Transcript Vi jobbar ständigt över - Kyrkans Akademikerförbund

Kyrkfack
EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 6 2013
TEMA
R frågor
& avtal
EVA LINÉR:
Med särskild blick
för mjuka frågor
RESULTATET AV BALANSAKT:
Vi jobbar ständigt över
TEMA NR 6/13 HR & AVTAL
E st rt TA K c en
rik gt d u nskar KyrkA
Var e r vä er undrata s fack iga f rtr endeva da runt
i v ra s a ge
av sin fri d f r a se
a venska kyrkan ir en ä re ar etsgivare c
a vi a a f r ä re f rutsä ningar a g ra e rik gt ra
e st rt TA K
er a i
Var e iten insats g r ski nad c vi är
nga
s
är tacksa
a f r det ni g r
van igt vä er KykrkA a tacka inte gen
andra
ig et a
ä a er r skänker vi e
ing
ren i i i inerna
u k rt utan gen
a ge
idrag
kyrkans insa
Kyrkfack ges ut av
Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078, 104 25 Stockholm
Besöksadress Mariedalsvägen 4
Stadshagen
telefon 08-441 85 60
telefax 08-441 85 77
www.kyrka.se
Ansvarig utgivare
Bror Holm
mobiltelefon 070-341 28 92
[email protected]
e ak n
Ann Thörnblad
mobiltelefon 070-747 12 00
[email protected]
e ak nsr
Bror Holm
Christer Edvinson
Annika Svensson
Magnus Gissler
Lennart Håkansson
Ann Thörnblad
e akt r c ra sk f r
Ann Thörnblad
Text och foto där ej annat anges
Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande.
Uppge reskoden ”KYRKFACK” vid beställning
– så får du automatiskt rabattpriset.
Semester i hjärtat av Wismar
4 dagar på Fründts Hotel Wismar i Tyskland
s ags i
Magnus Aronson
Adressändringar
www.kyrka.se
ar
marknad i Wism
Juullm
013.
25.11.-22.12.2
Tryck
Elanders
Falköping, 2013
ISSN 0283-7846
Pris per person
i dubbelrum
Wismar är en spännande hansastad, som
med rätta är stolt över sina traditioner och
sin kultur. Här står de historiska monumenten som ärevördiga minnen från den enorma
rikedom som handeln förde med sig till flera
av Östersjöns hansastäder i medeltiden, och
den imponerande stadskärnan har gett staden
en förnäm placering på UNESCOs lista över
världsarv och status som en av de mest upplevelserika städerna på den nordtyska kusten.
Ankomst: Söndagar, måndagar och tisdagar
i perioden 13/10-17/12 2013 samt i perioden
5/1-8/4 2014.
1.549:Pris utan reskod 1.699:-
t 3 övernattningar
t 3 x frukostbuffé
t 3 x 3-rätters
middag/buffé
4 övernattningar
2.149:-
Beställning: www.happydays.nu
Öppet vardagar kl. 8-17.
eller
Reskoden:
Kyrkfack
tel. 020 79 33 84
Teknisk arrangör:
Avbeställningsskydd kan köpas till.Expeditionsavgift på 89:- tillkommer.
2 KYRKFACK 6/13
tgivnings an
nr 1/14- 28 februari 2014
Ann nser
d.a. media
Kontakt Agneta Kempe Erneberg
mobiltelefon 070-266 99 01
www.da-media.se
1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-
LEDAREN
Den kyrkliga kartan ritas om
”
Den som är kyrko er e i e ny
stort pastorat får
lägga ner tid och
kraft för att vara
nära verksamheten
i församlingarna och
känna nerven i den.
Förhoppningsvis har
kyrkoherden llgång
ll mer stöd vad
gäller till exempel
HR-frågor.
DEN 1 ANUARI 201 RITAS KARTAN FÖR SVENSKA
kyrkan om med nästan 100 färre ekonomiska enheter. Enheterna blir därmed mycket större både
till ytan och till antalet församlingsbor. Syftet
med indelningsförändringarna är att pastoralt,
administrativt och ekonomiskt förenkla och förtydliga kyrkans lokala nivå för att kunna skapa
en lokal organisation som leder till att ansvar,
verksamhet och resurser (där bland annat personalen ingår) hålls samman.
DETTA SYFTE
R LOVV RT MEN STORA ENHETER
innebär också stora avstånd i både tid och rum
och i värsta fall människor emellan och mellan
kyrka och församlingsbor. Risken finns att församlingsbon blir främling i sin egen kyrka.
Den som är kyrkoherde i ett nytt stort pastorat får lägga ner tid och kraft för att vara nära
verksamheten i församlingarna och känna
nerven i den. Förhoppningsvis har kyrkoherden
tillgång till mer stöd vad gäller till exempel HRfrågor. Kyrkoherdens arbete kommer mer likna
en VD:s där även administration och HR-stöd är
mer utvecklat än i de små pastoraten. Med professionaliteten kan dessa funktioner kvalitetssäkras, men för kyrkoherden som högsta chef gäller
det att även i fortsättningen vara kunnig i och
uppdaterad om arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor.
FÖR MÅNGA ANSTÄLLDA KOMMER FÖRÄNDRINGAR
na att bli en anspänning som kräver energi. Nya
arbetskamrater ska lära kännas, nya rutiner att
anpassa sig till, en ny organisation att ta till sig
och kanske en ny fysisk arbetsplats att arbeta på.
Med större enheter blir resvägarna för många
anställda längre. KyrkA vill se att arbetsgivaren
tar ansvar för detta och höjer milersättningen till
dem som använder sin privatbil i tjänsten. Våra
medlemmar ska inte betala för att pastoratet blivit större. Våra medlemmar ska inte subventionera tjänsteresorna inom befintlig eller ny organisation.
än de har betalt för eller orkar med. Inom KyrkA
är vi glada över att vi i årets avtalsrörelse lyckades få vår motpart att förstå att många av våra
oreglerade medlemmar ligger i riskzonen för att
arbeta för mycket. Skao och vi kunde enas om att
begränsa till exempel oreglerade komministrars
arbetstid till 40 timmar i veckan i genomsnitt. Vi
hoppas att denna nya reglering ska vara ett sätt
att komma till rätta med det faktum att präster
ligger så högt i Försäkringskassans statistik över
långtidssjukskrivna med diagnosen utmattningssyndrom.
Att präster faktiskt ligger i riskzonen för utmattning på grund av för mycket och för gränslöst arbete visar även den undersökning som
Christin Mellner, forskare i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet gjort
för oss och som kallas Balansakt.
ETT FA KLIGT VERKSAMHETSÅR HAR SNART NÅTT
sitt slut Jag vill ta tillfället i akt att å förbundsstyrelsens vägnar tacka förbundets medarbetare, fackliga förtroendevalda och tidningen
Kyrkfacks redaktör för ett mycket väl utfört
arbete under det gångna året. Jag vill tacka
Saco, fackförbund och motparter för gott samarbete. Sist men inte minst vill jag tacka Dig
som är medlem i KyrkA. Genom Ditt medlemskap bidrar Du till att främja kyrkans uppdrag och att göra ett bra fackförbund bättre.
Det är tillsammans vi kan. Vi kan kyrkan.
Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År
och Guds rika välsignelse!
DEN KLOKA ARBETSGIVAREN HAR I SIN PLANERING
av verksamheten för nästa år tagit hänsyn till att
det tar tid för en ny organisation att sätta sig. Under denna förändringstid kommer inte arbetsuppgifterna att bli färre eller att läggas på is, de blir
snarare fler. Vi vet av erfarenhet att i tider med
ökad arbetsbelastning och utökade arbetsuppgifter får de som har oreglerad arbetstid arbeta mer
BROR HOLM
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
KYRKFACK 6/13 3
HR & AVTAL
RESULTATET AV STUDIEN BALANSAKT
Präster jobbar över
och har låg livsbalans
Många präster har en sviktande
livsbalans och arbetar regel
bundet över Det visar studien
Balansakt som har undersökt hur
bland annat präster sä er grän
ser mellan arbete och fri d
HRISTIN MELLNER FORSKARE I PSYKOLO
gi vid Stockholms universitet, har undersökt hur personer med gränslösa arbeten sätter gränser mellan arbete och fritid. Under våren 2013 har hon via djupintervjuer och enkäter ställt frågor till
präster, anställda inom telecombranschen och skolledare för att ta reda på
hur de här grupperna klarar gränsdragningarna.
– Bland präster är det färre än i de övriga grupperna, 55 procent, som föredrar
att separera arbete och privatliv. Inom
telecombranschen och skolan föredrar
de flesta i stället tydliga gränser mellan
arbete och fritid, runt 80 procent.
BAKGRUND
Under våren 2013 undersökte hris n
Mellner och hennes kollegor hur
människor sä er gränser mellan arbete
och fri d De ställde frågor ll anställda
vid e telecomföretag skolledare inom
Sveriges skolledarförbund präster inom
Kyrkans Akademikerförbund och med
lemmar i Unionen Projektet inleddes
med fem parintervjuer inom telecom
företaget och själva huvudstudien har
sedan genomförts via en webbaserad
enkät där procent av 2 00 KyrkAs
medlemmar besvarade frågor om
gränsdragning balans i livet stress
återhämtning och hälsa
4 KYRKFACK 6/13
– Det är inte så konstigt att prästerna
har ett mer integrerat förhållningssätt
eftersom arbetet inte följer vanliga kontorstider utan också inbegriper kvällar
och helger. Arbete och fritid flyter ihop
mer än inom de övriga grupperna, eftersom många stöter ihop med församlingsbor under fritiden på Konsum och
dagis. Får du ett krissamtal sent en fredagskväll går det heller inte att hänvisa
till att du finns tillgänglig igen på måndag morgon.
Arbetar mycket
Vad som särskilt sticker ut i studien är
att prästerna arbetar mycket. Det blir i
genomsnitt 45 timmar i veckan.
– Att arbeta gränslöst över tid och rum
är i sig en riskfaktor och att regelbundet
arbeta över får tydliga effekter på häl-
san visar forskning. Du klarar att arbeta
över under en period, men om den perioden blir en vana får du inte tillräckligt
med vila och återhämtning, säger Christin Mellner.
– Får du inte tillräckligt med tid för paus
och vila mellan arbetspassen blir det
svårare att stänga av tankarna på jobbet när du är ledig. Eftersom det är ett
arbete valt utifrån en stark övertygelse
och ett engagemang, komplicerar det ytterligare. Och kan du inte stänga av tankarna är det lätt att ta med dem när du
ska sova vilket leder till sömnsvårigheter
som i sin tur har negativa effekter på
hälsan och skapar en ond cirkel.
Studien visar att 25 procent av prästerna
inte känner sig utvilade när de vaknar
på morgonen och 52 procent är psykiskt
trötta efter en arbetsdag och har svårt
att släppa tankarna på jobbet när de
är lediga. Och 16 procent av prästerna
svarar att de har insomningssvårigheter
flera gånger i veckan.
– Det finns en kultur inom kyrkan att
arbetet är ett kall. Men även om du har
valt att bli präst utifrån ett kall är det på
samma gång ett arbete. Den som arbetar utöver sin egen gräns, för vad man
orkar med, är inte någon till hjälp. Det
är viktigt att få längre pauser där det är
möjligt att släppa tankarna på jobbet.
FORTS SID 6
HR & AVTAL
L
T
A
L
KYRKFACK 6/13 5
HR & AVTAL
Signifikant i studien är också sjukskrivningar, vilket bekräftar resultaten från
försäkringskassans rapport hösten 2011.
Kvinnliga präster är sjukskrivna i högre
grad än män. Betydligt fler kvinnor än
män hade varit sjukskrivna mer än en
månad det senaste året och fler kvinnor
än män hade en högre sjuknärvaro. Det
vill säga att de gick till arbetet trots att
de var sjuka och borde stanna hemma.
Vilka strategier kan vara
ll hjälp
– De är viktigt att vara strukturerad när
du har ett fritt arbete och kunna sätta
gränser för dig själv. Om du tar med dig
jobb hem på kvällen, bestäm dig för hur
många timmar du ska arbeta och fastna
inte i arbetet så att hela kvällen går.
– Prästerna har en sämre livsbalans, än
de andra grupperna. Vilket hänger ihop
med arbetets natur. Man jobbar mer
gränslöst i tid och rum vilket ställer större krav på egen gränssättning.
– Lämna mobilen hemma när du till exempel tar en promenad och låt ditt mobilsvar ta meddelanden. Ta inte på dig
mer arbete än du klarar av, säg nej när
det är nödvändigt. Gå till din chef och
diskutera din arbetssituation. Lyft problemen i tid och säg ifrån när det inte
fungerar, säger Christin Mellner.
Bra självreglering
Vad kan arbetsgivaren göra
Studien visar samtidigt att prästerna
överlag är bra på att hantera en hög
arbetsbelastning och har en god så kalllad självreglerande förmåga
– De är duktiga på att sätta gränser
och ligger högre i att hantera sin arbetsbelastning på ett konstruktivt sätt
än de övriga yrkesgrupperna. Prästerna kollar inte heller sin jobbmail,
utanför arbetstiden, lika ofta som de
övriga grupperna. Generellt använder
de inte den nya tekniken i samma utsträckning som de andra grupperna,
men det kan också bero på att färre har
smartphones, säger Christin Mellner.
– Undvika en kultur där man förväntas
jobba mer än den ordinarie arbetstiden
och se till att det är praktiskt möjligt.
Arbetet ska kunna utföras under ordinarie arbetstid och om det inte fungerar
behöver du hjälp med att hantera din
arbetsbelastning och inte ta på dig eller
tilldelas mer arbete än vad som är rimligt inom ramen för arbetstiden.
– Det kan också vara till hjälp att diskutera en tillgänglighetspolicy och skapa
en medvetenhet om hur tillgängliga vi
är och bör vara. Finns det utrymme att
stänga av mobilen och jobbmailen och
ge tid för både vila, reflektion och återhämtning? avslutar Christin Mellner.
KyrkA vill permanenta
församlingsarbets den
I 2012 års avtalsrörelse enades parterna
om a införa församlingsarbets d på prov
och i det senaste avtalet förlängdes perioden ll och med den 21 mars 2016 alltså
under nuvarande avtalsperiod.
KyrkA deltar i en gemensam arbetsgrupp
med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisa on som i skrivande stund planerar
interv uer med berörda kyrkoherfar som
utvärdering för a sedan diskutera om
församlingsarbets den ska permanentas.
– Till de kyrkoherdar som har tecknat en
överenskommelse om församlingsarbetsd med sina diakoner och pedagoger kommer vi a ställa frågan hur de tycker a det
fungerar. Vilka fördelar upplever de? Finns
det några frågetecken? säger Vibeke Hammarström ombudsman på KyrkA.
– Till dem som ännu inte har tecknat församlingsarbets d kommer vi ställa frågan
varför de tvekar a göra en överenskommelse? Ser de några nackdelar med församlingsarbets den?
- er interv uerna utvärderar vi och fa ar
e beslut om församlingsarbets den ska
permanentas eller inte.
– KyrkAs lin e är a den ska permanentas
e ersom den mö liggör utveckling av både
diakonens och pedagogens yrkesroll bidrar ll gudst änstutveckling och skapar
förutsä ningar för e bra samarbete i arbetslaget.
- Det är viktigt att vara strukturerad när du har ett fritt arbete, säger Christin Mellner.
6 KYRKFACK 6/13
Församlingsarbets den innebär 40 mmars arbetsvecka med två fridagar per
vecka. Därutöver 15 fridagar som kompensa on för lä helgdagar vilka ska fördelas
ut ämnt över året. odellen innebär a
arbets den är reglerad och a arbets dslagen gäller.
Gensvaret från KyrkAs medlemmar har varit mycket posi vt. Vibeke Hammarström
understryker också a församlingspedagogerna för första gången nu synliggörs i
avtalet med en egen bilaga.
HR & AVTAL
Anna Karlsson är församlingspedagog i Knista församling och arbetar
sedan e år llbaka e er församlingsarbets d.
– ag har få en tydligare struktur
på mi schema och obbar inte lika
mycket över d säger hon.
Anna Karlsson ansvarar för en del av det vuxenpedagogiska arbetet med bland annat
pilgrimsvandringar.
ag har få en tydligare struktur på schemat”
ANNA KARLSSON VÄNTAR MED SPÄNNING
på att Svenska kyrkans projekt om den
pedagogiska undervisningen från 0 till
100 år ska formuleras i riktlinjer.
– Det är viktigt att ha en strategisk plan
för arbetet i församlingen, så att allt inte
står och faller med den som för närvarande har pedagogtjänsten. Vi lägger
olika saker i ord som undervisning och
lärande och för en del är dom orden väldigt laddade. Personligen bottnar jag i
begreppet ”det livslånga lärandet”. All
undervisning är dopundervisning, antingen inför dopet eller som en uppföljning. Min grundtanke i arbetet är att tro
och liv hör ihop, säger Anna Karlsson
som arbetar som församlingspedagog
i Knista församling sedan 1998. En
församling i Strängnäs stift med cirka
5 500 kyrkotillhöriga. Hon är ensam pedagog men arbetar tillsammans med tre
deltidsanställda församlingsassistenter.
Avtal om församlingsarbets d
För ett år sedan tecknade hon ett avtal
om församlingsarbetstid med arbetsgivaren. Nu har hon 40 timmars arbetsvecka med två fridagar per vecka.
Därutöver har hon 15 fridagar som
kompensation för lätthelgdagar vilka
ska fördelas ut jämnt över året. Modellen innebär att arbetstiden är reglerad och att arbetstidslagen gäller.
– Jag har fått en annan struktur på mitt
schema och upplever att jag får hjälp av
församlingsarbetstiden. Jag jobbar för
det mesta 40 timmar i veckan och det
blir inte lika många pucklar under året.
Lite övertid går inte att komma ifrån,
men det är under mer rimliga gränser.
– Jag vill själv bestämma över de timmar
som jag ska arbeta ideellt, annars blir du i
praktiken utnyttjad. Det är bra att det nu
finns ordentliga regler kring arbetstiden.
Pilgrimsvandringar
Anna arbetar framför allt med barn
och ungdomar från sex år och uppåt
och är engagerad i konfirmandarbetet.
Hon ansvarar också för en del av det
vuxenpedagogiska arbetet med bland
annat pilgrimsvandringar. Precis utanför församlingsgränsen finns det en
vandringsled som går mellan Riseberga
klosterruin och Olshammars kloster.
– Det är en fantasisk form där det händer mycket. Det är en pedagogisk introduktion till vad kristen tro och kyrka är
för den som inte haft så mycket kontakt
med församling och kyrka och en fördjupning för den som redan finns i vårt
sammanhang, säger Anna.
Arbetet värdesä s tydligare
I hennes arbete ingår också gudstjänster
och hon tycker att teamkänslan har
stärks sedan hon började arbeta efter
församlingsarbetstid.
– Det har varit lite hattigt tidigare, och
jag har jobbat vissa helger utan att tänka på omfattningen. Nu när jag jobbar till exempel annandag påsk synkas arbetstiden bättre med prästerna.
– Jag tycker att mitt arbete värdesätts
tydligare. Det står ju i min arbetsbeskrivning att jag ska delta i gudstjänster
med de grupper som jag ansvarar för.
Det värderades även tidigare – men det
blir mer självklart nu eftersom vi arbetar under liknande förhållanden, säger
Anna.
KyrkA vill permanenta
församlingsarbets den
KYRKFACK 6/13 7
HR & AVTAL
Gunnel & Kristin
- ett fungerande team
HR-kompetens är for arande en outny ad resurs inom Svenska
kyrkan. Trots a den underlä ar arbetet för både ledningen och de
anställda.
– För en fungerande kärnverksamhet måste stödfunk onerna fungera
säger Kris n Idskog som är personalansvarig i Ronneby pastorat.
– Vi har strävat efter att skapa trygghet i det nya, med e
häll.Här tillsammans med Kristin Idskog till höger. Foto
DEN 1 ANUARI BLIR RONNEBY ETT TVÅ
församlingspastorat och 70 personer ska
bilda nya arbetslag. Kristin Idskog har
arbetat för sammanläggningen sedan november 2011 tillsammans med
kyrkoherde Gunnel Alvhäll och de är
rörande eniga om att de kompletterar
varandra.
– Samma dag jag började som personalansvarig i Ronneby gick Gunnel in
som vikarierande kyrkoherde och har
varit kyrkoherde i både Ronneby och
Bräkne-Hoby som nu blir ett tvåförsamlingspastorat, säger Kristin Idskog.
– Det har varit och är ett givande
samarbete. Som kyrkoherde och präst
behöver du spänna över många områden. Du är inne och snuddar på
8 KYRKFACK 6/13
arbetsrätten och kan den på ett ungefär men Kristin är djupare förankrad
i lagar och regler. Det är en stor organisation med många anställda och
då gäller det att hantera dessa frågor
professionellt, säger Gunnel Alvhäll.
I väntan på den 1 januari 2014 har
Kristin Idskog och Gunnel Alvhäll
bjudit in personalen från båda församlingarna till dialog, samtal och
presenterat risk- och konsekvensanalyser. I ett tidigt skede fick alla ventilera frågor och lära känna varandra.
– Gemensamt för båda församlingarna är en stor sångglädje, säger Gunnel
Alvhäll. Tillsammans har vi 22 körer. Vi har också ett stort ungdomsarbete med bland annat livegrupper.
– Det nya pastoratet består av 13 kyrkor och är ett stort geografiskt område, fortsätter Kristin Idskog. Vi har
diskuterat
förändringsfrågorna
så
mycket som möjligt i de olika arbetslagen och hållit en levande diskussion om både farhågor och önskemål.
– Bland annat ville nästan alla områdesindela, för att spara tid och energi, och för att inte alla ska verka
i samtliga kyrkor. Det var en tanke
som gick i linje med vad Gunnel och
jag hade tänkt. Processen har varit
levande och förhållandevis smidig.
– Vi har strävat efter att skapa trygghet
i det nya, med en gruppledare i varje
yrkeskategori som kan fungera som
en sammanhållande kraft, fortsätter
HR & AVTAL
”
När jag började fanns det ingen
HR-kompetens, och chefer hade
börjat och s tat nder en kort d
mi arbete har stor de handat om a skapa str kt rer
och ordning
en gruppledare i varje yrkeskategori som kan fungera som en sammanhållande kraft, säger Gunnel Alvo Helena Johnsson
Gunnel Alvhäll. Några kommer rent
fysiskt byta arbetsplats, men långt ifrån
alla. Vi har också besökt varandras arbetsplatser för att skapa en vikänsla.
Vad har varit den största utmaningen?
– När jag började fanns det ingen
HR-kompetens, och chefer hade börjat och slutat under en kort tid, säger
Kristin Idskog. Så mitt arbete har till
stor del handlat om att skapa strukturer och ordning. Tidigare har det exempelvis inte varit självklart att redovisa
sin arbetstid. Det handlar inte bara om
kontroll, som en del kunde uppleva det
i början, utan minst lika mycket om
omsorg. Att arbetsbördan är rimlig.
Kyrkan är ju en arbetsplats också, och
inte bara en organisation som bärs upp
av tro och kall, som ska fungera som
vilken annan arbetsplats som helst.
– Jag kom in med relativt kort varsel
som kyrkoherde i Ronneby och var redan kyrkoherde i Bräkne-Hoby. Det
var en stor fördel att Kristin började
samtidigt, vi har jobbat tillsammans
och kvittot är trots allt att de anställda
mår bra, de förtroendevalda är med på
banan och vi har också arbetat upp en
god relation till de fackliga organisationerna. En utmaning har också varit att
förändra en tendens i kulturen att arbeta
utifrån ”en enskild firma” i stället för att
vi arbetar i en och samma organisation.
Gunnel Alvhäll understryker att det har
varit en stor skillnad att genomföra den
här strukturförändringen jämfört med
tidigare organisationsförändringar.
–Då har jag upplevt att mycket tid har
gått till att leta efter paragrafer i arbetsrätten. Nu har jag tryggt kunnat lämna
över det till Kristin.
ungerande team
Tillsammans bildar de ett fungerande
team där Gunnel står för både arbetsoch livserfarenhet, tålamod och som
Kristin säger ”kan bromsa när jag drar
iväg” och Kristin har kompetens inom
bland annat arbetsrätt och ”kan vara
vass och klarsynt” som Gunnel säger.
– Vi fortsätter det arbete vi har påbörjat och den 1 januari indikerar bara ett
delmål och inte ett avslut, Den nya organisationen träder i kraft på allvar, men
det innebär inte att vi kan släppa allting,
säger Kristin Idskog.
KYRKFACK 6/13 9
HR & AVTAL
Med en särskild blick för m
10 KYRKFACK 6/13
HR & AVTAL
mjukvara
En HR specialist har en särskild
blick för mänskligt beteende och
hur vi reagerar vid förändring och
stress Det kan vara e ovärder
ligt stöd för kyrkoherden och
ledningen
– Mår du bra på jobbet blir verk
samheten bä re säger Eva Lin r
chef för arbetsgivarenheten på
Svenska kyrkans arbetsgivar
organisa on
KANSKE ÄR DET SÅ ATT EN KÄNSLA AV
sammanhang är det som avgör om vi
mår bra eller inte. Åtminstone är det
en viktig faktor enligt professor Aaron
Antononsky som myntade begreppet
Kasam (Känsla Av SAMmanhang). Antonovsky menade att en människa aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk
utan att vi hela tiden rör oss mellan de
två polerna frisk och sjuk. Och enligt
Antonovsky är det graden KASAM som
ligger till grund för var vi befinner oss
mellan dessa poler.
När Eva Linér ska beskriva vilken skillnad en HR-kompetens gör för en arbetsplats visar hon på korrelationen mellan
att må bra på jobbet och att kunna erbjuda en bra verksamhet.
– En HR-person har inget annat uppdrag än att bidra till att människor trivs
på jobbet, så att de i sin tur kan kliva
in i sitt uppdrag till fullo. Det är inte ett
självändamål att anställa en HR-person.
För att få en bra verksamhet krävs kunskap både om de regler som styr förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare och om människors beteende och
reaktioner. En bra verksamhet kräver
engagerade medarbetare och engagerad
blir man när man trivs och mår bra.
– Det mänskliga kapitalet är det värdefullaste vi har och det behöver underhållas och vårdas. En HR-specialist har
kunskap om arbetsrätt, avtalsfrågor och
arbetsmiljö, men också om hur vi bäst
bemöter varandra i olika situationer.
HR-området spänner över allt från just
lagar och förhandlingskunskap till att
vara lyhörd för hur vi mår på arbetsplatsen. Har du rätt kunskap för ditt arbete?
Behöver du fortbildning eller handledning? Har du den information du behöver
för att utföra ditt arbete? säger Eva Linér.
Foto Magnus Aronson
Vi sitter i hennes arbetsrum på åttonde
våningen vid medborgarplatsen en novemberdag innan snön har bäddat in
gator och torg med sitt gråvita täcke.
Solljuset flödar in genom hörnfönstren
och utsikten ger onekligen perspektiv
på de små och stora frågor som Eva
möter i sitt arbete. På arbetsgivarenheten, som ger råd och stöd till landets församlingar, inom arbetsrätt och
personalpolitik, arbetar jurister och
HR-specialister och Eva menar att arbetsrätten och den psykosociala arbetsmiljön är två sidor av samma mynt.
– Vi drar inga självklara gränser mellan
arbetsrätt och hur du mår på jobbet.
Om du har en god ordning på din arbetsplats så följer ofta ett bra arbetsklimat, säger hon.
En god arbetsmiljö
Grunden för en god arbetsmiljö går att
sammanfatta i tre områden. Modern
stressforskning visar att det vi behöver
för att må bra på jobbet är begripliga mål,
kontakt och gemenskap på arbetsplatsen
och en känsla av egen kontroll, säger Eva.
– Målen ska vara begripliga så att du upplever ditt arbete som meningsfullt, att du
kan påverka ditt arbete och har ett handlingsutrymme. Känslan av egen kontroll
kommer och går och är sällan konstant.
I perioder kan vi vara väldigt trygga
i det vi gör och vid stora förändringar
minskar känslan av den egna konrollen.
Vid stora förändringar är det därför särskilt viktigt att det finns ett bra
stöd från arbetsgivaren, säger Eva Linér och nämner fyra stödformer. Det
handlar om att få ett känslomässigt
stöd och ett värderande stöd – vilket
innebär att få återkoppling på det jag
gör. Både det som fungerar och det
som behöver utvecklas. Men också att
få ett informativt och praktiskt stöd.
– Det informativa stödet inbegriper allt
ifrån om jag har rätt utbildning för
FORTS NÄSTA SIDA
KYRKFACK 6/13 11
HR & AVTAL
”
HR-specialisten kan vara den som håller ihop helheten
och fungerar som en rådgivare. HR-specialisten kan
bidra ll a förebygga kon ikter skapa delak ghet och
a den sker på e sä så alla mår så bra som mö ligt.
min uppgift till att få information om förändringar i arbetet
eller på arbetsplatsen. Det praktiska stödet inbegriper både
det instrumentella stödet, att jag har rätt utrustning för att
kunna utföra mitt arbete, till att bli avlastad när det behövs.
Många stora församlingar och pastorat har HR-kompetens
idag och i varje stift finns det nätverk för dem som arbetar
med personalfrågor. Men det är en kompetens som skulle behövas i ännu större utsträckning, menar Eva Linér, särskilt i
tider av strukturförändringar.
Hur kan HR kompetens vara e stöd
vid strukturförändringar
– Om du har kunskap om förändringsprocesser kan du arbeta
förebyggande och skapa trygghet i gruppen. Om flera församlingar går samman i ett större pastorat påverkar det både medarbetarskap och ledarskap och föder frågor om skyldigheter,
rättigheter och den psykosociala arbetsmiljön. HR-specialisten kan vara den som håller ihop helheten och fungerar som
en rådgivare. I grunden är det chefen som driver förändringen
framåt, men HR-specialisten kan bidra till att förebygga konflikter, skapa delaktighet och att den sker på ett sätt så alla
mår så bra som möjligt.
– Ledningen kan behöva särskilt stöd under en förändringsprocess både med hur man handskas med frågor som dyker upp och för att skapa enighet och dra åt samma håll. Vi
har sett att det kan behövas en person som kommer helt utifrån som hjälper till i processen. Det kan vara svårt för en
intern HR-person, för oss på arbetsgivarorganisationen och
för stiftet. Det är en av orsakerna till att vi erbjuder kontakt med utomstående konsulter som vi har ett samarbete med och har arbetat fram en modell tillsammans med.
Hur kan en HR specialist vara e stöd för ledningen
– Det är en investering i arbetsplatsen och ett stöd för både de
anställda och ledningen. Med de nya stora enheterna i Svenska
kyrkan kan kyrkoherden behöva en specialist vid sin sida som
håller reda på regelverket och är insatt i arbetsrätt och MBL.
Samtidigt som en HR-specialist har en särskild blick för hur
vi människor reagerar vid förändring och stress. De har en
kunskap som förenar både regelverket och beteendevetenskap
och ger en slags karta över det mänskliga beteendet, avslutar
Eva Linér.
12 KYRKFACK 6/13
Foto Magnus Aronson
HR & AVTAL
rets arbetsgivare nns i Karlstad
Nor-Segerstads församling i
Karlstads s
ar tse s ll rets
arbetsgivare i Svenska kyrkan
13 Församlingen ar visat a
en bra ersonal oli k o en god
arbetsmiljö är möjligt även med
mindre res rser
Församlingen arbetar aktivt med personal- och arbetsmiljöfrågor och har
ett helhetstänkande som bland annat
innefattar jämställdhet och arbetsorganisation. Arbetsmiljöarbetet har sin
utgångspunkt i en tydlig struktur och
medarbetarnas delaktighet. Dessutom
har miljöfrågorna en mycket framträdande plats i församlingen.
– Det är jättestort för oss att bli uppmärksammade på detta sätt! säger Harald Cohén, kyrkoherde i Nor-Segerstads församling.
Alla kan hjälpas åt
– Trots att vi är en liten församling har
vi kunnat driva både ett arbetsmiljöarbete och ett miljöarbete som genomsyrar hela verksamheten. Fördelen med att
vara en liten församling är att alla ser
varandra och kan hjälpas åt, trots olika
uppdrag. Men man får inte glömma hur
viktigt det är med strukturer och systematik, till exempel när det gäller arbetsmiljö och kommunikation.
Årets arbetsgivare i Svenska kyrkan, Nor-Segerstads församling, representerad av anställda
och förtroendevalda. Thure Sjödahl, Mariette Eriksson, Tomas Asp, Ann-Charlotte Uggla
samt Harald Cohén, flankerade av Eva Vingård, jurymedlem, samt Helén Källholm, VD
Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Foto: Josefin Casteryd
Priset visar goda exempel
– En av de viktigaste erfarenheterna
jag bär med mig är att allt hänger ihop!
Oavsett om det handlar om jämställdhet eller arbetsmiljö så är det pusselbitar i en större helhet. I slutändan gör vi
allt detta för att kunna fokusera på vår
verksamhet och för att vi ska trivas på
arbetsplatsen.
– Vi vet att en god arbetsmiljö är en
förutsättning för en bra verksamhet.
En av de viktigaste frågorna för oss är
därför att skapa förutsättningar för en
god arbetsmiljö i Svenska kyrkan, berättar Jösta Claeson, ordförande i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
Genom att dela ut detta pris vill vi visa
uppskattning till de församlingar som
arbetar aktivt med en bra personalpolitik och för att skapa en god arbetsmiljö.
Det är Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation som för andra gången att delar ut detta arbetsgivarpris. Syftet är att
uppmärksamma arbetsgivare i Svenska
kyrkan som bedriver en god personalpolitik.
– Som arbetsgivarorganisation, med vår
långa erfarenhet och unika kunskaper
om arbetsgivarna i Svenska kyrkan, vill
vi uppmärksamma såväl församlingar
som omvärlden på att det finns goda exempel på arbetsgivare i Svenska kyrkan.
ÅRETS ARBETSGIVARE
I SVENSKA KYRKAN
riset delas t ll arbetsgivare som
anterar de mänskliga res rserna bra o
trovärdigt i för llande ll arbetsrä slig
lags ning o avtal kyrkoordningen
lära o värderingar i kyrkans
drag o
som bedriver o arbetar i enlig et med
en god ersonal oli k tve klingsomr den som särskilt vägs in vid bedömningen
är organisa on arbetsmiljö ersonalv rd
ak v medveten et i miljöarbetet o
energibes aring riss mman är 3
kronor Nomineringarna ski kas in av
anställda förtroendevalda eller fa kliga
representanter. En arbetsgivare kan nominera sig själv t ll nal.
KYRKFACK 6/13 13
HR & AVTAL
– Det är inte bara bensinen du betalar för, utan även underhåll och slitage, säger Gunilla Fluur. Foto Nordic Photos
Gunilla betalar för a köra bil i t änsten
Gunilla Fluur har varit irriterad
på den låga bilersä ningen 2
kr per mil i många år eftersom
den inte täcker de faktiska
kostnaderna I prak ken inne
bär det a hon får betala för
a köra sin bil i tjänsten
– Jag arbetar som präst i en landsbygdsförsamling och kör mellan 35-40 mil i
veckan till och från gudstjänster och
hembesök. Det är en stor församling,
sett till den geografiska ytan, med nästan
tio mil från norr till söder. Vägarna är
dåliga, med mycket tjälskott, så det usla
väglaget sliter på bilen. Med våra långa
vintrar behöver vi dessutom byta vinterdäck relativt ofta, säger Gunilla som har
arbetat i Ådals-Lidens, Junsele, Resele
och Eds församlingar i snart tio år. Det
är ett pastorat med drygt 3000 kyrkotillhöriga som tillhör Sollefteå konrakt.
– Dessutom är det långt till verkstäder
om bilen går sönder. När jag vikarierade
som kyrkoherde i våras räknade jag ut
vad arbetsgivaren betalar i bilersättning
varje år. I vårt pastorat är det 200 000
kr. Pengar som skulle kunna användas
14 KYRKFACK 6/13
till att införskaffa ett par tjänstebilar i
stället. I Sollefteå församling har de
tjänstebilar, vilket skulle vara en mycket
bättre lösning för alla parter.
Rimlig ersä ning
Gunilla välkomnar därför KyrkAs
huvudregel i sitt yrkande – att arbetsgivaren ska tillhandahålla tjänstebil.
Men om arbetstagaren kör egen bil
i tjänsten ligger KyrkAs yrkande på
4:50 kr per kilometer – vilket Gunilla
tycker låter som en rimlig ersättning.
– Det är inte bara bensinen du betalar
för, utan även underhåll och slitage.
Under somrarna när vi har friluftsgudstjänster åker jag två mil på skogsvägar,
i eländig terräng, med kvistar och stenar som skrapar upp bilens underrede.
Samma eftermiddag som vi pratas
HR & AVTAL
vid har Gunilla varit på en facklig utbildning, i KyrkAs regi, där de bland
annat diskuterat avtalsfrågor. Hon
har varit fackligt aktiv ända sedan
hon blev präst för 30 år sedan och
samhällsfrågor är ett stort intresse.
– Min familj har alltid vart engagerade
i olika samhällsfrågor och för några år
sedan var jag en av initiativtagarna till
ett politiskt parti i Sollefteå. Vi heter
Västra initiativet och vill framförallt
lyfta frågorna vård, skola och omsorg.
– Jag har också ansvar för samhällsfrågor i församlingen och anordnar
temadagar för förtroendevalda och
anställda ett par gånger per termin.
Det kan handla om vår omvärld och
hur det egentligen ser ut omkring
oss, det är så lätt att göra antaganden
som kanske förändrats under åren.
Urkult
Hon bor i Näsåker, byn vid Nämforsens
hällristningar, som blivit ett namn på
kartan sedan musikfestivalen Urkult
etablerades i de ångermanlandska skogarna. Det är också på grund av den
som hon flyttat dit.
– På senare tid har fler unga människor
flyttat in i församlingen. Trots att det är
en liten ort finns det något som attraherar.
Vissa mindre orter är nästan döda med-
an andra lever och pulserar fast de ligger
mitt ute i ingenstans. Jag trivs med människorna här, stämningen och naturen.
KyrkAs yrkanden
- bilavtalet
Har en bil ll som backup
En stor del av KyrkAs medlemmar är
beroende av bilen för a kunna u öra si
arbete. Just nu förhandlar KyrkA bilavtalet
med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisaon. ästa förhandlings llfälle är den 29
november.
Gunilla skulle inte kunna arbeta utan
tillgång till bil. För säkerhets skull har
hon en andra bil, som en back up.
– Jag har en skrotbil stående, det måste du ha. Annars blir du strandad om
bilen går sönder. För ett tag sedan
fick jag punktering på kvällskvisten.
Det finns liksom ingen taxirörelse
här som i en storstad, säger hon och
skrattar. Om du vill ha en taxi måste du beställa det två dagar innan.
Självrisk
Vid skador och olyckor yrkar också
KyrkA för att arbetsgivaren ska stå för
självrisken för den bil som har använts i
tjänsten.
– Det låter bra. I våra skogar finns det
mycket vilda djur så även om jag aldrig krockat, har det varit nära flera
gånger. Älgar och rådjur rör sig längs
vägarna och när mörkret lägger sig
kan det vara svårt att upptäcka dem
i tid. Förra hösten höll jag på att köra
på ett lodjur. Det var första gången
jag såg ett lodjur i frihet, det är ju normalt skygga djur! avslutar Gunilla.
NAMN Gunilla Fluur
ARBETAR SOM Präst i
dals- idens församling
KÖR Subaru Outback
MEDLEM I KYRKA Sedan 1987
DÄRFÖR ÄR AG MED I FA KET All d
varit fackligt engagerad. Började som
studieombud i 20-årsåldern. Ensam är jag
svag. Tillsammans är vi starka
– Arbetsgivaren har rört sig vad det gäller
ersä ningsnivåerna både vad det gäller
kilometerersä ning och ersä ning för
självrisken. Vi vill också a det ska nnas
möjlighet a teckna lokala kollek vavtal
för den som llhandahåller egen bil i tjänsten säger förbundsordförande Bror Holm.
KyrkAs yrkanden
Huvudregel - Arbetsgivaren llhandahåller
nödvändigt färdmedel/fordon i överensstämmelse med gällande arbetsmiljöregler
så a tjänsteresan kan företas på e
tryggt och säkert sä .
tbildning för den som kör bil i tjänsten –
återkommande halkkörning och ECO-driving minst var 24 e månad.
Om arbetstagaren ställer egen bil/färdmedel ll förfogande ska följande ersä ning/
alterna va lösningar llämpas
öjlighet a trä a lokalt kollek vavtal
om ersä ning för egen bil/färdmedel i
tjänsten
Ersä ning om OK ej trä as 4 50 SEK per
kilometer
Arbetstagaren har rä ll självriskreducering vid skada på bil/färdmedel som
används i tjänsten
Om avgi sbelagd parkeringsplats måste
användas får arbetstagaren llbaka erlagd
avgi .
• Vid parkering vid ordinarie arbetsplats
ska elu ag för motorvärmare llhandahållas
• Arbetsgivare ersä er arbetstagare för
utgi er avseende trängselska vid resa i
tjänsten
• E ekter av eventuella förmånsvärden
avseende fri parkeringsplats eller andra
beska ningsmässiga förmåner vid använda av egen bil i tjänsten ska kompenseras
av arbetsgivaren
• Central reglerad schablon för uppdelning
av fast/rörlig ersä ning som inte kräver
OK. 1 90 SEK/km. rörlig ersä ning och 2
600 SEK i fast ersä ning/månad.
KYRKFACK 6/13 15
HR & AVTAL
Halvvägs till himlen
I TV SERIEN HALVVÄGS TILL HIMLEN ÅTER
vänder den unge och idealistiske prästen
Albin (som spelas av Johan Glans) hem
från Afrika för att bli kyrkoherde i Östra Nöbberups församling i Skåne. Han
drömmer om att reformera kyrkan och
göra den viktig för vanliga människor –
han har också krav på sig från kyrkorådets ordförande att vända det vikande
gudstjänstdeltagandet. Men det är inte
alla som vill att kyrkan ska förändras.
Redan första arbetsdagen stöter Albin
dessutom på motstånd, eftersom hans
kollega, den bokstavstrogna komministern Jan (som spelas av Anders Jansson),
är besviken över att han inte fick tjänsten som kyrkoherde.
Serien som hade premiär i TV4 den 11
september är skapad av Wictor Eriksson, Anders Jansson och Johan Glans.
För att serien skulle få en verklighetsanknytning – men med en humoristisk
vinkel - har de pratat med präster och
personal i Vellinge och Arrie församling,
där Halvvägs till himlen har spelats in.
De har också haft samtal om andligt såväl som vardagligt liv i Svenska kyrkan
med präster i Lund.
”
Den har samma problem som alla
arbetsplatser med nedläggningar,
ekonomi och problem med personal. Men sen har de Gud också.
intressant med den motvikt som kyrkan utgör, andlighet och tro i en värld
som är materialistisk och egofixerad.
plats. Han känner sig så klart hotad
av Albin, den unga prästen som dessutom har gått förbi honom i karriären.
Vilken är din egen rela on
ll Svenska kyrkan
Vad har du för bild av Svenska
kyrkans arbetsmiljö
– Den har samma problem som alla
arbetsplatser med nedläggningar, ekonomi och problem med personal. Men
sen har de Gud också. Och det gör det
lite extra roligt. Kyrkan har mycket
att erbjuda och många fina traditioner
som för oss samman. Men som med
alla stora organisationer finns det alltid
människor som utnyttjar det fina budskapet för egen vinning.
– Jag har alltid sett mig själv som en
Jedi. Jag tror nog på något men kanske
inte exakt kristendomens tolkning. Jag
älskar dessutom kyrkor, kyrkorummet och musiken som är förknippad
med kyrkan. Just nu lyssnar jag på
Georg Friedrich Händel i bakgrunden.
Vad har du för rela on ll prästen an
– Jag gillar honom. Man vet var man
har Jan och jag tror att han vill väl. Jan
har ett bra minne för detaljer – det har
jag också. Men eftersom han är lite kantig och har svårt att hantera människor
så har han aldrig riktigt hittat sin
Blir det en säsong 2
– Vi får se. Vi har ju hittat en publik. Beslutet ligger hos TV4. Men vi har mycket
kul kvar att berätta!
– Johan och jag pratade om att göra en
komediserie ihop och då berättade Johan att han alltid hade velat spela präst.
Ju mer vi pratade om det, desto bättre
kändes det. Johan och jag har känt varandra ett tag, men det här är vårt första stora projekt som vi skapat ihop.
Han är Sveriges roligaste ståuppare men
också mycket duktig på lågmäld humor
och fysisk humor framför kameran,
Han är som klippt och skuren att spela
präst, säger Anders Jansson när vi pratas vid några veckor efter seriens start.
Vad var det som intresserade
er med kyrkans värld
– Det är alltid intressant att göra besök
i nya världar. Många människor har
en relation till kyrkan. Det är också
16 KYRKFACK 6/13
Anders Jansson, Johan Glans och Jenny Skavlan som präst, kyrkoherde och diakon i Halvvägs till himlen. Foto Tv 4
FRÅGA URISTEN
ningens reglering i sig ger dig knappast
en sådan ställning, eftersom dina befogenheter i mycket är beroende av vad
kyrkorådet har gett dig för manöverutrymme.
Kyrkorådet kan delegera arbetsmiljöansvaret till dig. En delegering avser
det interna befattningsansvaret och inte
huruvida du slutligen kan få bära det
straffrättsliga ansvaret vid försummelse.
Det straffrättsliga ansvaret fastställs alltid av domstol.
Skriv ll Fråga juristen med dina
frågor kring avtal och arbetsrä
så svarar KyrkAs förbundsjurist
Robert Svec i mån av utrymme
på dina frågor.
Mailadressen är [email protected]
r jag y erst ansvarig
för arbetsmiljön?
I våras anställdes jag som kyrkoherde för
första gången i min prästkarriär. Det är
onekligen e utmanande uppdrag och inte
helt självklart alla gånger. En fråga som jag
ställts inför är om jag är den befa ningshavare som y erst är ansvarig för arbetsmiljön i församlingen. Kyrkorådet förefaller
mena a så är fallet men något särskilt
ansvar för det har jag inte u ryckligen få .
Facklig medsyster
Först ska sägas att det alltid är arbetsgivaren som ytterst har ansvaret för arbetsmiljön, i ditt fall alltså församlingen. Inom församlingen är kyrkorådet
det organ som företräder arbetsgivaren
och ansvarar för arbetsmiljön. Som ledamot av kyrkorådet delar du arbetsmiljöansvaret med övriga ledamöter.
En annan fråga är om du i egenskap av
kyrkoherde och ledare av verksamheten
kan anses ha ansvaret för arbetsmiljön.
Det är inte helt självklart utan beror på
situationen i övrigt, såsom om du har
tillräckliga resurser till ditt förfogande
samt befogenheter och kompetens för
att hantera ett sådant ansvar. Kyrkoord-
Av betydelse för det straffrättsliga ansvaret är om det funnits behov av att
delegera uppgifterna och om du haft befogenheter och resurser för att leva upp
till ansvaret. Du ska även haft tillräckliga kunskaper om gällande regler och
förhållanden i övrigt vad gäller riskerna
i arbetsmiljön. Det är viktigt att en delegering är tydligt formulerad och även
skriftlig.
Ska jag berä a a
vi väntar barn?
Jag har sökt e jobb som diakon. Som en av
era sökande har jag nu kallats ll intervju.
E ersom det här är det första jobbet jag
söker i kyrkan är jag naturligtvis angelägen
om att allt ska bli rätt. Det som gör mig lite
fundersam är om jag ska berätta att min
man och jag väntar barn. Kan det vara ett
bekymmer för mig nu?
Snart mamma
givare att fråga om barn och familj finns
dock inte. Om arbetsgivaren förhör sig
kring detta och frågorna upplevs som
obehagliga – framför för dig som kvinna
– kan det vara fråga om könsdiskriminering. Så är naturligtvis även fallet om
du förklarar att du avser att skaffa barn
och sedan gallras bort.
Du är inte skyldig att berätta om din
graviditet eller huruvida du i framtiden
har planer på barn. Frågan saknar relevans i en rekryteringssituation och det
är helt och hållet du som avgör hur du
önskar hantera denna.
Måste jag ta
en me-out?
E er en viss ds kon ikt på min arbetsplats vill nu min kyrkoherde a jag ska ta
me-out en vecka för a situa onen ska
lägga sig. Måste jag rä a mig e er det eller
kan jag fortsä a a komma ll arbetet? Jag
har ingen som helst lust a hamna i utvisningsbåset.
r
rdigt e andlad
Såvitt jag förstår överväger din kyrkoherde att avstänga dig från arbetet, i
vart fall om du mot din vilja beordras att
avhålla dig från arbete.
Att du är gravid eller i övrigt avser att
skaffa barn i framtiden får enligt diskrimineringslagen inte påverka arbetsgivarens bedömning i detta sammanhang.
Och det även om du inom den närmaste
tiden skulle komma att vara ledig från
arbetet på grund av föräldraskap.
Enligt kollektivavtalet på Svenska kyrkans område kan – i nu aktuell situation – avstängning av arbetstagare ske
om upprätthållandet av arbetets behöriga gång kräver det. Skälet för en sådan
avstängning ska emellertid vara av viss
kvalificerad art. Avstängning bör endast
användas i allvarligare fall då den är
nödvändig för att undvika störningar i
verksamheten, exempelvis vid påtagliga
samarbetssvårigheter.
Diskrimineringslagen ska bland annat
främja kvinnors och mäns lika rätt i
fråga om arbete och lagen ska ge skydd
under hela rekryteringsförfarandet. Diskriminering kan därför föreligga redan
när arbetsgivaren sorterar ansökningarna och väljer sökande till anställningsintervju. Även det bemötande som en
sökande får liksom hur referenser tas
kan vara diskriminerande.
Något uttryckligt förbud för en arbets-
Innan en arbetsgivare beslutar om avstängning av arbetstagare måste denne
förhandla med förbundet lokalt. Det
ska ge förbundet möjlighet att närmare
granska situationen och ha synpunkter
på frågans hantering. Förbundet kan
även föreslå alternativa lösningar av situationen. Den bakomliggande konflikten är framför allt en arbetsmiljöfråga
som skyndsamt ska hanteras av arbetsgivaren och skyddsombud.
KYRKFACK 6/13 17
NOTISER
ämställdhet i fokus när KyrkA bjöd in ll deba
- Jämställdheten
kommer inte av
sig själv. Man
måste ak vt
arbeta för a den
ska bli verklighet.
Det menade era
av de talare som
deltog i den deba
som Kyrkans
Akademikerförbund inbjudit
ll i samband med
kyrkomötet den
19 november och
riktade därmed e
allvarligt budskap
direkt ll
kyrkopoli kerna
i publiken.
– Att kvinnor behandlas annorlunda än män i
arbetslivet är inte okej. Och för att det ska ske en
förändring inom Svenska kyrkan måste kyrkoråden på allvar arbeta med jämställdhet. Att se till
att det är en någorlunda jämn könsfördelning på
arbetsplatserna är en bra början, menade Sacos
ordförande Göran Arrius och pekade med hela
handen ut över publiken.
– Kanske kunde vi också se till att fler kvinnor
nominerades till posterna i kyrkoråden menade
en kvinna i publiken vars förslag applåderades.
Nära hundra personer hade samlats i Uppsala för
att diskutera boken Kyrkoherde och kvinna, som
getts ut på initiativ av Kyrkans Akademikerförbund.
Bror Holm berättade om syftet med boken, att
undersöka om kvinnliga kyrkoherdar i Svenska
kyrkan behandlas annorlunda än manliga chefer, och summerade några genomgående teman i
intervjuerna; Mannen är fortfarande ledarnorm,
kvinnliga chefer bemöts annorlunda än män,
kvinnoprästmotståndet existerar fortfarande och
ett flertal av de intervjuade har upplevt att kollegor vägrat att ta nattvarden när de celebrerar.
– Vi blev inte förvånade över resultaten i boken,
eftersom vi har mött frågeställningarna från våra
medlemmar – det var ju en orsak till att vi ville
göra den här undersökningen. Det är nödvändigt
att förbättra arbetsvillkoren för kvinnliga chefer
i Svenska kyrkan på flera nivåer. Bland annat på
en strukturell nivå, genom att förtroendevalda i
kyrkoråd och kyrkonämnder aktivt och medvetet arbetar för att underlätta för kvinnor att bli
chefer.
18 KYRKFACK 6/13
Margareta Hemström, som varit kyrkoherde i
flera församlingar, underströk att mannen är ledarnorm.
– Normen för en chef är fortfarande en man, det
innebär att du som kvinna och ledare inte kan luta
dig mot den. Flera gånger under mina år som chef
har jag bemötts med orden ”lilla gumman” – något
som jag besvarar med en mycket talande blick…
– Boken sätter fingret på ett problem som vi möter på de flesta arbetsplatser, fortsatte Göran Arrius. Det som däremot överraskade mig var det
problem som många möter vid nattvardsgången.
Inom Saco anordnar vi inspirationsdagar för chefer där vi bland annat diskuterar hanterandet av
jämställdhetsfrågan.
– Jag har själv varit chef i Svenska kyrkan och
känner igen mycket av den problematik som
tas upp i Kyrkoherde och kvinna, sa Anna von
Malmborg. Jag känner kyrkogårdschefer som
blivit ifrågasatta om de kan köra traktor, för att
de är kvinnor. När vi inte blir värdigt bemötta
påverkar det våra arbetsförhållanden. Samtalet
om de här frågorna är viktigt - för vi talar inte
gärna om de mönster som vi själva är en del av.
Inge-Lise Olsen menade att vi idag upplever en
backlash och har gjort det sedan mitten av 90-talet.
– Det har gjorts för lite forskning om kvinnliga
präster och deras arbetsförhållanden. För 20 år
sedan var 22-23 procent kyrkoherdar i Svenska
kyrkan, idag är siffran 27 procent. Så det går väldigt långsamt, det finns onekligen ett glastak och
en brist på kunskap hur vi hanterar dessa frågor.
KONTAKTUPPGIFTER
Kontakta oss i KyrkA
Behöver du facklig rådgivning är du som medlem all d välkom
men a kontakta dina lokala förtroendevalda Deras kontakt
uppgi er hi ar du här eller på vår hemsida www kyrka se
ENNY EDLING
Kretsordförande Luleå s
0 20 26
1
HRISTER EDVINSON
Kretsordförande Skara s
0 1 122 1
skrets
STEN BYLIN
Kretsordförande Härnösands s
0663 10 60
OHAN LAUTMANN
Kretsordförande Uppsala s
0 0 2 3 0 33
skrets
skrets
skrets
ANNA LISA SAAR
Kretsordförande Göteborgs s
0 0 1 00 22
KENT ÖSTERDAHL
Kretsordförande Visby s
0
2 01 6
skrets
skrets
skrets
PERNILLA ROSIN
Kretsordförande Karlstads s
0 66 0
MIA MÖLLER
Kretsordförande Lunds s
0 0 2 3 06
skrets
skrets
ANGELINA BA KMAN
Kretsordförande Strängnäs s
0
31 1
skrets
ANNA ARIN GABELI
Kretsordförande Linköpings s
013 20 0 33
skrets
Kanslichef
[email protected]
VIBEKE HAMMARSTRÖM
Ombudsman
[email protected]
KRISTINA HARRISON
BRITT MARIE LEION
Kretsordförande Vä jö s
0 2 2 23
NILS HENRIK NILSSON
Kretsordförande Stockholms s
0 0 22
32
LENA FORSBERG
Handläggare medlemsregistret
[email protected]
MAGNUS GISSLER
ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD
Kretsordförande Västerås s skrets
0 0 2 2 26 36
skrets
Vi arbetar
på kansliet
Ekonomi & IT
kris [email protected]
LENNART HÅKANSSON
Kommunikatör
[email protected]
EVA LINDSTRÖM
Kretsordförande 1 :e kretsen
01 16 6 6
ANN KATRIN BOSBA H
Kretsordförande Utlandskretsen
1 31 23326
SOFIE TILLGREN
Handläggare medlemsregistret
so [email protected]
ROBERT SVE
Förbundsjurist
[email protected]
KONTAKT MED KANSLIET
Du får kontakt med kansliet på
[email protected] eller via vår växel
08-441 85 60 så ser vi ll a di
ärende hamnar hos rä person. Du
kan även besöka vår hemsida
www.kyrka.se
ÄNDRING AV
MEDLEMSUPPGIFTER
Dina medlemsuppgi er ändrar du
enklast själv e er a du loggat in på
www.kyrka.se eller via e-post ll
[email protected] eller so [email protected]
FRÅGOR KRING
DITT MEDLEMSKAP
Har du prak ska frågor kring di
medlemskap kontaktar du ena
eller So e på medlemsregistret. Du
når dem säkrast mellan 9.00-12.00
måndag ll fredag
[email protected]
08-441 85 71
so [email protected]
08-441 85 70
KYRKFACK 6/13 19
Posttidning B
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
A
B
S
rk i to
R
R EN V DE B S
IN
MS
R
C
RBUNDENS R N IN
Hela undersökningen är publicerad i Dagens
e er pappers dningen
VI ERBJUDER INDIVIDUELL MEDLEMSSERVICE I
anställningsfrågor
fa lig infor a on o ar ts lats n
f r an lingsär n n ä ställ t
l n frågor nsionfrågor
tr gg tsfrågor
samt
m lig t a t na f rmånlig s
li o ol
samt sakförsäkringar
mö lig t a t kna förmånliga m l mslån
ning n rkfa k
inkoms örsäkring
k rka s
sfallsf rsä ring