkans Akademikerförbund som består, förutom av gruppavtalet, av de
vid var tid gällande försäkringsvillkoren och det
senaste försäkringsbeskedet.
Försäkringen gäller för högst 1 kalenderår i taget
och förnyas från den 1 januari varje år om inte
gruppavtalet eller försäkringen innan dess har
sagts upp.
I samband med att försäkringen förnyas har Bliwa
rätt att ändra försäkringsvillkoren samt höja eller
sänka premien. Bliwa kan också komma att ändra
försäkringsvillkoren under försäkringstiden.
Detta gäller dock bara om ändringen behövs på
grund av försäkringens art eller av någon annan
särskild omständighet, som till exempel ändrad
lag, lagtillämpning eller myndighets föreskrift. Se
vidare i försäkringsvillkoren.
Bliwas försäkringsansvar är begränsat om oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnats och i
force majeure-liknande situationer. En fullständig beskrivning av begränsningarna i Bliwas
ansvar finns i försäkringsvillkoren.
Om försäkringsskyddet
Försäkringen försäkrar den del av din månadsinkomst som överstiger inkomsttaket enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (för närvarande 18 700 kronor) i som längst 200 ersättningsdagar. Vid beräkning av dagpenningen används
22 dagar per månad som beräkningsgrund. Det
innebär att 200 ersättningsdagar sträcker sig över
en tidsperiod på cirka 9 månader. För varje ersättningsdag räknas en hel dag av från ersättnings-
perioden oavsett i vilken grad du är arbetslös.
Detsamma gäller för dagar då ingen ersättning
betalas ut från försäkringen, på grund av exempelvis samordning.
De första 200 dagarna i a-kassans ersättningsperiod beräknas ersättningen på 80 procent av den
normalinkomst som a-kassan fastställt för dig
vid arbetslöshetens inträde eller i samband med
att rätten till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning först inträtt. Från dag 201 i a-kassans
ersättningsperiod beräknas ersättningen vid
arbetslöshet på 70 procent av din normalinkomst
som fastställts av a-kassan. Har du till någon del
beviljats allmän pension får ersättningen inte
överstiga 65 procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten. Eftersom ersättningen från
försäkringen är skattefri och den fastställda normalinkomsten är ett bruttobelopp, gör Bliwa vid
beräkningen av ersättningen ett schablonavdrag
som motsvarar ordinarie statlig och kommunal
skatt enligt skattetabell 30 kolumn 5. För ytterligare information om hur ersättningen beräknas,
se försäkringsvillkoren. Bliwa tillämpar samma
karenstid för att betala ut ersättning från inkomstförsäkringen som a-kassan tillämpar för att betala
ut arbetslöshetsersättning. Karenstiden är för
närvarande 7 dagar.
Försäkringen slutar senast att gälla den första i
den månad då du fyller 65 år. Försäkringen slutar
också att gälla om du inte längre är medlem enligt
ovanstående definition, eller om gruppavtalet
mellan Bliwa och Kyrkans Akademikerförbund
upphör. Enligt försäkringsavtalslagen kan du
välja att avstå från inkomstförsäkringen.
Försäkringen innehåller inget efterskydd och det
finns ingen möjlighet att teckna fortsättningsförsäkring.
Förutsättningar för ersättning vid arbetslöshet
Om samtliga följande villkor är uppfyllda har du,
vid arbetslöshet, rätt till ersättning från inkomstförsäkringen.
1. Du får inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning utbetald från a-kassan alternativt aktivitetsstöd från Försäkringskassan på samma nivå
som a-kassan till följd av att du deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det senare gäller med
undantag för det aktivitetsstöd som utbetalas
vid deltagande i Arbetsförmedlingens program
Arbetslivsintroduktion.
2. Arbetslösheten är ofrivillig, det vill säga du har
inte orsakat din arbetslöshet utan giltigt skäl
enligt a-kassans bedömning. Om a-kassan beslutar om så kallade avstängda dagar betalas ingen
försäkringsersättning ut från Bliwa för den
efterföljande ersättningsperioden från a-kassan
3. Du har varit medlem i Kyrkans Akademikerförbund samt omfattats av försäkringen under en
sammanhängande period om minst 12 månader
direkt före arbetslöshetens inträde (kvalificeringstid). Med arbetslöshetens inträde avses
den dag då du, för första gången under försäkringstid hos Bliwa och vid varje ny ersättnings-
period från Bliwas inkomstförsäkring, ställer
dig till arbetsmarknadens förfogande genom
att anmäla dig till Arbetsförmedlingen som
arbetssökande eller, i förekommande fall, den
dag du påbörjar ett arbetsmarknadspolitiskt
program som ger rätt till aktivitetsstöd från
Försäkringskassan, se vidare i försäkringsvillkoren. Du ska även sakna förvärvsinkomst på
den delen ersättning söks för. Du måste vara
medlem i Kyrkans Akademikerförbund och
omfattas av försäkringen vid tidpunkten för
arbetslöshetens inträde och under hela tiden
utbetalning sker från försäkringen.
4. Du har förvärvsarbetat de senaste 12 månaderna före arbetslöshetens inträde. Under
dessa 12 månader ska du ha arbetat minst
80 timmar per månad (arbetsplikt). Som
förvärvsarbetad tid får du tillgodoräkna dig
sådan tid som godkänns av a-kassan. Läs mer
i villkoren.
5. Du har inte under de senaste 12 månaderna
innan arbetslöshetens inträde gjort anspråk
på arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd.
Om du på nytt blir arbetslös inom 12 månader
från tidigare arbetslöshet har du rätt att ta ut
eventuella återstående dagar av försäkringens
200 dagar från den tidigare ersättningsperioden.
Du som vid arbetslöshet fått ersättning för hela
ersättningstiden och därefter åter blir arbetslös
måste på nytt uppfylla kraven för rätt till ersättning (se ovan punkt 1 - 5).
Samordning och återkrav
Den sammanlagda ersättning som du får till
följd av arbetslöshet (till exempel från a-kassan,
trygghetsråd eller annan försäkring) får inte
överstiga 80 procent (dag 1-200 i a-kassans
ersättningsperiod) respektive 70 procent (från
dag 201 i a-kassans ersättningsperiod) av den
normalinkomst som fastställts av a-kassan,
efter schablonavdrag motsvarande statlig och
kommunal skatt enligt skattetabell 30 kolumn
5. Har du till någon del beviljats allmän pension
får ersättningen inte överstiga 65 procent av
den av a-kassan fastställda normalinkomsten.
Samordningsregeln kan innebära att du inte
får någon ersättning från inkomstförsäkringen.
Bliwa förbehåller sig rätten att kräva tillbaka
utbetald ersättning som överstiger 80, 70
respektive 65 procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten, efter ovan beskrivet
schablonavdrag.
Detsamma gäller utbetald ersättning för dagar
som a-kassan beslutat att återkräva enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Kontakt
Bliwa Skadeförsäkring AB
organisationsnummer 516401-6585
Postadress: Box 5125, 102 43 Stockholm
Telefon: 08-696 22 60 Fax: 08-696 22 92
E-post: [email protected]
www.bliwa.se/kyrka
KYRKFACK 6/13 17
FRÅGA JURISTEN
allvarliga karaktär och kritiska skede,
anses nödvändig. Lön utges inte enligt
denna bestämmelse vid ledighet av
andra orsaker i samband med nära
anhörigs sjukdom, till exempel för vård
av den sjuke eller tillsyn av barn.
^ŬƌŝǀƟůů&ƌĊŐĂũƵƌŝƐƚĞŶŵĞĚĚŝŶĂ
ĨƌĊŐŽƌŬƌŝŶŐĂǀƚĂůŽĐŚĂƌďĞƚƐƌćƩ
ƐĊ ƐǀĂƌĂƌ <LJƌŬƐ ĨƂƌďƵŶĚƐũƵƌŝƐƚ
ZŽďĞƌƚ^ǀĞĐ͕ŝŵĊŶĂǀƵƚƌLJŵŵĞ͕
ƉĊĚŝŶĂĨƌĊŐŽƌ͘
DĂŝůĂĚƌĞƐƐĞŶćƌƐǀĞĐΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
,ĂƌũĂŐƌćƩƟůůůĞĚŝŐŚĞƚ
ŶćƌŵŝŶĨƌƵćƌƐũƵŬ͍
/ŚĞůŐĞŶŚĂĚĞŵŝŶĨƂƌƐĂŵůŝŶŐŬŽŶĮƌŵĂŶĚͲ
ůćŐĞƌŵĞĚƂǀĞƌŶĂƩŶŝŶŐ͘:ĂŐǀĂƌŶćƌǀĂƌĂŶͲ
ĚĞ Ŷćƌ ůćŐƌĞƚ ďƂƌũĂĚĞ ƉĊ ůƂƌĚĂŐĞŶ ŵĞŶ
ǀĂƌ ƚǀƵŶŐĞŶ ĂƩ ƐĞŶĂƌĞ ƉĊ ŬǀćůůĞŶ ďĞŐĞ
ŵŝŐŚĞŵĞŌĞƌƐŽŵŵŝŶŵĂŬĂŚĂƐƟŐƚŚĂĚĞ
ŝŶƐũƵŬŶĂƚ͘ ,ŽŶ ůĞǀĞƌ ŵĞĚ ĞŶ ĂůůǀĂƌůŝŐ
ƐũƵŬĚŽŵ ƐŽŵ ŵĞĚĨƂƌ ĂƩ ũĂŐ ŵĞĚ ǀŝƐƐ
ƌĞŐĞůďƵŶĚĞŶŚĞƚŵĊƐƚĞǀĂƌĂĨƌĊŶǀĂƌĂŶĚĞ
ĨƌĊŶ ĂƌďĞƚĞƚ͘ ,Ƶƌ ƐŬĂ ŵŝŶ ůĞĚŝŐŚĞƚ ĚĊ
ŚĂŶƚĞƌĂƐ ŝ ĚĞƩĂ ƐĂŵŵĂŶŚĂŶŐ ʹ ŚĂƌ ũĂŐ
ƌćƩƟůůŶĊŐŽŶĞƌƐćƩŶŝŶŐ͍
Sydsvensk diakon
I kollektivavtalet Kyrkans AB finns en
bestämmelse om så kallade enskilda
angelägenheter. Bestämmelsen anger att
arbetsgivaren under ledighet för enskilda
angelägenheter, om synnerliga skäl
finns, kan medge dig att behålla din lön
för sammanlagt högst tio arbetsdagar
per kalenderår. Som synnerliga skäl
anses bland annat nära anhörigs –
såsom maka – svårare sjukdom.
För att arbetsgivaren ska bevilja dig lön
vid sådan ledighet gäller dessutom att
din närvaro, med hänsyn till sjukdomens
18 KYRKFACK 1/14
Det är dock inte endast livshotande
sjukdomar
som
omfattas
av
bestämmelsen, hit kan också hänföras
sjukdomsfall som framkallar allvarlig
oro hos närstående. Även om en
läkare senare bedömer att sjukdomen
inte är allvarlig, bör arbetstagaren
ändå få lön för tiden fram till dess
han eller hon fått ett sådant besked.
Svagheten med bestämmelsen ur
ett arbetstagarperspektiv är att
arbetsgivaren ytterst bedömer hur
många dagars ledighet med lön som
arbetstagaren behöver med hänsyn
till nödvändiga resor och andra
omständigheter.
I detta sammanhang ska även
framhållas att lagen om rätt till ledighet
av trängande familjeskäl ger dig rätt
att vara ledig från arbetet vid sjukdom
eller olycksfall som gör din omedelbara
närvaro absolut nödvändig. Lagen ger
dig emellertid inte någon rätt till lön eller
annan ersättning från arbetsgivaren.
Härutöver finns enligt socialförsäkringsbalken möjlighet till så kallad närståendepenning från Försäkringskassan.
Närståendepenning kan utges vid vård
av närstående som är svårt sjuk, och då
vårdaren till följd av detta avstår från
arbete. I begreppet närstående ligger att
vårdaren och den sjuke ska ha en nära
relation till varandra. Hit hör främst
anhöriga, såsom exempelvis makar,
men även goda vänner och grannar kan
räknas som närstående.
Med svårt sjuk avses att den vårdades
hälsotillstånd är så nedsatt att det
föreligger ett påtagligt hot mot hans
eller hennes liv. Rätten till ledighet
gäller även vård av person som HIVinfekterats till följd av behandling inom
den svenska sjukvården vid användning
av blod eller blodprodukter. Uttrycket
vård i socialförsäkringsbalken har en
vid mening. Vårdinsatserna antas i
främsta rummet vara koncentrerade till
tillsyn och omvårdnad. Blotta samvaron
mellan vårdaren och den sjuke är således
att betrakta som vård.
När Försäkringskassan beviljat närståendepenning har vårdaren också rätt till
ledighet från sitt arbete enligt lagen om
ledighet för närståendevård.
,ĂƌũĂŐƌćƩƟůů
ůƂŶĞĨƂƌŚƂũŶŝŶŐ͍
/ ŵŝŶ ĂŶƐƚćůůŶŝŶŐ ƐŽŵ ŬLJƌŬŽŬĂŵƌĞƌ ŚĂƌ
ũĂŐŶƵĨĊƩƵƚƂŬĂƚĂŶƐǀĂƌ͘&ƂƌƵƚŽŵŵŝŶĂ
ĐĞŶƚƌĂůĂ ĂƌďĞƚƐƵƉƉŐŝŌĞƌ ŵĞĚ ĞŬŽŶŽŵŝ
ŽĐŚ ƌĞĚŽǀŝƐŶŝŶŐ ŚĂƌ ŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞŶ ćǀĞŶ
ĚĞůĞŐĞƌĂƚ ǀŝƐƐƚ ĂƌďĞƚƐůĞĚŶŝŶŐƐĂŶƐǀĂƌ
Ɵůů ŵŝŐ ĂǀƐĞĞŶĚĞ ƉĞƌƐŽŶĂůĞŶ ǀŝĚ
ƉĂƐƚŽƌƐĞdžƉĞĚŝƟŽŶĞŶ͘ &Ƃƌ ĚĞƩĂ ŚĂƌ ŝ
ǀĂƌƚ ĨĂůů ũĂŐ ĂŶƐĞƩ ŵŝŐ ǀĂƌĂ ďĞƌćƫŐĂĚ
Ɵůů ůƂŶĞĨƂƌŚƂũŶŝŶŐ͘ DŝŶ ĂƌďĞƚƐŐŝǀĂƌĞ
ŚćǀĚĂƌ ĞŵĞůůĞƌƟĚ ĂƩ ũĂŐ ŵĊƐƚĞ ŝŶǀćŶƚĂ
ŬŽŵŵĂŶĚĞĨƂƌŚĂŶĚůŝŶŐĂƌŵĞĚĨĂĐŬĞƚ͘ƌ
ĚĞƚǀĞƌŬůŝŐĞŶƌŝŬƟŐƚ͍
Kamrer och medlem
Din arbetsgivares besked är korrekt
endast såtillvida att KyrkA varje år
företräder förbundets medlemmar vid
den årligen återkommande löneöversynen. Utöver detta är det fullt möjligt
för enskild medlem att under året
direkt med arbetsgivaren komma
överens om en löneökning.
I Kyrkans löneavtal anges att överenskommelse om lön får träffas med enskild
arbetstagare. Sådan enskild överenskommelse mellan arbetsgivare och
arbetstagare kan vara berättigad just
i den situation som du befinner dig
i, dvs vid förändring av ansvar och
arbetsuppgifter eller då arbetstagaren
förkovrat sig och erhållit ytterligare
kunskaper och kompetens. På så sätt kan
även otillfredsställande lönenivåer och
osakligalöneskillnaderiövrigtkorrigeras.
Du bör således ta en förnyad kontakt med
din arbetsgivare och i samband härmed
hänvisa till kollektivavtalets reglering.
Märk väl att du inte har någon rätt till
löneökning, men väl en möjlighet till förhandling och diskussion med arbetsgivaren
i saken.
KONTAKTUPPGIFTER
Kontakta oss i KyrkA
ĞŚƂǀĞƌĚƵĨĂĐŬůŝŐƌĊĚŐŝǀŶŝŶŐćƌĚƵƐŽŵŵĞĚůĞŵĂůůƟĚǀćůŬŽŵŵĞŶĂƩŬŽŶƚĂŬƚĂĚŝŶĂůŽŬĂůĂĨƂƌƚƌŽĞŶĚĞǀĂůĚĂ͘ĞƌĂƐŬŽŶƚĂŬƚƵƉƉŐŝŌĞƌŚŝƩĂƌĚƵŚćƌĞůůĞƌƉĊǀĊƌŚĞŵƐŝĚĂǁǁǁ͘ŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
Vi arbetar
på kansliet
JENNY EDLING
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕>ƵůĞĊƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0920-26 48 81
CHRISTER EDVINSON
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕^ŬĂƌĂƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0514-122 91
STEN BYLIN
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕,ćƌŶƂƐĂŶĚƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
ϬϲϲϯͲϭϬϴϲϬ
EEͳ>/^^Z
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕'ƂƚĞďŽƌŐƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
070-515 00 22
Kanslichef
[email protected]
JOHAN LAUTMANN
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕hƉƉƐĂůĂƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
ϬϳϬͲϮϴϯϬϵϯϯ
KENT ÖSTERDAHL
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕sŝƐďLJƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0498-24 01 76
Ombudsman
[email protected]
ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕sćƐƚĞƌĊƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
ϬϳϬͲϮϱϮϮϲϯϲ
Z/ddͳDZ/>/KE
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕sćdžũƂƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
ϬϳϮϱͲϮϱϵϮϯϱ
PERNILLA ROSIN
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕<ĂƌůƐƚĂĚƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0586-688 04
MIA MÖLLER
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕>ƵŶĚƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
ϬϳϬͲϱϮϵϵϯϬϲ
E/>^ͳ,EZ/<E/>^^KE
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕^ƚŽĐŬŚŽůŵƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
ϬϳϬͲϮϮϱϱϱϯϮ
EVA LINDSTRÖM
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕ϭϰ͗ĞŬƌĞƚƐĞŶ
018-16 96 96
ANGELINA BACKMAN
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕^ƚƌćŶŐŶćƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
ϬϱϴϱͲϯϭϱϰϭ
EEͳ<dZ/EK^,
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕hƚůĂŶĚƐŬƌĞƚƐĞŶ
нϰϵϭϳϯϭϵϮϯϯϮϲ
EEͳZ/E'>/
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕>ŝŶŬƂƉŝŶŐƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
ϬϭϯͲϮϬϱϬϯϯ
LENA FORSBERG
Handläggare medlemsregistret
[email protected]
MAGNUS GISSLER
VIBEKE HAMMARSTRÖM
KRISTINA HARRISON
ŬŽŶŽŵŝΘ/d
ŬƌŝƐƟŶĂ͘ŚĂƌƌŝƐŽŶΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
LENNART HÅKANSSON
Kommunikatör
[email protected]
SOFIE TILLGREN
Handläggare medlemsregistret
ƐŽĮĞΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
ROBERT SVEC
Förbundsjurist
[email protected]
KONTAKT MED KANSLIET
Du får kontakt med kansliet på
ŬĂŶƐůŝΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞĞůůĞƌǀŝĂǀĊƌǀćdžĞů
ϬϴͲϰϰϭϴϱϲϬƐĊƐĞƌǀŝƟůůĂƩĚŝƩ
ćƌĞŶĚĞŚĂŵŶĂƌŚŽƐƌćƩƉĞƌƐŽŶ͘Ƶ
kan även besöka vår hemsida
www.kyrka.se
ÄNDRING AV
MEDLEMSUPPGIFTER
ŝŶĂŵĞĚůĞŵƐƵƉƉŐŝŌĞƌćŶĚƌĂƌĚƵ
ĞŶŬůĂƐƚƐũćůǀĞŌĞƌĂƩĚƵůŽŐŐĂƚŝŶƉĊ
ǁǁǁ͘ŬLJƌŬĂ͘ƐĞĞůůĞƌǀŝĂĞͲƉŽƐƚƟůů
ůĞŶĂΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞĞůůĞƌƐŽĮĞΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
FRÅGOR KRING
DITT MEDLEMSKAP
,ĂƌĚƵƉƌĂŬƟƐŬĂĨƌĊŐŽƌŬƌŝŶŐĚŝƩ
ŵĞĚůĞŵƐŬĂƉŬŽŶƚĂŬƚĂƌĚƵ>ĞŶĂ
ĞůůĞƌ^ŽĮĞƉĊŵĞĚůĞŵƐƌĞŐŝƐƚƌĞƚ͘Ƶ
når dem säkrast mellan 9.00-12.00
ŵĊŶĚĂŐƟůůĨƌĞĚĂŐ͗
[email protected]
08-441 85 71
ƐŽĮĞΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞϬϴͲϰϰϭϴϱϳϬ
KYRKFACK 1/14 19
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Posttidning B
9LGGHÀQLWLYHIWHUVlQGQLQJnWHUVlQGV
I|UVlQGHOVHQPHGQ\DDGUHVVHQWLOO
EDNVLGDQ
.\UNDQV$NDGHPLNHUI|UEXQG%R[6WRFNKROP
Din vardag - vårt fokus. Vi kan
kyrkan. Gå med du också.
Kyrkans Akademikerförbund
Hur är det med arbetsmiljön
på din arbetsplats?
stimulans,
trygghet,
trivsel,
rättvisa personlig utveckOLQJLQÁ\WDQGH
respekt
uppskattning,
MlPVWlOOGKHW
öppen
kommunikation
Skyddsombudet kan hjälpa dig. Kyrkans Akademikerförbund har en väl
XSSE\JJGUHJLRQDOVN\GGVYHUNVDPKHW,QRPYDUMHVWLIWVNUHWVÀQQVXWVHWW
minst ett regionalt skyddsombud som gör skyddsronder och handlägger
frågor som rör den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.
Alla våra förtroendevalda arbetar själva i Svenska kyrkan och har ett stort
engagemang för fackliga rättigheter och för Svenska kyrkan.
e
s
.
a
k
r
y
k
.
www
Du hittar våra skyddsombud på webben.