Transcript Kyrkfack 2013 nr 1. - Kyrkans Akademikerförbund

Kyrkfack
en tidning Från KyrKans aKademiKerFörBund nr 1 2013
lön &
avtal
2013
eva lindström:
”vi behöver
lära hela livet”
Arbetsmiljö
& kompetensutveckling
tema nr 1/13 lön ocH avtal 2013
Kyrkfack ges ut av
Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078, 104 25 Stockholm
Besöksadress Mariedalsvägen 4
Stadshagen
telefon 08-441 85 60
telefax 08-441 85 77
www.kyrka.se
ansvarig utgivare
Bror Holm
mobiltelefon 070-341 28 92
[email protected]
redaktion
Ann Thörnblad
mobiltelefon 070-747 12 00
[email protected]
redaktionsråd
Bror Holm
Christer Edvinson
Annika Svensson
Magnus Gissler
Lennart Håkansson
Ann Thörnblad
redaktör och grafisk form
Ann Thörnblad
Text och foto där ej annat anges
Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande.
Uppge reskoden ”KYRKFACK” vid beställning
– så får du automatiskt rabattpriset.
Stugsemester i Dalarna
4 dagars semester på 3-stjärnigt lägenhetshotell i Rättvik
1 barn
6-14
½ pris år
et
Pris per person
i lägenhet
(vid min. 2 pers.)
Dala Wärdshus HHH
Naturen i Dalarna är praktfull och bjuder på
flera aktiviter i det gröna landskapet. Här
kommer ni att bo i fina, rustika timmerstugor
i närheten av Siljan – med sin vackra strandlinje och många upplevelser. Era semesterstugor ligger endast 4 km från Rättvik som är ett
av Dalarnas största upplevelsecentrum. Här
hittar ni ett stort utval av butiker, matställen
och sevärdheter. Åk ut till sandstranden som
är långgrund och Rättviks Gammelgård som
har en stor samling dalamålningar, dalaskåp
och folkdräkter.
1.399:-
Pris utan reskod: 1.549:-
• 3 övernattningar
• 3 x frukostbuffé
• 3 x 2-rätters
middag/buffé
Ankomst: Valfri t.o.m. 20/12
och 27-28/12 2013.
Beställning: www.happydays.nu
Öppet vardagar kl. 8-17
och helger kl. 10-15
eller
tel. 020 79 33 84
Avbeställningsskydd kan köpas till. Expeditionsavgift på 89:- tillkommer.
Barnrabatt vid 2 betalande vuxna
2 KyrKfacK 1/13
Reskoden:
Kyrkfack
Teknisk arrangör:
omslagsbild
Magnus Aronson. På bilden
Eva Lindström
adressändringar
www.kyrka.se
tryck
Elanders
Falköping, 2012
ISSN 0283-7846
utgivningsplan
nr 2/13 - 17 maj 2013
Annonser
d.a. media
Kontakt Agneta Kempe Erneberg
mobiltelefon 070-266 99 01
www.da-media.se
1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-
ledaren
”
Vi vill att Svenska
kyrkans avtal
ska vara ett
sammanhängande
avtal med
utgångspunkt
tagen i Svenska
kyrkans verklighet.
Avtalet ska vara
tydligt och lätt
att förstå och
tillämpa. Dessa
principer borde
vara självklara för
alla, men granska
nuvarande avtal!
Ett avtal som speglar
Svenska kyrkans verklighet
KyrKans aKademiKerFörBund, KyrKa, ocH
Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao,
har utväxlat yrkanden och bud. I vanlig ordning
drabbar Skaos försämringar vårt kollektiv och
präster i synnerhet. År efter år har Skao utsatt
präster för försämringar av anställningsvillkoren.
Föga överraskande är det även denna gång
kyrkoherdevikariatet för komministrar som Skao
vill försämra. I pensionsfrågan är det många av
KyrkAs medlemmar som utsätts för försämringar,
vilket får livslånga följder. KyrkA bjuder motstånd
och verkar för att våra medlemsgrupper inte ska
drabbas av försämringar utan tvärtom ska få
förbättringar inom viktiga områden och inom en
för Svenska kyrkan rimlig kostnadsram.
i detta nummer av KyrKFacK Berättar vi Bland
annat om förbundets yrkanden. Målet för våra
yrkanden är tydligt. Vi vill att Svenska kyrkans
avtal ska vara ett sammanhängande avtal med
utgångspunkt tagen i Svenska kyrkans verklighet.
Avtalet ska vara tydligt och lätt att förstå och
tillämpa. Dessa principer borde vara självklara
för alla, men granska nuvarande avtal! Inte är det
särskilt enkelt, inte heller speglar det särskilt väl
kyrkans verksamhet. Möjligen kan man säga att
det är ett under om man förstår vad som står där
och hur det ska tillämpas i en kyrklig kontext.
om ett enkelt och begripligt lägeravtal som är
möjligt att tillämpa i praktiken och som tar i
beaktande vilka veckodagar lägret förläggs till.
Att arbetsgivarna inom kyrkan ska ansvara fullt
ut för alla resekostnader förenade med utförandet
av arbetsuppgifterna är självklart.
många ocH viKtiga är KyrKas yrKanden som
har med strukturförändringarna i kyrkan att
göra. Yrkandena syftar till att skapa ordning
och reda. Kompetensutbildning av chefer och
arbetsledare som har till uppgift att leda också i
tider av förändringar och svara för utvecklingsoch förändringsarbete kan betyda trygghet i en
otrygg tillvaro. Slutligen måste pensionsfrågan
hanteras så att de av våra medlemmar som
lider förluster vid en möjlig förändring av
det nuvarande pensionsavtalet fullt ut ska få
kompensation för detta.
KyrKa verKar För att svensKa KyrKan sKa Bli en
ännu bättre arbetsgivare med avtal som stödjer
den grundläggande uppgiften och skapar bra
förutsättningar för medarbetarna i kyrkan. Låt
oss i årets avtalsrörelse verka för att så sker.
KyrKAs yrKAnde verKAr ocKså för förbätt-
ringar av kyrkans arbetsmiljö. Till exempel att
församlingsarbetstid för diakoner och pedagoger
varaktigt införs i avtalet, att lokala skyddsombud
utbildas, att arbetstiden avgränsas från fritid,
att villkor om friskvård införs i avtalet, likaså
yrkandet om åtgärder för att förbättra den
psykosociala arbetsmiljön och förhindra stress.
Kompetensfrågorna är viktiga. Vi vill att
parterna tar fram utvecklingsdokument för dem
som utför kyrkans grundläggande uppgift och
att personalens kompetens höjs när så behövs
istället för att bemanningsföretag tas in.
nAturligtvis finns yrKAnden om löne- och
ersättningsvillkoren
med.
Likaså
yrkandet
Bror Holm
FörBundsordFörande
KyrKfacK 1/13 3
lön och avtal 2013
KyrkA har i flera år yrkat på vikten av kompetensutveckling. I år yrkar KyrkA på att ett utvecklingsdokument tas fram för präster, diakoner och
pedagoger.
Kompetensutveckling och
En bättre arbetsmiljö, ett sammanhängande avtal anpassat för
Svenska kyrkan och ökad möjlighet till kompetensutveckling. Det
är KyrkAs främsta krav vid årets
avtalsförhandlingar. Den 1 april
siktar KyrkA på att teckna ett
nytt avtal med Svenska kyrkans
arbetsgivarorganisation.
Foto
Magnus Aronson
foto
magnus
aronson
4 KyrKfacK 1/13
En av dE stora framgångarna i förra
årets avtal var att KyrkA fick igenom sitt
krav på församlingsarbetstid för diakoner och pedagoger med möjlighet att
arbeta under samma villkor som prästerna. Med 40 timmars arbetsvecka
och 15 fridagar som kompensation för
att man arbetar helgdagar. I år yrkar
KyrkA på att församlingsarbetstiden
permanentas.
– Jag var nyligen på ett årsmöte i Linköping och när vi pratade om församlingsarbetstiden, som förra året infördes
under en försöksperiod, så bekräftar
många medlemmar att den skapar förskapar förståelse och samhörighet i
arbetslaget. Flera hade tecknat avtal om
tiden hade sträckt sig under en längre
period,säger förbundsordförande Bror
Holm.
– Jag möter medlemmar från hela
Göteborgs stift som är positiva till
församlingsarbetstiden och också hade
velat teckna avtal, om tiden hade varit
längre. Vad många uttrycker är att det
är en positiv arbetstidreglering som är
anpassad för Svenska kyrkan, säger
Annika Svensson, 2:e vice ordförande.
Undersök i tid
Förra hösten (2011) kom Försäkringskassans larmrapport som visade att
präster är mer sjukskrivna är löntagare
i andra yrken för utmattningssyndrom.
Några av anledningarna är de höga
kraven på tillgänglighet och otydliga regler om arbetstider. Många av KyrkAs
medlemmar upplever att arbetsbelastningen är betungande och att stressnivån
är för hög.
lön och avtal 2013
KyrkA har flera yrkanden som rör arbetsmiljön. Mår man bra på jobbet blir det positiva ringar på vattnet.
ch bättre arbetsmiljö
KyrkA yrkar nu på att parterna gemensamt rekommenderar de lokala arbetsgivarna att göra ett riktat förebyggande
arbete för att uppmärksamma symtom
på utmattning i god tid genom att ta reda
på hur medarbetarna mår egentligen.
– Företagshälsovården är en opartisk
och kompetent resurs som skulle kunna
användas för att ta fram en undersökningsmodell och administrera själva genomförandet, säger Bror Holm. Vi får
signaler på att fler än prästerna är sjukskrivna för stress, vi tror att det gäller alla
som arbetar inom församlingsvårdande
yrken. Men vi behöver en opartisk och
kompetent part som tar reda på hur det
verkligen förhåller sig.
– Det är viktigt att vi svarar upp på
Försäkringskassans rapport och även
följer upp andra yrkesgrupper, fortsätter
Annika Svensson. När försäkringskassan
gjorde sin rapport var diakonerna inkluderade med bland andra gruppen socialsekreterare, därför vet vi inte exakt
hur det ser ut för diakonerna. I våra
tjänster möter vi människor som många
gånger inte mår bra, vi kommer innanför
huden på människor, det gör pedagogerna också och det påverkar vår arbetssituation.
Kompetensutveckling
KyrkA har i flera år yrkat på vikten av
kompetensutveckling. I år vill KyrkA
att ett utvecklingsdokument tas fram för
präster, diakoner och pedagoger. KyrkA
vill att arbetsgivarna ansvarar för att
skapa en ledningsorganisation vars
uppgift är att ta tillvarata alla medlemmars kompetens och vidareutveckla den.
– I en tid när Svenska kyrkan står inför
fler och större utmaningar än på länge
är det hög tid att se över de anställdas
kompetensutveckling. Det teologiska,
diakonala och pedagogiska anslaget i
kyrkan behöver utvecklas i ett samhälle
som ständigt förändras, säger Bror Holm.
– När jag utbildade mig till diakon så hade
man inte samma förklaringsmodeller
för exempelvis de neuropsykiatriska
diagnoserna som man har idag. Vi
möter kontinuerligt människor med
olika diagnoser och då behöver vi vara
uppdaterade för att kunna ge dem
ett professionellt bemötande. Det är
en trovärdighetsfråga att anställda i
Svenska kyrkan har en god kompetens,
säger Annika Svensson.
Forts nästa sida
KyrKfacK 1/13 5
lön och avtal 2013
Läs mer om
avtalet på
www.kyrka.se
– Vi behöver centrala riktlinjer för ett utvecklingsdokument med specifikationer för de
olika yrkeskategorierna, fortsätter Bror Holm.
Utbildningen idag är ofta gemensam och då får
du inte träffpunkt på någon. Nivån blir för enkel
för den som kan och för svår för den som inte kan.
– Tjänsterna ser så olika ut och vi behöver en
utvecklingsplan för varje individ, säger Annika
Svensson. Min kollega som arbetar med äldre
behöver kanske fördjupning inom palliativ vård
medan jag som har en annan inriktning behöver
en fördjupning inom samtalsmetoder.
Ob-ersättning på läger
KyrkA yrkar också på ett eget löneavtal som är
anpassat efter Svenska kyrkans förutsättningar
med ett löneutrymme på lägst 3,4 procent.
rEglErad
arBEtstid
Är ingEt Krav
KyrkA yrkar inte på
reglerad arbetstid
för alla. Den som
läste nummer sju av
Kyrkans Tidning kunde
annars lätt få den
uppfattningen.
- Vi har inte yrkat på
reglerad arbetstid för
alla komministrar. Det
är ett missförstånd,
säger förbundsordförande Bror Holm.
- Vi har yrkat att
parterna gör en
rekommendation att
i de fall arbetstiden
är oreglerad ska den
omregleras till reglerad
arbetstid. Vi vill också
att det ska stå i det
centrala kollektivavtalet
att den genomsnittliga
arbetstiden inte ska
överstiga 40 timmar
i veckan för dem som
arbetar oreglerat.
6 KyrKfacK 1/13
– I flera år har lägerbilagan varit ett återkommande
yrkande, nu vill vi ha en tydlighet och förenkling,
säger Bror Holm. Vi yrkar på att en lägerersättning
utgår med 350 kr per dygn i samband med
övernattning och att det tillkommer en obersättning för alla som jobbar på lägret. I årets
yrkande har vi också tröttnat på att arbetstagaren
ska behöva stå för delar av resekostnaden och
inte får en skälig ersättning. Det är jämförbart
med om jag lägger ut kostnader för kaffebröd till
konfirmander och bara får tillbaka hälften av det
jag har betalat. Arbetsgivaren ska ansvara för alla
kostnader för transport som jag har i mitt arbete.
förebygga de problem som annars kan uppstå.
– Vi står inför ett beslut som kommer att få
genomgripande förändringar i organisationen
och som hittills har skapat mycket oro. Vi behöver
ledare som kan hantera denna förändring och
möta konflikter på ett konstruktivt sätt, säger
Bror Holm.
– För mig som anställd är det en trygghet att ha
en chef eller kyrkoherde som har kunskap i de
här frågorna och kan ta hand om de situationer
som uppstår. Det påverkar min arbetsmiljö i allra
högsta grad, säger Annika Svensson.
Öka den fackliga tiden
Mot bakgrund av strukturförändringarna yrkar
KyrkA på att den fackliga tiden i PU-avtalet
mellan den 1 september 2013 och 31 december
2015 utökas med 2,5 timme per medlem och år.
– De fackliga förtroendemännen har en bred
kunskap och kan vara en stor resurs i den här
övergången. Vi föreslår att resursförstärkningen
finansieras med medel från Trygghetsfonden,
säger Bror Holm.
Utbildning till chefer
Med tanke på den förändring som kyrkan
står inför i och med strukturförändringarna
yrkar KyrkA på att chefer får en adekvat
utbildning att leda i förändring som ett sätt att
Vilka är hjärtefrågorna i avtalsrörelsen?
– Vi vill ha ett sammanhängande, anpassat avtal
för Svenska kyrkan. Det är ett yrkande som vi
har tagit upp tidigare. Svenska kyrkans centrala
kollektivavtal bör vara ett sammanhållet avtal
som även innefattar utlandsavtalet. De som
arbetar i utlandet ska omfattas av samma villkor
och förmåner som övriga anställda inom Svenska
kyrkan. Arbetsmiljön är också en central frågan.
Mår du inte bra på jobbet så påverkar det allting
annat, avslutar Annika Svensson och Bror Holm.
Bror Holm, förbundsordförande.
Foto Thomas Klockseth
Annika Svensson, 2:e vice ordförande.
lön och avtal 2013
KyrkA har begärt ett löneutrymme på lägst 3,4 procent i årets avtalsrörelse. lönen blir en del av det nya avtalet, men den påverkas också
av de lokala förhandlingarna. Både Härnösands och Lunds stift ligger
högt i lönestatistiken för kyrkoherdar, diakoner och komministrar.
”vi har separata yrkanden
för varje medlem”
Sten Bylin, kretSordförande
och fackligt förtroendevald
i härnöSandS Stift
hur ser din vardag som
fackligt förtroendevald ut?
– När vi har löneöversyn förhandlar
Rolf Nordström och jag med 52
arbetsgivare, så det är intensivt. Inför
förhandlingarna skickar vi ut en
förfrågan till alla medlemmar om vad
som har hänt under året. Är det något
som påverkar lönesättningen har de en
möjlighet att meddela oss det. Vi har
ett separat yrkande för varje medlem
som vi lämnar till arbetsgivaren,
så vi väntar inte på deras bud.
Samtliga inplaceringsförhandlingar gör
Rolf och jag, i det läget har vi störst chans
att påverka. När du söker en tjänst är du
i ett faktiskt och psykologiskt underläge
i förhållande till arbetsgivaren. Du
har inte den totala kunskapen om
löneläget inom stiftet och hos den
arbetsgivare man får tjänsten hos. Det
kan också vara svårt att tala i egen sak.
hur ser en lyckad förhandling ut?
– Där det har skett en dialog mellan
facket och arbetsgivaren och vi har
fått gehör för våra synpunkter men
där det samtidigt sker ett resonemang
kring lönesättningen. Det är bra
om vi får ett visst motstånd, en
arbetsgivare som accepterar vårt bud
utan någon kommentar väcker en viss
misstänksamhet och tyder på brist på
engagemang. Det kan också väcka en
fråga om våra yrkanden ligger för lågt.
Om vi har en medlem som fungerar
väldigt väl vill vi att löneökningen ska
motsvara det och bidra till medlemmens
löneutveckling på bästa sätt.
Vad är en rättvis lön?
– En rättvis lön ska stå i proportion till
utbildning och ansvar. Lönen ska också
vara i paritet med liknade tjänster inom
stiftet. När vi fackliga företrädare möter
argumentet från arbetsgivaren ”att vi
kan inte höja lönerna i år, vår ekonomi
är så dålig eftersom många lämnar
kyrkan” brukar vi svara att det knappast
kan vara våra medlemmars sak att bära
det. När det fortfarande finns tusentals
medlemmar inom varje församling
i Svenska kyrkan som kan bära det.
Ibland är helt enkelt kyrkoavgiften för
låg och urgröper ekonomin. Det är
viktigt för stiftet i sin helhet att det finns
en lönenivå som fungerar rekryterande.
vad är hemligheten med
härnösands höga löner?
– På 90-talet hade vi många vakanser
och det ledde till en reglering av lönerna.
Både arbetsgivaren och facket har insett
att den nuvarande lönenivån är effektiv
för en god rekrytering både på kort och
lång sikt. Vi vill inte hamna i samma
situation som landstinget som har höga
kostnader för stafettläkare som rycker
in tillfälligt.
vad bör jag som medlem tänka på?
– Att vara förberedd inför lönesamtalet
med arbetsgivaren och tänka igenom
vad som är mina styrkor. Den som
vill får gärna höra av sig till sin
facklige företrädare för en allmän
bild av löneläget. Lönesamtalet är inte
oviktigt även om det är KyrkA som gör
själva yrkandet av lönen. Det är inte
heller alltid som arbetsgivaren känner
medlemmens styrkor, lönesamtalet är
ett sätt att tydliggöra vad man gör och
har bidragit till.
KyrKfacK 1/13 7
lön ocH avtal 2013
”löneförhandlingar är det roligaste jag gör”
hur ser din vardag ut som
fackligt förtroendevald?
– Löneförhandlingar är det roligaste jag
gör i mitt arbete. Inför alla förhandlingar
ringer jag varje medlem. Det skapar en
personlig relation och ger oss en bild
av hur det fungerar i församlingen.
Dialogen är viktig och vi försöker också
bygga en bra relation med arbetsgivaren
som bygger på en ömsesidig respekt.
Jag ser till att ha uppdaterade siffror
och följer upp det vi har pratat om vid
tidigare förhandlingar. Om det har skett
några särskilda satsningar och hur det
ser ut i grannförsamlingarna.
mia möller, KretsordFörande
ocH FacKligt Förtroendevald,
lunds stiFt
varför har ni lyckats så bra i lund?
– Vi gör vår bakgrundskoll och har
ordning på siffrorna. Du måste ha på
fötter och aldrig säga mer än du kan lova.
Om du tror att resultatet blir 3,5 procent
kan du inte chansa och säga att det blir 4
procent. Det handlar om att bygga upp
ett förtroende och det blir lättare med
tiden. Ju bättre relationer du har med
arbetsgivarna desto fler lösningar går det
att hitta Avtalet är öppet för tolkningar
och bygger inte bara på färdiga svar.
är det någon skillnad att löneförhandla i
stora och mindre församlingar?
– I den lilla församlingen pratar du med
en arbetsgivare som vet hur Kalle Andersson jobbar. I den stora församlingen
så kanske du möter en arbetsgivare
som aldrig träffar Kalle om det inte är
bekymmer med honom. Det blir ett
större avstånd mellan lönesättare och
arbetsgivare än i den lilla församlingen.
vad är den största utmaningen som
löneförhandlare?
– I de stora församlingarna och flerförsa
mlingspastoraten är det svårare att få
igenom en individuell lönesättning med
så många människor. Vi förhandlar om
”det är inte bara lönen som ger motivation till a
berätta om ditt arbete.
– Jag jobbar med fokus på att skapa
mötesplatser på både gruppnivå och
individuell nivå. Vi bjuder bland
annat in till sopplunch med föredrag
och ordnar födelsedagsfester för
alla som fyller jämt, från 70 år. På
individnivå är det många hembesök och
själavårdssamtalen ökar. Jag har också
ett gott samarbete med skolkuratorn och
skolsköterskan i samband med elever
och familjer som inte har det så bra.
anette Boman, diaKon i
hjärnArp-tåstArps försAmling
medlem i KyrKa sedan 1,5 år
8 KyrKfacK 1/13
var det självklart att vända dig till KyrkA
inför löneförhandlingarna?
– Ja, eftersom de är professionella
löneförhandlare och det gjorde också
en skillnad! KyrkA är hjälpsamma,
professionella och uppmuntrande. Jag
har också fått hjälp att tolka avtal, regler
och siffror i samband med förändringar
på arbetsplatsen.
vad betyder lönen för
arbetsmotivationen?
– Det är inte bara lönen som ger motivation
till arbetet. Församlingsbornas respons
på det arbete jag gör och hur arbetsgivaren uppskattar min kompetens bidrar
också till arbetsglädje. Lönen är ett mått
på hur väl arbetsinsatsen värderas och
lönenivån bör spegla kompetens och
erfarenhet. Men det är också viktigt att
få ett kvitto på det arbete du gör. När
jag började i församlingen kom det 5-10
personer till öppet hus-luncherna, idag
kommer det mellan 80-100 personer i en
församling med 2 700 medlemmar. Det
ger en oerhörd tillfredställelse att kunna
bidra till att gemenskapen ökar och
därmed bryta isoleringen för många!
lön ocH avtal 2013
så mångas anställdas löner samtidigt.
Det är så långt mellan den man sätter
lönen för och den man förhandlar med.
hur ser en lyckad förhandling ut?
– De bästa förhandlingarna är dem där
båda är lite missnöjda men i huvudsak
nöjda. Där det finns en rak kommunikation, en förståelse för varandras
roller och för medlemmens insats.
vad bör jag som medlem tänka
på inför en löneförhandling?
– Prata med ditt fackliga ombud om vad
som är rimligt att begära. Tänk igenom
vad du har gjort under året som kan
motivera en högre lön, vad kan du göra
i framtiden för att ändra lönen. Ställ
också frågan vad som inte har varit så
bra. Det kan visa på en styrka att vara
medveten om problemet och villig att
göra något åt det.
till arbetet”
lön för mödan - vad är det?
Det är pengarna jag får i slutet av varje
månad, men det är samtidigt så mycket
mer. Det är den feedback, uppskattning
och det engagemang jag får från
chefen och arbetsgivaren i form av till
exempel julbord eller att man har ett
varmt och respektfullt samarbete på
arbetsplatsen. Arbetsmiljön är viktig, en
varm arbetsplats där personal mår väl,
är värt mycket. Betydelsefullt är också
samarbetet med andra församlingar,
diakoner och aktörer i samhället som
till exempel biståndshandläggare och
godman, men även internationella
kontakter genom den världsvida kyrkan.
Jag läste en undersökning för ett tag
sedan där frågan ställdes om man skulle
uppskatta att ha ett arbete, även om
det var oavlönat och man inte behövde
pengarna, 75 % svarade ja.
Prata med ditt fackliga ombud om vad som är rimligt att begära. Tänk igenom vad du har gjort
under året som kan motivera en högre lön, vad kan du göra i framtiden för att ändra lönen.
Foto Magnus Aronson
KyrKfacK 1/13 9
lön ocH avtal 2013
prata med chefen
om du vill få högre lön
vad kan jag göra för att påverka min lön och vilka faktorer styr lönebildningen? Kyrkfack ställde frågorna till lena granqvist och håkan
regnér, som är nationalekonomer på saco.
vi träFFas en FeBruariFörmiddag på
Sacos kansli i Gamla stan för att
prata lön. Ett ämne som inbegriper
så mycket mer än en summa pengar
för utfört arbete varje månad. Det är
flera faktorer som styr din lön; val av
utbildning, familjebildning eller inte,
marknadskrafter och det allmänna
ekonomiska läget. För att bara nämna
några exempel. Lena Granqvist
och Håkan Regnér har forskat på
begreppet lön i många år och just nu
lägger dem sista handen vid en rapport
som koncentrerar sig på chefens lön.
I en tidigare rapport, ”Kvinnor och
män i en individualiserad lönebildning”
har de tittat på om det finns skillnader
i hur kvinnor och män inom Sacoförbunden klarar sig i en individualiserad lönebildning.
– Resultaten visar att kvinnor som har
haft lönesamtal har en betydligt högre
månadslön än kvinnor som inte har
haft lönesamtal. Skillnaden uppgår till
två procent. Kvinnor med låga löner
får ut mer av lönesamtalet än kvinnor
med hög lön, säger Lena Granqvist.
– Däremot finns det inte någon statistisk
säkerställd löneskillnad mellan män som
har haft lönesamtal och män som inte
har haft det. Men det finns skillnader
över lönefördelningen och precis som
för kvinnor lönar det sig framförallt för
Foto
Aronson
mänMagnus
med lägre
löner att ha lönesamtal.
10 KyrKfacK 1/13
Lön och prestation ska hänga ihop och
där är lönesamtalet en central del. Det
är viktigt att lönekriterierna är tydliga,
menar Lena Granqvist och Håkan
Regnér och att jag förstår varför jag
har den lön jag har och att det spelar
roll hur jag anstränger mig. Inte bara
hur mycket jag gör, utan också hur pass
väl jag utför mitt arbete. Lönen ska
sporra till ett bättre arbete och grunden
ska vara att det lönar sig att jobba bra.
– Det ställer krav på dig som
medarbetare att kunna sätta ord på
sambandet mellan lön och prestation.
Lönesamtalet är inte bara ett tillfälle för
chefen att ge feedback på ditt arbete det
är också en möjlighet att visa vad du gör.
Som akademiker idag skapar du i stor
utsträckning dina egna arbetsuppgifter,
därför är det omöjligt för chefen att veta
exakt vad du gör. Om en ingenjör ska ta
fram en mobiltelefon, är chefens roll att
skapa förutsättningar för det, men själva
arbetet styr den enskilde medarbetaren
över. Det är inte helt enkelt att veta vad en
akademiker gör, vi vet ju inte riktigt vad
våra kollegor gör, säger Håkan Regnér.
– Ja, hur mäter man en bra prestation?
Det är inte alltid tydligt, men i
lönesamtalet finns det möjlighet att lyfta
fram vad man har gjort, fortsätter Lena
Granqvist. Här speglar lönesamtalet
relationen till chefen, den påverkar
också arbetsmiljön visar studier som vi
har gjort. De som har haft lönesamtal
– Lön och prestation ska hänga ihop och där är lönesamtalet en ce
Foto Peter Rosén
har en bättre relation till chefen och
upplever överlag att arbetet fungerar
mycket bättre. De upplever mindre
stress och ett större inflytande över sitt
arbete.
har män och kvinnor lika lön för lika
arbete inom saco?
– Löneskillnaderna mellan kvinnor
och män i Sverige minskade successivt
fram till början av 80-talet. Sedan
dess
har
löneskillnaden
mellan
heltidsarbetande kvinnor och män legat
på en nivå runt 15 procent. En stor del
av lönegapet förklaras av att män och
kvinnor väljer utbildningar med olika
hög avkastning och har yrken som
belönas olika, säger Håkan Regnér.
– Kvinnor blir också chefer i mindre
utsträckning än män och lönegapet
mellan kvinnor och män tenderar att
vara högre bland dem med relativt höga
lön och avtal 2013
”
Det ställer krav på dig som
medarbetare att kunna sätta
ord på sambandet mellan lön
och prestation. Lönesamtalet
är inte bara ett tillfälle för
chefen att ge feedback på
ditt arbete det är också en
möjlighet att visa vad du gör.
amtalet en central del. Det är viktigt att lönekriterierna är tydliga, säger Håkan Regnér och Lena Granqvist.
löner. Vissa tror att skillnaderna beror på
att män och kvinnor har olika beteenden
och att det manliga beteendet premieras
vid chefstillsättningar. Andra tror att
det beror på att arbetsgivarna utgår
från en norm som säger att kvinnor i
allmänhet tar ett större familjeansvar än
män och därför inte kan vara på jobbet
i den utsträckning som krävs av en chef.
I studien ”Livslön” har Lena Granqvist
och Håkan Regnér tillsammans med
Sacokollegor tittat på hur våra val av
studier, arbete och familj påverkar
livslönen. Håkan Regnér har fortsatt
att titta på sambanden mellan
familjebildning och lön och konstaterar
att förenklat uttryckt så påverkas
männens lön positivt när de gifter
sig, medan kvinnornas lön snarare
påverkas negativt av äktenskapet.
– Giftermålet har en signaleffekt för
männen, vilket är ett världsfenomen, det
signalerar trygghet och stabilitet, säger
Håkan Regnér. Det minskar risken
för att han ska komma sent till jobbet
efter att ha varit ute och slarvat på
krogen. Kvinnor förväntas fortfarande
ta ett större ansvar i hemmet, så när de
gifter sig räknar inte arbetsgivaren med
samma närvaro som när de är singlar.
Men nyare studier från USA visar att den
positiva signaleffekten som äktenskapet
ger män börjar också inkludera
högutbildade kvinnor. Antagligen för
att en högutbildad kvinna i USA har
större möjlighet att köpa tjänster med
hushållet och barnpassning.
Inom KyrkA förhandlar alltid den lokala
förhandlaren din lön med arbetsgivaren. Men
innan förhandlingen bör du som medlem ha
haft ett lönesamtal med din chef.
Saco Lönesök
Med hjälp av Saco Lönesök kan
varje medlem jämföra sin lön
med andra akademikers, både
inom den egna gruppen och med
andra akademikergrupper och
hitta argument inför lönesamtalet.
Du kan till exempel jämföra
arbetsmarknadssektorer, kön, ålder,
utbildningar eller hur löneutvecklingen
ser ut beroende på examensår.
Lönestatistiken i Saco Lönesök bygger
på uppgifter från Sacos databaser
som tidigare bara varit tillgängliga
för ombudsmän och utredare på
förbunden. Löneuppgifterna kommer
från förbundets löneenkäter och från
arbetsgivarna.
KyrKfacK 1/13 11
medlemsintervjun
”Vi behöver
lära hela livet”
Hon ömmar särskilt för utbildningsfrågorna och är glad att beslutet
om de nya kyrkliga utbildningarna gick igenom förra våren. Hon gillar
också kyrkas yrkanden om komptensutveckling. eva lindström,
handläggare för utbildningsfrågor på kyrkokansliet i uppsala, tror på
människans förmåga att lära för livet och för den tid vi lever i.
Vi träffas utanför kyrkokansliet i upp-
sala en måndag i februari och pulsar
uppför backen mot stallet där Eva
Lindström
jobbar.
Snön
ligger
fortfarande som ett vitt täcke kring
gator och torg och våren får vänta. I
stallets lokaler sitter utbildningsenheten
på kyrkokansliet och Eva berättar att
de ljusa och luftiga kontorsrummen en
gång rymde spiltor. I det kombinerade
personal- och sammanträdesrummet
påminner några skyltar med hästarnas
namn, om historien.
Eva utbildade sig till församlingspedagog
på 1970-talet, jobbade ute i församlingslivet några år och sedan med
utbildningsfrågor på pastoralinstitutet.
Hon tog ett vikariat på kyrkokansliet
1997 och är sedan flera år handläggare
för utbildningsfrågor på utbildningsenheten. I deras ansvar ligger att skapa
adekvata och tidsrelevanta utbildningar
för präster, diakoner, pedagoger och
12 KyrKfacK 1/13
musiker och att anpassa antalet utbildningsplatser efter de behov som finns. Ett
av hennes fokus har varit utformningen
av framtidens utbildning för präster,
diakoner, pedagoger och musiker.
– Eftersom både kyrka och samhälle
förändras behöver utbildningarna möta
de behov som församlingarna har i dagens
och framtidens samhälle, säger Eva.
– Förra våren togs beslutet om de nya
utbildningarna och 2014 ska de sjösättas.
Fortfarande finns det flera utmaningar.
Nu ska de olika yrkeskategorierna
samsas under ett tak, vilket aldrig har
gjorts förut. Det kyrkliga året, där
blivande präster, diakoner och pedagoger
möts, innebär ett tydligare samarbete
och att sätta det kyrkliga uppdraget i
centrum. Alla har varsitt ansvar, men
med ett gemensamt mål, säger Eva.
linjearbete och utvecklingsarbete
När hon ska beskriva vad som mer ligger
– Eftersom både kyrka och samhälle förändras behöver utbildni
Lindström, handläggare för utbildningsfrågor på kyrkokansliet.
i hennes tjänst nämner hon två områden; linjearbete och det nämnda utvecklingsarbetet som också handlar om
återkommande kontakter med församlingar, stift och förtroendevalda i samband med remissomgångar. En viktig
del är också att följa samhällets trender
och vara lyhörd för vad som sker i utbildningsvärlden.
I linjearbetet ryms kontinuerliga
studentkontakter ”en del av de blivande
prästerna vill ha dispens från språken”
och att tillsammans med kollegorna
skapa mötesplatser och nätverk inom
både Svenska kyrkan och de skolor som
är knutna till kyrkans utbildningar.
– Förra veckan hade vi till exempel ett
stiftsdiakonmöte, som jag genomförde
med en kollega, där vi la agendan
och deltog i erfarenhetsutbytet. En av
föreläsarna pratade om kompetensbaserad rekrytering som handlar om att re-
medlemsintervjun
namn eva lindström
gör handläggare i utbildningsfrågor på
Kyrkokansliet i uppsala
ålder 58 år
bor i radhus i nåntuna
familj gift med göran, vi har 3 vuxna
barn; clara, tobias och jonathan
intressen Att läsa böcker, arbeta med
händerna - på senare år har jag klätt om
lite möbler, sjunger i kör
medlem i KyrkA i 25 år. jag har varit
fackligt aktiv i nästan tio år. det fackliga
arbetet ger mig en överblick och en
helhetsbild av kyrkokansliets verksamhet
som också hjälper mig i mitt arbete
senast lästa bok ett kort uppehåll från
vägen till Auschwitz av göran rosenberg
över utbildningarna möta de behov som församlingarna har i dagens och framtidens samhälle, säger Eva
rkokansliet. Eva Lindström är också ordförande för 14:e kretsen. Foto Magnus Aronson
rytera utifrån de kunskapsbehov som
finns och vilken kompetens man verkligen behöver.
I samma andetag berättar Eva om att
utbildningsenheten ger en utbildning
tillsammans med diskrimineringsombudsmannen, ”Att rekrytera utan att
diskriminera”. Tanken är just att utgå från
den kompetens man söker och inte låta
sig påverkas av sekundära faktorer som
kön, nationalitet eller funktionshinder,
– Vi bär på så många raster som oftast
är omedvetna. Det är angeläget att prata
om de här frågorna, det har också väckts
på senaste kyrkomötet.
hur får du inspiration i arbetet?
– Det är givande att arbeta med
andra människor inom så skiftande
kompetensområden. Det är stimulerande
med olika åsikter, det ger olika
infallsvinklar.
vilken är din drivkraft?
– Jag hoppas att mitt bidrag ska påverka församlingarna på ett konstruktivt sätt, att jag är med och sår
ett frö till en positiv framtid. Det är
viktigt för mig att arbeta med något meningsbärande, jag skulle inte
kunna jobba med att ”bara” sälja tvål.
hur gör du skillnad i ditt arbete?
– Genom att tänka helhet och hålla ett
helikopterperspektiv. De som ska jobba
och jobbar inom kyrkan har en gemensam utgångspunkt och där blir det gemensamma kyrkliga året i den nya utbildningen ett stöd. Vi behöver påminna
oss om vad som är vårt gemensamma
uppdrag, där dopet är centralt. Vi har
alla ett hem hos Gud men de som är
döpta har ett särskilt ansvar.
vilka är jobbets energitjuvar?
– De långa beslutsgångarna. Det är
baksidan av att jobba i en demokratisk
organisation. Allting tar längre tid när
många är inblandade, det går inte att
komma ifrån, besluten behöver mogna
fram. Processen fram till de nya utbildningarna påbörjades omkring år 2000,
så ibland har det varit som att trampa
vatten. Då är det skönt att mellan varven arbeta med kortare projekt där du
ser ett snabbare resultat.
vad tycker du om KyrkAs yrkande om
kompetensutveckling?
– Jag tycker att det är bra. Vi behöver
lära hela livet. Ibland hyr vi in expertkompetens inom Svenska kyrkan och
det behövs emellanåt, men inte på bekostnad av att man dränerar personalens kompetens. Det är viktigt att kunna
utvecklas och att växa på sin arbetsplats. Alla parter vinner på att vara i en
organisation där personalens samlade
kompetens växer.
KyrKfacK 1/13 13
detta är ett annonsuppslag
Trygghet om
du blir arbetslös
inkomstförsäkring ingår i medlemskapet
Det kan vara svårt att få pengarna att räcka till om man blir
arbetslös. Med enbart a-kasseersättning kan du högst få ut cirka
11 200 kronor. Därför ingår en inkomstförsäkring i medlemskapet i Kyrkans Akademikerförbund.
Inkomstförsäkringen försäkrar den del av din inkomst som
överstiger a-kassans inkomsttak i upp till 200 ersättningsdagar
(cirka 9 månader).
På nästa sida finns försäkringsbeskedet för Kyrkans
Akademikerförbunds inkomstförsäkring. Där får du veta vilka
rättigheter och skyldigheter som följer av försäkringen. Läs det!
På www.bliwa.se/kyrka finns en räknesnurra där kan du själv
kan göra en preliminär beräkning av ersättningens storlek från
inkomstförsäkringen vid ofrivillig arbetslöshet. Prova den! Där
finns också de fullständiga villkoren och mer information om
försäkringen.
14 KyrKfacK 6/12
Försäkringsbesked för Kyrkans Akademikerförbunds inkomstförsäkring
Försäkringsbeskedet innehåller viktig information
för dig som är medlem i Kyrkans Akademiker-
sträcker sig över en tidsperiod på cirka 9 månader. För varje ersättningsdag räknas en hel dag av
förbund och genom ditt medlemskap omfattas
av Kyrkans Akademikerförbunds obligatoriska
från ersättningsperioden oavsett i vilken grad du
är arbetslös. Detsamma gäller för dagar då ingen
inkomstförsäkring. Med inkomstförsäkringen kan
du som längst få ersättning i 200 dagar vid ofrivillig
ersättning betalas ut från försäkringen, på grund
av exempelvis samordning.
arbetslöshet som inträffar under försäkringstiden.
Fullständiga försäkringsvillkor och information
om försäkringarna finns på www.bliwa.se/kyrka
De första 200 dagarna i a-kassans ersättningsperiod beräknas ersättningen på 80 procent av den
eller kan beställas från Bliwa.
Om avtalet och andra bestämmelser
Du som inte har fyllt 64 år (till och med månaden
före den då du fyller 64 år) och är medlem i Kyrkans Akademikerförbund ansluts automatiskt till
försäkringen från den dag du uppfyller ovanstående villkor.
Med medlem i Kyrkans Akademikerförbund
avses en yrkesaktiv medlem inom Kyrkans Akademikerförbunds organisationsområde som betalar
medlemsavgift till Kyrkans Akademikerförbund
grundad på sin inkomst. Med medlem avses även
medlemmar inom Kyrkans Akademikerförbund
som har ett studerandemedlemskap. Med medlem
avses i detta sammanhang inte pensionärsmedlem
eller den som har ett vilande medlemskap.
Till grund för försäkringsavtalet finns ett gruppavtal mellan Bliwa och Kyrkans Akademikerförbund som består, förutom av gruppavtalet, av de
vid var tid gällande försäkringsvillkoren och det
senaste försäkringsbeskedet.
Försäkringen gäller för högst 1 kalenderår i
taget och förnyas från den 1 januari varje år om
inte gruppavtalet eller försäkringen innan dess
har sagts upp.
I samband med att försäkringen förnyas har
Bliwa rätt att ändra försäkringsvillkoren samt höja
eller sänka premien. Bliwa kan också komma att
ändra försäkringsvillkoren under försäkringstiden. Detta gäller dock bara om ändringen behövs
på grund av försäkringens art eller av någon
annan särskild omständighet, som till exempel
ändrad lag, lagtillämpning eller myndighets föreskrift. Se vidare i försäkringsvillkoren.
Bliwas försäkringsansvar är begränsat om
oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnats och i
force majeure-liknande situationer. En fullständig
beskrivning av begränsningarna i Bliwas ansvar
finns i försäkringsvillkoren.
Om försäkringsskyddet
Försäkringen försäkrar den del av din månadsinkomst som överstiger inkomsttaket enligt
lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
(för närvarande 18 700 kronor) i som längst 200
ersättningsdagar. Vid beräkning av dagpenningen
används 22 dagar per månad som beräkningsgrund. Det innebär att 200 ersättningsdagar
normalinkomst som a-kassan fastställt för dig vid
arbetslöshetens inträde eller i samband med att
rätten till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning
först inträtt. Från dag 201 i a-kassans ersättningsperiod beräknas ersättningen vid arbetslöshet på
70 procent av din normalinkomst som fastställts
av a-kassan. Har du till någon del beviljats allmän
pension får ersättningen inte överstiga 65 procent
av den av a-kassan fastställda normalinkomsten.
Eftersom ersättningen från försäkringen är skattefri och den fastställda normalinkomsten är
ett bruttobelopp, gör Bliwa vid beräkningen av
ersättningen ett schablonavdrag som motsvarar
ordinarie statlig och kommunal skatt enligt skattetabell 30 kolumn 5. För ytterligare information om
hur ersättningen beräknas, se försäkringsvillkoren.
Bliwa tillämpar samma karenstid för att betala ut
ersättning från inkomstförsäkringen som a-kassan
tillämpar för att betala ut arbetslöshetsersättning.
Karenstiden är för närvarande 7 dagar.
Försäkringen slutar senast att gälla den första i
den månad då du fyller 65 år. Försäkringen slutar
också att gälla om du inte längre är medlem enligt
ovanstående definition, eller om gruppavtalet
mellan Bliwa och Kyrkans Akademikerförbund
upphör. Enligt försäkringsavtalslagen kan du välja
att avstå från inkomstförsäkringen.
Försäkringen innehåller inget efterskydd och
det finns ingen möjlighet att teckna fortsättningsförsäkring.
Förutsättningar för ersättning vid arbetslöshet
Om samtliga följande villkor är uppfyllda har du,
vid arbetslöshet, rätt till ersättning från inkomstförsäkringen.
1. Du får inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning utbetald från a-kassan alternativt aktivitetsstöd från Försäkringskassan på samma
nivå som a-kassan till följd av att du deltar i
en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det senare
gäller med undantag för det aktivitetsstöd som
utbetalas vid deltagande i Arbetsförmedlingens
program Arbetslivsintroduktion.
2. Du har inte sagt upp dig utan godtagbart skäl
eller skiljts från arbetet på grund av otillbörligt
uppförande.
3. Du har varit medlem i Kyrkans Akademikerförbund samt omfattats av försäkringen under en
sammanhängande period om minst 12 månader
direkt före arbetslöshetens inträde (kvalificeringstid). Med arbetslöshetens inträde avses den
dag då du, för första gången under försäkringstid
hos Bliwa och vid varje ny ersättningsperiod
från Bliwas inkomstförsäkring, ställer dig till
arbetsmarknadens förfogande genom att anmäla
dig till Arbetsförmedlingen som arbetssökande
eller, i förekommande fall, den dag du påbörjar
ett arbetsmarknadspolitiskt program som ger
rätt till aktivitetsstöd från Försäkringskassan, se
vidare i försäkringsvillkoren. Du ska även sakna
förvärvsinkomst på den delen ersättning söks
för. Du måste vara medlem i Kyrkans Akademikerförbund och omfattas av försäkringen vid
tidpunkten för arbetslöshetens inträde och under
hela tiden utbetalning sker från försäkringen.
4. Du har förvärvsarbetat de senaste 12 månaderna före arbetslöshetens inträde. Under dessa
12 månader ska du ha arbetat minst 80 timmar
per månad (arbetsplikt). Som förvärvsarbetad
tid får du tillgodoräkna dig sådan tid som godkänns av a-kassan. Läs mer i villkoren.
5. Du har inte under de senaste 12 månaderna
innan arbetslöshetens inträde gjort anspråk på
arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd.
Om du på nytt blir arbetslös inom 12 månader
från tidigare arbetslöshet har du rätt att ta ut
eventuella återstående dagar av försäkringens
200 dagar från den tidigare ersättningsperioden.
Du som vid arbetslöshet fått ersättning för hela
ersättningstiden och därefter åter blir arbetslös
måste på nytt uppfylla kraven för rätt till ersättning (se ovan punkt 1 - 5).
Samordning och återkrav
Den sammanlagda ersättning som du får till följd av
arbetslöshet (till exempel från a-kassan, trygghetsråd eller annan försäkring) får inte överstiga 80
procent (dag 1-200 i a-kassans ersättningsperiod)
respektive 70 procent (från dag 201 i a-kassans
ersättningsperiod) av den normalinkomst som
fastställts av a-kassan, efter schablonavdrag motsvarande statlig och kommunal skatt enligt skattetabell 30 kolumn 5. Har du till någon del beviljats
allmän pension får ersättningen inte överstiga 65
procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten. Samordningsregeln kan innebära att du
inte får någon ersättning från inkomstförsäkringen.
Bliwa förbehåller sig rätten att kräva tillbaka utbetald ersättning som överstiger 80, 70 respektive 65
procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten, efter ovan beskrivet schablonavdrag.
Detsamma gäller utbetald ersättning för dagar
som a-kassan beslutat att återkräva enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Kontakt
Bliwa Skadeförsäkring AB
organisationsnummer 516401-6585
Postadress: Box 5125, 102 43 Stockholm
Telefon: 08-696 22 60 Fax: 08-696 22 92
E-post: [email protected]
www.bliwa.se/kyrka
KyrKfacK 6/12 15
krönikan
”
Men jag vill också
lyfta blicken och se
lön för mödan som
något större än det
som avtecknar sig
i svart och vitt på
lönespecifikationen.
Det finns en pott
som inte handlar
om kronor och
ören, utan om Guds
kärlek där vi fritt får
komma och hämta,
ett flöde som ger
evigt liv. Det ska
vi dela. Snacka om
lönespridning!
Snacka om lönespridning
Det skulle inte vara särskilt svårt att göra ett
bibelstudium om temat ”lön”. Begreppet förekommer många gånger i både Gamla och Nya
testamentet. Redan i Första Moseboken löneförhandlar Laban med släktingen och djurskötaren
Jakob: ”Visst är du min släkting, men inte ska
du behöva arbeta åt mig utan lön. Säg mig vad
du vill ha!”.
Jakob, som har ansvar för Labans får och getter, ser till att få en annorlunda löneförmån: han
vill ha med sig alla mörka får och alla spräckliga
getter när han en gång ger sig av. Så avlar han
på starka djur bland de som ska bli hans, och på
svaga djur bland de som är Labans. Laban blir
förstås sur när han märker resultatet och ser sig
överlistad, men de lyckades ändå sluta ett förbund med varandra till slut.
att betala ut rättfärDig lön ses som självklart
och gott. Det har dessutom att göra med att
ta väl hand om fattiga, där Gud har ett finger
med i spelet: ”Du ska ge honom hans lön redan
samma dag, före solnedgånden, ty han är fattig
och i trängande behov av den. Annars kan han
klaga över dig inför Herren, och du får en synd
att svara för.”
Men det är heller inget fel att begära en god lön
för sitt arbete: ”Vem tar värvning utan att räkna
med lön? Vem anlägger en vingård och avstår
från vad den ger? Vem vallar en hjord utan att få
sin del av mjölken?”
kärlek där vi fritt får komma och hämta, ett
flöde som ger evigt liv. Det ska vi dela. Snacka
om lönespridning!
ni har varit meD om Det, allihop. konfirmanDen
som varit tillbakadragen och butter hela
läsåret, men som veckan före konfirmationen
kommer och säger att han gärna skulle vilja gå
ledarutbildningen. Dopfamiljen som först helst
inte vill ha med något om Gud alls i dopet, men
som sen önskar en fjärde psalm med gudligt
innehåll. Eller när lösningar på bekymmer
kommer som brev på posten.
vi som arbetar inom svenska kyrkan har inte
vilka jobb som helst. Vi arbetar med människors
längtan och andliga behov, med Gud själv som
uppdragsgivare. Det kan lätt bli gränslöst, så för
vår skull behövs de goda gränserna. Även Jesus
reglerade sin arbetstid: han drog sig undan och
vilade sig lite. Det får och ska vi också göra.
goDa gärningar är goDa Därför att De är goDa
gärningar. Vårt dagliga bröd ska bakas därför att
vi tagit på oss uppdraget. Men i Guds vingård
finns det alltid något mer, något mer som väntar
vid det slutgiltiga medarbetarsamtalet, då chefen
själv står och spanar förväntansfullt efter oss på
trappan.
i svenska kyrkan är avtalsrörelsen igång. vi
ska få lön för mödan. Löneinplaceringar och
lönerevisioner ska vara rättvisa. Löner ska sättas
jämställt mellan kvinnor och män. Löneförmåner
ska hanteras generöst. Lön handlar om att vi ska
kunna försörja oss. Lön handlar om motivation.
Utbildning ska löna sig.
allt Det är viktigt. men jag vill också lyfta
blicken och se lön för mödan som något större
än det som avtecknar sig i svart och vitt på
lönespecifikationen. Det finns en pott som inte
handlar om kronor och ören, utan om Guds
16 KyrKfacK 1/13
karin långström-vinge
komminister
”
Fråga juristen
De aktuella fridagarna är ingen ny företeelse utan fanns i
kollektivavtalet med Arbetsgivarverket redan före år 2000.
som infaller måndag–lördag (så kallade
lätthelger). Till lätthelger räknas även
påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och
nyårsafton.
Skriv till Fråga juristen med dina
frågor kring avtal och arbetsrätt
så svarar KyrkAs förbundsjurist
Robert Svec, i mån av utrymme,
på dina frågor.
Mailadressen är [email protected]
Vad gäller om de
15 fridagarna?
På vår arbetsplats pågår en förvirrad
diskussion rörande de 15 fridagar som
präst har rätt till. Som jag har förstått
det har prästerna fått dessa fridagar
eftersom vi inte självklart är lediga på
helger. Min kyrkoherde påstår nu något
helt annat – endast om jag faktiskt har
arbetat på helg får jag tillgodoräkna mig
en fridag. Antalet totala fridagar skulle
då bero på antalet arbetade helgdagar.
Är det här riktigt? I så fall innebär det
en försämring i förhållande till hur det
var tidigare.
Håkan, komminister
Att tillämpa bestämmelsen om fridagar
på det sätt som din kyrkoherde gett uttryck för är en fullständig missuppfattning om regelverket.
Nu aktuella fridagar är ingen ny
företeelse utan fanns i kollektivavtalet
med Arbetsgivarverket redan före år
2000, då staten företrädde prästernas
arbetsgivare. Fridagarna kallades då
populärt för prostdagar. Hela tanken
med fridagarna är att prästerna ska
kompenseras för att de inte, i likhet med
andra arbetstagare, är lediga helgdagar
Grundregeln är helt okomplicerad och
utgår från att prästen varje vecka arbetar
fem dagar och är ledig två dagar samt
härutöver per år alltid har 15 fridagar.
Om prästen en vecka är ledig utöver
sina två ordinarie arbetsfria dagar
förbrukas alltså en av de 15 fridagarna.
Semester, ordinarie arbetsfri dag och
fridag kan emellertid inte infalla på en
och samma dag. Om en fridag ska tas i
anspråk förbrukas alltså inte annan typ
av ledighet.Syftet med bestämmelsen
om fridagar är att den årliga arbetstiden
ska bli ungefär lika lång oavsett om
arbetstagaren endast har två ordinarie
arbetsfria dagar per vecka (såsom
präster) eller om arbetstagaren förutom
två arbetsfria dagar också är ledig på
lätthelger. Fridagarna ska med andra
ord kompensera för den arbetstid som
representeras av lätthelgerna.
Antalet fridagar var tidigare 10 men
har nu utökats till 15. Bakgrunden
till det högre antalet fridagar är att
KyrkA under avtalsförhandlingarna
2012 uppmärksammade arbetsgivaro
rganisationen på det förhållandet att
antalet lätthelger sammanlagt är 15
per år räknat över en 28-årsperiod.
För att uppnå en rättvisa mellan de
olika formerna av arbetstidsberäkning
ökades alltså antalet fridagar med
ytterligare 5 dagar. Någon förändring
av bestämmelsen i övrigt har aldrig varit
avsedd utan den ska tillämpas på samma
sätt som tidigare var fallet.
Det är lätt att inse att din kyrkoherdes
hantering av fridagarna inte är förenlig
med bestämmelsens syfte. Om du som
präst exempelvis har dina två ordinarie
arbetsfria dagar på midsommarafton
och midsommardagen arbetar du denna
vecka fem dagar. Den arbetstagare som
är ledig på lätthelger arbetar dock endast
fyra dagar midsommarveckan eftersom
midsommarafton räknas som lätthelg. I
den här situationen skulle du alltså enligt
din kyrkoherde förlora en fridag eftersom
du inte arbetat på midsommarafton.
Samtidigt har du arbetat fem dagar
medan den som är ledig på lätthelger
endast har arbetat fyra dagar. Skulle
sedan kyrkoherden välja att lägga dina
två ordinarie arbetsfria dagar per vecka
endast på lätthelger blir resultatet att du
enligt detta resonemang inte har rätt till
någon fridag alls. Skillnaden i arbetstid
blir då att du arbetar 15 dagar mer per
år än andra arbetstagare.
För den präst som under en vecka, utöver
sina två ordinarie arbetsfria dagar, också
är ledig på lätthelg förbrukas alltså en
av de 15 fridagarna. Men prästen kan
naturligtvis även ta ut sådan fridag på
vanlig veckodag. I båda fallen reduceras
den samlade potten av årets 15 fridagar.
Enligt arbetsgivarorganisationen har
tidigare förekommit att präst förutom
sina två ordinarie arbetsfria dagar
också – i likhet med andra arbetstagare
– varit ledig lätthelg samt dessutom
använt sig av de 15 fridagarna. Detta
har aldrig varit ett korrekt sätt att
hantera fridagarna. Därför anges nu i
avtalet att om den ordinarie arbetstiden
är förlagd till lätthelg och ordinarie
arbete inte utförs ska avräkning ske
mot de 15 fridagarna. I annat fall hade
prästen överkompenserats med 15 dagar
per år. Ytterst torde detta dock vara en
arbetsledningsfråga.
De 15 fridagarna ska inplaneras och
förläggas jämnt över året och kan
endast tas ut som ledig tid. Fridagarna
bör också förläggas till minst en
söndag eller helgdag per månad, och i
samband med detta ska arbetsgivaren
eftersträva att arbetstagaren får
ledighet lördag och söndag.I detta
sammanhang ska även framhållas
att både diakoner och församlingspedagoger med sin arbetsgivare kan
komma överens om att arbeta enligt
samma arbetstidsmodell som prästerna,
så kallad församlingsarbetstid. Detta
blir på så sätt en gemensam modell för
alla som arbetar med församlingsvård.
KyrKfacK 1/13 17
förbundsinformation
Hur ser villkoren ut för kvinnliga kyrkoherdar idag? finns det andra krav
och förväntningar på en kyrkoherde för att hon är kvinna? Det är några
av frågeställningarna, som också besvaras, i boken Kyrkoherde och
kvinna som Kyrka lanserar på försommaren i år.
Finns det andra krav på kvinnliga chefer?
boken blir ett led inom ramen för kyrkaschefsprojektet. en
av de frågor som styrgruppen för chefsprojektet ville titta när-
mare på var hur kvinnliga chefers, framförallt kyrkoherdars,
arbetssituation ser ut idag.
– Kyrkoherdeuppdraget har traditionellt varit förbehållet
män. Det är dessutom ett manligt uppdrag i dubbel bemärkelse då även prästyrket, i mångas ögon, fortfarande är ett
manligt yrke. De kvinnor som inte bara blir präster, utan även
chefer över präster trotsar därför könsbarriärerna på två nivåer, säger Vibeke Hammarström, ombudsman, projektledare
för chefsprojektet och en av ledamöterna i styrgruppen*.
styrgruppen enades om att ett bra sätt att ta reda på hur
det står till med genderproblematiken inom Svenska kyrkan
idag var att göra djupintervjuer med kvinnliga kyrkoherdar
och att låta den personliga berättelsen ge vittnesbörd. Ann
Thörnblad, som är redaktör för Kyrkfack och bland annat
skrivit På tal om tro, har träffat två kyrkoherdar i varje stift
som har minst fem år i uppdraget om deras erfarenheter att
vara herde och kvinna. Djupintervjuerna kommer under våren
att sammanställas till en bok, ”Kyrkoherde och kvinna”, som
lanseras under försommaren och skickas ut till medlemsgrupper
och förtroendevalda inom Svenska kyrkan.
Vad hoppas du att boken ska leda till?
– Vi vill öka medvetenheten om den strukturella genderproblematik som finns inom Svenska kyrkan och som vi upplever
påverkar arbetsförhållandena för kvinnor som väljer att gå
in i ett kyrkoherdeuppdrag. Vad vi sett hittills är problemet
tvåfaldigt; dels motståndet mot att kvinnor är präster,
dels problemet med att kvinnliga chefer oftare ifrågasätts
och på andra grunder än manliga chefer, säger Vibeke
Hammarström.
– Vi vill också synliggöra kvinnors erfarenheter. Individers erfarenheter bortförklaras ofta, men ett samlat vittnesbörd har större tyngd. Jag hoppas också att de som hyllar jämställdheten som ideal och ser män och kvinnors lika
värde som självklart, genom boken får upp ögonen för problematiken hur ojämställt det fortfarande är på många håll
inom Svenska kyrkan och börjar agera. Kyrkan behöver
människor som vågar ta ställning mot den könsdiskriminering som faktiskt finns och som vågar motarbeta den i verkligheten, inte bara muntligt bekänna sig till jämställdhet.
* Styrgruppen för Kyrkoherde och Kvinna består av förbundsordförande Bror Holm, kanslichef Magnus Gissler och
ombudsman Vibeke Hammarström.
SVENSKa PrÄSTErSKaPETS
UNDErSTÖDSSTIfTELSE - ansökan senast 29 april 2013
Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse.
Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål ”att lämna understöd till
präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av
betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar
i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag.”
Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan
och deras närmaste efterlevande.
Ansökningar om medel från stiftelsen avseende andra halvåret 2013 ställs till
Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm,
och skall ha inkommit senast den 29 april 2013.
Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och
förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skattemyndigheten
ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter
om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning.
Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av juni 2013.
18 KyrKfacK 1/13
KontaKtuppgiFter
Kontakta oss i KyrkA
behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida www.kyrka.se
jenny edling
Kretsordförande, luleå stiftskrets
0920-26 48 81
cHrister edvinson
Kretsordförande, skara stiftskrets
0514-122 91
sten Bylin
Kretsordförande, härnösands stiftskrets
0663-108 60
AnnA-lisA sAAr
Kretsordförande, göteborgs stiftskrets
070-515 00 22
joHan lautmann
Kretsordförande, uppsala stiftskrets
070-283 09 33
Kent österdaHl
Kretsordförande, visby stiftskrets
0498-24 01 76
elisaBetH Hård aF segerstad
Kretsordförande, västerås stiftskrets
070-252 26 36
britt-mArie leion
Kretsordförande, växjö stiftskrets
0725-259235
pernilla rosin
Kretsordförande, Karlstads stiftskrets
0586-688 04
mia möller
Kretsordförande, lunds stiftskrets
070-529 93 06
nils-henriK nilsson
Kretsordförande, stockholms stiftskrets
070-225 55 32
eva lindström
Kretsordförande, 14:e kretsen
018-16 96 96
angelina BacKman
Kretsordförande, strängsnäs stiftskrets
0585-315 41
Ann-KAtrin bosbAch
Kretsordförande, utlandskretsen
+491731923326
AnnA-cArin gAbelic
Kretsordförande, linköpings stiftskrets
013-20 50 33
Vi arbetar
på kansliet
lena ForsBerg
Handläggare medlemsregistret
[email protected]
magnus gissler
Kanslichef
[email protected]
viBeKe Hammarström
Ombudsman
[email protected]
Kristina Harrison
Ekonomi & IT
[email protected]
lennart HåKansson
Kommunikatör
[email protected]
soFie tillgren
Handläggare medlemsregistret
[email protected]
roBert svec
Förbundsjurist
[email protected]
KontaKt med Kansliet
Du får kontakt med kansliet på
[email protected] eller via vår växel
08-441 85 60 så ser vi till att ditt
ärende hamnar hos rätt person. Du
kan även besöka vår hemsida
www.kyrka.se
ändring av
medlemsuppgiFter
Dina medlemsuppgifter ändrar du
enklast själv efter att du loggat in på
www.kyrka.se eller via e-post till
[email protected] eller [email protected]
Frågor Kring
ditt medlemsKap
Har du praktiska frågor kring ditt
medlemskap kontaktar du Lena
eller Sofie på medlemsregistret. Du
når dem säkrast mellan 9.00-12.00
måndag till fredag:
[email protected]
08-441 85 71
[email protected]
08-441 85 70
KyrKfacK 1/13 19
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Posttidning B
Vid definitiv eftersändning återsänds
försändelsen med nya adressen till
baksidan.
Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, 104 25 Stockholm
Nu förhandlar vi Kyrkans avtal 13
FÖRSAMLINGSARBETSTID RÄTT TILL
ETT EGET
FRISKVÅRDSLÖNEAVTAL
BIDRAG FÖR
EN GOD
ARBETSMILJÖ
e
s
.
a
k
r
y
k
.
w
w
w