Transcript Kyrkfack 2013 nr 5. - Kyrkans Akademikerförbund

Kyrkfack
EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 5 2013
TEMA
Sammanläggningar
ANDERS EKHEM:
Nya superherden
i kyrkan i Malmö
SAMTAL MED EN FÖRÄNDRINGSLEDARE:
Vår rädsla för det nya
T
A
A
A
A
Kyrkfack ges ut av
Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078, 104 25 Stockholm
Besöksadress Mariedalsvägen 4
Stadshagen
telefon 08-441 85 60
telefax 08-441 85 77
www.kyrka.se
Ansvarig utgivare
Bror Holm
mobiltelefon 070-341 28 92
[email protected]
e ak n
Ann Thörnblad
mobiltelefon 070-747 12 00
[email protected]
e ak nsr
Bror Holm
Christer Edvinson
Annika Svensson
Magnus Gissler
Lennart Håkansson
Ann Thörnblad
e akt r c ra sk f r
Ann Thörnblad
Text och foto där ej annat anges
Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande.
Uppge reskoden ”KYRKFACK” vid beställning
– så får du automatiskt rabattpriset.
Semester i hjärtat av Wismar
4 dagar på Fründts Hotel Wismar i Tyskland
s ags i
Jenny Pressing
Adressändringar
www.kyrka.se
ar
marknad i Wism
Juullm
013.
25.11.-22.12.2
Tryck
Elanders
Falköping, 2013
ISSN 0283-7846
Pris per person
i dubbelrum
Wismar är en spännande hansastad, som
med rätta är stolt över sina traditioner och
sin kultur. Här står de historiska monumenten som ärevördiga minnen från den enorma
rikedom som handeln förde med sig till flera
av Östersjöns hansastäder i medeltiden, och
den imponerande stadskärnan har gett staden
en förnäm placering på UNESCOs lista över
världsarv och status som en av de mest upplevelserika städerna på den nordtyska kusten.
Ankomst: Söndagar, måndagar och tisdagar
i perioden 13/10-17/12 2013 samt i perioden
5/1-8/4 2014.
1.549:Pris utan reskod 1.699:-
t 3 övernattningar
t 3 x frukostbuffé
t 3 x 3-rätters
middag/buffé
4 övernattningar
2.149:-
Beställning: www.happydays.nu
Öppet vardagar kl. 8-17.
eller
Reskoden:
Kyrkfack
tel. 020 79 33 84
Teknisk arrangör:
Avbeställningsskydd kan köpas till.Expeditionsavgift på 89:- tillkommer.
2 KYRKFACK 5/13
tgivnings an
nr 6/13 - 29 november 2013
Ann nser
d.a. media
Kontakt Agneta Kempe Erneberg
mobiltelefon 070-266 99 01
www.da-media.se
1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-
LEDAREN
”
Hur vi som är
sä
i v s
r
r r
v r
r i
r v
svårigheter och
rä ri g r är e
må å vår ege
i re mog
Hur
em ter t e e
r oher e
si
rs mi gsher e
DE NU PÅGÅENDE FÖRÄNDRINGARNA INOM SVENS
ka kyrkan påverkar både människor och verksamheter. Inte minst anställda i Svenska kyrkan
berörs. Några får de eftertraktade nya tjänsterna
och blir därmed ”vinnare”. En annan kollega
däremot förlorar sin befattning, sin position, sitt
uppdrag, kanske till och med det som han eller
hon upplevt vara hans eller hennes livsuppgift
och kall.
HUR VI SOM ÄR ANSTÄLLDA I SVENSKA KYRKAN
hanterar varandra i tider av svårigheter och förändringar är ett mått på vår egen inre mognad.
Hur bemöter t.ex. den nya kyrkoherden sin nya
församlingsherde? Hur hanterar kyrkoherden
sorgen hos sin forna kollega som inte fick tjänsten
som kyrkoherde i det nya stora pastoratet? Hur
hanterar ”segraren” sina konkurrenters förluster? Hur hanterar ”förloraren” sin egen förlust?
Orkar han eller hon ens inför sig själv erkänna att
det var en förlust? Finns orken att erkänna detta
inför andra? Är det ö.h. ”rumsrent” i vår kyrka
att tala högt om vinst och förlust när det handlar
om vem som får eller inte får en tjänst?
EN NEGATIV HANTERING AV SORGEN HOS DEN SOM
inte fick tjänsten kan leda till att den nya tjänsteinnehavaren motarbetas. Ett vanligt men ack
så mänskligt sätt att låta sig styras av sin besvikelse är att undergräva den nya chefens auktoritet, sabotera resultat och inta en allmänt negativ
hållning mot allt som den nya chefen föreslår och
driver. Hur kommer ”förloraren” tillrätta med
sitt eget destruktiva beteende? Hur kommer den
nya ledaren tillrätta med en besviken medarbetares sabotage? Och om det destruktiva inte vänds
utåt kanske det vänds inåt mot den egna personligheten. Insikten att ”Jag blev inte vald, jag valdes bort” översätts till ” De gillar mig inte” och
träffar oss rakt i hjärtat. Det kan skapa känslor
av mindervärde, en känsla av att ”Jag duger inget till” eller ”Det är ingen idé att försöka för jag
misslyckas ändå”.
upp dessa svåra och känsliga frågor på bordet
och möta dem tillsammans? Hur gör den nya
kyrkoherden för att ta tillvara en tidigare kollegas erfarenhet och kunskap? Hur tillvaratar
Svenska kyrkan som helhet den kompetens som
den som innehaft uppgiften besitter?
VI BEHÖVER HITTA ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT DÄR
en medarbetares kompetens och erfarenhet inte
utgör ett hot utan en tillgång. Vi behöver finna
modet att tala om det som gör ont, om förluster
och om besvikelser. Vi behöver hitta ett sätt att
stödja den som sörjer en förlust samtidigt som
den kompetens personen har tas tillvara.
NYA ORGANISATIONER STÄLLER NYA KRAV. NYA AR
betsuppgifter, nya arbetskamrater och nya kulturer ska mötas på ett bra sätt. Förändring innebär
ofta ett sorgearbete över förluster samtidigt som
den ställer krav på en omorientering. Det är viktigt att var och en ges förutsättningar att hantera
sin nya situation som utgör deras arbetsliv. I den
bästa av världar är en förändring en förändring
till det bättre för Svenska kyrkan och för alla
som arbetar och verkar där.
Tillsammans kan vi.
Vi kan kyrkan.
VILKEN BEREDSKAP HAR VI INOM SVENSKA KYRKAN
för att hjälpa ”förlorare” och ”vinnare” att tillsammans bli ett vinnande team? Vågar vi lyfta
BROR HOLM
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
KYRKFACK 5/13 3
SAMMANLÄGGNINGAR
A
R
K
KYRK
R
A
Tror på utblick
och inblick
A
1
1
5
4 KYRKFACK 5/13
14
F
-
DET VAR TVÅ SAKER SOM FICK ANDERS EK
-
hem att söka tjänsten som kyrkoherde i
Malmö. Han fascineras av staden som
är så fylld av ”Godtalk” och så tror
han på idén med sammanläggningar.
– Religionen är så synlig i Malmö. Jag
har redan mött människor från olika
kyrkor och samfund, här finns bland
annat en stor muslimsk befolkning liksom en judisk, och jag ser fram emot
en inspirerande religionsdialog. Malmö
står för en mångfald och oerhörd kreativitet. Det är en stad som har valt att
gå in i framtiden med öppna ögon. Här
talas enligt uppgift 174 språk vilket är
nästan lika många som i New York,
och det föder både möjligheter och utmaningar, säger Anders Ekhem när vi
träffas en tisdagskväll uppe på Ersta
diakonicenter i Stockholm. Han är här
för att delta i en konferens om diakonins framtid och talar om sitt nya uppdrag med ödmjukhet och entusiasm.
Han har tidigare varit kyrkoherde i
stockholmsförsamlingen Farsta som var
remissförsamling för ”Närhet och samverkan”, där var han kyrkoherde med
distriktsledare med ett delegerat ansvar.
– Jag tror på idén med stora enheter. Du
gör administrativa och ekonomiska vinster och behåller samtidigt den lokala
förankringen med de lokala kyrkorna
och dess ledning.
Från och med årsskiftet bildar 16 församlingar i Malmö ett pastorat med
sex församlingar. Till sin hjälp har
Anders Ekhem en ledningsgrupp med
sex församlingsherdar där även kanslichefen och kyrkogårdschefen ingår.
– Vi jobbar med de strategiska frågorna
och hur kyrkan kan bli mer synlig i den
kontext vi lever i idag. Det handlar i första hand inte så mycket om att förändra
det arbete som görs idag utan mer om
att knyta samman delarna så att de bärs
av gemensam helhet. Med tiden kom-
SAMMANLÄGGNINGAR
”
Kyrkans udskap är a förmedla
h pp fram ds r ch m d för a
människan ska kunna leva tryggt i
de a liv ll den h n är skapad a
vara Kyrkans d upaste iden tet
ligger i a vara Kristuslik det vill
säga d upt mänsklig ch sam digt
sträcka ss m t himlen.
F
mer det kunna bli stora förändringar,
men som då utgår både från helheten
och de lokala kyrkornas förutsättningar
och behov.
Malmö är en ung s ad s m ä er
Malmö är en stad som växer. Dagens
303 000 invånare beräknas vara 338
000 år 2020 och en stor del av befolkningen har rötter i andra religioner
och kyrkor och dessutom är Malmö
en ung stad. Hälften av befolkningen är under 35 år, en ålder som normalt inte prioriterar trosfrågor. När
jag frågar hur framtidsvisionen ser ut
talar han om vikten av religionsdialog
och att vara förankrad i uppdraget.
– Det handlar inte om mitt sätt att
driva kyrka utan hur vi tillsammans
kan vara en kyrka med en djup identitet samtidigt som vi har blicken riktad
mot världen. Jag ser en bild av en båt
och ju djupare köl den har desto större segel kan vi sätta. Vi som har en
gudstro har ett rum som är överskridande och det öppnar upp för möten
över kultur- och nationalitetsgränser.
I veckan som kommer åker den nya
ledningsgruppen till Manchester för att
arbeta med aktuella frågor. ”Vi blev en
grupp i våras, så vi håller på att lära
känna varandra. Det finns en oerhörd
kompetens i ledningsgruppen”. De lokala frågorna ser han som naturliga att
delegera till församlingsherdarna, samtidigt som han har det yttersta ansvaret
för cirka 500 medarbetare. En god ledare beskriver han som kommunikativ
och lyssnande.
– En ledare som springer och har bråttom skapar oro omkring sig. En så
pass stor förändring som församlingarna i Malmö genomgår nu, kräver
sin tid. De första åren ser jag som processår med rum för prövande innan
det nya har hittat sin form. Jag värdesätter samtalet med mina medarbeta-
re och vill ge det en betydande plats.
Tydlig ch re ek erande
Till de personliga styrkorna som ledare nämner han värme, reflekterande,
ett pedagogiskt förhållningssätt och
tydlighet. Han har ingen dold agenda.
– Det är svårt att möta misstänksamhet
och försöka bryta igenom försvar och
skapa tillit. Jag kunde bli bättre på att
konfrontera situationer och sammanhang, men jag tänker också att nyckeln
till att lösa en konflikt handlar om dialog där båda parter har ett ansvar för
att öppna upp för en kommunikation.
Som kyrkoherde är Anders Ekhem också en andlig ledare och han beskriver
sin teologi som luthersk med en hermeneutisk syn på språket. Han har tillika
ett drag av det mystika, för ”inför trons
innersta väsen står vi tysta”.
F rts nästa sida
KYRKFACK 5/13 5
SAMMANLÄGGNINGAR
”
1 4
Y
– Vår djupaste bön är andningen. Jag har ett stråk av sakramental teologi vilket präglar synen på mässan. Om
vi skulle sluta att fira mässa i Malmös kyrkor skulle det
märkas, inte bara för dem som brukar komma till mässsan, utan det skulle ge återverkningar i det kollektiva.
Vilken är kyrkans vik gaste uppgi
– Det måste handla om att befria världen, människan och skapelsen. Kyrkans budskap är att förmedla hopp, framtidstro
och mod för att människan ska kunna leva tryggt i detta liv till
den hon är skapad att vara. Kyrkans djupaste identitet ligger i
att vara Kristuslik – det vill säga djupt mänsklig och samtidigt
sträcka oss mot himlen. Att möta och omsluta det mänskliga,
välsigna och upprätta, men också påminna människor om det
heliga.
Vad ska li r ligast i det nya uppdraget
– Att möta olika religioner och kyrkor. Men också att möta
vår egen mångfald. Att ena söndagen predika i St Petri kyrka
från 1300-talet till att nästa vecka predika ute på landet. Jag
kommer röra mig på tre arenor som kyrkoherde där en av dem
är gudstjänsten. Den andra är samtalet, i relation till medarbetare och förtroendevalda. Den tredje arenan är det offentliga
samtalet med vår omvärld, avslutar Anders Ekhem.
F
MALMÖ
S:T PETRI
S:t Nicolai
i Malmö
Kirseberg
S:t Petri
S:t Pauli
S:t Andreas
MALMÖ S:T JOHANNES
HUSIE
S:t Johannes
S:ta Maria
S:t Matteus
Södra Sallerup
Heliga
Trefaldighet
Hyllie
Västra
Skrävlinge
Husie
Limhamn
Fosie
S:t Mikael
Bukeflostrand
FOSIE
Bunkeflo
LIMHAMN
HYLLIE
Oxie
Lockarp
Västra Klagstorp
Tygelsjö
KYRKFACK 5/13
a Fal
il a
a
a m
ö amli a
m
1 a a i 14
li
m
i
ö a a a
R
A
m
l
i
a
ö amli
a
Malmö
i - Ma i i
F i
- A Al
im am a
Malmö
a
- Ka a i a
i
lli - K
Ca l
i
- Ma
am a li
a
Mi a l A ia
Mal
a l
Glostorp
Fö amli
1 a
la i
a a ö a i a
14 m
a 5
1a
13
SAMMANLÄGGNINGAR
i a
öa
Kyrk nämnden ville ta e samlat
grepp kring arbetet i Svenska
kyrkan Malmö. Det var bakgrunden ll förslaget s m de började
skissa p för tv r sedan med
e past rat ch se församlingar
berä ar kyrk nämndens
rdförande Ingrid eterss n.
m
amma a
Vad har varit ledst ärnan i ar etet
– Vi vill att den solidaritet inom Malmö
som hittills funnits fortsätter och föreslog därför ett pastorat. Det blir nu enklare att göra gemensamma projekt kring
t ex diakoni och ungdomsarbete. Tidigare, när alla 16 församlingar skulle gå
samman kring en gemensam satsning,
var det en mycket större administrativ
apparat. Det byggde på att alla församlingar ville medverka och det födde frågor som vems pengar vi skulle använda
och vilken församlings personal.
Hur s g kravpr len ll
kyrk herdet änsten ut
– Vi behövde någon som hade en gedigen erfarenhet av att vara chef med ett
tydligt ledarskap och en förmåga att delegera. En person som ser möjligheterna
med förändringar, ser Malmös mångfald och kan förstå och omsätta detta i
församlingsbyggande. För här finns allt
ifrån låg- till högkyrkligt. Vi var eniga i
vårt val av Anders Ekhem.
Vilken möjlighet har församlingar
ch fackför und ha a p verka
– Vi har samlat olika konstellationer
av förtroendevalda, fackförbund och
anställda till öppna möten. Där har vi
presenterat våra tankar och det har
funnits möjligt att reagera på nästa
steg. Vi har varit öppna för synpunkter,
men alla sypunkter har vi inte kunnat
ta hänsyn till. Men från början låg ett
förslag att det skulle bli fem församlingar, det fick vi reaktioner på och
ändrade det sedan till sex. Det fungerade t ex bättre med busslinjer och
blev enklare med de nya gränserna.
i a
Vad k mmer a förändras i prak ken
– Det blir inga dramatiska förändringar.
Ingen personal kommer att sägas upp
under 2014 och 2015. Efter det kommer vi i första hand se över tjänster vid
vakanser och pensioner. Verksamheten
kommer fortsätta liksom tidigare, det
kommer vara samma musiker som leder
barnkören – församlingsborna kommer
inte märka av någon större skillnad. De
allra flesta medarbetarna, utom cheferna, kommer dessutom sitta kvar i samma lokaler som idag. Än så länge har vi
heller inget akut brist på pengar. Ibland
får vi frågan varför vi gör detta om det
mesta kommer fortsätta som tidigare.
Men förändringen innebär att vi organiserar oss för framtiden. Prognosen visar
att vi kommer att få färre medlemmar
och därmed mindre ekonomiska medel.
Vad k mmer de a möjliggöra
– En av de stora vinsterna innebär att
Svenska kyrkan i Malmö nu gör saker
med samlade krafter. Vi kan göra gemensamma satsningar utan att behöva
fundera över var budgeten ligger eller
vilken del av staden som berörs. Den
som har varit ensam diakon eller musiker får nu kollegor att utbyta tankar och
erfarenheter med.
Vad händer med det l kala perspekvet när Malmö bildar e past rat
– Jag kan inte se att det finns någon direkt fara för det. Verksamheten kommer
utgå från den lokala kyrkan, det lokala arbetslaget och den lokala verksamheten. Där kommer arbetsledare, förtroendevalda, anställda och frivilliga att ha
sin bas liksom tidigare.
KYRKFACK 5/13
SAMMANLÄGGNINGAR
a
det nya
F am ll
i
Malmö M
1
a a ö F i ö
A
m l
A Al
a a i li
amli
m
i
ATT GÅ IN I DET NYA KÄNNS BÅDE SPÄN
nande och skrämmande, tycker Ann.
Spännande för att det innebär något nytt
där hon får möjlighet att tänka kring små
och stora frågor, inte bara lokalt, utan
för hela Malmö. Skrämmande för att
det är ett stort ansvar som förpliktigar.
– Å ena sidan får jag mer ansvar än tidigare och å andra sidan blir arbetet mer
styrt. På många sätt löper det dagliga arbetet liksom tidigare med att fira gudstjänst, ha konfirmander, lägga scheman
och attestera räkningar. Men styrningen
och ledningen får ett fastare grepp.
– I flera av besluten, där jag tidigare varit
suverän, relaterar jag nu till en kyrkoherde och till en ledningsgrupp. Fördelen är
att du som ledare inte blir lika utsatt,
utan vi kan tillsammans stå bakom frågor och beslut.
Ann Aldén ser framför allt möjligheter med den nya sammanläggningen.
Medvetenheten om att en förändring
varit nödvändig, har funnits hos de
8 KYRKFACK 5/13
a
mm a
i
a
li
ö amli
ama
ai
i
a m
flesta, eftersom Svenska kyrkan tappar medlemmar och därmed ekonomi. I dag är 47,9 procent av Malmöborna medlemmar i Svenska kyrkan.
– Det har legat i pipelinen länge att vi
behöver kraftsamla och frigöra resurser
för det vi är här för att göra; fira gudstjänst och arbeta med diakoni, mission
och undervisning. De mindre församlingarna har inte kunnat leva upp till de
krav som ställs på en arbetsgivare och
arbetsplats, nu kan vi samverka och ta
vara på varandras kompetens.
Hur har dina medarbetare reagerat p
sammanläggningen
– Som en liten församling är vi vana vid
att arbeta med snäva ekonomiska ramar.
Eftersom jag varit positiv till sammanläggningen har det påverkat min personal, så jag tror inte de känner någon större oro. De kommer sitta kvar i samma
lokaler, medan jag rent geografiskt flyttar från Västra Skrävlinge. Övergången
blir mjuk och alla behåller sina jobb.
”
Det har legat i pipelinen länge a
vi behöver frigöra resurser för det
vi är här för a göra ra gudstjänst
ch arbeta med diak ni missi n ch
undervisning.
Hur har ni förbere er
– Jag har varit öppen och transparent
från början och kommunicerat vad som
händer och vad som varit på gång. En
ambition hos kyrkonämnden har varit
att göra förändringsarbetet tillsammans
med kyrkoherdarna. Det har varit formella remissomgångar och de har tagit
till vara på våra tankar och erfarenheter kring församlingsgränser och mer.
Chef för 50 pers ner
Sammanläggningen
innebär
att
Ann Aldén blir församlingsherde
för 50 personer, tidigare har hon va-
SAMMANLÄGGNINGAR
K
ö
a a
a
ll amma
i
a
öl a
F
A
a
il
rit chef för 12-14 personer. Varje församlingsherde blir i
sin tur chef för flera arbetslag, vilket motsvarar tidigare
församlingar, och till varje arbetslag knyts en platsherde.
– Jag är tacksam att det finns lokala, kompetenta arbetsledare som jag kan dra tillsammans med. Det blir lättare
att hjälpas åt, i stället för att ha fyra expeditioner blir det
nu en enda. Vi kan också vikariera för varandra och behöver inte ta in externa vikarier i samma utsträckning. Jag
ser fram emot att få flera kollegor och arbetskamrater!
Vad tr r du händer med de nuvarande församlingarnas
iden teter när de blir del av e enda past rat
– Jag uppfattar att det trots allt blir betoning på den enskilda
kyrkan och att identiteten knyts till den. Det är ingen kyrka
som stänger i och med sammanläggningen - det är ytterst upp
till oss vad vi gör utav det!
Vad blir utmaningen
– Det finns en väntan just nu inför det nya och i det finns en
risk att alla väntar på alla. Tidigare har vi kyrkoherdar kunnat
ta beslut, nu vill man vara lojal med helheten. Stämningen är
lite avvaktande och i en del enheter finns det en oro. Men kyrkan i världen står inte och faller med sin egen storlek eller sina
resurser. Vi kan vara kyrka under många villkor, att förändra
strukturer kan också vara befriande och kreativt!
A a
a
a ial
i i
i
m
amma l
ö la
ö a
li m
m ö i a a ö
i a a
li a lö i a Mia Möll
m
amma l
i
a
i
i Malmö ö K A
i a
ö a
öa
i
a
.
I vilken utsträckning har de enskilda församlingarna
f vara med ch tycka
– I första skedet var alla 16 kyrkoråd och kyrkoherdar
inbjudna till att delta i diskussioner, där har man tagit
olika aktiv del. Vissa trodde nog inte att förslaget skulle
bli verklighet eller önskade en annan lösning. Det fanns de
som ville bryta sig ur och verka som en egen församling
utanför pastoratet och så de som ville gå ännu längre så att
de – från årsskiftet sex församlingar – skulle bli en enda. I
ett senare skede bjöds all personal in till stormöten där man
fick information om den planerade omorganisationen och
fick lämna synpunkter.
Vilka har varit medlemmarnas vanligaste reak ner
– Det har varit olika reaktioner beroende på vilken fråga
det har gällt. Men vid stora förändringar finns det alltid de
som kommer i kläm och känner sig överkörda. KyrkA har
försökt verka för att allas åsikter ska komma till tals. Vi har
försökt föra en bra dialog med arbetsgivaren och i ett tidigt
skede tittat på både risk- och konsekvensanalyser.
– Tidigt i processen gick kyrkonämnden ut med att ingen
skulle behöva förlora sitt jobb under de två första åren. Det
bidrog förstås till att skapa ett visst lugn i organisationen.
Och rädsl r s m har k mmit ll u ryck
– Allt ifrån vad kommer att hända med mitt arbetslag och
mina arbetsuppgifter till hur kommer det att fungera med
den nya chefen? Men det finns också en förväntan inför det
nya som innebär nya utmaningar och att vi får resurser att
göra andra saker än det vi kan göra dag.
Vad händer med de kyrk herdar s m blir övertaliga
– Alla har inte valt att stanna i den nya organisationen.
En del har sökt sig till andra
församlingar och några går
i pension. De som inte blir
församlingsherdar blir i sin
tur platschefer. Så de som
stannar kvar behåller någon
form av ledningsuppdrag.
KYRKFACK 5/13 9
SAMMANLÄGGNINGAR
a
la
för förändring
OM EN FJÄRIL SLÅR MED SINA VINGAR I
Mexico kan det påverka luftströmmarna så att de utvecklas till en orkan som
senare drabbar södra Sverige senare.
Begreppet fjärilseffekten myntades av
matematikern och meteorologen Edward Lorens 1979 och berättar något
om hur beroende vi är av vår omvärld.
Att minsta rörelse påverkar oss liksom
vi påverkar omvärlden med våra rörelser. Ändå ligger det så djupt rotat hos
de flesta människor att se förändringar
som ett hot.
– Vi vill inte se att omvärlden förändras och att vi som individer behöver
förändras med den. Ganska ofta vill vi
däremot att någon annan ska förändras;
min partner eller min chef. Det kan vara
svårt att se att varför jag ska förändras,
”jag är ju bara en vanlig medarbetare
och kan inte påverka så mycket”, säger
Michelle Esseen som är verksamhets-
Mi ll
a
l a i m ö a
a
1 KYRKFACK 5/13
m ö
a ia
i
-
och organisationskonsult och arbetar
som förändringsledare vid omorganisationer inom företag och organisationer.
– När en omorganisation är ett faktum, att ett företag eller en organisation
behöver genomgå en stor förändring,
rubbas tryggheten och vi ställer frågor
om det finns plats för mig i det nya klimatet. Är min kompetens tillräcklig?
Kommer jag tycka om mina nya arbetskamrater och arbetsuppgifter? Vem
är jag om jag inte får behålla den roll
jag har haft? Ska jag söka mig vidare?
– Det blir en period av kaos där det är
viktigt att ledningen och de konsulter
som är med som ett stöd håller upp en
ledstjärna för att påminna om syftet
och varför man gör omorganisationen.
STORA FÖRÄNDRINGAR SÄGER MICHELLE
Esseen, framkallar ofta två reaktioner.
En rädsla som gör att du inte riktigt
vill acceptera det som ligger framför
dig och bara ser risker. Eller också entusiasm ”nu kör vi” och en överdriven
positivism som bara ser möjligheter. Det
bästa förhållningssättet, säger Michelle
Esseen, är att finna balans mellan ytterligheterna. Att se möjligheterna men
heller inte blunda för riskerna. Men
för att förbereda organisationen inför
det nya är det centralt att ge plats för
frågor och att prata om förändringen.
– Jag har ett motto som jag brukar använda ”Culture beats strategy every
time”, alltså om du inte arbetar för att
skapa en bra kultur och ett öppet arbetsklimat, där så många som möjligt är med
på tåget, kommer företaget eller organisationen att tvingas arbeta i motvind.
– Lika mycket tid som du lägger på det
strukturella, och att göra organisationsoch verksamhetsplaner, ska du lägga på
kommunikation och att prata om förändringen. Så tidigt som möjligt i processen behöver ledningen samla medarbetarna till ett forum och förklara varför
man gör den här förändringen och hur
det rent praktiskt ska gå till. Ganska
snart efter det behöver forumet följas
upp, kanske i mindre grupper, där det
finns möjlighet att ställa kritiska frågor,
ventilera tankar och känslor och påverka
de områden som är möjliga att påverka.
DET VANLIGASTE ÄR ATT 20 PROCENT AV
medarbetarna reagerar positivt och därmed blir ambassadörer för det nya, 20
SAMMANLÄGGNINGAR
”
Vi vill inte se a mvärlden förändras ch a vi s m individer
behöver förändras med den. Ganska a vill vi därem t a
n g n annan ska förändras min partner eller min chef.
klarar sig på egen hand, utan stöd eller
coachning. Men det ligger en ödmjukhet
i att våga ta hjälp utifrån, att inse att en
omorganisation är en tuff sak för alla
inblandade, och att ledarna är dem som
ska driva förändringen – och det arbetet
kräver sin man och kvinna, säger Michelle Esseen som bland annat coachar
ledare. Det kan handla om allt ifrån att
spegla varför det är viktigt att ta obekväma beslut och att utvecklas i sin ledarroll till att rent praktiskt hjälpa ledare
att driva möten, sätta upp handlingsplaner och prata kultur och värderingar.
ATT HA REALISTISKA FÖRVÄNTNINGAR PÅ
ll
a
A a
öm
procent brukar reagera med misstänksamhet och skepsis och blir i praktiken
sabotörer till förändringen, säger Michelle Esseen medan 60 procent inte riktigt har bestämt sig för vad de ska tycka.
– Som ledare lägger du ofta energin på
att omvända sabotörerna, men det är
inte alltid möjligt. Och så glömmer man
de 60 procent som inte har bestämt sig.
En annan grundpelare för att omorganisationen ska fungera är att ledarna accepterar förändringen. Om de inte tror
på det nya kommer det på sikt att skada
organisationen, menar Michelle Esseen.
– Ledarna behöver vara de som ingjuter tillit att förändringen blir till det
bättre och förmedlar tro och hopp till
medarbetarna. Därför behöver ledarna
stöd. Även de kan käma sig vilsna i en
förändring. En vanlig reaktion är att de
tiden är också avgörande, menar Michelle Esseen. För bara för att en omorganisation rent praktiskt och strukturellt
är genomförd innebär det inte att arbeetet är ”färdigt”.
– En stor omorganisation behöver upp
till två år innan alla delar har satt sig.
Jag var nyligen inne i en omorganisation
som berörde 2 200 medarbetare och det
tog 1,5 år. Under den första tiden ska
man inte tro att allt är på plats utan medarbetare behöver fortfarande få ställa
frågor som ”varför ska vi arbeta så här”
”Varför ska jag ha den här rollen”. Det
är bara naivt att tro att det nya ska ha
landat för att strukturen har förändrats.
När Michelle Esseen arbetar med företag och organisationer arbetar hon och
hennes konsulter med både ledare och
medarbetare och jobbar bland annat
med ansvarsfrågan.
– Vi har workshops där vi tittar på
ansvarskulturen. Det är inte ovanligt
att det brister i ansvar och att saker
och ting faller mellan två stolar för
att alla förväntar sig att någon annan
ska ta tag i det. Även om ledaren har
det yttersta ansvaret behöver jag som
medarbetare axla en del av ansvaret.
PANTA REI LYDER ETT LATINSKT CITAT SOM
betyder allting flyter och vare sig vi
tycker om det eller inte lever vi en i en
omvärld som alla behöver interagera
med. Den som sitter lite för säkert rubbas förr eller senare av just en rörelse.
– Förändringar är en del av livet och det
går att genomföra dem på ett smidigt
sätt – eller med motstånd. Men det går
inte att tro att du kan bli framgångsrik
som organisation utan att förändras, säger Michelle Esseen och berättar ett sedelärande exempel från företagsvärlden.
– Det gäller att vara observant på paradigmskiften. Ofta sker de genom en
mindre spelare som inte har så mycket
att förlora. På 90-talet när Motorola
var världsledande inom mobiltelefoni
och hade 80 procent av den analoga
marknaden så seglar en mindre spelare upp som var lyhörda för att den
digitala marknaden var på väg. Det
var Nokia och över en natt bytte den
amerikanska operatören AT & T till
dem och Nokia blev världsledande.
– Men med tiden blev Nokia lite för
sturska, och de missade i sin tur hur
stort intresset var för Smartphones. De
hade missbedömt människors intresse
att gå vidare i utvecklingen.
KYRKFACK 5/13 11
SAMMANLÄGGNINGAR
Den 1 januari 201 k mmer kartan för Svenska kyrkan a ritas m med nya församlingsgränser. Samfälligheterna k mmer a llhöra
kyrkans hist ria ch det bildas nya past rat.
Linköpings ch Lunds s är särskilt berörda
av sammanläggningar medan Härnösands s
knappast berörs alls.
Foto Magnus Aronson
12 KYRKFACK 5/13
SAMMANLÄGGNINGAR
run n ör n ung ran
sammanl ggning
Öppenhet & kommunikation
KYRKOMÖTET BESLUTADE DEN 21 NOVEM
ber 2012 att alla kyrkliga samfälligheter
ska ombildas och kallas pastorat. Pastoraten ska ledas av en kyrkoherde. Med
strukturutredningen följde också indelningsändringar och sammanslagningar
av församlingar. I Lunds stift bildar 16
församlingar ett pastorat, med sex församlingar, som Kyrkfack skriver om i
det här numret. De blir därmed landets
största pastorat med 140 000 tillhöriga.
Men även Linköpings stift berörs i hög
grad av sammanläggningar. Där försvinner 23 kyrkoherdetjänster, bland
annat efter att pastoraten i Boxholm,
Mjölby, Skänninge, Vifolka och Ödeshög bildar Folkungabygdens pastorat
med Fredrik Lennman som kyrkoherde.
Fem församlingar i Småland bildar Södra Tjust pastorat med Karin Björk som
kyrkoherde.
– Det är några exempel på pastorat
som blir stora, säger pressekreterare
Mats A Sverker, på Linköpings stift.
– Vi är ett arbetslag på stiftet som arbetar med indelningsfrågor och ger stöd
och support till berörda församlingar. Vi
är bland annat med och ger support med
ledarutvecklingsprogram och coachning
där det uttryckts önskemål. På nyåret
bildar vi nätverk för de nya kyrkoherdarna och lyssnar av vilka behov de har och
vi kommer också erbjuda program för de
kyrkoherdar som får ändrade uppgifter.
Vad skapar en bra sammanläggning
– Fullständig transparens i hela processen där öppenhet och kommunikation är två nyckelord! Det är också
viktigt att våga prata om de rädslor
som finns och inte väja för det svåra. Ibland tappar ledningen kommunikationen med personalen och tror
att de vet mer än vad de faktiskt gör.
– Det är en stor fördel att ha en föränd-
ringsledare som är med och driver processen. I Folkungabygdens pastorat har
just den blivande kyrkoherden Fredrik
Lennman fungerat som det.
Göteb rgs s
Göteborgs stift är också i hög grad berörda av sammanläggningar. Där kommer
bland annat de sju pastoraten i Kinds
kontrakt att slås samman och bli Kinds
pastorat. De nuvarande pastoraten som
berörs av förändringen är Mjöbäck,
Svenljungabygden, Sexdrega, Länghem,
Dalstorp, Tranemo och Kindaholm.
– Det är den största sammanläggningen
i stiftet, säger Anna-Lisa Saar, kretsordförande i Göteborg. Kyrkomötet gjorde
ett tidsbegränsat undantag för Göteborg
där vi kommer att få behålla Göteborgs
kyrkliga samfällighet längst fram till 31
december 2017. Detta blir landets enda
samfällighet efter nyåret.
– Innan strukturutredningen pastoratsreglerade stiftet hela Hisingen i Göteborg. Man gjorde tre pastorat av det
som tidigare var åtta. De tre församlingar som då tillsammans blev Lundby församling hade tidigare påbörjat en egen
samverkan och ville bilda ett gemensamt pastorat, den sammanläggningen
har därför gått väldigt bra.
Vad skapar en fungerande m dell
– Att församlingarna själva har velat
det från början. Det gör hela skillnaden! När beslutet om sammanläggning
kommer uppifrån händer det att man
upplever sammanläggningen som lite av
ett tvångsäktenskap. Även församlingar
som ligger nära varandra rent geografiskt kan ha stora skillnader i profil och
kultur. Ett allmänt motto som vi i Göteborgskretsen av KyrkA tror på är – större enheter där det behövs, men inte större än nödvändigt, säger Anna-Lisa Saar.
St ckh lms s
Om kartan för församlingsgränserna i både Malmö och Göteborg ritas om, behåller den i stort
sett sina gränser i Stockholms stift.
– Vi är inte särskilt berörda, säger Martin Fogelberg, vikarierande utvecklingschef på Stockholms stift. De som berörs
är Huddinge som tidigare varit en samfällighet med fyra församlingar. De bildar nu Huddinge pastorat med Torbjörn
Strand som kyrkoherde för samtliga fyra
församlingar. En av kyrkoherdarna börjar som kyrkoherde i Sofia församling
och tre kyrkoherdar får alltså en ändrad
befattning nästa år.
– Samfälligheten har tidigare varit
mån om att fungera som en stödjande funktion och inte lägga sig i den
lokala kulturen och varje församling
kommer fortsättningsvis att behålla
sin lokala profil i det nya pastoratet.
– På mälaröarna bildar församlingarna
som tidigare varit en flerförsamlingssamfällighet ett pastorat med Peter
Strömmer som kyrkoherde. Där blir förändringen mindre omfattande, det blir
exempelvis inga övertaliga kyrkoherdar.
Härnösands s
I Härnösands stift berörs inga församlingar av sammanläggningar. Arbetsgivarna har varit mycket lyhörda
inför KyrkAs synpunkter om att inte
göra för stora indelningsförändringar.
– Stiftet hade ett våldsamt förslag på
en indelningsförändring genom att
slå samman samtliga församlingar
i Härjedalens och Bräcke kontrakt.
Det hade i så fall blivit ett väldigt stort
kontrakt med en omfattande geografisk yta, säger Sten Bylin, kretsordförande i Härnösand. KyrkAs förslag
var att i stället gå in i en samverkan
och säga nej till en sammanläggning.
KYRKFACK 5/13 13
DETTA ÄR ETT ANNONSUPPSLAG
KYRKOHERDE OCH KVINNA
Trygghet om
du blir arbetslös
inkomstförsäkring ingår i medlemskapet
Det kan vara svårt att få pengarna att räcka till om man blir
arbetslös. Med enbart a-kasseersättning kan du högst få ut cirka
11 200 kronor. Därför ingår en inkomstförsäkring i medlemskapet i Kyrkans Akademikerförbund.
Inkomstförsäkringen försäkrar den del av din inkomst som
överstiger a-kassans inkomsttak i upp till 200 ersättningsdagar
(cirka 9 månader).
På nästa sida finns försäkringsbeskedet för Kyrkans
Akademikerförbunds inkomstförsäkring. Där får du veta vilka
rättigheter och skyldigheter som följer av försäkringen. Läs det!
På www.bliwa.se/kyrka finns en räknesnurra där kan du själv
kan göra en preliminär beräkning av ersättningens storlek från
inkomstförsäkringen vid ofrivillig arbetslöshet. Prova den! Där
finns också de fullständiga villkoren och mer information om
försäkringen.
14 KYRKFACK 4/13
gäller från 1 januari 2013
KYRKOHERDE OCH KVINNA
Försäkringsbesked för Kyrkans Akademikerförbunds
inkomstförsäkring
Försäkringsbeskedet innehåller viktig information
för dig som är medlem i Kyrkans Akademikerförbund och genom ditt medlemskap omfattas
av Kyrkans Akademikerförbunds obligatoriska
inkomstförsäkring. Med inkomstförsäkringen kan
du som längst få ersättning i 200 dagar vid ofrivillig
arbetslöshet som inträffar under försäkringstiden.
Fullständiga försäkringsvillkor och information
om försäkringarna finns på www.bliwa.se/kyrka
eller kan beställas från Bliwa.
Om avtalet och andra bestämmelser
Du som inte har fyllt 64 år (till och med månaden
före den då du fyller 64 år) och är medlem i Kyrkans Akademikerförbund ansluts automatiskt till
försäkringen från den dag du uppfyller ovanstående villkor.
Med medlem i Kyrkans Akademikerförbund
avses en yrkesaktiv medlem inom Kyrkans Akademikerförbunds organisationsområde som betalar
medlemsavgift till Kyrkans Akademikerförbund
grundad på sin inkomst. Med medlem avses även
medlemmar inom Kyrkans Akademikerförbund
som har ett studerandemedlemskap. Med medlem
avses i detta sammanhang inte pensionärsmedlem
eller den som har ett vilande medlemskap.
Till grund för försäkringsavtalet finns ett gruppavtal mellan Bliwa och Kyrkans Akademikerförbund som består, förutom av gruppavtalet, av de
vid var tid gällande försäkringsvillkoren och det
senaste försäkringsbeskedet.
Försäkringen gäller för högst 1 kalenderår i taget
och förnyas från den 1 januari varje år om inte gruppavtalet eller försäkringen innan dess har sagts upp.
I samband med att försäkringen förnyas har
Bliwa rätt att ändra försäkringsvillkoren samt höja
eller sänka premien. Bliwa kan också komma att
ändra försäkringsvillkoren under försäkringstiden. Detta gäller dock bara om ändringen behövs
på grund av försäkringens art eller av någon
annan särskild omständighet, som till exempel
ändrad lag, lagtillämpning eller myndighets föreskrift. Se vidare i försäkringsvillkoren.
Bliwas försäkringsansvar är begränsat om
oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnats och i
force majeure-liknande situationer. En fullständig
beskrivning av begränsningarna i Bliwas ansvar
finns i försäkringsvillkoren.
Om försäkringsskyddet
Försäkringen försäkrar den del av din månadsinkomst som överstiger inkomsttaket enligt
lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
(för närvarande 18 700 kronor) i som längst 200
ersättningsdagar. Vid beräkning av dagpenningen
används 22 dagar per månad som beräkningsgrund. Det innebär att 200 ersättningsdagar
sträcker sig över en tidsperiod på cirka 9 månader. För varje ersättningsdag räknas en hel dag av
från ersättningsperioden oavsett i vilken grad du
är arbetslös. Detsamma gäller för dagar då ingen
ersättning betalas ut från försäkringen, på grund
av exempelvis samordning.
De första 200 dagarna i a-kassans ersättningsperiod beräknas ersättningen på 80 procent av den
normalinkomst som a-kassan fastställt för dig vid
arbetslöshetens inträde eller i samband med att
rätten till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning
först inträtt. Från dag 201 i a-kassans ersättningsperiod beräknas ersättningen vid arbetslöshet på
70 procent av din normalinkomst som fastställts
av a-kassan. Har du till någon del beviljats allmän
pension får ersättningen inte överstiga 65 procent
av den av a-kassan fastställda normalinkomsten.
Eftersom ersättningen från försäkringen är skattefri och den fastställda normalinkomsten är
ett bruttobelopp, gör Bliwa vid beräkningen av
ersättningen ett schablonavdrag som motsvarar
ordinarie statlig och kommunal skatt enligt skattetabell 30 kolumn 5. För ytterligare information om
hur ersättningen beräknas, se försäkringsvillkoren.
Bliwa tillämpar samma karenstid för att betala ut
ersättning från inkomstförsäkringen som a-kassan
tillämpar för att betala ut arbetslöshetsersättning.
Karenstiden är för närvarande 7 dagar.
Försäkringen slutar senast att gälla den första i
den månad då du fyller 65 år. Försäkringen slutar
också att gälla om du inte längre är medlem enligt
ovanstående definition, eller om gruppavtalet
mellan Bliwa och Kyrkans Akademikerförbund
upphör. Enligt försäkringsavtalslagen kan du välja
att avstå från inkomstförsäkringen.
Försäkringen innehåller inget efterskydd och
det finns ingen möjlighet att teckna fortsättningsförsäkring.
Förutsättningar för ersättning vid arbetslöshet
Om samtliga följande villkor är uppfyllda har du,
vid arbetslöshet, rätt till ersättning från inkomstförsäkringen.
1. Du får inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning utbetald från a-kassan alternativt aktivitetsstöd från Försäkringskassan på samma
nivå som a-kassan till följd av att du deltar i
en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det senare
gäller med undantag för det aktivitetsstöd som
utbetalas vid deltagande i Arbetsförmedlingens
program Arbetslivsintroduktion.
2. Arbetslösheten är ofrivillig, det vill säga du har
inte orsakat din arbetslöshet utan giltigt skäl
enligt a-kassans bedömning. Om a-kassan beslutar om så kallade avstängda dagar betalas ingen
försäkringsersättning ut från Bliwa för den efterföljande ersättningsperioden från a-kassan
3. Du har varit medlem i Kyrkans Akademikerförbund samt omfattats av försäkringen under en
sammanhängande period om minst 12 månader
direkt före arbetslöshetens inträde (kvalificeringstid). Med arbetslöshetens inträde avses
den dag då du, för första gången under försäkringstid hos Bliwa och vid varje ny ersättningsperiod från Bliwas inkomstförsäkring, ställer
dig till arbetsmarknadens förfogande genom att
anmäla dig till Arbetsförmedlingen som arbetssökande eller, i förekommande fall, den dag du
påbörjar ett arbetsmarknadspolitiskt program
som ger rätt till aktivitetsstöd från Försäkringskassan, se vidare i försäkringsvillkoren. Du
ska även sakna förvärvsinkomst på den delen
ersättning söks för. Du måste vara medlem i
Kyrkans Akademikerförbund och omfattas av
försäkringen vid tidpunkten för arbetslöshetens inträde och under hela tiden utbetalning
sker från försäkringen.
4. Du har förvärvsarbetat de senaste 12 månaderna före arbetslöshetens inträde. Under dessa
12 månader ska du ha arbetat minst 80 timmar
per månad (arbetsplikt). Som förvärvsarbetad
tid får du tillgodoräkna dig sådan tid som godkänns av a-kassan. Läs mer i villkoren.
5. Du har inte under de senaste 12 månaderna
innan arbetslöshetens inträde gjort anspråk på
arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd.
Om du på nytt blir arbetslös inom 12 månader
från tidigare arbetslöshet har du rätt att ta ut
eventuella återstående dagar av försäkringens
200 dagar från den tidigare ersättningsperioden.
Du som vid arbetslöshet fått ersättning för hela
ersättningstiden och därefter åter blir arbetslös
måste på nytt uppfylla kraven för rätt till ersättning (se ovan punkt 1 - 5).
Samordning och återkrav
Den sammanlagda ersättning som du får till följd av
arbetslöshet (till exempel från a-kassan, trygghetsråd eller annan försäkring) får inte överstiga 80
procent (dag 1-200 i a-kassans ersättningsperiod)
respektive 70 procent (från dag 201 i a-kassans
ersättningsperiod) av den normalinkomst som
fastställts av a-kassan, efter schablonavdrag motsvarande statlig och kommunal skatt enligt skattetabell 30 kolumn 5. Har du till någon del beviljats
allmän pension får ersättningen inte överstiga 65
procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten. Samordningsregeln kan innebära att du
inte får någon ersättning från inkomstförsäkringen.
Bliwa förbehåller sig rätten att kräva tillbaka utbetald ersättning som överstiger 80, 70 respektive 65
procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten, efter ovan beskrivet schablonavdrag.
Detsamma gäller utbetald ersättning för dagar
som a-kassan beslutat att återkräva enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Kontakt
Bliwa Skadeförsäkring AB
organisationsnummer 516401-6585
Postadress: Box 5125, 102 43 Stockholm
Telefon: 08-696 22 60 Fax: 08-696 22 92
E-post: [email protected]
www.bliwa.se/kyrka
KYRKFACK 4/13 15
KRÖNIKAN
Fördelar och utmaningar
med strukturförändringar
”
V ra chefer ch
anställda behöver
e pertk mpetens
ch tr ts a vi
f r större enheter
verkar det inte
s m a vi f r er
pers nalvetare i
Svenska kyrkan.
Just särskild
HR-k mpetens
verkar vara e
privilegium för
de allra största
enheterna.
Risk- och konsekvensanalyser i
samband med strukturförändringar
skapar goda förutsättningar vid
indelningsändringar. Men varför får
Svenska kyrkan inte fler personalvetare?
– Jag är ingen superkyrkoherde, replikerar den
nya kyrkoherden Anders Ekhem i Malmö, när
han möts av begreppet superkyrkoherde. Från
årsskiftet kommer han att leda Sveriges största
pastorat. Ansvarsområdet handlar om 140
000 kyrkotillhöriga och cirka 500 anställda.
Anders menar tvärtom, att superkyrkoherdarna
finns i de mindre pastoraten där det inte finns
särskild expertis på olika fackområden. De
allra flesta enheter i Svenska kyrkan har
kyrkoherdar som i rollen som chefer själva
ska klara löneförhandlingar, hantera ärenden i
begravningsverksamheten och bedöma behovet
av kyrkoantikvarisk ersättning.
DE STORPASTORAT SOM VI NU SER BILDAS SOM EN
effekt av strukturutredningen har naturligtvis
särskilda utmaningar men de allra flesta strukturförändringar sker genom sammanläggningar.
Relativt små enheter blir större. Stiften har
kommit olika långt och i exempelvis Lunds
stift har man nu nått målet att det inte längre
finns några enprästpastorat. En efterlängtad
reform som det talats om i 30 år.
grund i såväl ledarskap som grundläggande
ekonomi och personalpolitiska frågor.
FRÅN MIN EGEN POSITION DÄR JAG BITRÄDER
kyrkoherdar, andra chefer och förtroendevalda,
ser jag tydligt effekterna av den behörighetsgivande kyrkoherdeutbildningen och de kompletterande utbildningar och nätverk som stiften
och arbetsgivarorganisationen ansvarar för.
Likaså är det uppenbart att både stift, förtroendevalda och chefer förbereder de organisatoriska förändringarna väl. Tillsammans med de
fackliga organisationerna skapas den nya organisationen och risk- och konsekvensbedömningarna enligt arbetsmiljölagen hjälper till att
upptäcka faror i tid, förebygga dem och sätta
in rätt åtgärder.
MEN DET FINNS FLER UTMANINGAR I FRAMTIDEN
som måste påverka strukturfrågorna. Våra
chefer och anställda behöver expertkompetens
och trots att vi får större enheter verkar
det inte som att vi får fler personalvetare i
Svenska kyrkan. Just särskild HR-kompetens
verkar vara ett privilegium för de allra största
enheterna. Men sanningen är att chefskapet
skulle stärkas om anställda och chefer hade
tillgång till HR-utbildade medarbetare.
DRIVKRAFTERNA HAR VARIT ATT SKAPA FÖRUT
sättningar för en god arbetsmiljö men också
vikten av att en församling bör byggas kring
ett arbetslag med olika kompetenser. Andra
starka drivkrafter för indelningsändringarna
har varit att skapa enheter där sådana med
sämre avgiftsunderlag kan stärkas genom att
läggas samman med starkare enheter. Antalet
kyrkoherdetjänster minskar nu vilket i sin tur
ökar förutsättningarna för att de som väljs
är särskilt motiverade för uppgiften. Idag
krävs som huvudregel att man genomgått den
behörighetsgivande kyrkoherdeutbildningen
för att bli behörighetsförklarad för en
anställning som kyrkoherde. Detta innebär att
de som blir kyrkoherdar har en god teoretisk
1 KYRKFACK 5/13
PER WESTBERG
ARBETSGIVARKONSULT
SVENSKA KYRKANS ARBETSGIVARORGANISATION
FRÅGA JURISTEN
Om ditt vikariat gäller för längre tid än
tre månader kan du alltså efter en månads
uppsägningstid frigöra dig från detta.
Skulle du och arbetsgivaren ha kommit
överens om längre uppsägningstid eller
att uppsägning inte är tillåtet måste
du särskilt komma överens med din
arbetsgivare om att få lämna vikariatet
i förtid. Enligt anställningsskyddslagen
är utgångspunkten att tidbegränsad
anställning upphör vid den avtalade
anställningstidens utgång utan någon
föregående uppsägning.
ri ll Fr ga urist n m
ina
r gor ring a tal o ar tsr
s s arar K r As ör un s urist
Ro rt
i m n a utr mm
ina r gor
Maila r ss n r s
r as
Kan ag l mna mi
ör n ast t nst
i ariat
n r n l ngr
ar ag o at runt
m llan oli a i ariat i s
t u nns t
n ast t nst a sö a o ag tror mig a
go a öruts ningar a
n r t lt
i sin or ning a ag l mnar mi i ariat
t nns s rt a lan ra mi li n r ag
int ar tr gg t n a n ast anst llning
Önskar klargörande
Huruvida du kan säga upp ditt vikariat
beror helt på för hur lång tid detta
ingåtts. I kollektivavtalet för Svenska
kyrkan anges nu att uppsägningstiden
för en tidsbegränsad anställning
som är avsedd att pågå längre tid än
tre månader är en månad, för såväl
arbetstagaren som arbetsgivaren, om
inte annat kommits överens.
När en arbetsgivare säger upp en
tidsbegränsad anställning gäller dock att
saklig grund för uppsägning av personliga
skäl ska föreligga. Arbetsgivaren kan
inte enligt kollektivavtalet säga upp en
tidsbegränsad anställning på grund av
arbetsbrist.
Det kan tilläggas att särskilda regler gäller
vid provanställning. Provanställning är
tänkt att övergå i tillsvidareanställning
(fast anställning) och kan högst
pågå under sex månader. Enligt
kollektivavtalet kan provanställning
avbrytas utan särskilda skäl med en
månads ömsesidig uppsägningstid.
ar ag r
ll rs
ning
n r
r n ra a s ag a a uta
röstsm rtor o
l s u s ri n ag ar
a s u nning r n Förs rings assan
m n assans s nast
s
ar a
n nu
s a ras in Anl ning n ll t r a ag
ör lara a
annat normalt ar t Finns
t n gon r
ll rs ning i
a all n r
ag int l ngr r s u nning
Vilsekommen komminister
Genom kollektivavtalet kan det bli
aktuellt för din arbetsgivare att betala
sjuklön när Försäkringskassan beslutat
att dra in sjukpenningen.
Så kan vara fallet när Försäkringskassan
en gång börjat betala sjukpenning och
senare beslutar att dra in denna eller i
övrigt inte kommer fortsätta att betala
sjukpenning. En förutsättning för detta
är också att Försäkringskassans skäl för
beslutet grundats på – som i ditt fall – att
arbetstagaren bedömts kunna försörja
sig själv genom sådant förvärvsarbete
som är normalt förekommande på
arbetsmarknaden.
Om förutsättningarna är uppfyllda ska
arbetsgivaren pröva om arbetstagaren
har rätt till ledighet till följd av sjukdom.
Skulle så vara fallet ska arbetsgivaren
också betala sjuklön under högst 180
dagar per sjukperiod.
Sjuklön kan i normalfallet tidigast
komma att betalas från och med den
dagen som arbetsgivaren fick kännedom
om att sjukpenningen dragits in.
Om arbetstagaren på grund av
Försäkringskassans handläggningstider
lämnat in sin anmälan en tid efter
det sjukpenningen dragits in, kan
arbetsgivaren ändå pröva om sjuklön
ska betalas från tidpunkten då
arbetstagarens sjukpenning faktiskt
upphört.
Försäkringskassans bedömning av
arbetsförmågan innebär inte någon
förändring i den grundläggande
skyldigheten för arbetsgivaren att vidta
de åtgärder som skäligen kan krävas
för att arbetstagaren ska kunna återgå i
arbete hos arbetsgivaren.
F r ag
lla min lön
n r ag lir omminist r
ag r n a
r o r ar som lir
omminist r n r min sam llig t i
rss i t lir
stor astorat a
n r
m min lön
r ag orts a a
lla n ll r m st ag a
t ra n
lön s n ning
sta all d medlem
Bestämmelser för den här situationen
finns i kollektivavtalet. Till och med
2013 ska du inte behöva vidkännas
någon löneförsämring om du omplaceras
på grund av organisatoriska skäl.
Blir du omplacerad efter 2013
är huvudregeln att det ska lösas
mellan dig och arbetsgivaren genom
överenskommelse. Om detta inte är
möjligt och du fyller högst 55 året
då förändringen äger rum ska du –
vid eventuell löneförsämring – få ett
lönetillägg som motsvarar skillnaden
mellan den tidigare och den nya lönen.
Tillägget betalas ut under fem år.
Fyller du 56 år eller mer behöver du
även efter 2013 inte vidkännas någon
löneförsämring vid omplacering på
grund av organisatoriska skäl.
KYRKFACK 5/13 1
NOTISER
F ra ar tsgi ar i
ns a r an ar g
ll nal i utm r ls n r ts ar tsgi ar
i
ns a r an innar n som ur n uts r o ntliggörs i n risut lning
n 5 no m r i to olm a om utm r ls n st r
ns a r ans
ar tsgi arorganisa on
n 5 no m r oras r ts ar tsgi ar
– Vi vill lyfta fram arbetsgivarna i Svenska kyrkan som har en bra personalpolitik och verkar
för en god arbetsmiljö, berättar Jösta Claeson,
ordförande i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Genom att sprida de goda exemplen kan
fler arbetsgivare stärkas och stimuleras i sitt personal- och arbetsmiljöarbete.
ris t las ut ll
arbetsgivare som bl a
anterar e m ns liga resurserna bra och
trov r igt i örh llan e ll
arbetsr slig lags ning
och avtal r oor ningen l ra och v r eringar
i r ans u
rag s ger
östa Claeson
Foto Magnus Aronson
– Som arbetsgivarorganisation vet vi att det görs
mycket bra bland arbetsgivarna i Svenska kyrkan. Denna utmärkelse är ett sätt att främja
god personalpolitik och en bra arbetsmiljö. De
nominerade arbetsgivarna i år är: Älvkarleby-Skutskärs församling, i Uppsala stift, Nor-Segerstads församling i Karlstads stift, Uppsala
kyrkliga samfällighet i Uppsala stift och Stockholms stift.
I Älvkarleby-Skutskärs församling har ledningen gjort en stor satsning de senaste åren för att
KA R
R
R KA
F
A
KA
ta tag i det tidigare eftersatta arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöfrågorna har processats och medarbetarna har på olika sätt varit delaktiga.
Nor-Segerstads församling bedriver en genomtänkt personalpolitik och personalens bästa är
en av ledstjärnorna i arbetet. Arbetsmiljöarbetet
är systematiserat och konkretiseras i handlingsplaner.
Uppsala kyrkliga samfällighet arbetar brett med
personal- och arbetsmiljöfrågor. Arbetet är väldokumenterat i bland annat personalpolitiskt
program och arbetsmiljöhandbok.
Stockholms stift: Ledningen på stiftskansliet
har de senaste tre åren arbetat systematiskt för
att göra stiftskansliet till en flexibel och behovsanpassad organisation i sitt uppdrag gentemot
församlingarna.
A
4
M R 2 13
Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse.
Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål ”att lämna understöd till
präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av
betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar
i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag.”
Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan
och deras närmaste efterlevande.
Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2014 ställs till
Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm,
och skall ha inkommit senast den 4 november 2013.
Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och
förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skattemyndigheten
ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter
om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning.
Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december 2013.
18 KYRKFACK 5/13
KONTAKTUPPGIFTER
Konta ta oss i K r A
Behöver du facklig r dgivning är du s m medlem all d välk mmen a k ntakta dina l kala förtr endevalda. Deras k ntaktuppgi er hi ar du här eller p v r hemsida
.kyrka.se
JENNY EDLING
Krets rdförande Lule s
0920-26 48 81
CHRISTER EDVINSON
Krets rdförande Skara s
0514-122 91
skrets
STEN BYLIN
Krets rdförande Härnösands s
0663-108 60
JOHAN LAUTMANN
Krets rdförande Uppsala s
070-283 09 33
skrets
skrets
ANNA LISA SAAR
Krets rdförande Göteb rgs s
070-515 00 22
KENT ÖSTERDAHL
Krets rdförande Visby s
0498-24 01 76
ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD
Krets rdförande Väster s s skrets
070-252 26 36
BRITT MARIE LEION
Krets rdförande Vä jö s
0725-259235
PERNILLA ROSIN
Krets rdförande Karlstads s
0586-688 04
MIA MÖLLER
Krets rdförande Lunds s
070-529 93 06
NILS HENRIK NILSSON
Krets rdförande St ckh lms s
070-225 55 32
ANGELINA BACKMAN
Krets rdförande Strängnäs s
0585-315 41
ANNA CARIN GABELIC
Krets rdförande Linköpings s
013-20 50 33
skrets
skrets
skrets
skrets
skrets
Vi arbetar
ansliet
LENA FORSBERG
an l ggare me lemsregistret
lena
r a se
MAGNUS GISSLER
skrets
skrets
Kanslichef
magnus gissler
r a se
VIBEKE HAMMARSTRÖM
mbu sman
vibe e hammarstrom
r a se
KRISTINA HARRISON
skrets
onomi
ris na harrison
LENNART HÅKANSSON
Kommuni atör
lennart ha ansson
skrets
EVA LINDSTRÖM
Krets rdförande 14:e kretsen
018-16 96 96
ANN KATRIN BOSBACH
Krets rdförande Utlandskretsen
+491731923326
r a se
SOFIE TILLGREN
r a se
an l ggare me lemsregistret
so e
r a se
ROBERT SVEC
Förbun s urist
svec
r a se
KONTAKT MED KANSLIET
u f r onta t me ansliet
ansli
r a se eller via v r v el
8-441 85 s ser vi ll a i
ren e hamnar hos r
erson u
an ven besö a v r hemsi a
r a se
ÄNDRING AV
MEDLEMSUPPGIFTER
ina me lemsu gi er n rar u
en last s lv e er a u loggat in
r a se eller via e- ost ll
lena
r a se eller so e
r a se
FRÅGOR KRING
DITT MEDLEMSKAP
ar u ra s a fr gor ring i
me lems a onta tar u ena
eller o e me lemsregistret u
n r em s rast mellan 9 -12
m n ag ll fre ag
lena
r a se
8-441 85 1
so e
r a se
8-441 85
KYRKFACK 5/13 19
Posttidning B
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
A
B
S
ar u r a
inte vara me
VI ERBJUDER INDIVIDUELL MEDLEMSSERVICE I
anställningsfr g r
facklig inf rma n m arbetsplatsen
förhandlingsärenden jämställdhet
lönefr g r pensi nfr g r
trygghetsfr g r
samt
möjlighet a teckna förm nlig sjuk- liv ch
lycksfallsförsäkring samt sakförsäkringar
möjlighet a teckna förm nliga medlemsl n
dningen Kyrkfack
ink ms örsäkring
.kyrka.se