Kyrkfack 1/2012 - HEM - Kyrkans Akademikerförbund

Download Report

Transcript Kyrkfack 1/2012 - HEM - Kyrkans Akademikerförbund

Kyrkfack

EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Nr 1 2012

TRE MEDLEMMAR Om jobbet, kompetensutveckling och framtiden BLOGGAREN ULF ENGSTRÖM Vi lever i en oroande anmälningskultur

AVTAL 2012 KyrkA vill minska sjukskrivningarna

Var går gränsen

mellan arbete & fritid?

TEMA NR 1/12 AVTAL 2012

Motionera till förbundsfullmäktige

Det är ännu tid att lämna motioner till Förbundsfullmäktige som hålls den 4 - 5 juni på Djurö i Stockholms skärgård. Kom gärna med förslag till hur verksamheten ska utvecklas och förbättras. Kontakta oss på kansliet om du är osäker på hur du ska skriva din motion. Vi hjälper gärna till.

Senast den 15 mars ska motionerna vara inlämnade.

Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se

Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 [email protected]

Redaktion Ann Th örnblad mobiltelefon 070-747 12 00 [email protected]

2

Kyrkfack 1/12 Redaktionsråd Bror Holm Lars Gunnar Selinder Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Th örnblad Redaktör och Graﬁ sk form Ann Th örnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Malin Sydne Adressändringar www.kyrka.se

Tryck Elanders Falköping, 2012 ISSN 0283-7846 Utgivningsplan nr 2/12 - 18 maj 2012 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon 070-266 99 01 www.da-media.se

1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000: 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000: 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-

LEDAREN

Reglera arbetstiden i Svenska kyrkan

”Enligt rapporter från Saco, JämO, Arbetsmiljöverket och nu senast Försäkringskassan, toppar präster listan över de yrken som har ﬂest sjukskrivningar på grund av stress.”

I årets avtalsrörelse är det övergripande målet för KyrkA att teckna ett sammanhållet avtal som är anpassat för Svenska kyrkan. Avtalet ska vara verksamhetsnära och bidra till en förbättrad arbetsmiljö. KyrkA drivs av viljan att verksamhet om centrala kollektivavtal.... och avtal ska höra samman. Det ska ge stöd och hjälp till Svenska kyrkans grundläggande uppgift. För att komma dithän krävs att SKL-avtalet ytterligare öppnas för möjligheten att teckna lokala kollektivavtal. Det kan tyckas som en självklarhet att sträva mot det målet, men tyvärr är det inte så för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (här förkortat Skao), vilket är märkligt eftersom lokala lösningar borde vara ett av målen för arbetsgivare i förhandlingar I kyrkans utredningar, i beslut och i verksamheter tar man idag utgångspunkten i Svenska kyrkans grundläggande uppgift. Det är inte alls märkligt att så sker eftersom allt som utförs utöver den grundläggande uppgiften är ett stöd för och en konsekvens av denna uppgift. Det är mycket märkligare att Svenska kyrkans löneavtal inte tar sin utgångspunkt i och inte heller har som mål och syfte att uppnå denna grundläggande uppgift. Löneavtalet är oerhört ordrikt men inte ett ord står om kyrkans grundläggande uppgift. I arbetsgruppen om Svenska kyrkans löneavtal har vi inte fått något stöd för vår syn av vare sig övriga fackförbund eller av Skao. I årets avtalsrörelse drar vi en slutsats av detta och yrkar ett eget löneavtal som tar sin utgångspunkt i denna för Svenska kyrkan självklara grundläggande uppgift. Det är ju i Svenska kyrkan vi tecknar löneavtalet...

Även om kollektivavtal är kraftfulla verktyg kan de inte lösa alla frågor. Sådana är förutsättningarna även för årets avtalsrörelse, men vi anser att kollektivavtalet så långt det är möjligt ska bidra till att förbättra arbetsmiljön i Svenska kyrkan. Det verkar vi för genom förbundets yrkande. Enligt rapporter från Saco, JämO, Arbetsmiljöverket och nu senast Försäkringskassan, toppar präster listan över de yrken som har ﬂest sjukskrivningar på grund av stress. Orsakerna därtill är säkert många, men genom kollektivavtalet förfogar parterna bl.a. över regleringen av arbetstiden i Svenska kyrkan. Låt oss därför göra avtalet om arbetstid i Svenska kyrkan tydligare och enklare i årets avtalsrörelse.

BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE I detta nummer av Kyrkfack kyrkan.

får du läsa mer om våra yrkande. KyrkA verkar för att Svenska kyrkan ska bli en ännu bättre arbetsgivare med avtal som stödjer den grundläggande uppgiften och skapar bra förutsättningar för medarbetarna i Åtgärder som är främjar arbetsmiljön är önskvärda att genomföra för att kyrkan ska vara både trovärdig och positiv att arbeta i. Utbildning, kunskap och kompetens har i alla tider varit kännetecknande för kyrkan. Låt oss i årets avtalsrörelse verka för att den både hålls vid liv och utvecklas.

Kyrkfack 1/12

3 TEMA AVTAL 2012

Samma arbetstid ska gälla för alla yrkesgrupper i Svenska kyrkan. Det är ett av KyrkAs krav i årets avtalsrörelse, där förbundet vill få ner de höga sjukskrivningstalen bland präster.

pension på deltid från 61 år.

I linje med det yrkar också KyrkA för friskvård på arbetstid och möjlighet att gå i avtals KyrkAs vill minska sjukskrivningarna

Reglerad arbetstid och friskvård

I höstas kom Försäkringskassans larm rapport som visade att präster är mer sjukskrivna än löntagare i andra yrken. Några av anledningarna är de höga kra ven på tillgänglighet och otydliga regler om arbetstider. KyrkA har tagit resultaten i rapporten på allvar och prioriterar nu arbetsmiljön i sina avtalsyrkanden. Förutom en löneökning på 3,6 procent vill KyrkA att arbetstiden regleras till högst 40 timmar per vecka och med 15 fridagar som kompensation för att man arbetar helgdagar.

– Vi ser att många inom kyrkan ar betar alldeles för mycket och det vore bra om ﬂer ﬁck reglerad arbetstid, sä ger Bror Holm förbundsordförande i KyrkA. Det skulle också leda till en större förståelse för varandras sätt att arbeta. Tiden är gemensam för alla människor och kan vi tolka den på ett gemensamt sätt underlättar det arbetet. Den anställde får i och med regleringen hjälp med att skilja arbete och fritid åt. – Med utgångspunkt från det ansvar som ligger på våra medlemmar och med insikt om den tunga arbetsbelast ningen yrkar KyrkA därför på ytter ligare fem fridagar per år och anställd utöver de nuvarande tio fridagarna. De extra fridagarna är en kompensation för att prästerna arbetar på helgdagar som infaller måndag-lördag och innebär att prästerna får samma årsarbetsid som alla andra i kyrkan, fortsätter Bror Holm. – Den reglerade arbetstiden leder till förenklingar och en starkare vikänsla. Vi vill också att ett förtydligande ska fö ras in i det centrala kollektivavtalet att den genomsnittliga arbetstiden inte ska

Foto Magnus Aronson

”Vårt yrkande om arbetstid ska också ses utifrån att vi beﬁnner oss i och är på väg in i en tid av strukturförändringar där arbetsmiljön kan upplevas som instabil. Då blir det särskilt viktigt att ha en reglerad arbetstid.”

Annika Svensson ger Lars Gunnar Selinder, 1:e vice ord förande i förbundsstyrelsen. Friskvård på arbetstid Kyrkans Akademikerförbund yrkar också på rätten till friskvård på betald arbetstid och att ett friskvårdsbidrag regleras i avtalet. Det skapar förutsättningar för återhämtning och kan också inspirera till träning. KyrkA yrkar dessutom för att en reg lering förs in i pensionsavtalet kring rätten om att gå i avtalad delpension från 61 års ålder.

– Vi vill verkligen vända på trenden att så många är sjukskrivna. Får man möjlighet att motionera på betald arbetstid och det kan bidra till friskare personal så är det en vinst både för individen och för arbetsgivaren, säger Bror Holm. – Vårt yrkande om arbetstid ska också ses utifrån att vi beﬁnner oss i och är på väg in i en tid av strukturförändringar där arbetsmiljön kan upplevas som instabil. Då blir det särskilt viktigt att ha en reglerad arbetstid, så att någonting är fast i en tid av förändringar. Att våra medlemmar som jobbar med den grundläggande uppgiften, har en lik nande arbetskonstruktion kan under lätta samarbetet på exempelvis ett kon ﬁrmationsläger, säger Annika Svensson, 2:e vice ordförande i förbundsstyrelsen. Idag är pedagogens arbetstid reglerad och prästens är oftast oreglerad, om de istället delar samma förutsättningar vad det gäller arbetstiden bidrar det till förståelse från båda håll.

Lägerbilagan En återkommande del i de sista årens avtalsrörelser har varit lägerbilagan. I första hand yrkar KyrkA för att avtalets regler för arbetstid och ersättningar ska gälla på samma sätt som vid ordinarie arbete och att lägerbilagan därmed utgår. – Efter de två sista avtalsrörelserna där vi har fått in regler om dygns vila med mera har förhållandena bli vit bättre, men vi vill att lägren ännu tydligare ska ses som en del av det övriga arbetet, I andra hand yrkar vi för att alla deltagare ska få lägerersätt ning som höjs till 575 kr per dygn och ob-ersättning, säger Bror Holm. Kompetensutveckling Liksom i förra årets avtalsrörelse märks det att KyrkA är ett akademikerförbund, för vikten av kompetensutveckling lyfts också fram i årets yrkanden. För studier som rör anställningen behåller den anställda sin lön. I yrkandet ligger också att varje anställd bör få möjlighet att Fort sid 6

4

Kyrkfack 1/12

TEMA AVTAL 2012

”Vi ser att många inom kyrkan arbetar alldeles för mycket och det vore bra om ﬂer ﬁck reglerad arbetstid. Det skulle också leda till en större förståelse för varandras sätt att arbeta.”

Bror Holm

Kyrkfack 1/12

5 Läs hela avtalet på www.kyrka.se

Där kan du också följa förhandlings dagboken.

studera under ett bestämt antal dagar per år, eller att senare ha möjlighet att slå samman dagarna för att bedriva studier under en längre tid. – Vårt yrkande är ett resultat från ifj ol och från diskussioner i den tvärfackliga arbetsgrupp, med kompetensutveckling i fokus, där KyrkA är representerad. Vi behöver en större medvetenhet om värdet av kompetensutveckling, ofta handlar det om en brist på pengar, att det inte fi nns tillräckligt med budgete rade medel, säger Bror Holm. Det fi nns också en fördom som ligger kvar - där arbetsgivaren förväntar sig att en per son med en hög ingående kompetens inte behöver någon fortbildning. Men det är ett sådant kortsiktigt tänkande som förvånar och kan jämföras med att inte förvalta sin egendom. Det vore ju otänkbart att inte underhålla kyrkans fastigheter. Svenska kyrkan är en kun skapsbärare, det fi nns en förväntan att leva upp till. Vi möter många männis kor från blandade kulturer i så olika sammanhang.

– Den teologiska fortbildningen är ofta väldigt basal. Den förberedande kyrkoherdeutbildningen var väldigt bra, men den allra bästa fortbildningen har jag fått i det fackliga arbetet via via KyrkA, säger Lars Gunnar Selinder.

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är positiv till att satsa mer på kompetensutveckling

, även om de inte vill låsa sig till ett antal dagar.

– Men nivån för löneyrkandet på 3,6 procent ligger för högt. Alla avtal som hittills har tecknats har landat på 2,6 procent, säger Bo Engervall som är enhetschef på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisa-

Annika Svensson, 2:e vice ordförande, Lars Gunnar Selinder, 1:e vice ordförande och Bror Holm förbundsordförande. Foto Th omas Klockseth

– Vi har två av de tre yrkesprofi lerna representerade här i förbundsstyrelsens arbetsutskott, säger Annika Svensson. Präster har ofta en enhetlig utbildning i botten, men som diakon och pedagog har du vanligtvis ett annat yrke i bot ten och det kan se väldigt olika ut vad du behöver komplettera med. Inför de strukturförändringar som vi är på väg in i väcks fl era centrala frågor. Vilka arbetsuppgifter fi nns kvar till mig? Vad ska jag jobba med och vilka ska jag job ba med? I tider av förändring skapas nya förutsättningar och en församling kan ske väljer att satsa på diakonicentraler eller en samtalsmottagning. Utifrån det kan behov födas av till exempel en tera peututbildning, något som från början inte låg i diakonens uppgift. Ska man specialisera sig, behövs det fl er kompe tenser, och det kostar både pengar och tid. Det är viktigt att arbetsgivaren inser vikten av det.

Löneökning på 3,6 procent KyrkA yrkar för ett minsta gemensamma löneutrymme på 3,6 procent under en tolv månaders period. KyrkA yrkar dessutom för ett separat löneavtal som reglerar lön och lönevillkor för KyrkAs medlemmar. Därutöver vill KyrkA satsa på de grupper som arbetar med barn och unga i åldrarna 0-18 år.

– Kyrkomötet har tydligt markerat att dessa grupper ska prioriteras, och då ska det märkas i lönekuvertet. För oss är det viktigt att löneavtalet följer Svenska kyrkans arbete och de grundläggande uppgifterna som kyrkan har, avslutar Bror Holm.

tion kommer särskilt diskutera ämnet kompetensutveckling med KyrkA un der en dag i mars.

– Man kan deﬁ niera kompetensut veckling på olika sätt, men i tider av strukturförändringar ser vi att det är viktigt att kyrkan blir duktigare på det vi gör. Vi vill uppmuntra enskilda ar betsgivare till att medverka till kompe tensutveckling, men inte precisera anta let dagar.

Hur ser ni på KyrkAs yrkande om ett sammanhängande avtal?

– Idag bygger avtalet till stor del på Sveriges kommuner och landstings avtal. Vi har fyra andra parter som vi förhandlar med och de är i stort sett bekväma med den modellen. KyrkA vill öppna upp för lokala kollektivavtal. Vision har ett annat förslag. Vi för gemensamma diskussioner med samtliga parter kring det här. Vad det gäller yrkandet om reglerad arbetstid tycker Bo Engervall att det ska ﬁ nnas en valfrihet i frågan. – För en del kan det säkert vara än damålsenligt med reglerad arbetstid, ett sätt att begränsa arbetstiden. Men det ﬁ nns också undersökningar som visar att människor mår bra av en friare ar betstid.

6

Kyrkfack 1/12

TEMA AVTAL 2012 Vad tycker du om KyrkAs yrkande om reglerad arbetstid, friskvård och ﬂer dagar till kompetensutveckling?

Kyrkfack frågade några av kretsarnas ordförande.

BRITT-MARIE LEION ORDFÖRANDE I VÄXJÖ STIFTSKRETS – Tankarna om reglerad arbetstid är bra och verklighetsanpassade. Jag har haft reglerad arbetstid i många år och lämnar in scheman för fyra veckor. Det tillsammans med en klok arbetsgivare skapar tydlighet. Det ﬁnns så mycket otydlighet inom vår organisation som vi behöver komma till rätta med. Tydligare instruktioner och arbetsbeskrivningar skapar en förutsättning för det, vilket jag tror jag i sig kan minska antalet sjukskrivningar. Yrkandet om friskvård är också bra, det är bättre att få en timma i veckan i stället för en viss summa. Jag har tränat mig frisk från en ryggskada som jag drogs med, så visst gör det skillnad!

– Vi saknar tid vad det gäller kompe tensutveckling och vi saknar uthållig het. Många bra initiativ kommer av sig på halva vägen. Vi kan t ex ha en utbild ningsdag om främlingsﬁentlighet eller diskutera gudstjänstutveckling under en eftermiddag, men sedan följs det inte upp. Kompetensutvecklingen ska också ligga i linje med befattningens behov.

Vilka frågor tycker du KyrkA ska driva?

– Jag är diakon och ser hur ämbetet urholkas. Många församlingar som vill spara pengar anställer diakoniassistenter som i praktiken gör en diakons jobb. Det är en bristande respekt för vår kompetens. KENT ÖSTERDAHL ORDFÖRANDE I VISBY STIFTSKRETS – Ett bra förslag! Det blir lättare med samma avtal för alla medarbetare. Mindre avundsjuka och dessutom enklare för arbetsledarn och heller inte lika mycket ansvar som ligger på den enskilda att se till att övertiden inte blir för stor.

– Friskvård på betald arbetstid tycker jag är en självklarhet. Det blir billigare för arbetsgivaren i längden, eftersom det säkert kommer minska antalet sjuk skrivningar. Här i församlingen har vi en stegtävling just nu, som Korpen initierat. Det uppmuntrar till att röra på sig.

– Det låter rimligt att satsa på kom petensutvecklingen. Jag tycker de ﬂesta arbetsgivare har en förståelse för vikten av fortbildning och kompetensutveck ling, problemet ligger snarare i att det kostar pengar.

Vilka frågor tycker du KyrkA ska driva?

– Den allra viktigaste frågan är arbets miljön. Den psykosociala arbetsmiljön är ett problem på ﬂera arbetsplatser. ANGELINA BACKMAN ORDFÖR. I STRÄNGNÄS STIFTSKRETS – Jag tycker att det är ett bra yrkande. Förhoppningsvis kan det medföra att man inte jobbar hur mycket som helst och skapa tydlighet kring arbetstiden.

– Vi behöver röra på oss för vårt väl beﬁnnande. Träning tar tid och kan man delvis träna på arbetstid och ar betsgivaren är med och bidrar är det en god hjälp! – Det händer så väldigt mycket i kyr kan hela tiden, så vi behöver uppdatera oss med kompetensutveckling. Alla våra yrken inom förbundet innehåller en kreativ del, och då behövs det påfyllning – annars ﬁnns det inte mycket kvar att ösa ur till sist.

Vilka frågor tycker du Kyrka ska driva?

– En fråga som alltid kommer upp vid medlemsträﬀar är läger. Hur vi löser bemanning och hur vi löser schemaläggning. Därför tycker jag att yrkandet om att ta bort lägerbilagan och baka in arbetet på läger i det vanliga schemat är bra.

”Alla våra yrken inom förbundet innehåller en kreativ del, och då behövs det påfyllning.”

Kyrkfack 1/12

7 TEMA AVTAL 2012

– Som kvinna och präst bryter du fortfarande mot könsmönster och förväntade strukturer, vilket kan vara tröttande i sig

ökade sjukskrivningarna för präster. , säger Maria Ottensten som är kyrkoherde i Örgryte församling, som en kommentar till försäkringskassans rapport om de

Kommer snälla präster till himlen?

loger ligger också högt bland sjukskriv ningar för stress, men inte lika högt som präster, och en förklarig kan vara att de har tydliga ramar kring sitt arbete. Man ringer inte hem till sin psykolog, en sön dag om det inte rör något extraordinärt. – Men vi präster har vår kallelse, som mest är på gott. Den ger en stark driv kraft och en hög mening, men baksidan är att det ibland kan vara svårt att säga nej. Även om människor har stor res pekt för lediga dagar, händer det ändå att man får samtal och dras in i något som har inträﬀat.

Illustration Anna Gunneström

Maria Ottensten har varit kyrkoherde i församlingen i fyra år och under den tiden har ingen av prästerna i Örgryte, totalt rör det sig om fyra tjänster, varit sjukskriven. Men däremot stöter hon regelbundet på problemet bland kollegor. Hon är med i ett nätverk för kvinnliga kyrkoherdar i Göteborg som träﬀas för en tvådagarskonferens varje år och nästan varje gång är det någon som har gått in i väggen. – Jag ser inga personliga mönster i den här problematiken. Flera av de kvinnor jag känner och som varit sjukskrivna är hur kompetenta och kapabla som helst och väldigt bra på att sätta gränser, säger Maria Ottensten som å ena sidan blev förvånad när försäk ringskassans rapport kom i höstas där präster toppar listan med de yrken som har ﬂest sjukskrivningar på grund av stress, men å andra sidan inte blev det minsta förvånad. – De präster jag känner är överlag väldigt plikttrogna och har nästan ingen kort tidsfrånvaro. Är de förkylda biter de ihop och arbetar ändå. Men om de sedan verkligen blir sjukskrivna, är det ofta just för stress och utmattning.

– När jag pratar med mina kollegor så ﬁnns det några orsaker vi kan ringa in. Psyko Andra förväntningar – Jag är också med i forumet för prästvigda kvinnor i Göteborg och nyligen diskuterade vi statistiken kring sjukskrivningarna. Även om männen ligger högt så är de kvinnliga prästerna drabbade i ännu högre utsträckning. Det ﬁnns andra förväntningar på kvinnliga präster och chefer än vad det gör på män, menar Maria Ottensten. En kvinnlig präst och tillika chef förväntas vara lite snällare och lite mjukare än sina manliga kollegor. Och om hon inte lever upp till förväntningarna kan såväl medarbetare som församlingsbor reagera negativt.

– Det bryter fortfarande mot invan da könsroller att vara kvinna och kyr koherde. När vi startade vårt nätverk i Göteborgs stift för 15 år sedan var vi fyra kvinnliga kyrkoherdar. Idag är vi 18 stycken utav totalt 120 kyrkoherdar. Rätt många av oss känner oss normali serade, trots att vi alltså bara utgör 10 procent… – Jag ser också hur de unga kvinnor na tror att vi har kommit längre med jämställdheten när de går ut i arbetsli vet, men efter några år när de själva har mött de här könstrukturerna, blir de medlemmar i forumet.

8

Kyrkfack 1/12

KYRKFACK HAR FRÅGAT FLERA PRÄSTER dig till redaktionen! som nyligen varit sjuk skrivna om de velat dela med sig av sina erfarenheter. Men ingen av de tillfrågade har velat medverka. Har du nyligen varit sjukskriven och vill dela med dig av dina erfarenheter - välkommen att höra av

”Det ﬁnns andra förväntningar på kvinnliga präster och che fer än vad det gör på män. En kvinnlig präst och tillika chef förväntas vara lite snällare och lite mjukare än sina manliga kollegor. ”

Maria Ottensten särskilt länge, utan ganska snart kunnat vara tillbaka i tjänst igen.

Har du själv varit i närheten av utbrändhet?

– Nej, jag tror inte det. Men vad vet jag, kanske står jag där i morgon och är alldeles utmattad. Jag kan inte säga att jag har något vaccin emot stress, jag har alltid jobbat väldigt mycket – men däremot är jag mån om min ledighet och att inte vara inbokad för mycket på helger och semestrar. Det är en fara om man bokar in sig för mycket på fritiden också, jag tror att kropp och själ mår bra av att vara utan almanacka. Jag motionerar också, försöker röra på mig ﬂera gånger i veckan.

Foto Gabriel Henningsson

Ligger det i prästrollen att se mer till andras behov än sina egna?

– Det ﬁnns en risk för det, det är inte säkert att vi fångar upp alla signaler och det ligger nära till hands att du drar dig för att söka hjälp och ska vara ”stark och duktig”. Men å andra sidan har jag svårt att se att någon som inte mår bra kan fungera i sitt arbete, eftersom du arbetar med dig själv som redskap. Om du upplever mycket ångest måste det bli ohållbart att konfrontera döden varje vecka. De jag känner i bekantskapskretsen har nog fångat upp sina signaler i relativt god tid, vilket har lett till at de inte varit sjukskrivna Vad kan arbetsgivaren göra?

– Schemaläggning är en god hjälp Men samtidigt låter sig inte prästyrket helt och hållet schemaläggas. Vi jobbar ju inte måndag-fredag från 9 till 5 utan i stor utsträckning när andra är lediga och det behöver man komma till acceptans med. I egenskap av arbetsgivare ser jag också vikten av att bromsa ibland. De ﬂesta behöver inte drivas på, utan snarare tvärtom. När entusiasmen tar över vad som är rimligt, ställer jag motfrågor Hur tänker du nu? Hur ska det gå ihop med din övriga arbetstid? Vilket ansvar har individen?

– Även om arbetsschemat kan vara en hjälp, behöver du sätta gränser gentemot enskilda och församlingsbor. Många präster har naturligt nog, liksom de ﬂesta människor, ett bekräftelsebehov. Men om det är din drivkraft blir det livsfarligt. Då riskerar du att hela tiden söka efter det. Behoven är oändliga och det ﬁnns alltid människor som frågar efter dig. Det gäller att se att ens uppdrag har en gräns och att du inte är oumbärlig. JENNY EDLING, KRETSORDFÖRANDE I LULEÅ Hur ser du på problematiken med sjukskrivningar?

– Vi får inte per automatik information när någon av våra medlemmar är sjukskrivna så det ﬁnns ett mörkertal. Många medlemmar kontaktar oss när det gått väldigt långt i processen. Jag vill uppmuntra medlemmarna att ta kontakt med oss tidigare! Det jag ser alltmer ute i församlingarna är att man vakanshåller tjänster, men behåller verksamheten intakt. Färre personer får göra lika mycket arbete. Arbetsmiljöfrågorna behöver belysas ännu mer, vi är duktiga på att prata om ergonomiska skrivbord och riktig belysning, men sämre på att lyfta hur vi har det på arbetsplatsen.

Vad kan KyrkA göra för att vända trenden?

– Vi måste trycka på arbetsgivarna att dom tar sitt ansvar när det gäller arbetsmiljöfrågorna och visa att vi vågar ta i de här frågorna. Men det är inte helt enkelt eftersom vi är fostrade i en snällhetskultur och inte ska vara ”besvärliga” mot varandra. Börjar vi pratat om den psykosociala miljön vet vi inte vart det tar vägen, men om vi pratar gardiner eller stolar så är det ingen som kan bli sårad. För det ﬂesta som jobbar i Svenska kyrkan är ett jobb så mycket mer än bara ett jobb, det handlar också om tro, kall – allting vävs sammans. Det gör det också känsligare att ta upp saker, men samtidigt behöver vi våga kommunicera med varandra på arbetsplatsen! Kyrkfack 1/12

9 TEMA AVTAL 2012

3 medlemmar om jobbet, kompetensutveckling och framtiden

Kyrkfack gjorde några nedslag i verkligheten och har pratat med en präst, en diakon och en peda gog om hur de ser på sitt arbete, sin uppgift och KyrkAs avtalsyrkanden.

Kunskap är en nyckel till framgång.

Men hur underhåller vi vår kunskap? Kompetensutvecklingen ser olika ut för dem vi har pratat med. Foto: Magnus Aronson

Olle Ideström har varit präst i fyra år och arbe tar i Katarina församling i Stockholm. Att röra sig så i gränslan det mellan död och liv har gjort honom mer ödmjuk och tacksam för det liv han har .

När Olle Ideström gick i gymnasiet blev han svårt sjuk. Han ﬁck en allvarlig lunginﬂammation, till följd av mycoplasma, och hade under ett kritiskt ögonblick bara 10 procents lungkapacitet.

– Hela min familj var samlade, i fall det värsta skulle hända, och i samband med det ﬁck jag en kallelse. Det blev så tydligt hur mycket Gud och min tro betydde för mig. Det som var mitt livs svagaste ögonblick har blivit min styrka, säger Olle Ideström.

Idag arbetar han som präst i Katarina församling och fördelar sin tid mellan förrättningar och arbete med konfir mander och ungdomar. Till höjdpunk terna hör när han tillsammans med kollegor och frivilliga skapar och firar en gudstjänst där människor möts över gränserna. – I församlingen finns det ett väldigt starkt andligt sökande. Katarinamässan, som firas varje söndag kl 11, drar uppe mot 400-500 besökare. Ungdomsmäs san, snittar runt 100 varje onsdagskväll, vilket är väldigt mycket för att vara den typen av mässa och Technomässan, en gudstjänst med nyskriven klubbmusik, fyller kyrkan, säger Olle Ideström som tillsammans med församlingspedagog Jo han Lindström har skrivit text och musik till Technomässan som har skapat rubri ker såväl i Sverige som internationellt.

I framtiden

kommer det behövas ännu mer samtalsstöd än idag tror diakon Kerstin Olsson. Pedagog Jens Sjöström tror att framtidens pedagoger kommer jobba diakonalt i allt högre utsträckning. Med mer uppsökande verksamhet och nätverksbyggen. Foto Magnus Aronson

10

Kyrkfack 1/12 Utmaning med jobbet Den största utmaningen i jobbet tycker

TRE MEDLEMMAR

3 medlemmar om jobbet, kompetensutveckling och framtiden

Olle Ideström handlar om att få tiden att gå ihop och att räcka till för de nästintill oändliga behov som ﬁnns. – Det omväxlande med jobbet är just att du går från en begravning till att möta ett brudpar som ska gifta sig, men det kan också vara utmanande. Om du möter någon i ett sorgesamtal som mår dåligt, vill du ju ge så mycket tid som den personen behöver. Vi har också ökat vår konﬁrmandverksamhet i för samlingen med 100 procent på tre år, så verksamheten växer så den knakar. Är det svårt att hålla på gränsen mellan arbete och fritid ?

– Jag är singel och har ingen familj. Men jag idrottar och det har blivit en ventil för mig. Det är väldigt skönt att ha en tennismatch eller en innebandyträning att gå till efter en lång och händelserik dag. Jag tror att det är bra att ha ett meningsfullt privatliv, en familj, en hobby som en hjälp att upprätthålla gränserna. Vårt yrke är så roligt och det ﬁnns många behov, så det är väldigt lätt att jobba för mycket. – Jag håller på att lära mig att säga nej och blir allt bättre på det. När jag har en ledig dag stänger jag av arbets mobilen och tar varje chans till miljö ombyte. Åker iväg till landstället eller åker utomlands när möjlighet ﬁnns. Varför tror du att sjukskrivningstalen är så höga bland prästerna?

– Jag har en teori om det och tror att det beror på tre saker. 1. Vi jobbar mycket kvällar. 2. Vi jobbar många helger. 3. Vi jobbar väldigt mycket och jobbet är så pass roligt att det är lätt att dras med i karusellen. Det är så många som drar i dig, du får så många förtroenden och så ringer det där trevliga paret som du träﬀat tidigare och vill att du ska viga dem. Det är svårt att säga nej. Hur skulle du vilja beskriva Svenska kyrkans arbetsmiljö generellt? – Jag tror att vi behöver prata mer om vår arbetsmiljö och hur vi har det. Alltifrån den fysiska arbetsmiljön som

”Jag tror att vi behöver prata mer om vår arbetsmiljö och hur vi har det. Alltifrån den fysiska arbetsmiljön till den mentala och emotionella.”

Olle Ideström, präst handlar om att vi bokstavligen nöter många timmar på det hårda golvet i kyrkorummet och att det efter en helg när du har jobbat lördag och söndag, kan värka i hela kroppen, till att prata om den mentala och emotionella delen. Att vi periodvis får ta emot många tunga förtroenden och bär på väldigt mycket. Jag går i själavård, men även i grupphandledning och i enskild handledning, som arbetsgivaren bekostar. Dessa andningshål värderar jag högt!

Vad tycker du om KyrkAs yrkande om ökad kompetensutveckling?

– Hur man än vrider och vänder på det så är en förutsättning om vi ska utföra kyrkans uppdrag, att vi själva mår bra och har de verktyg vi behöver. Då behöver vi fylla på med ny kunskap med jämna mellanrum, det kan också resultera i att du får en nytändning i arbetet. Jag går just nu en kurs i kyrkligt ledarskap som är suverän. Jag är samordnare för vårt arbetslag i gudstjänst och undervisning, och oavsett det, fungerar alla präster som ledare på ett eller annat sätt.

Är du nöjd med förhållandet mellan din lön och ditt arbete?

– Alla mina kompisar som pluggade vidare till advokater och läkare tjänar förmodligen mer än jag. Men vi pratar aldrig pengar och jag blev inte präst för att bli rik. Vi får andra skatter i stället, bara alla möten jag får vara med om och så förmånen att ha ett arbete där man sprider evangelium och förmedlar budskapet att vi är oändligt älskade för dem vi är. Oavsett vad vi gör.

Foto Malin Sydne

Kyrkfack 1/12

11 TRE MEDLEMMAR Kerstin Olsson vigdes till diakon 1988. Innan dess hade hon arbetat som lä rare, men en ändrad skol reform, som krävde ämnes komplettering, ﬁck henne att omvärdera sitt yrkesval. – Jag ﬁck tillfälle att fun dera igen på vad jag ville arbeta med, så kom längtan efter att bli diakon tillbaka.

Foto Anna Hultkrantz/Nya Wermlands-Tidningen

Livsutrymme är ett nyckelord för Kerstin Olsson. Någonting som många lider brist på och som hon vill erbjuda när hon möter människor i samtal. – I rummet, här och nu, ska de ﬁnna en plats där de kan bejaka sig själva och få tillfälle att upptäcka och utveckla de undanskymda kvalitéer de är utrustade med och befrämja ett utforskande av tankar och känslor. Vilket också inne bär en möjlighet att lämna destruktiva förhållningssätt. Mitt i allt detta vill jag vara ett redskap för Guds treeniga när varo, säger Kerstin Olsson som har varit diakon i Säﬄe kyrkliga samfällighet i tio år och huvudsakligen fungerar som för samlingskurator.

– Jag ansvarar för pastoratets samtals mottagning och är emellanåt delaktig i gudstjänsten. Jag är också engagerad i ﬂera samverkansgrupper, bland andra Kvin nofrid och kommunens Possumgrupp. Det är liknande frågor som hennes kon ﬁdenter tar upp idag som i början av millennieskiftet, det handlar fortfarande om livsfrågor och relationer.

– Det är människors livsberättelser som kommer fram och de innehåller också svåra saker, så har det alltid va rit. Människors berättelser ger intryck och gör avtryck, de hjälper också mig att utvecklas. Den största belöningen är att uppleva hur individen fördjupas, blir mer rustad att hantera vardagen och klarar av att leva sitt liv ”lite bättre”, vil ket i sin tur ger ringar på vattnet.

12

Kyrkfack 1/12 Den psykosociala arbetsmiljön Generellt tycker Kerstin Olsson att arbetsmiljön inom Svenska kyrkan är bra och likaså att medvetenheten om hur viktig den är blir allt större.

– Mycket av det som sker, och kan ta energi, är subtilt och handlar om rela tioner. Avund mellan kollegor kan till exempel vara väldigt osynligt som luften vi andas, men blir synlig om man andas mot en spegel… Avund, projektioner av inre konflikter och annat obearbetat kan ställa till det. Jag tror att flera som arbe tar inom Svenska kyrkan, och arbetar i en andlig och existentiell kontext, skulle vinna på att arbeta med sig själva. – Det finns också outtalade förvänt ningar på att den som har ett männis kovårdande yrke inom Svenska kyrkan, alltid ska ställa upp och alltid vara till tjänst. Att du som diakon, präst eller pedagog ska offra dig på ett osunt sätt. Men Gud vill också rekreation vilket innebär att inte alltid vara till hands. Vi behöver visa respekt för varandra och vara ett föredöme i en sund gränssätt ning. Gud har bemyndigat oss, kanske behöver vi reflektera över vad det innebär. Vad tycker du om KyrkAs yrkande om reglerad arbetstid?

– Generellt tycker jag att det är bra. Det är inte säkert att alla behöver det, men förhoppningsvis kan det ge ryggrad där det behövs. Yrkandet om friskvård blir ett sätt att värna

”Det kommer att behövas ännu mer samtalsstöd i framtiden. Många som växer upp idag kommer bära på en brist.”

Kerstin Olsson, diakon om livsutrymmet som i sig kan bli en hjälp i att minska sjukskrivningarna. Vilken kompetensutveckling saknar du?

– På något märkligt sätt är det mer självklart för de ﬂesta arbetsgivare att en dator ska vara uppdaterad med rätt programvara än att se över vår programvara, som jobbar med människor. Den kompetensutveckling som min arbetsgivare ser är möjlig inom ramen för regelverket, har jag i mångt och mycket redan. Eftersom jag i så hög utsträckning arbetar med samtal har jag nu valt att på egen hand studera två dagar i veckan, jag läser en fördjupningskurs inom psykoterapi. Vad tror du kommer att krävas av framtidens diakoner?

– Det kommer att behövas ännu mer samtalsstöd. Många som växer upp idag kommer bära på en brist och den bristen behöver få utrymme i ett möte med en diakon, präst eller pedagog. Med en mottagare och givare.

Jens Sjögren har arbetat som församlingspedagog i dryga 20 år. De senaste sju åren har han varit i Höörs församling, i Skåne.

Utma ningen i jobbet handlar om att alltmer arbeta i nätverk utanför kyrkans väggar.

Jens Sjögrens drivkraft i möten med unga människor är att se och bekräfta och ingjuta en känsla av att de duger. – Vårt samhälle har blivit så presta tionsinriktat, och därför lägger många ungdomar av med sina fritidsintressen för att de inte tycker att de är bra nog, säger Jens Sjögren. Han fördelar sin tid mellan administration, arbetsledning och att leda grupper och vara ute på skolor. – Vår uppgift som kyrka är att vara ett bollplank för livsfrågor. I det ligger allt ifrån existentiella frågor till genus, HBT, rasism och samhällsfrågor. Da gens ungdomar är alltid uppkopplade och anträffbara, de har lätt för att söka kunskap men all kunskap är inte bra. Där kan kyrkan vara en hjälp till reflek tion. Tillsamman med kommun, skola och fritid har vi en killgrupp för 15 kil lar i årskurs 7. Tanken är att gruppen ska hjälpa killarna att våga välja och våga stå för sina åsikter och att de ska bli ambas sadörer för medmänsklighet. Jens Sjögren har arbetat som försam lingspedagog i över 20 år och han tycker att samhället har hårdnat alltmer med ökade sociala klyftor till följd av det. – Hälften av våra församlingsbor är inflyttade akademiker från Malmö och Lund och hälften är arbetargenerationer som har bott här länge. I det mötet upp står det kulturkrockar och klyftor såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt. Det är viktigt att våga se det.

– Ibland tycker jag att vi gör det lite väl enkelt för oss och framförallt job bar med det som är trevligt och lite mysigt. Men framtidens pedagoger tror jag kommer jobba diakonalt i allt högre utsträckning. Med mer uppsö kande verksamhet och nätverksbyggen. Återupprätta en känsla av värde I killgrupperna kan Jens Sjögren och hans kollegor också vara med och återupprätta såväl självförtroende som känslan av värde. Jens berättar om när han och en kollega gjorde en ritual med en killgrupp i slutet av terminen. De hade pratat om saker man gör och ångrar och att det kan vara en befrielse att få lämna det ifrån sig som en slags syndabekännelse. Det tände en eld och var och en ﬁck skriva ned vad de ångrade på ett vedträ som de sedan la på elden. När de var färdiga gick de ut för att markera att de nu lämnade det förﬂutna.

– När alla var klara var det en kille kvar och han stod kvar ganska länge. Så när jag kollade om han var ok ﬁck jag en nick tillbaka. Ska du inte följa med in? Jag kommer när mitt vedträd har brun nit upp, sa han då. Det ﬁnns en hög grad av mening i det arbete som Jens Sjögren gör och frågan är vad den meningen gör med gränsen mellan arbete och fritid. Men han säger att den är tydlig idag.

– I början var det svårt att hålla på den. Men med erfarenheten har jag lärt mig. Det handlar också om vem du har som kyrkoherde. Vi har en väldigt bra arbetsledare som vågar säga ”du har inte fått 11 timmars dygnsvila, du måste ha två dagars sammanhängande vila”. Vi har också arbetsscheman som vi lämnar in två månader i förväg. Ibland hör jag pedagoger som säger att de har 120 tim mars övertid och nästan låter lite stolta över det. Men då tycker jag bara synd

”I början var det svårt att hålla på gränsen mellan arbete och fritid. Men med erfarenheten har jag lärt mig. Det handlar också om vem du har som kyrkoherde. Vi har en arbetsledare som vågar säga ”du har inte fått 11 tim mars dygnsvila.”.

Jens Sjögren, pedagog

TRE MEDLEMMAR

om dem, man har ett eget ansvar i det här också.

Hur skulle du vilja beskriva Svenska kyrkans arbetsmiljö?

– Det är mycket som fungerar, men när det blir problem beror det ofta på bristande tydlighet. En klar arbetsbeskrivning och ett tydligt arbetsschema lägger en bra grund. Vi är en grupp på arbetsplatsen som träffas regelbundet och ventilerar vad som har inträffat. Kommunikationsträning är något som alla grupper gynnas av. Hur vi kommunicerar med varandra och lyssnar in gruppen. Vilka tar initiativen, vilka är följarna? På vissa arbetsplatser slår genus igenom och det är främst män som hörs i grupp, men det motsatta förhållandet finns också. Vad vill du fördjupa dig inom?

– Kompetensutveckling är nödvändigt för att utvecklas i sitt arbete. Jag har nyligen gått en UGL-kurs och ﬁck redskap för hur vi människor fungerar i grupp. Det blev några aha-upplevelser. Bland annat hur man får med sig en grupp och att våga vara tydlig och rak. Ofta svansar vi som katten kring het gröt och vågar inte ta i konﬂikter. Kyrkfack 1/12

13

Ett starkt skydd Kyrkans Akademikerförbunds inkomstförsäkring

ingår i medlemskapet

Det kan vara svårt att få pengarna att räcka till om man blir arbetslös. Därför ingår en inkomstförsäkring i medlemskapet i Kyrkans Akademikerförbund. Inkomstförsäkringen försäkrar den del av din inkomst som över stiger a-kassans inkomsttak, (för närvarande 18 700 kronor). Försäkringen ger dig ett starkt ekonomiskt skydd i upp till 200 ersättningsdagar (cirka 9 månader). På nästa sida finns försäkringsbeskedet för Kyrkans Akademiker förbunds inkomstförsäkring. Där får du som är medlem i Kyrkans Akademikerförbund veta vilka rättigheter och skyldigheter som följer av försäkringen. Läs det!

Tänk på att du måste vara medlem i en a-kassa för att omfattas av inkomstförsäkringen.

hur stor blir ersättningen?

Inkomstförsäkringen har inget inkomsttak. Ersättningen från inkomst försäkringen grundas på den normalinkomst som a-kassan fastställer för dig. Med Kyrkans Akademikerförbunds inkomstförsäkring motsvarar din totala ersättning, inklusive ersättning från a-kassan, trygghetsråd och liknande, upp till 80 procent av din normalinkomst efter skatt. För att få ersättning från försäkringen måste din normalinkomst vara över 18 700 kr. Ersättningen beräknas på 80 procent av normalinkomsten de första 200 dagarna i a-kassans ersättningsperiod och 70 procent från dag 201 i a-kassans ersättningsperiod.

På www.bliwa.se/kyrka finns en räknesnurra där kan du själv kan göra en preliminär beräkning av ersättningens storlek från inkomstför säkringen vid ofrivillig arbetslöshet. Prova den! Där finns också de full ständiga villkoren och mer information om försäkringen.

Försäkringsbesked för Kyrkans Akademikerförbunds inkomstförsäkring

Försäkringsbeskedet innehåller viktig informa tion för dig som är medlem i Kyrkans Akademi kerförbund och genom ditt medlemskap omfat tas av Kyrkans Akademikerförbunds obligatoris ka inkomstförsäkring. Med inkomstförsäkringen kan du som längst få ersättning i 200 dagar vid ofrivillig arbetslöshet. Fullständiga försäkringsvillkor och information om försäkringarna finns på www.bliwa.se/kyrka eller kan beställas från Bliwa.

Om avtalet och andra bestämmelser

- Du som inte har fyllt 64 år (till och med måna den före den då du fyller 64 år), - är medlem i Kyrkans Akademikerförbund och i en av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) godkänd och registrerad a-kassa och - som inte är uppsagd eller gör anspråk på arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd ansluts automatiskt till försäkringen från den dag du uppfyller samtliga ovanstående villkor. Med medlem i Kyrkans Akademikerförbund avses en yrkesaktiv medlem inom Kyrkans Akademikerförbunds organisationsområde som betalar medlemsavgift till Kyrkans Akademiker förbund grundad på sin inkomst. Med medlem avses även medlemmar inom Kyrkans Akade mikerförbund som har ett studerandemedlem skap. Med medlem avses i detta sammanhang inte pensionärsmedlem eller den som har ett vilande medlemskap.

Till grund för försäkringsavtalet finns ett gruppavtal mellan Bliwa och Kyrkans Akademi kerförbund som består, förutom av gruppavtalet, av de vid var tid gällande försäkringsvillkoren och det senaste försäkringsbeskedet. Försäkringen gäller för högst 1 kalenderår i taget och förnyas från den 1 januari varje år om inte gruppavtalet eller försäkringen innan dess har sagts upp.

I samband med att försäkringen förnyas har Bliwa rätt att ändra försäkringsvillkoren samt höja eller sänka premien. Bliwa kan också komma att ändra försäkringsvillkoren under försäkringstiden. Detta gäller dock bara om änd ringen behövs på grund av försäkringens art eller av någon annan särskild omständighet, som till exempel ändrad lag, lagtillämpning eller myndig hets föreskrift. Se vidare i försäkringsvillkoren.

Bliwas försäkringsansvar är begränsat om oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnats och i force majeure-liknande situationer. En full ständig beskrivning av begränsningarna i Bliwas ansvar finns i försäkringsvillkoren.

Om försäkringsskyddet

Försäkringen försäkrar den del av din månads inkomst som överstiger inkomsttaket enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (för närvarande 18 700 kronor) i som längst 200 ersättningsdagar. Vid beräkning av dagpen ningen används 22 dagar per månad som beräk ningsgrund. Det innebär att 200 ersättningsda gar sträcker sig över en tidsperiod på cirka 9 månader. För varje ersättningsdag räknas en hel dag av från ersättningsperioden oavsett i vilken grad du är arbetslös. De första 200 dagarna i a-kassans ersättnings period beräknas ersättningen på 80 procent av den normalinkomst som a-kassan fastställt för dig vid arbetslöshetens inträde eller i samband med att rätten till inkomstrelaterad arbetslös hetsersättning först inträtt. Från dag 201 i a-kas sans ersättningsperiod beräknas ersättningen vid arbetslöshet på 70 procent av din normalinkomst som fastställts av a-kassan. Har du till någon del beviljats allmän pension får ersättningen inte överstiga 65 procent av den av a-kassan fast ställda normalinkomsten. Ersättningen från försäkringen är skattefri. För information om hur ersättningen beräknas, se försäkringsvillkoren. Bliwa tillämpar samma karenstid för att betala ut ersättning från inkomstförsäkringen som a-kassan tillämpar för att betala ut arbetslöshetsersättning. Karensti den är för närvarande 7 dagar. Försäkringen slutar senast att gälla den första i den månad då du fyller 65 år. Försäkringen slu tar också att gälla om du inte längre är medlem enligt ovanstående definition, eller om gruppav talet mellan Bliwa och Kyrkans Akademikerför bund upphör. Enligt försäkringsavtalslagen kan du välja att avstå från inkomstförsäkringen. Försäkringen innehåller inget efterskydd och det finns ingen möjlighet att teckna fortsätt ningsförsäkring.

Förutsättningar för ersättning vid arbetslöshet

Om samtliga följande villkor är uppfyllda har du, vid arbetslöshet, rätt till ersättning från inkomstförsäkringen. 1. Du får inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning utbetald från a-kassan alternativt aktivitetsstöd från Försäkringskassan på samma nivå som a-kassan till följd av att du deltar i en arbets marknadspolitisk åtgärd. Det senare gäller med undantag för det aktivitetsstöd som utbetalas vid deltagande i Arbetsförmedlingens program Arbetslivsintroduktion.

2. Du har inte sagt upp dig utan godtagbart skäl eller skiljts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. 3. Du har varit medlem i Kyrkans Akademikerför bund samt omfattats av försäkringen under en sammanhängande period om minst 12 månader direkt före arbetslöshetens inträde (kvalifice ringstid). Med arbetslöshetens inträde avses den dag då du, för första gången under försäk ringstid hos Bliwa och vid varje ny ersättnings period från Bliwas inkomstförsäkring, ställer dig till arbetsmarknadens förfogande genom att anmäla dig till Arbetsförmedlingen som arbets sökande eller, i förekommande fall, den dag du påbörjar ett arbetsmarknadspolitiskt program som ger rätt till aktivitetsstöd från Försäkrings kassan, se vidare i försäkringsvillkoren. Du ska även sakna förvärvsinkomst på den delen ersättning söks för. Du måste vara medlem i Kyrkans Akademikerförbund och omfattas av försäkringen under hela tiden utbetalning sker från försäkringen.

4. Du har förvärvsarbetat de senaste 12 månader na före arbetslöshetens inträde. Under dessa 12 månader ska du ha arbetat minst 80 timmar per månad (arbetsplikt). Som förvärvsarbetad tid får du tillgodoräkna dig sådan tid som god känns av a-kassan. Läs mer i villkoren.

5. Du har inte under de senaste 12 månaderna innan arbetslöshetens inträde gjort anspråk på arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd.

Om du på nytt blir arbetslös inom 12 månader från tidigare arbetslöshet har du rätt att ta ut eventu ella återstående dagar av försäkringens 200 dagar från den tidigare ersättningsperioden. Du som vid arbetslöshet fått ersättning för hela ersättningstiden och därefter åter blir arbetslös måste på nytt uppfylla kraven för rätt till ersättning (se ovan punkt 1 - 5).

Samordning och återkrav

Den sammanlagda ersättning som du får till följd av arbetslöshet (till exempel från a-kassan, trygg hetsråd eller annan försäkring) får inte överstiga 80 procent (dag 1-200 i a-kassans ersättnings period) respektive 70 procent (från dag 201 i a-kassans ersättningsperiod) av den normalin komst som fastställts av a-kassan, efter schablon avdrag motsvarande statlig och kommunal skatt enligt skattetabell 30 kolumn 5. Har du till någon del beviljats allmän pension får ersättningen inte överstiga 65 procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten. Samordningsregeln kan innebära att du inte får någon ersättning från inkomstförsäkringen. Bliwa förbehåller sig rätten att kräva tillbaka utbetald ersättning som överstiger 80, 70 respektive 65 procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten, efter ovan beskrivet schablonavdrag.

Detsamma gäller utbetald ersättning för dagar som a-kassan beslutat att återkräva enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Kontakt

Bliwa Skadeförsäkring AB organisationsnummer 516401-6585 Postadress: Box 5125, 102 43 Stockholm Telefon kundtjänst: 08-696 22 60 Fax: 08-696 22 94 E-post: [email protected] Webbplats: www.bliwa.se/kyrka 2012-02-09 09:35:36 Bliwas annons - KyrkA 201202 ver2.indd 1

Ett starkt skydd Kyrkans Akademikerförbunds inkomstförsäkring

ingår i medlemskapet

Tänk på att du måste vara medlem i en a-kassa för att omfattas av inkomstförsäkringen.

hur stor blir ersättningen?

Försäkringsbesked för Kyrkans Akademikerförbunds inkomstförsäkring

Om avtalet och andra bestämmelser

Om försäkringsskyddet

Förutsättningar för ersättning vid arbetslöshet

5. Du har inte under de senaste 12 månaderna innan arbetslöshetens inträde gjort anspråk på arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd.

Samordning och återkrav

Detsamma gäller utbetald ersättning för dagar som a-kassan beslutat att återkräva enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Kontakt

TEMA AVTAL 2012

Ulf Engström delade med sig av sina tankar kring sorg och det påtalades till biskopen.

Vad som påtalats och varför, har inte tydligt framkommit. – Jag ser det som ett led i en anmälningskultur som oroar mig, där debatten kring Annika Borg är ett exempel, säger Ulf Engström, kyrkoherde i Häverö-Edebo-Singö församling.

”Vi lever i en oroande anmälningskultur”

För ett år sedan startade Ulf Engström en blogg som har en existentiell och andlig inramning. Han skriver om allt ifrån hur det är att vara förälder till klimatfrågor och reﬂektioner kring vår samtid. Dessutom lägger han in recept på bland annat långkok av pepparrotskött.

– Teologi måste utvecklas och leva med sin tid, jag har myntat begreppet köksbordsteologi som jag tycker passar bra för min blogg. Att laga långkok kan vara en utmärkt temposänkare. Så där för har jag med recepten.

– När jag började som kyrkoherde i församlingen för ett år sedan fundera de jag mycket över hur man kommer i kontakt med målgruppen 30-55 år och bloggen timjan och teologi blev ett svar på det. Ett försök att tänka i nya ba nor. Jag har aldrig gjort någon reklam för bloggen men det har spridit sig från mun till mun och det började bra med ca 7000 besökare på kort tid. Den 15 januari i år skrev Ulf Eng ström om sorg, vad som händer när döden knackar på och vikten av att ta vara på våra liv. Han inledde med att berätta om ett sorgehus och några da gar efter inlägget ﬁck han ett brev från stiftets jurist i Uppsala stift att bloggen var anmäld.

– Jag har inte fått någon detaljerad beskrivning kring varför mitt bloggin lägg blev anmält. Personligen tror jag att den som har anmält bloggen har tolkat det som att jag hängde ut kvinnan i sor gehuset, men det är en allmän beskriv ning hämtad ut erfarenheter av samtal med människor och kollegor i snart 20 års tid.

– Min tolkning är att det här är en del i en anmälningskultur som har es kalerat i Svenska kyrkan och blivit ett växande arbetsmiljöproblem. I stället för att tillåta varandra att pröva nya tan kar och stödja varandra i det, så anmäler vi varandra. Vi har ju sett ﬂera exempel på det senaste tiden, bland annat med debatten som har varit och pågår kring Annika Borg och Elisabeth Gerle.

Ulf Engström kan se ﬂera orsaker till det. En av dem är att den nya tekniken gör det väldigt enkelt att tycka saker. Du behöver inte heller konfronteras med en människa mellan fyra ögon, utan kan dela din åsikt med hundratals andra via en nätkommentar på facebook eller twitter.

– Tekniken driver etiken och blir en katalysator för värderingar som kanske inte är så genomtänkta alla gånger. Det är tyckandets tyranni som har brett ut sig. Väldigt många människor kan sätta sig på läktaren och dela en massa åsikter och svara med tummen upp eller ner. – Min uppfattning är också att präs ternas utbildning har förändrats så pass de sista åren, att det påverkar den gemensamma värdegrunden och den grundläggande teologin som utgör Svenska kyrkans golv. Det ser jag inte minst som tidigare rektor och kyrko herde med intresse för dessa frågor. Idag kan en präst få sin första tjänst utan att ha reda på Svenska kyrkans grundläggande bekännelse, tro och lära. H ur reagerade du när du blev uppringd av stiftsjuristen?

– Med en djup suck. Men eftersom jag varit präst i 20 år och är någorlunda erfaren tog jag det ganska lugnt. Jag har bemött detta sakligt och skrivit till biskopen och förklarat mina tankar kring bloggen och att den är under utveckling. Jag tog också kontakt med KyrkA och ﬁck till svar att jag inte har överskridit någon gräns eller begått något tjänstefel. – Alldeles tydligt är att de händelser som Ulf Engström redogjort för inte av ser någon särskild sekretessbelagd situa tion, säger KyrkAs förbundsjurist Ro bert Svec. Uppgifterna är i övrigt av så allmän karaktär att han utan vidare kan använda sig av dem som fond för att re ﬂektera över människans livsvillkor. Anställda inom Svenska kyrkan har ge nom kollektivavtal en möjlighet att an- vända sig av den grundläggande yttran defriheten utan att riskera att drabbas av sanktioner från arbetsgivaren.

Ulf Engström skriver om allt från vanlig husmanskost till klimatfrågor och sorg på sin blogg.

16

Kyrkfack 1/12

FRÅGA JURISTEN Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är [email protected]

Vem ansvarar för arbetsmiljön vid samarbete?

Jag är komminister i en liten församling som i konﬁrmandarbetet samarbetar med grannförsamlingen. Under luciaﬁ randet har jag tjänstgjort i grannför samlingen tillsammans med deras församlingsassistent. Min fråga är vem som då ytterst ansvarar för arbetsmiljön? Är det församlingsassistenten med anställning i grannförsamlingen eller möjligen jag i egenskap av präst? Kanske är det ingen av oss två utan i stället kyrkoherden i grannförsamlingen, eftersom arrangemanget är deras?

Sydsvensk präst

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för skador, både sjukdomar och olyckor. Kyrkorådet är det organ inom församlingen (kyrkonämnd inom samfällighet) som i detta avseende representerar arbetsgiva ren, om inte annat följer av lag eller intern delegation Om två eller ﬂera arbetsgivare sam tidigt arbetar på samma arbetsställe så gäller att de ska samarbeta för att ordna säkra arbetsförhållanden. På ett fast driftställe, såsom arbetet i en försam ling, ligger också ett samordningsansvar i första hand på den som råder över driftstället, i detta fall alltså din grann församling. Skyddsarbetet samordnas Den arbetsgivare som är samordnings ansvarig ska se till att skyddsarbetet samordnas. På fasta driftställen är det för det mesta bara arbetsgivaren på platsen som vet vilka farligheter som ﬁnns där. Det är därför viktigt att just den arbetsgivaren påtalar risker för andra som kommer in på arbetsstället. Övriga arbetsgivare och de som arbetar på arbetsplatsen ska följa de anvisningar som den samordningsansvarige ger.

Att det finns en samordningsansvarig arbetsgivare innebär dock inte att andra arbetsgivare undgår det normala ansva ret för de egna arbetstagarnas arbets miljö. Samordningsansvaret gäller bara samordning och är inte något totalan svar för alla inblandade arbetsgivares skyddsarbete. Utan att närmare känna till på vil ket sätt din församling samarbetar med grannförsamlingen tycks dock den ak tuella situationen ligga mycket nära vad som gäller vid anlitande av inhyrd arbetskraft. En sådan situation förelig ger när en arbetsgivare mot ersättning ställer arbetskraft, som är anställd hos denne, till en beställares förfogande för att utföra arbete som hör till beställarens verksamhet. Med anlitande av inhyrd arbetskraft har även jämställts att olika arbetsgivare med liknande verksamhet lånar arbetstagare av varandra. Ersätt ningen mellan arbetsgivarna behöver då inte lämnas på annat sätt än att arbets kraft tillhandahålls växelvis. Vid sådana förhållanden disponerar inlånaren (grannförsamlingen) över ar betskraften och utövar den direkta ar betsledningen. Utlånaren (din försam ling), som fortfarande är arbetsgivare, har visserligen arbetsgivaransvaret men detta räcker inte riktigt till eftersom arbetsgivaren har svårt att påverka ar betsförhållandena. Utlånaren har dock en skyldighet att ta reda på hur arbets miljön är på den plats dit arbetstagaren skickas. För det arbete som utförs hos inlåna ren, har denne därför fått ett ansvar som i stort motsvarar arbetsgivarens ansvar. Inlånaren ska vidta samma skyddsåt gärder som denne skulle ha vidtagit för anställd personal. Detta ansvar gäller oberoende om utlåningen sker för kor tare eller längre tid. Däremot omfattar ansvaret inte långsiktiga åtgärder som rehabilitering. För dessa svarar den egna arbetsgivaren ensam. Kyrkorådet eller Kyrkonämnden Som tidigare sagts är det alltså kyrkorådet eller kyrkonämnden som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön i församling respektive samfällighet. Genom ändringar i kyrkoordningen har dock kyrkoherdens ledningsansvar uttryckligen utvidgats till att omfatta all verksamhet. Huruvida detta innebär att kyrkoherden i kraft av sin ställning som högste chef – såsom en verkställande direktör inom ett bolag – automatiskt även får ansvaret för arbetsmiljön, är emellertid en fråga som får avgöras av rättspraxis. Det straffrättsliga ansvaret avgörs med hänsynstagande till den i varje särskilt fall föreliggande situationen och med beaktande av var det reella inflytandet över och beslut och åtgärder ligger. Klart är dock att kyrkoherden fortsätt ningsvis måste utgå från att han eller hon har hela arbetsledningsansvaret och att detta även kan få betydelse när ar betsmiljöansvaret ska fastställas. I tydlighetens intresse kan dock kyr korådet uttryckligen fördela uppgif terna i arbetsmiljöarbetet till kyrkoher den, liksom denne i sin tur kan delegera uppgifter till sina medarbetare. Sådan delegering avser det interna befattnings ansvaret och inte vem som slutligen blir straffrättsligt ansvarig i händelse av en olycka – detta ansvar fastställs alltid av domstol. I det fall kyrkoherden inte anser sig ha tillräckliga resurser, befogenheter el ler kompetens bör han eller hon retur nera uppgifterna till kyrkorådet. Sådan returnering bör äga rum skriftligt. Kyrkfack 1/12

17 NOTISER

FOTO MAGNUS ARONSON

Fler inträden än vanligt i Svenska kyrkan

Drygt 7 300 personer valde att bli medlemmar i Svenska kyrkan förra året. Det är den högsta inträdessiffran på över 15 år.

medlemmar.

att vitaliseras, säger han.

Enligt Jonas Bromander, analyschef i kyrkan, beror i stort sett hela ökningen på konﬁrmander som valt att bli ej.

– De innebär en möjlighet för kyrkan Att inträdena i kyrkan var högre än normalt har en logisk förklaring. Förra året konﬁrmerades nämligen första kul len som föddes efter att medlemsskaps förfarandet i Svenska kyrkan ändrades. Tidigare blev man medlem i kyrkan oavsett man döptes som litet barn eller – Detta är människor som själva valt kyrkan utifrån egna bevekelsegrunder och inte till följd av familjetradition eftersom de inte döptes som barn. De innebär en möjlighet för kyrkan att vita liseras och har utifrån att de själva fattat beslutet att bli medlemmar ett engage mang i kyrkan, säger Jonas Bromander till Världen idag.

2011 var cirka 6, 5 miljoner personer medlemmar i Svenska kyrkan.

Källa Världen idag

Nioårig psalmförfattare skrev ”Kärlekens ängel”

Nioåriga Ateye från Iran vet vad hon vill bli i framtiden: psalmförfattare.Och hon har redan skrivit sin första psalm, ”Kärlekens ängel”.

För Ljusdalsposten berättar Ateye om psalmen, som än så länge har ord men ingen melodi.

- Jag har skrivit psalmen på många papper som jag ska ge bort till mina och mammas vänner, säger hon.

I psalmen skriver hon ”När jag är med dig känner jag mig stark och säker. Som en ängel skyddar du mig när livet känns svårt. Du är glädjen i mitt liv”.

Ateye Shirzade Khoosarh har bott i Hedemora i fyra år. Hit kom hon från Iran, tillsammans med sin mamma Zahara. De konverterade till kristendomen när de kommit till Sverige, och är nu med i en bönegrupp i Svenska kyrkan i Hedemora. I ”Kärlekens ängel” beskriver hon hur tron har gjort henne säker och stark.

- Jag har också skrivit ett brev i hemlighet till Jesus, men det är bara han som får se vad jag skrivit, säger hon till tidningen.

Källa Dagen

Ma Oftedal skiljer sig från Svenska kyrkan

Nu avsäger jag mig präst ämbetet och går ur Svenska kyrkan, säger Ma Oftedal.

Ma Oftedal ﬁck sin teologiska utbildning i Uppsala, hade nära kontakt med Evangeliska fosterlandsstiftelsen och prästvigdes 1980. Hon har haft kortare tjänster som präst. Framför allt har hon varit rubrikernas kvinna. När Ulf Lundell kritiserade henne för brott mot tystnadsplikten väckte det uppståndelse. Hon blev även omskriven för att ha låtit sig ”omdöpas” av Stanley Sjöberg.

I boken ”Doxa” som kom ut 1996 beskriver hon hur hon deltagit i cere monier som skapade oro inom Svenska kyrkan. Hon hade närmat sig nyandlig heten alltför mycket, men hon tog strid för sin prästkrage och vann via juridi ken.

Senaste anmälan mot Ma Oftedal handlade om hennes reinkarnationstro. ”Som om det var en brottslig handling” skriver hon.

På alla hjärtans dag, tog hon ut skils mässa genom att sända ett brev till dom kapitlet i Stockholms stift där hon avsäger sig prästämbetet för gott. Och därmed, menar hon, ﬂyttar hon med sin andlig het till en annan plats, ett annat forum. Källa Dagen

18

Kyrkfack 1/12

Kontakta oss i KyrkA

Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida www.kyrka.se

JENNY EDLING Kretsordförande, Luleå stiftskrets 0920-26 48 81 STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets 0663-108 60 JOHAN LAUTMANN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets 070-283 09 33 ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets 070-252 26 36 INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets 070-584 47 26 LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets 070-525 04 72 ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets 0585-315 41 ANNA-CARN GABELIC Kretsordförande, Linköpings stiftskrets 013-20 50 33 CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets 0514-122 91 ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets 070-515 00 22 KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets 0498-24 01 76 BRITT-MARIE LEION Kretsordförande, Växjö stiftskrets 036-36 21 03 MIA MÖLLER Kretsordförande, Lunds stiftskrets 070-529 93 06 EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen 018-16 96 96 ANNA JUHLIN Kretsordförande, Utlandskretsen 0043(0)1-479 65 17

Vi arbetar på kansliet

LENA FORSBERG

Handläggare medlemsregistret [email protected]

MAGNUS GISSLER

Kanslichef [email protected]

VIBEKE HAMMARSTRÖM

Ombudsman [email protected]

KRISTINA HARRISON

Ekonomi & IT [email protected]

LENNART HÅKANSSON

Kommunikatör [email protected]

SOFIE TILLGREN

Handläggare medlemsregistret soﬁ[email protected]

ROBERT SVEC

Förbundsjurist [email protected]

KONTAKT MED KANSLIET

Du får kontakt med kansliet på [email protected] eller via vår växel 08-441 85 60 så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida

www.kyrka.se

ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER

Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på www.kyrka.se eller via e-post till [email protected] eller soﬁ[email protected]

FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP

Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Soﬁe på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan 9.00-12.00 måndag till fredag: [email protected] 08-441 85 71 soﬁ[email protected] 08-441 85 70 Kyrkfack 1/12

19

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid deﬁ nitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan

Posttidning B

Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, 104 25 Stockholm

SVENSKA PRÄSTERSKAPETS UNDERSTÖDSSTIFTELSE

- ANSÖKAN SENAST 4 MAJ 2012

Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse.

Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understöds förening, dels från Hilda och Håkan Th eodor Ohlssons fond har till ändamål ”att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtans värda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag.” Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande.

Ansökningar om medel från stiftelsen avseende andra halvåret 2012 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm, och skall ha inkommit senast den 4 maj 2012.

Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skatte myndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning.

Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av juni 2012.

Prisvärt hotellpaket till Kyrkfacks läsare

Semester i idylliska Bromölla

�� Iföhus Hotell & Restaurang Bromölla, Skåne

1.599:-

per person i dubbelrum ��

5 övernattningar med frukost SPARA UPPTILL 651:-

Från Iföhus Hotell & Restaurang i Bromölla har du både Skåne och Ble kinge inom räckhåll. Nära hotellet ligger Ivösjön med flera badplatser. Vill du hellre bada i havet är det bara 8 km till den milslånga östersjökus ten. Utflyktstips: Skånes många slott, Sölvesborg (9,3 km), ön Hanö (via färja från fiskeläget Nogersund) samt Öster len (ca 65 km).

Ankomst:

Valfri 18/6- 7/8 2012.

2 dagar på hotell från 99: + massor av andra förmåner

Bli PLUSmedlem i vår reseklubb

www.vialskarresor.se/formaner

Avboka utan skäl med vår Ångerförsäkring. Från 89 kr.

Med reservation för utsålda datum och tryckfel. Expedi tionsavgift max. 99 kr. Se villkor på www.dtf-travel.se

Beställ NU på www.dtf-travel.se

eller tfn 040-303001 Annonskod:

KYRKFACK

��

� � � � � � ��