Transcript Hur jämställda är vi? - Kyrkans Akademikerförbund

Kyrkfack
EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 4 2013
TEMA
Kyrkoherde
och kvinna
CHARLOTTE HOLGERSSON:
Vi bär på mytbilder
som begränsar
NY BOK OM GENUSFRÅGOR:
Hur jämställda är vi?
TEMA NR 4/13 KYRKOHERDE OCH KVINNA
Kyrkfack ges ut av
Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078, 104 25 Stockholm
Besöksadress Mariedalsvägen 4
Stadshagen
telefon 08-441 85 60
telefax 08-441 85 77
www.kyrka.se
Ansvarig utgivare
Bror Holm
mobiltelefon 070-341 28 92
[email protected]
ZĞĚĂŬƟŽŶ
Ann Thörnblad
mobiltelefon 070-747 12 00
[email protected]
ZĞĚĂŬƟŽŶƐƌĊĚ
Bror Holm
Christer Edvinson
Annika Svensson
Magnus Gissler
Lennart Håkansson
Ann Thörnblad
ZĞĚĂŬƚƂƌŽĐŚ'ƌĂĮƐŬĨŽƌŵ
Ann Thörnblad
Text och foto där ej annat anges
Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande.
Uppge reskoden ”KYRKFACK” vid beställning
– så får du automatiskt rabattpriset.
Herrgårdsweekend vid Vänern
3 dagars semester på 4-stjärnig herrgård i Vargön
Adressändringar
www.kyrka.se
1 barn
6-14
½ pris år
et
Pris per person
i dubbelrum
Ronnums Herrgård
Ronnums Herrgård ★★★★
När du kör allén upp till Ronnums Herrgård,
möter du synen av gulmålade träfasader under gröna trädkronor. En weekend på denna
herrgård är ren svensk tradition och nostalgi
med ett stråk av utsökt lyx. Och restaurangen
på Ronnums Herrgård är i en klass för sig. Den
vackra herrgården är fylld med historia och har
anor ända från 1300-talet. Hela helgen kan du
njuta av salongerna och rummen med öppna
spisarna och den äkta nordiska själen.
Ankomst: Fredagar t.o.m. 13/12 samt valfri i
perioden 11-25/10 2013.
1.449:Pris utan reskod 1.599:-
t 2 övernattningar
t 2 x frukostbuffé
t 2 x eftermiddagskaffe
med hembakat
t 1 x 2-rätters middag
t 1 x 3-rätters middag
Extranatt m. frukostbuffé
endast 399:-
Beställning: www.happydays.nu
Öppet vardagar kl. 8-17
och helger kl. 10-15
eller
Reskoden:
Kyrkfack
tel. 020 79 33 84
Teknisk arrangör:
Avbeställningsskydd kan köpas till.Expeditionsavgift på 89:- tillkommer.
2 KYRKFACK 4/13
Omslagsbild
Andreas H. Nilsson
Tryck
Elanders
Falköping, 2012
ISSN 0283-7846
Utgivningsplan
nr 5/13 - 25 oktober 2013
Annonser
d.a. media
Kontakt Agneta Kempe Erneberg
mobiltelefon 070-266 99 01
www.da-media.se
1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-
LEDAREN
Jämställdhet - nu!
”
Svårigheten idag är
inte i första hand
ĂƩǀĂƌĂŬǀŝŶŶĂŽĐŚ
ŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞ͘Ğƚ
ĮŶŶƐƵŶĚĞƌůŝŐŐĂŶĚĞƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌƐŽŵ
gör det svårare för
ŬǀŝŶŶŽƌćŶŵćŶ
ĂƩďůŝŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞ͘
:ƵƐƚƂƌƌĞƉĂƐƚŽƌĂƚĞŶćƌĚĞƚƐŽĨćƌƌĞ
ŬLJƌŬŽŚĞƌĚĂƌćƌ
ŬǀŝŶŶŽƌ͘
NÄR VI TÄNKER PÅ JÄMSTÄLLDHET TÄNKER VI
KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND HAR LÄNGE
ofta att den bara har med arbetsrätt att göra.
Ingen anställd får hanteras eller bemötas på
ett negativt särbehandlande sätt. Ett sådant
förhållningssätt och agerande strider mot
diskrimineringslagen och är en kränkande
särbehandling enligt föreskrifterna om
arbetsmiljö.
Men jämställdhet har också stor betydelse
för kyrkans trovärdighet, för kyrkans uppgift
att gestalta alla människors lika värde.
Det är viktigt för kyrkans värdegrund att
jämställdhetsfrågorna tas på allvar.
arbetat med jämställdhetsfrågor i Svenska
kyrkan. I det vardagliga arbetet finns
genderfrågorna med på ett självklart sätt. I
samarbete med Argument Förlag har KyrkA
gett ut boken ”Kyrkoherde & kvinna, 25
kvinnor om ledarskap”. I boken intervjuas 25
kvinnor som är kyrkoherdar om ledarskap. I
detta nummer av Kyrkfack får du möta några
av dem.
ÄVEN OM VI KOMMIT LÅNGT I FRÅGOR OM
jämställdhet återstår mycket att göra.
Svårigheten idag är inte i första hand att vara
kvinna och präst utan att vara kvinna och
kyrkoherde. Det finns underliggande strukturer
som gör det svårare för kvinnor än män att
bli kyrkoherde. Ju större pastoraten är desto
färre kyrkoherdar är kvinnor. Det tycks finnas
ett glastak över chefstjänsterna i kyrkan som
kvinnor ofta slår i. I framtiden kommer Svenska
kyrkan på lokalplanet att organisera sig i allt
större enheter. Då är det viktigt för kyrkans
trovärdighet att både kvinnor och män bedöms
utifrån sina meriter. Att tillsättningen sker
utifrån utbildning, kunskap och kompetens.
Det är viktigt att föreställningar om könsroller,
ojämställda strukturer och stelnade tankesätt
utmönstras ur tillsättningsförfarandet.
FÖRHOPPNINGSVIS SKA BOKEN BIDRA TILL ATT
fokusera den strukturella genderproblematik
som fortfarande försvårar för chefer och
kyrkoherdar som är kvinnor. Ska Svenska
kyrkan utvecklas är det nödvändigt att frågorna
får plats på dagordningen på arbetsplatser och
i kyrkoråd.
ARBETSGIVAREN HAR ENLIGT LAG OCH AVTAL ETT
självklart ansvar för jämställdhetsfrågorna
i Svenska kyrkan. Det är ett uppdrag som
arbetsgivaren måste ta på fullaste allvar så
att jämställdhetsfrågorna nu får sin lösning.
De får inte glömmas bort, skämtas bort eller
ignoreras. Alla måste engagera sig så att
gamla särbehandlande mönster som kränker
jämställdheten försvinner ur vårt tänkande och
agerande. Det är hög tid att så sker! Låt det
ske nu!
SVENSKA KYRKAN HAR FORTFARANDE EN LÅNG
TILLSAMMANS
KAN VI FÖRÄNDRA.
VI KAN KYRKAN.
väg att gå innan jämställdhet fullt ut råder.
Fortfarande riskerar kyrkoherdar som är kvinnor att bemötas annorlunda än kyrkoherdar
som är män. Risken är också stor att de möts
av förväntningar i sitt ledarskap som enbart är
kopplade till deras könstillhörighet.
Fortfarande är mannen norm för ledarskapet i
Svenska kyrkan. Kvinnor som är kyrkoherdar
får ofta kravet på sig att vara duktigare än sina
manliga kollegor för att bedömas likvärdiga
med männen. De måste arbeta mer, har inte
råd att göra fel och blir ofta noggrannare
granskade. Helt enkelt vara litet bättre som
ledare.
BROR HOLM
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
KYRKFACK 4/13 3
KYRKOHERDE OCH KVINNA
Hur ser villkoren ut för kvinnliga kyrkoherdar idag? Finns det andra krav och förǀćŶƚŶŝŶŐĂƌƉĊĞŶŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞĨƂƌĂƩŚŽŶćƌŬǀŝŶŶĂ͍ĞƚćƌŶĊŐƌĂĂǀĨƌĊŐĞƐƚćůůŶŝŶŐͲ
arna, som också besvaras, i nyutkomna boken Kyrkoherde och kvinna. Skriven av
representanter för KyrkA och utgiven på Argument förlag..
ƩƟĚƐĚŽŬƵŵĞŶƚŽŵ
jämställdheten idag
BOKEN ÄR ETT LED INOM RAMEN FÖR KYRKAS
chefsprojekt och en av de frågor som förbundet
ville titta närmare på var hur kvinnliga chefers,
framförallt kyrkoherdars, arbetssituation ser ut
idag.
– I det fackliga arbetet har det i möten och samtal med kvinnliga chefer som stött på problem
tydligt framgått att bemötandet inte är
detsamma för kvinnor och män. En stor del
av våra medlemmar är också chefer, så det var
viktigt att ta den här frågan på allvar, säger
förbundsordförande Bror Holm.
”
ƩǀŝŬƟŐƚƐLJŌĞŵĞĚ
ďŽŬĞŶćƌĂƩŚũćůƉĂ
den enskilde chefen,
som är drabbad av
diskriminerande
ďĞŚĂŶĚůŝŶŐ͕ĂƩ
ƐĞĂƩĚĞƚŝŶƚĞ
är hennes fel,
eller handlar om
ĞƩƉĞƌƐŽŶůŝŐƚ
misslyckande
ƵƚĂŶĂƩĚĞƚćƌĞƩ
strukturellt problem.
4 KYRKFACK 4/13
– Kyrkoherdeuppdraget har traditionellt varit
förbehållet män. Det är dessutom ett manligt
uppdrag i dubbel bemärkelse då även prästyrket,
i mångas ögon, fortfarande är ett manligt
yrke. De kvinnor som inte bara blir präster,
utan även är chefer över präster, trotsar därför
könsbarriärerna på två nivåer och vi ville ta
reda på mer om hur deras verklighet ser ut,
säger Vibeke Hammarström, ombudsman och
projektledare för chefsprojektet.
Vill öka medvetenheten
Vi träffas i centrala Uppsala några dagar innan
presskonferensen för boken. I början av september
gick boken ut till alla medlemmar som är chefer,
samtliga församlingar och landets biskopar.
Jämställdhetsdelegationen har också tagit del
av boken. De hoppas att boken ska fungera som
ett diskussionsunderlag och öka medvetenheten
hos såväl kyrkoråd, anställda och kvinnor som
är chefer.
– Kyrkan påverkar människor och i och med att
vi lyfter upp och synliggör de här frågorna ska-
par det ringar på vattnet. Det kan i sin tur leda
till att frågan om jämställdhet lyfts på en arbetsplats, där man tidigare inte har reflekterat kring
frågorna. Kyrkan vilar ytterst på en värdegrund
som handlar om alla människor lika värde,
jämställdhetsfrågorna är ett led i det, säger Bror
Holm.
– Vi vill öka medvetenheten om den strukturella
genderproblematik som finns inom Svenska kyrkan och samhället i övrigt, och som vi upplever
påverkar arbetsmiljön för kvinnor som väljer att
gå in i ett kyrkoherdeuppdrag, säger Vibeke
Hammarström. Ett viktigt syfte med boken är
att hjälpa den enskilde chefen, som är drabbad
av diskriminerande behandling, att se att det inte
är hennes fel. Det handlar inte om ett personligt
misslyckande utan om ett strukturellt problem.
,ƵƌƉĂƐƐŵLJĐŬĞƚĂǀŐĞŶĚĞƌƉƌŽďůĞŵĂƟŬĞŶ
möter ni i er vardag?
– Det är inte alltid det första du lyfter i ett samtal.
Ofta börjar diskussionen kring ett problem som
en kyrkoherde stött på och när du går djupare
kan du spåra andra orsaker till att problemet har
uppstått. Som facklig förtroendeman hade jag
ett ärende för några år sedan där jag först inte
begrep varför det var ett problem. Men när jag
gick vidare i ärendet fick jag höra att det fanns
ett kvinnoprästmotstånd i församlingen. Det gav
återverkningar på en rad andra områden, säger
Bror Holm.
– Genderperspektivet bör vara med som en alternativ förklaringsmodell när vi som facklig organisation får frågor om arbetsmiljöproblem. Det
är viktigt att vara uppmärksam och ha med sig
KYRKOHERDE OCH KVINNA
Förbundsordförande Bror Holm och ombudsman Vibeke Hammarström vill öka medvetenheten om jämställdhetsfrågorna. Foto Ann Thörnblad
”
<LJƌŬĂŶƉĊǀĞƌŬĂƌ
ŵćŶŶŝƐŬŽƌŽĐŚŝŽĐŚ
ŵĞĚĂƩǀŝůLJŌĞƌƵƉƉ
ŽĐŚƐLJŶůŝŐŐƂƌĚĞŚćƌ
ĨƌĊŐŽƌŶĂƐŬĂƉĂƌĚĞƚ
ƌŝŶŐĂƌƉĊǀĂƩŶĞƚ͘
denna möjliga förklaringsmodell i ett medlemsär.
ende. Det är inte alltid som den som drabbas
orkar se det, den kvinnliga ledaren kanske till
och med bagatelliserar den diskriminering hon
faktiskt möter. Den kvinnliga chefen kanske inte
ens är medveten om det själv, utan kanske bara
rycker på axlarna åt situationen och till och med
skrattar åt den, säger Vibeke Hammarström.
allvarligt. En kyrkorådsordförande som har varit
med och tillsatt kyrkoherden, och har en styrande
funktion, förminskar i och med det uttalandet
den som har ansvaret för ledningsfunktionen.
Det som är specifikt och unikt för kyrkan är den
dubbla ansvarslinjen av styra och leda. Om det
inte är balans mellan styra och leda och någon av
parterna tar över - blir det fel, säger Bror Holm.
Boken, med intervjuer av Ann Thörnblad
och en sammanfattande analys av Vibeke
Hammarström och Bror Holm, visar på flera
exempel av diskriminering. Alltifrån att manliga
kollegor inte vill ta nattvarden när en kvinna
celebrerar till kvinnor som vittnar om att deras
beslut och
mandat inte är lika självklara som de skulle ha
varit för en man i motsvarande position.
Boken är ett viktigt diskussionsunderlag i en tid
där både Bror Holm och Vibeke Hammarström
ser tendenser till en backlash inom jämställdhetsområdet.
– Jag ser en tendens hos den yngre generationen att
de tar jämställdheten för given, säger Bror Holm,
men varje generation behöver både upprätthålla
och fortsätta att arbeta för jämställdhet. Det blir
annars ett slags hån mot alla de kvinnor och
män som har gått i bräschen för dessa frågor.
sĂĚƚLJĐŬĞƌŶŝƐƟĐŬĞƌƵƚďůĂŶĚŝŶƚĞƌǀũƵĞƌŶĂ͍
– Att så många har liknande erfarenheter, det
ger också boken tyngd. Individers erfarenheter
bortförklaras ofta, men ett samlat vittnesbörd
har ett större värde. Tydligt blir också att mycket
står och faller med kyrkorådet, det är avgörande
att som kyrkoherde ha deras stöd, säger Vibeke
Hammarström.
– En av kvinnorna berättar att hennes kyrkorådsordförande kallade henne lilla vän, det är riktigt
– Det är viktigt att bevara och försvara den
jämställdhet som vi har uppnått och att
vidareutveckla den goda balansen mellan könen.
I det arbetet behöver vi också fler kvinnliga
förebilder. Kyrkan behöver människor som vågar
ta ställning mot den könsdiskriminering som
faktiskt finns och som vågar motarbeta den i
verkligheten, inte bara muntligt bekänna sig till
jämställdhet, avslutar Vibeke Hammarström.
KYRKFACK 4/13 5
KYRKOHERDE OCH KVINNA
”
”Jag fastnade för
frågeställningarna”
:ĂŐŝŶƐĞƌĂƩǀŝĨŽƌƞĂƌĂŶĚĞ
ŚĂƌŬƂŶƐƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌƐŽŵ
ƐŝƩĞƌĚũƵƉƚŶćƌĞŶŬǀŝŶŶůŝŐ
ƉƌćƐƚƐŽŵŚĂƌĨĂŵŝůũ͕ďĂƌŶ
ŽĐŚŚƵƐŬĂŶŝĨƌĊŐĂƐćƩĂƐŚƵƌ
ŚŽŶŬŽŵŵĞƌĂƩŬůĂƌĂĂƩ
ŽĐŬƐĊĂdžůĂĐŚĞĨƐƌŽůůĞŶʹŶćƌ
hennes företrädare hade
ƐĂŵŵĂůŝǀƐƐŝƚƵĂƟŽŶŽĐŚƟůů
ŽĐŚŵĞĚŇĞƌďĂƌŶćŶǀĂĚ
ŚŽŶŚĂĚĞ͘
Ećƌ Ϯϱ ŬǀŝŶŶŽƌ ƟůůŝŬĂ ŬLJƌŬŽŚĞƌĚĂƌ ďĞƌćƩĂƌ Žŵ ůĞĚĂƌƐŬĂƉ ŐĊƌ ĚĞƚ ŝŶƚĞ
ĂƩ ďŽƌƚƐĞ ĨƌĊŶ ĚĞ ƌƂĚĂ ƚƌĊĚĂƌŶĂ ƐŽŵ ůƂƉĞƌ ŐĞŶŽŵ ďĞƌćƩĞůƐĞƌŶĂ͘
ʹ ^ƵŵŵĂŶ ćƌ ƐƚƂƌƌĞ ćŶ ĚĞůĂƌŶĂ͕ ƐćŐĞƌ <ƌŝƐƟŶĂ ZĞŌĞů͕ ĨƂƌůĂŐƐĐŚĞĨ ĨƂƌ
ƌŐƵŵĞŶƚĨƂƌůĂŐ͘
NÄR HON LÄSTE PROJEKTBESKRIVNINGEN
för ”Kyrkoherde och kvinna” från Kyrkans Akademikerförbund såg Kristina
Reftel direkt värdet i materialet.
– Jag fastnade för frågeställningarna.
Det är ett viktigt ämne, vi har flera
kvinnliga kyrkoherdar i författarstallet
och bland våra kunder och vi hade trots
det inte reflekterat vilka svårigheter och
utmaningar kyrkoherdarna kan stöta på
i vardagen, säger hon.
– Eftersom vi på förlaget inte hade gjort
det så var vi troligen inte ensamma om
det. Så därför var det intressant att vara
med och bidra till att lyfta fram dessa
frågor. Det är ett angeläget ämne och
eftersom det är 25 intervjuer som har
gjorts är det ett klassiskt exempel på när
summan är större än delarna. En enskild
6 KYRKFACK 4/13
människas berättelse kan i och för sig
vara belysande men det är när du lägger
dessa berättelser bredvid varandra som
materialet får tyngd och säger något om
läget i dag.
sĂĚƚLJĐŬĞƌĚƵƐćƌƐŬŝůƚƐƟĐŬĞƌƵƚ͍
– Jag inser att vi fortfarande har
könsstrukturer som sitter djupt när
en kvinnlig präst som har familj, barn
och hus kan ifrågasättas huruvida
hon kommer att klara att också axla
chefsrollen – när hennes företrädare
hade samma livssituation och till och
med fler barn än vad hon hade, säger
Kristina Reftel och berättar att hon
kommer på sig själv med att ha dåligt
samvete för att hennes man hämtar
barnen på förskolan oftare än vad hon
själv gör. Trots att hon arbetar heltid
som förlagschef och han arbetar 75 %.
Namn<ƌŝƐƟŶĂZĞŌĞů
Yrke&ƂƌůĂŐƐĐŚĞĨ
Bor 'ƂƚĞďŽƌŐ
Född 1975
Gillar^ŽǀŵŽƌŐŶĂƌ͕ĐŚŽŬůĂĚŽĐŚĮůŵĞƌŵĞĚ
ůLJĐŬůŝŐĂƐůƵƚ͘
OgillarZƵƐƐŝŶŝďƌƂĚ͕ĚƌLJŐŚĞƚŽĐŚƐŶƂƐůĂƐŬ͘
&ĂǀŽƌŝƚƐLJƐƐĞůƐćƩŶŝŶŐsĂƌĂƵƚĞŚĞůĂ
ĨĂŵŝůũĞŶŵĞĚďĊƚĞŶ͘KĐŚĂƩǀĂƌĂƵƉƉĞ
ŽŶƂĚŝŐƚƐĞŶƚ͘
KYRKOHERDE OCH KVINNA
– Fast vi har den överenskommelsen
tänker jag alltså i de här banorna ibland.
Så en av de viktigaste poängerna med
boken är just att sätta ett strålkastarljus
på de gamla tankestrukturer som ligger
djupt rotade inom oss och som vi inte
har brutit oss fria ifrån och som skapar
ett glastak.
och så är det förhoppningsvis ingen som
behöver ha det idag. Det som kvinnorna
i boken lyfter fram är också specifika
situationer. Men Svenska kyrkan speglar
samhällets ledarstrukturer i övrigt,
och mycket har hänt vad det gäller
jämställdhetsfrågorna. Ändå finns det
fortfarande grundläggande frågor kvar
att arbeta med.
Flera grova exempel
Det var flera exempel, som beskrivs i
boken, som Kristina Reftel studsade
inför. En kvinna berättar till exempel,
när hon var ny som präst på 70-talet, hur
kollegorna lämnade lunchrummet när
hon kom in. En annan kvinna vittnar
om när hon, under samma tidsperiod,
var med om att människor gick över på
andra sidan gatan för att slippa hälsa.
– De grövsta exemplen hör till historien,
– Kvinnor har fortfarande lägre lön än
män för motsvarande tjänster och vi har
färre kvinnor än män i chefspositioner.
Men vi har också mycket att vara stolta
över i Sverige och står oss bra ur ett
internationellt perspektiv. Vi är duktiga
på att ta ut föräldraledighet och mycket
har hänt de senaste trettio åren. Det är
hoppfullt och visar att det går att förändra
samhällsklimatet, säger Kristina Reftel.
sĂĚŚŽƉƉĂƐĚƵĂƩďŽŬĞŶƐŬĂďŝĚƌĂƟůů͍
– Att vi får igång ett samtal kring
jämställdhetsfrågorna bland kyrkoråd,
kyrkoherdar, personal och församlingsbor. En sådan här omställning tar tid,
men vi hoppas att boken ska väcka
tankar och reaktioner som kan bidra till
att medvetandegöra det vi kanske inte
tänkt på eller reflekterat över tidigare.
Vill du läsa boken?
Beställ Kyrkoherde och kvinna på
www.argument.se
KYRKFACK 4/13 7
KYRKOHERDE OCH KVINNA
&KdK^/ϴͳϭϭEZ^,͘E/>^^KE
Kyrkoherd
- några citat om
”När jag kom till Himledalens
församling 1995 var jag både den första
kvinnliga prästen och kyrkoherden som
de hade haft i Varbergs kontrakt. Det
blev exotiskt och jag fick rollen som den
unga, käcka kvinnliga kyrkoherden.
De älskade nästan ihjäl mig och det gör
också något med dig, att aldrig få vara
normal och en människa som blir sedd
med både förtjänster och svagheter.”
”
Hur jag ser ut stämmer inte med somligas bilder av en
kyrkoherde. Om det är en äldre dam kan jag ta det, men om
det är någon i maktposition som säger det markerar jag mig.
När du lär känna folk försvinner föreställningarna, då ser de
vem jag egentligen är. Men jag behöver göra mig mer sträng och
auktoritär än vad jag är ibland och förstärka de sidorna hos mig.
Jag tror inte att en man i min ålder skulle behöva kompensera
för att han ser ung ut.
Katarina Wändahl, Linköpings stift
8 KYRKFACK 4/13
”Man kan grovt dela in frågan
om plats i tre trappsteg. Det första
steget handlade om att få tillträde till
ämbetet. En minoritet ifrågasätter
det idag. Det andra steget handlar
om att få inflytande, att vara med vid
sammanträdesbordet och påverka som
kyrkoherde och kvinna. Det steget
är också självklart. Det tredje steget
handlar om att vara med och sätta
agendan och på det trappsteget har vi
fortfarande ”a mans world”. Titta bara
på hur många kvinnliga biskopar vi har
i landet, tre stycken…
Men kyrkans strukturer skiljer sig inte
från samhället i övrigt.”
Maria Ottensten
Göteborgs stift
”Jag tror inte det är medvetet, men
vi behandlar inte kvinnor och män
lika i samhället. Vi har inte ens
lyckats med lika lön för lika arbete.
Förväntningarna ser annorlunda ut för
en kvinna. Hon ska vara lite snällare,
lite mjukare och mer förstående.”
Marie-Louise Svensson
Strängnäs stift
KYRKOHERDE OCH KVINNA
de och kvinna
bemötande ur boken
”När vi hade möten i kollegiet och jag
försökte få ordet, uppmärksammades
inte det. Jag kände mig skamsen, men
en kollega såg vad som hände och det
uppmuntrade mig till att prata med
rektorn. Han blev förfärad och efter
det blev jag aldrig osynliggjord. Jag tror
inte att det fanns någon egentlig avsikt,
däremot en del blindhet, han såg sina
bröder vid bordet men uppfattade inte
mitt tecken.”
Margareta Hemström
Uppsala stift
”Även om vi har varit präster i över
50 år så är vi ändå i begynnelsen
av ett kvinnligt ledarskap inom
Svenska kyrkan. Margit Sahlin blev
den första kvinnliga kyrkoherden
1970 och Christina Odenberg vår
första kvinnliga biskop 1997. Män
är fortfarande ledarnormen även
om vi går mot en tid där kvinnor så
småningom kommer vara i majoritet
bland präster. Jag tycker det är viktigt
att kvinnor och män kan sin historia
och vet hur det har sett ut för kvinnor.”
Lisa Tegby
Luleå stift
”
Jag hör hur unga tjejer
resonerar och de beundrar de
här bloggerskorna, Det finns
en historielöshet där de inte
fattar att det har varit en kamp
för att uppnå jämställdhet,
den har inte kommit gratis.
Den kampen är färskvara och
behöver ständigt erövras igen.
Jag ser det också bland unga
teologistuderande, det sveper
in en ny karismatisk våg som
är emot kvinnliga präster. Det
finns till och med unga, kvinnliga
teologistuderande som hänger på
den här vågen.
Maria Berg, Stockholms stift
.
”Det
är så jag kan börja gråta när jag
tänker på hur tufft det var i början.
Men problemet finns fortfarande kvar,
jag är kontraktsprost och fortfarande
händer det att några enstaka går ut och
vill inte ta nattvarden, om en kvinna
celebrerar Men ingen skulle svara på
en rak fråga, det här problemet är mer
dolt än vad de flesta är medvetna om.
På ytan har vi nått en jämställdhet,
men skrapar du lite på den, lever en
del av kvinnoprästmotståndet kvar.
Ibland tänker jag att nattvardsfrågan
är den sista bastiljonen. Vi kvinnor har
varit präster i över 50 år, kyrkoherdar
nästan lika länge och några av oss är
nu biskopar. Kanske är det enda sättet
en del manliga präster har att protestera
på, som ett hemligt martyrskap, eller
också är det en annorlunda kvinnosyn i
största allmänhet.”
Ingrid Öberg Hägg
Västerås stift
KYRKFACK 4/13 9
KYRKOHERDE OCH KVINNA
”Det finns gemensamma svårigheter i att vara kvinna och
ledare, oavsett om det är inom kyrkan, kommunen eller
näringslivet. Du tilldelas gärna en mammaroll. Jag tror
att personalen kommer till en kvinna i chefsposition med
andra bekymmer än vad de tar upp med en man. Jag har ett
strålande exempel från verkliga livet. Jag satt på toaletten
på jobbet när någon knackar på dörren ”Lena, får jag bara
fråga?”. Den första jag sa när jag kom ut var ”Hade du gjort
detta om jag hade varit man?”
Lena Skoting
Karlstads stift
Kyrkoherd
- några citat ur bo
annorlunda ut på
”Du får inte göra för många fel som
kvinna. Du blir mer ifrågasatt och
bedömd utifrån andra mått, särskilt i
nya sammanhang innan människor har
lärt känna mig. Men det är samtidigt
paradoxalt - för du kan å andra sidan
ta tuffare beslut som kvinna och få
acceptans för det från männen. De
hotas inte lika lätt av mig, eftersom jag
inte är en annan ”hanne” och det ger
mig ett större gehör.”
Katarina Wändahl
Linköpings stift
”I vårt kontrakt är det flera män som
har uttalat att de inte tycker att kvinnor
ska vara präster och deras uttalanden
har anmälts till domkapitlet. Men de
vågade inte ta i problemet utan valde att
se det som en fråga om religionsfrihet
och nattvardstvång.
Det vore enklare om de ville säga som
det var; Jag vill inte ta emot nattvarden
för att du är kvinna, om de vågade stå
för det. Nu blir det omskrivningar; de
vill inte ta nattvarden för att brödet inte
är glutenfritt eller för att nattvardsvinet
har fel alkoholhalt.
Jag ser det ytterst som ett arbetsmiljöproblem. De präster som är vigda har
också gått in i ett uppdrag och de vet
hur vår kyrkoordning ser ut. De som
inte följer sina löften, och verkar som
präster i den kyrkoordning vi har och
är lojala med den, borde avsäga sig
ämbetet.”
Karin Björk
Linköpings stift
10 KYRKFACK 4/13
KYRKOHERDE OCH KVINNA
de och kvinna
oken. Ser kraven
en kvinna än en man?
”Killar kan gena genom hela livet, det
gör de redan i skolan. Jag genar också,
annars skulle jag inte orka, men som
tjej måste jag vara mer strategisk. Om
jag saknar ett bra underlag kan jag
inte bara snacka bort det, men det kan
killarna, Det märkte jag också när jag
jobbade parallellt med min företrädare.
Jag hade matat in varenda siffra innan
sammanträdena, men han var inte lika
förberedd som jag.”
”Det finns andra förväntningar. Alltifrån att kvinnliga chefer förväntas vara
med och diska efter personalfesten,
till att kvinnliga chefer som ger skarpa
besked anses vara hårda och hotfulla.
Det blir de klassiska epiteten att en
man som uttrycker sin mening är rak
och en kvinna är en bitch. Det finns
fortfarande starka könsmaktsstrukturer i vårt samhälle.”
Lisa Tegby
Luleå stift
Maria Berg
Stockholms stift
>ŝƐĂdĞŐďLJ͘
”Vi ska se trevliga ut men inte
för trevliga och vara duktiga på
det vi gör. Vi förväntas vara både
diakonala och prästerliga, vårdande
och goda predikanter. För en manlig
kyrkoherde räcker det med att göra
de prästerliga uppgifterna och leda
arbetet. De förväntas inte ställa upp
och bära, handla och hjälpa till på
alla områden inom verksamheten.”
Vivianne Wetterling
Göteborgs stift
”Ja, det finns en större känslighet
för hur jag beter mig. Jag ska vara
bestämd, men inte för bestämd. Om
jag höjer rösten eller säger ifrån ses
jag som en argbigga eller en bitch. Så
länge jag var ung och käck gick det
ganska smärtfritt, men nu när jag
precis fyllt 50 blir jag mer hotande.”
<ĂƌŝŶũƂƌŬ͘
Maria Ottensten
Göteborgs stift
sŝǀŝĂŶŶĞtĞƩĞƌůŝŶŐ͘
KYRKFACK 4/13 11
KYRKOHERDE OCH KVINNA
/ůůƵƐƚƌĂƟŽŶŶŶĂ'ƵŶŶĞƐƚƌƂŵ
Idag är 249 av ŬLJƌŬŽŚĞƌĚĂƌŶĂŬǀŝŶŶŽƌ
REDAN
1919
VÄCKTES
FRÅGAN
OM
kvinnors möjlighet att bli präster men
det skulle dröja nästan 40 år innan
kvinnan fick tillträde till prästämbetet.
När kvinnorna fick rösträtt 1921 kom
även frågan om kvinnors möjligheter
att få statliga tjänster i fokus. Två år
senare fick kvinnor rätt till statliga
arbeten och allmänna uppdrag, efter en
lagändring. Lagen gällde däremot inte
för prästtjänsten eftersom kyrkomötet
valt att skjuta frågan på framtiden.
1957
Ett lagförslag om kvinnors möjlighet att
bli präster kom 1957. Förslaget avslogs
av Kyrkomötet för att man ville få mer
tid för samtal och diskussion.
1958
Året efter lade regeringen fram en
proposition i riksdagen om kvinnors
behörighet till prästerlig tjänst. Vid
omröstningen i kyrkomötet 1958 gick
12 KYRKFACK 4/13
lagförslaget igenom med stor majoritet.
1960
På palmsöndagen, den 10 april 1960,
vigdes de första tre kvinnorna till
präster i Svenska kyrkan: Margit Sahlin,
Elisabeth Djurle och Ingrid Persson.
Beslutet
grundades
i
teologisk
övertygelse om att alla – oavsett kön
– skulle ha möjlighet att inneha alla
tjänster i kyrkan. Eller som en av
reformens tillskyndare skrev ”Vi äro
dock inte främst könsvarelser utan
födda till medborgare i Guds rike.”
1970
Margit Sahlin blev Sveriges första
kvinnliga kyrkoherde 1970, då hon
installerades i Engelbrekts församling.
1990
Caroline Krook blir Sveriges första
kvinnliga domprost i Storkyrkan
i Stockholm.
1997
Christina Odenberg vigs till biskop i
Lunds stift som den första kvinnan,
följd av Caroline Krook för Stockholm
följande år.
2013
Idag har vi tre kvinnliga biskopar i
Svenska kyrkan. Eva Brunne, Stockholms stift, Tuulikki Koivunen By-lund,
Härnösands stift och Antje Jackelen,
Lunds stift. Det finns fem kvinnliga
domprostar; Charlotte Rehnman, Luleå,
Annica Anderbrant, Uppsala, Margarethe Isberg, Västerås, Karin Burstrand,
Göteborg och Karin Hesslefors Persson,
Lund. Av landets totalt 864 kyrkoherdar
är 249 av dem kvinnor.
<ćůůĂǁǁǁ͘ƐǀĞŶƐŬĂŬLJƌŬĂŶ͘ƐĞ
KYRKOHERDE OCH KVINNA
Olik
/KůŝŬĂŵĊƩƐƚŽĐŬĂƌďĞůLJƐĞƌŚĂƌůŽƩĂ<ƌĂīƚŚƵƌŬǀŝŶŶŽƌƐŽĐŚŵćŶƐĨƂƌǀćŶƚŶŝŶŐĂƌƉĊ
ĐŚĞĨƐŬĂƉĞƚƐĞƌƵƚƐĂŵƚĚĞƌĂƐĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐĂƌĨƂƌĂƩƵƞƂƌĂĐŚĞĨƐĂƌďĞƚĞƚƉĊĞƩ
ƟůůĨƌĞĚƐƐƚćůůĂŶĚĞƐćƩ͘ƵŬĂŶďĞƐƚćůůĂƌĂƉƉŽƌƚĞŶĨƌĊŶǁǁǁ͘ƐĂĐŽ͘ƐĞ
och
jämställdhet, karriär
åttstockar – om
chefskap
r
ka
tcohecfskap
s
t
t h
måarriär oc
imkstaälldhet, k
l
OOm jä
12
20
t
Charlotta Kraff
<ĂƌŝŶ<ĂƌůƐƚƌƂŵćƌƉƐLJŬŽůŽŐŽĐŚ
ĂƌďĞƚĂƌŵĞĚĐŚĞĨƐͲŽĐŚůĞĚĂƌͲ
ƐŬĂƉƐĨƌĊŐŽƌƉĊ^ĂĐŽ͘/ƐŝƩĨƂƌŽƌĚ͕
ƟůůƐĂŵŵĂŶƐŵĞĚ'ƂƌĂŶƌƌŝƵƐ͕
Ɵůů<LJƌŬŽŚĞƌĚĞŽĐŚŬǀŝŶŶĂƵŶĚĞƌͲ
ƐƚƌLJŬĞƌŚŽŶǀŝŬƚĞŶĂǀĂƩďĞĚƂŵĂ
ŵćŶŽĐŚŬǀŝŶŶŽƌƵƟĨƌĊŶĞƌĨĂͲ
ƌĞŶŚĞƚŽĐŚŬŽŵƉĞƚĞŶƐŽĐŚŝŶƚĞ
ƵƟĨƌĊŶŬƂŶ͘
͟DćŶŽĐŚŬǀŝŶŶŽƌďĞĚƂŵƐ
ƵƟĨƌĊŶŽůŝŬĂŵĊƩƐƚŽĐŬĂƌ͟
Vad blir tydligt när du läser
ŬǀŝŶŶŽƌŶĂƐďĞƌćƩĞůƐĞƌ͍
– Att mannen är ledarnormen och det
påverkar i sin tur hur man blir bemött
och vilka förväntningar som finns på hur
kvinnliga respektive manliga chefer ska
vara och leda. Flera kände också en press
på sig att vara lite bättre och prestera
lite mer än männen. Det här är inget
unikt för Svenska kyrkan utan går igen
i såväl näringslivet som i offentlig sektor
i övrigt. Men jag tror att de områden
som har varit traditionellt manliga
domäner är lite mer utsatta än andra.
– Jag blev förvånad över att manliga
kollegor i flera fall inte vill ta nattvarden
när en kvinna delar ut den. Det är
överraskande att det får förekomma.
Det är ett tydligt diskriminerande beteende som det går att ta på och som
borde vara möjligt att hantera. Det är ju
också en arbetsmiljöfråga.
– Det var också intressant att läsa de
manliga berättelserna. Männen är
tydligare i att sätta ord på skillnaderna
i bemötande och förväntningar, men de
har heller inget att försvara.
Hur långt har vi kvar innan
ũćŵƐƚćůůĚŚĞƚćƌĞŶƐũćůǀŬůĂƌŚĞƚ͍
– Min förhoppning är att ju fler kvinnor
som tar plats inom traditionellt manliga
områden så kommer det att avspegla sig i
både chefstillsättningar och bemötande.
Vi behöver också prata mer om de här
frågorna. Vi styrs av värderingar och
attityder som inte lyfts upp och medvetandegörs. Hur ser rekryteringsprocessen ut och vad präglar den? Erfarenhet och kompetens eller kön? Män
och kvinnor bedöms utifrån olika
måttstockar, visar en av Sacos rapporter
”Olika måttstockar”. Män rekryteras
till exempel mer efter potential och
kvinnor efter vad de redan kan.
Vad lägger en bra grogrund för
ĞŶũćŵƐƚćůůĚĂƌďĞƚƐƉůĂƚƐ͍
– Det är nödvändigt med en arbetsgivare
som själv är medveten om dessa frågor
och kan vara ett föredöme. Det innebär
ett ansvar för vad du tänker, säger och
gör. En medveten rekrytering till olika
positioner och genomtänkta policys och
strategier. En levande diskussion är också
viktig – ger vi våra manliga och kvinnliga
medarbetare samma möjligheter? Vilka
villkor och förutsättningar finns det
i det dagliga livet och arbetet? Vilka
möjligheter och förutsättningar skapar
man för att såväl män som kvinnor ska
kunna vara hemma med sina barn? Hur
ser föräldraförsäkringen ut? Åtgärder
måste till på många olika nivåer.
sĂĚƐŬƵůůĞĞƩŵĞƌũćŵƐƚćůůƚ
ƐĂŵŚćůůĞůĞĚĂƟůůĨƂƌĂůůĂƉĂƌƚĞƌ͍
– Studier visar att grupper som är
sammansatta av både män och kvinnor
och där det också finns en mångfald,
är mer kreativa och produktiva – det
gynnar verksamheten. Sett ur Svenska
kyrkans perspektiv är jag också
övertygad om att det i förlängningen
påverkar medlemskapet. Som medlem
märker du av om organisationen
genomsyras av jämställdhet i såväl
struktur som bemötande. Det påverkar
den kvinnliga såväl som den manliga
chefen,
arbetsplatsen
och
även
medlemmarna.
KYRKFACK 4/13 13
KYRKOHERDE OCH KVINNA
͟sŝďćƌƉĊŵLJƚďŝůĚĞƌ
ƐŽŵďĞŐƌćŶƐĂƌ͟
EćƚŚĂƚĞƚŵŽƚŬǀŝŶŶŽƌ͕ĚćƌƵƩƌLJĐŬĞŶŝƐŽĐŝĂůĂŵĞĚŝĞƌćƌŚĊƌĚĂŽĐŚŽŌĂ
ƐĞdžƵĂůŝƐĞƌĂĚĞ͕ƐĞƌŚŽŶďĊĚĞƐŽŵĞŶďĂĐŬůĂƐŚŽĐŚƐŽŵĞƩƚĞĐŬĞŶƉĊĂƩ
ŬǀŝŶŶŽƌŶƵĮŶŶƐƉĊŽīĞŶƚůŝŐĂƉŽƐŝƟŽŶĞƌ͘KĐŚĚĞƚŚĂƌƐŬĞƩĨƌĂŵƐƚĞŐ
ŝŶŽŵũćŵƐƚćůůĚŚĞƚĞŶƐŽŵƌĊĚĞ͘
ʹ&ĂƐƚƐůĂŐĞƚćƌŝŶƚĞǀƵŶŶĞƚćŶŶƵ͕ƐćŐĞƌĞŬŽŶŽŵŝĞĚŽŬƚŽƌŽĐŚĚŽĐĞŶƚ
ŚĂƌůŽƩĞ,ŽůŐĞƌƐƐŽŶƐŽŵŚĂƌĨŽƌƐŬĂƚŬƌŝŶŐŐĞŶƵƐĨƌĊŐŽƌŝƚũƵŐŽĊƌ͘
s/dZ&&^/^>hddsh'h^d///>/Kͳ
tekets café på KTH, Kungliga tekniska
högskolan, för att prata genus och jämställdhetsfrågor. Om en stund ska Charlotte Holgersson planera höstens undervisning under rubriken ”Management:
traditioner, teorier och trender” med sin
kursassistent.
ŚĂƌůŽƩĞ,ŽůŐĞƌƐƐŽŶćƌĞŬŽŶŽŵŝĞĚŽŬƚŽƌ
ŽĐŚĚŽĐĞŶƚŝŐĞŶƵƐ͕ŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶŽĐŚůĞĚŶŝŶŐ
ƉĊ<d,͘,ŽŶćƌǀĞƌŬƐĂŵŝƐŬćƌŶŝŶŐƐƉƵŶŬƚĞŶ
ŵĞůůĂŶŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶƐƚĞŽƌŝŽĐŚŐĞŶƵƐƚĞŽƌŝ
ŽĐŚŝŶƚƌĞƐƐĞƌĂƌƐŝŐĨƂƌƵƞŽƌƐŬĂŶĚĞƚĂǀ
ŬƂŶƐŽƌĚŶĂŶĚĞƉƌŽĐĞƐƐĞƌŝŽƌŐĂŶŝƐĂƟŽŶĞƌ͕ŵĞĚ
ƐćƌƐŬŝůƚĨŽŬƵƐƉĊůĞĚĂƌƐŬĂƉ͕ĨƂƌćŶĚƌŝŶŐƐĂƌďĞƚĞ
ŽĐŚƐĞdžƵĂůŝƚĞƚ͘
14 KYRKFACK 4/13
– Jag kommer också ha avsnitt om frågor
som jämställdhet och mångfald, säger
hon. Parallellt med undervisning
forskar Charlotte Holgersson och de
sista åren har hon bland annat studerat
förhållandet mellan män, jämställdhet
och ledarskap och ledarskapets könsmärkta villkor. När hon bläddrar i
genom boken ”Kyrkoherde och kvinna”
konstaterar hon att igenkänningsfaktorerna från näringslivet är flera.
– Mannen är fortfarande en ledarnorm
och det finns ett ledarideal som är
manligt könsmärkt. Jag noterar också
att det finns en hög medvetenhet hos
de kvinnliga kyrkoherdarna, som i och
med sin position utmanar den rådande
normen, om att det inte handlar om dem
personligen utom om hur omgivningen
förhåller sig till de här könsstrukturerna.
– Kvinnliga chefer berättar att de får ta
emot fler förtroenden än sina manliga
kollegor, de är nödvändigtvis inte
någonting negativt – men det finns en
förväntan att kvinnor ska vara bättre på
att hand om just förtroenden. Det kan
tänkas att detta förstärks ytterligare i
kyrkans värld eftersom det i sig finns
en förväntan på att präster ska vara
lyssnande och omhändertagande.
Charlotte Holgersson berättar att
flera studier inom arbetslivet visar att
de här föreställningarna är vanliga
också inom näringslivet och att det
idag finns en förväntan på att manliga
chefer bör vara omhändertagande.
Men med en avgörande skillnad.
– När männen visar omtanke så uppskattas det, men när kvinnorna visar
samma kvaliteter tas det istället för
KYRKOHERDE OCH KVINNA
GENUSŚĂŶĚůĂƌďĊĚĞŽŵĚĞƚǀŝƐĞƌ
ŽĐŚŽŵĚĞƚǀŝŝŶƚĞƐĞƌ͕ŽŵŵćŶŶŝƐŬŽƌ
ŽĐŚŬƂŶ͕ŽŵŵĂŶŽĐŚŬǀŝŶŶĂŽĐŚŽŵ
ĚĞŵLJƚĞƌƐŽŵďŝůĚĂƐŬƌŝŶŐĚĞƩĂƉĂƌ͘
'ĞŶƵƐƉĞƌƐƉĞŬƟǀŝŶŶĞďćƌĂƩƐLJŶůŝŐŐƂƌĂ
ŬƂŶƐĨƂƌŚĊůůĂŶĚĞŶŽĐŚĨƂƌƐƂŬĂĨƂƌćŶĚƌĂ
ŽĐŚƵƚũćŵŶĂĚĞƐƐĂŐĞŶŽŵĂƩƐŬĂƉĂŶLJĂ
ĨƂƌŚĊůůŶŝŶŐƐƐćƩŽĐŚďĞƚĞĞŶĚĞŵƂŶƐƚĞƌ͘
&ŽƚŽDĂŐŶƵƐƌŽŶƐŽŶ
givet. Det är en så kallad disappearing
act. Två chefer kan agera på samma sätt,
men beroende på vilket kön de har, bedöms de utifrån olika måttstockar. Det
kan på sikt bli dränerande för självkänslan att inte få bekräftelse för det man
faktiskt gör.
– Också förväntningarna att en kvinna
ska vara en form av moder i sitt
chefskap, känner jag igen. Det säger
något om synen på moderskap – att en
mamma inte kan vara bestämd utan
förväntas vara vek och mottagande!
Backlash
I boken ”Kyrkoherde och kvinna”
berättar en av kyrkoherdarna att
hon upplever en backlash när hon
tittar på hur jämställdheten ser ut
idag. Hon möter bland annat unga
teologistuderande som är emot
kvinnliga präster – och att det till och
med finns unga kvinnliga studenter som
sympatiserar med de åsikterna. Är det
här uttrycken för en tillbakagång något
du känner igen från övriga samhället?
– Om det sker framsteg inom vissa
områden så blir det ofta ett bakslag inom
andra. Näthatet mot kvinnor är ett sådant
exempel, som har uppmärksammats
och debatterats i sommar, där tonen
mot kvinnor i sociala medier är mycket
hård och ofta sexualiserad. Slaget är
inte vunnet ännu – det är inte jämställt
idag – även om mycket har hänt.
Charlotte Holgersson har arbetar med
jämställdhetsfrågor sedan 1993 och
för tjugo år sedan kunde företagsledare
fälla uttalanden som att ”kvinnor är
inte lämpade till att vara chefer på
höga positioner” något som skulle
vara otänkbart att uttala högt idag.
– Idag är det självklart att vi har och
ska ha fler kvinnor på ledarpositioner.
Nu handlar det mer om hur och
varför det fortfarande är så svårt
och om de starka föreställningar
vi har kring ledarskap, manlighet,
kvinnlighet, faderskap och moderskap.
– Föreställningar om ledarskap är ofta
kopplade till manlighet, och redan
där finns en inbyggd motsättning
eftersom manligt och kvinnligt
ofta ses som varandras motsatser.
Vi bär på mytbilder kring könen som
begränsar. Allt det samverkar kombinerat
med vår historia som vi har med oss.
sĂĚŬĂŶǀŝŐƂƌĂĨƂƌĂƩĨĊĞŶ
ƐƚƂƌƌĞũćŵƐƚćůůĚŚĞƚŝƐĂŵŚćůůĞƚ͍
– En ordentlig genomlysning och
kartläggning, dels av var kvinnor och
män befinner sig i organisationer,
vilka positioner och vilket inflytande
de har och dels av kulturen på
våra arbetsplatser. Vad händer till
exempel vid rekryteringsförfarandet,
hur ser villkoren omkring ut?
– Det finns inga standardmetoder för
att nå jämställdhet. Men två nyckelord
är vilja och kunskap. Att bli medveten
om olikheter, hur maktstrukturerna ser
ut på arbetsplatsen och en vilja till att
analysera och förändra dem, avslutar
Charlotte Holgersson.
KYRKFACK 4/13 15
KRÖNIKAN
Vilka strukturer är det som styr?
”
sĂĚćƌĚĞƚĨƂƌ
ƐƚƌƵŬƚƵƌĞƌƐŽŵ
ƐƚLJƌŝďĂŬŐƌƵŶĚĞŶ
ŽĐŚǀŝůŬĂĨĂŬƚŽƌĞƌ
ƐƉĞůĂƌƌŽůůŶćƌǀŝ͕
ĂůůĚĞůĞůƐǀĂŶůŝŐĂ
ŬŽŵŵŝŶŝƐƚƌĂƌ͕
ƂǀĞƌǀćŐĞƌŽŵǀŝ
ƐŬĂůćŵŶĂŝŶĂŶƐƂŬĂŶƟůůŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞŬƵƌƐĞŶĞůůĞƌ
ŝŶƚĞ͍
&dZddZz'dEE/hD/d:E^d<KDDZ
naturligtvis funderingarna om en eventuell
framtid som kyrkoherde. Bland befintliga
kyrkoherdar är det färre kvinnor än män. De
nya storpastoraten leds av män. Varför är det så
få kvinnor som söker kyrkoherdetjänster? Vad
är det för strukturer som styr i bakgrunden och
vilka faktorer spelar roll när vi, alldeles vanliga
komministrar, överväger om vi ska lämna in
ansökan till kyrkoherdekursen eller inte?
dd<zZ<K,Z^z^^>Ehds<>^WZ/^
som alla andra tjänster påverkar nog en del.
Normen, som beskrivs i boken om kvinnliga
kyrkoherdar som Kyrkans Akademikerförbund
gett ut, är en manlig man som ledare i kyrkan.
Men efter att vi avskaffat prosten i kaftan på
pastorsexpeditionen mellan nio och tolv på
fredag förmiddag med myndighetsutövande
blanketter i översta skrivbordslådan, är det
flera som inte riktigt hittar sin roll. Denna
längtan och saknad efter pastorsämbetets
beslutsfattande får istället kanaliseras genom
att till exempel trassla med dopfamiljers
psalmval.
d &/EE^ K<^ &>Z E^d>> / &PZ^Dͳ
ytterligare en punkt där vi kan tryckas till –
nämligen vid nattvardsbordet.
DE<Edz<dd<s/EEKWZ^dDKd^dEd
skulle vara överstökat i dagens kyrka. Så är
inte fallet och därför måste frågan med alla
dess dimensioner hållas kvar på dagordningen.
Men det gäller också att vara ärlig – alla
mothugg och motgångar har inte sitt ursprung
i biologiskt kön utan i det faktum att jag kan
ha fel. Det är lätt för båda sidor att dra på sig
offerkoftan när argumenten tryter.
:',Z^:>sZd^͕DE:',Z^<Zd
också drabbat andra. De teologiska överväganden jag företräder i ämbetsfrågan och
vigselfrågan har brett stöd i såväl biskops
– som kyrkomötet. Men så länge som kyrka
består, kommer vi att tycka olika i allt ifrån
oblatrecept till egendomsförvaltningen. Olika
kyrkliga traditioner ska kunna leva sida vid
sida, och vi får sätta vårt hopp till domkapitlens
och biskoparnas tillsynsmöjligheter. Men
det handlar också om att kvinnor emellan
respekterar varandras roller – för vi är inte
automatiskt trevligare mot varandra inbördes
än de som inte accepterar vår vigningstjänst.
lingarna än förr, och än fler blir de i takt med
att pastorat och församlingar läggs samman.
Från det att kyrkoherden basat över sin
kyrkoherdefru (eller om det i själva verket
var tvärtom), kyrkorådet, skolkantorn och på
sikt en församlingsassistent, är det nu en hel
stab fylld med kompetenta medarbetare inom
olika professionella områden. Ofta vet de mer i
sakfrågorna än kyrkoherden, som ändå ska vara
den som leder och ansvarar för all verksamhet.
Kraven på kunskaper inom arbetsmiljö och
arbetsrätt blir heller inte mindre, och den
utmaningen är inte bunden till biologiskt kön.
Inte heller glesbygdspastoratens bekymmer
med flyttlass i bortåkande riktning, eller
storstadsförsamlingarnas problem med dyra
kyrkor men få boende inom församlingsgränsen.
s/>< <zDDZ ^KD <E &P>: s dd sZ
kvinna i ledarroll har omvittnats och bevittnats
på olika håll. För prästvigda kvinnor finns
16 KYRKFACK 4/13
<Z/E>E'^dZPDͳs/E'
<KDD/E/^dZ
FRÅGA JURISTEN
͟^ĞĚĂŶϮϬϬϲćƌĚĞƚĞŶůŝŐƚĨƂƌćůĚƌĂůĞĚŝŐŚĞƚƐůĂŐĞŶĨƂƌďũƵĚĞƚĂƩ
ĨƂƌĨƂƌĚĞůĂĞŶĨƂƌćůĚĞƌƉĊŐƌƵŶĚĂǀĨƂƌćůĚƌĂůĞĚŝŐŚĞƚ͘͟
som är moderskapsledig vid ledighetens
slut ska ha rätt att återgå till sitt arbete
eller ett likvärdigt arbete, på villkor som
inte är mindre gynnsamma för henne.
Motsvarande rätt har även en man som
varit faderskapsledig.
^ŬƌŝǀƟůů&ƌĊŐĂũƵƌŝƐƚĞŶŵĞĚĚŝŶĂ
ĨƌĊŐŽƌŬƌŝŶŐĂǀƚĂůŽĐŚĂƌďĞƚƐƌćƩ
ƐĊ ƐǀĂƌĂƌ <LJƌŬƐ ĨƂƌďƵŶĚƐũƵƌŝƐƚ
ZŽďĞƌƚ^ǀĞĐ͕ŝŵĊŶĂǀƵƚƌLJŵŵĞ͕
ƉĊĚŝŶĂĨƌĊŐŽƌ͘
DĂŝůĂĚƌĞƐƐĞŶćƌƐǀĞĐΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
ƌũĂŐƐŬLJůĚŝŐĂƩ
ĂƌďĞƚĂŬǀćůůĂƌŽĐŚŚĞůŐĞƌ͍
:ĂŐćƌƉĞĚĂŐŽŐŽĐŚŚĂƌƵŶĚĞƌĚĞƚƐĞŶĂƐƚĞ
ĊƌĞƚǀĂƌŝƚŵĂŵŵĂůĞĚŝŐ͘/ŶĨƂƌŵŝŶĊƚĞƌŐĊŶŐ
ŝ ƚũćŶƐƚ ŚĂƌ ũĂŐ ŶƵ ŚĂŌ ĞƩ ŵƂƚĞ ŵĞĚ
ŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞŶ͘ &ƌĊŶ ĂƩ ƟĚŝŐĂƌĞ ĞŶĚĂƐƚ
ŚĂ ĂƌďĞƚĂƚ ĚĂŐƟĚ ƵŶĚĞƌ ǀĂƌĚĂŐĂƌŶĂ ǀŝůů
ŚŽŶ ŶƵ ĂƩ ũĂŐ ƐŬĂ ĂƌďĞƚĂ ćǀĞŶ ƉĊ ŬǀćůůĂƌ
ŽĐŚ ǀĂƌĂŶŶĂŶ ŚĞůŐ͘ Ʃ ƐĊĚĂŶƚ ƐĐŚĞŵĂ
ŬĂŶ ŽŵƂũůŝŐĞŶ ŐĊ ŝŚŽƉ ŵĞĚ ŵŝŶ ƉƌŝǀĂƚĂ
ƐŝƚƵĂƟŽŶ͕ ŝŶƚĞ ŵŝŶƐƚ ĞŌĞƌƐŽŵ ŵŝŶ ŵĂŬĞ
ŽŌĂƚũćŶƐƚŐƂƌƉĊŚĞůŐĞƌŶĂ͘:ĂŐćƌĨƂƌƚǀŝǀůĂĚ
ĞŌĞƌƐŽŵǀŝŝŶƚĞŬĂŶůƂƐĂďĂƌŶƉĂƐƐŶŝŶŐĞŶ͕
ŽĐŚǀĞƚŝŶƚĞǀĂĚũĂŐƐŬĂƚĂŵŝŐƟůů͘
/ŶŐĞŶƌćƩǀŝƐĂ͍
Din
situation
förefaller
mycket
ansträngd. Det är emellertid långt
ifrån självklart att din kyrkoherde kan
hantera dig på detta sätt.
Sedan
2006
är
det
enligt
föräldraledighetslagen förbjudet att
förfördela en förälder på grund av
föräldraledighet. Av lagen framgår att
en arbetsgivare inte får missgynna en
arbetstagare av skäl som har samband
med föräldraledighet när arbetsgivaren
bland annat leder och fördelar arbetet.
Bestämmelsen går tillbaka på EUrätten, av vilken framgår att en kvinna
I en arbetsgivares arbetsledningsrätt
ingår normalt en rätt att tilldela arbetstagaren nya arbetsuppgifter och ändra
arbetstidens förläggning. Ibland beskrivs
åtgärden så att arbetstagaren omplacereas. Uttrycket omplacering används
dock i olika sammanhang och har inte
någon given betydelse.
En omplacering kan emellertid innebära
sådana omfattande förändringar av anställningsförhållandena att arbetstagaren i realiteten skiljs från anställningen
även om han eller hon samtidigt får en
annan anställning. Åtgärder av detta
senare slag kan arbetsgivaren inte
genomföra ensidigt på annat sätt än
enligt anställningsskyddslagen (LAS),
exempelvis måste saklig grund föreligga
för att en uppsägning ska vara giltig.
Rätten att återvända till samma arbete
eller ett likvärdigt arbete som en
föräldraledig arbetstagare har när han
eller hon återkommer i arbete efter
föräldraledigheten, kan i det enskilda
fallet medföra en begränsning av den
arbetsskyldighet som annars hade gällt
och därmed också en inskränkning av
arbetsgivarens rätt att leda och fördela
arbetet.
Din situation tycks innebära att kyrkoherden önskar ändra din arbetstid
från dagtid på vardagar till arbete
även kvällstid och helger i inte obetydlig omfattning. Åtgärden leder alltså
till en annan förläggning av arbetstiden. Av dina uppgifter framgår att
den nya förläggningen är till nackdel
för dig då, som jag har uppfattat omständigheterna, du och din familj inte
har möjlighet att ordna med barntillsyn på kvällstid och helger. I praktiken
innebär detta att du i motsvarande
mån inte har någon faktisk möjlighet
att utföra ditt arbete.
Jag kan inte annat än förstå att den
avsedda förändringen, med hänsyn
till att den medför ändrade arbetstider
från dagtid vardagar till kvälls- och
helgarbete, kan innebära arbete på
helt klart mindre gynnsamma villkor
jämfört med det arbete du hade före
föräldraledigheten. Om det förhåller
sig på detta sätt, vilket inte är möjligt
för mig att slutligt bedöma, kan
arbetsvillkoren inte anses likvärdiga
med vad som var fallet innan ledigheten.
Förhållandena skulle därmed heller inte
vara godtagbara.
,ƵƌƐƚŽƌćƌĞƌƐćƩŶŝŶŐĞŶ
ǀŝĚĨƂƌćůĚƌĂůĞĚŝŐŚĞƚ͍
:ĂŐ ŚĂƌ ŚƂƌƚ ĂƩ ŵĂŶ ŬĂŶ ĨĊ ĞƌƐćƩŶŝŶŐ
ĨƌĊŶ ĂƌďĞƚƐŐŝǀĂƌĞŶ ǀŝĚ ĨƂƌćůĚƌĂůĞĚŝŐŚĞƚ͘
^ƚćŵŵĞƌ ĚĞƚ ŽĐŚ͕ ŝ ƐĊ ĨĂůů͕ ŚƵƌ ƐƚŽƌ ćƌ
ĞƌƐćƩŶŝŶŐĞŶ͍
WĂƐƚŽƌƐĂĚũƵŶŬƚ͕'ƂƚĞďŽƌŐƐƐƟŌ
Om du har varit sammanhängande anställd hos din arbetsgivare under minst
365 dagar – eller haft visstidsanställning
365 dagar de senaste 24 månaderna – före
ledighet med föräldrapenning, har du
rätt till så kallat föräldrapenningtillägg.
För barn födda den 1 juli 2013 eller
senare betalas detta tillägg ut under
180 kalenderdagar. För barn födda
tidigare än så utgår tillägget under 150
dagar. Föräldrapenningtillägget betalas
löpande under föräldraledighet med
föräldrapenning på sjukpenningnivå
med tio procent av lönebortfallet. Du
kan dela upp föräldrapenningtillägget
på flera ledighetsperioder.
Om du varit sammanhängande anställd
minst 180 dagar och har en månadslön
som överstiger 83,33 procent av
prisbasbeloppet (dvs för lön över 37 082
kr år 2013) har du rätt till ersättning
som tillsammans med högsta belopp för
föräldrapenning ger cirka 77,6 procent
kompensation av lönebortfallet då
föräldrapenning över lägstanivån utges.
Denna förmån är begränsad till 270
kalenderdagar per födsel.
KYRKFACK 4/13 17
NOTISER
Svenska kyrkans unga ǀŝůůƉĊǀĞƌŬĂƐĂŵŚćůůƐĚĞďĂƩĞŶ
hŶĚĞƌƐŝƩĊƌƐŵƂƚĞŝhƉƉƐĂůĂ
ďĞƐůƵƚĂĚĞ^ǀĞŶƐŬĂŬLJƌŬĂŶƐ
ƵŶŐĂĂƩƐĂƚƐĂŚƂŐƚƵŶĚĞƌĚĞ
ŶćƌŵĂƐƚĞĨLJƌĂĊƌĞŶ͘DĊůĞƚćƌ
ĂƩƉĊǀĞƌŬĂŚĞůĂƐĂŵŚćůůĞƚ͘
hŶĚĞƌŵƂƚĞƚǀĂůĚĞƐĚĞƐƐƵƚŽŵ
ŵĂŶĚĂĂƌůƐŚĂŵƌĞ͕ϮϰĊƌ͕ƟůůŶLJ
ĨƂƌďƵŶĚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͘
På Svenska Kyrkans Ungas årsmöte i
Uppsala beslutade drygt 150 ombud
från hela Sverige att anta ett påverkansdokument som organisationen ska
arbeta efter de kommande fyra åren.
Dokumentet blev väl omdiskuterat och
delade deltagarna på årsmötet, men
dokumentet blev antaget med minsta
möjliga marginal.
Dokumentet som sträcker sig över fyra
år innehåller ett antal mål som Svenska
Kyrkans Unga hoppas uppfylla när det
gäller påverkansfrågor. Bland annat vill
Svenska Kyrkans Unga bli en tydligare
röst både i Svenska kyrkan på alla
nivåer, men också i samhället i stort. Ett
av målen är att Svenska Kyrkans Unga
ska verka för att öka valdeltagandet i
kyrkovalet i åldersgruppen 16-30 år och
att Svenska Kyrkans Unga ska påverka
samhällsdebatten och media mot en
positiv retorik kring andlighet och
religion.
– Nu har vi ett dokument som säger
vad Svenska Kyrkans Unga vill, det är
ett statement i sig, att vi sätter på pränt
vad vi vill vara. Dokumentet visar att
vi siktar högt och det vill jag att vi ska
göra. Framför allt satsar vi på många
arenor, säger Amanda Carlshamre,
nyvald förbundsordförande.
^sE^<WZ^dZ^<Wd^
hEZ^dP^^d/&d>^ͳE^P<E^E^dϰEKsDZϮϬϭϯ
Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse.
Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål ”att lämna understöd till
präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av
betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar
i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag.”
Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan
och deras närmaste efterlevande.
Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2014 ställs till
Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm,
och skall ha inkommit senast den 4 november 2013.
Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och
förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skattemyndigheten
ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter
om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning.
Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december 2013.
18 KYRKFACK 4/13
KONTAKTUPPGIFTER
<ŽŶƚĂŬƚĂŽƐƐŝ<LJƌŬ
ĞŚƂǀĞƌĚƵĨĂĐŬůŝŐƌĊĚŐŝǀŶŝŶŐćƌĚƵƐŽŵŵĞĚůĞŵĂůůƟĚǀćůŬŽŵŵĞŶĂƩŬŽŶƚĂŬƚĂĚŝŶĂůŽŬĂůĂĨƂƌƚƌŽĞŶĚĞǀĂůĚĂ͘ĞƌĂƐŬŽŶƚĂŬƚƵƉƉŐŝŌĞƌŚŝƩĂƌĚƵŚćƌĞůůĞƌƉĊǀĊƌŚĞŵƐŝĚĂǁǁǁ͘ŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
JENNY EDLING
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕>ƵůĞĊƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0920-26 48 81
CHRISTER EDVINSON
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕^ŬĂƌĂƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0514-122 91
STEN BYLIN
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕,ćƌŶƂƐĂŶĚƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0663-108 60
EEͳ>/^^Z
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕'ƂƚĞďŽƌŐƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
070-515 00 22
JOHAN LAUTMANN
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕hƉƉƐĂůĂƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
070-283 09 33
KENT ÖSTERDAHL
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕sŝƐďLJƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0498-24 01 76
ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕sćƐƚĞƌĊƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
070-252 26 36
Z/ddͳDZ/>/KE
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕sćdžũƂƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0725-259235
PERNILLA ROSIN
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕<ĂƌůƐƚĂĚƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0586-688 04
MIA MÖLLER
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕>ƵŶĚƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
070-529 93 06
E/>^ͳ,EZ/<E/>^^KE
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕^ƚŽĐŬŚŽůŵƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
070-225 55 32
EVA LINDSTRÖM
Kretsordförande, 14:e kretsen
018-16 96 96
ANGELINA BACKMAN
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕^ƚƌćŶŐŶćƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
0585-315 41
EEͳ<dZ/EK^,
Kretsordförande, Utlandskretsen
+491731923326
EEͳZ/E'>/
<ƌĞƚƐŽƌĚĨƂƌĂŶĚĞ͕>ŝŶŬƂƉŝŶŐƐƐƟŌƐŬƌĞƚƐ
013-20 50 33
sŝĂƌďĞƚĂƌ
ƉĊŬĂŶƐůŝĞƚ
LENA FORSBERG
,ĂŶĚůćŐŐĂƌĞŵĞĚůĞŵƐƌĞŐŝƐƚƌĞƚ
ůĞŶĂΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
MAGNUS GISSLER
<ĂŶƐůŝĐŚĞĨ
ŵĂŐŶƵƐ͘ŐŝƐƐůĞƌΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
VIBEKE HAMMARSTRÖM
KŵďƵĚƐŵĂŶ
ǀŝďĞŬĞ͘ŚĂŵŵĂƌƐƚƌŽŵΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
KRISTINA HARRISON
ŬŽŶŽŵŝΘ/d
ŬƌŝƐƟŶĂ͘ŚĂƌƌŝƐŽŶΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
LENNART HÅKANSSON
<ŽŵŵƵŶŝŬĂƚƂƌ
ůĞŶŶĂƌƚ͘ŚĂŬĂŶƐƐŽŶΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
SOFIE TILLGREN
,ĂŶĚůćŐŐĂƌĞŵĞĚůĞŵƐƌĞŐŝƐƚƌĞƚ
ƐŽĮĞΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
ROBERT SVEC
&ƂƌďƵŶĚƐũƵƌŝƐƚ
ƐǀĞĐΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
KONTAKT MED KANSLIET
ƵĨĊƌŬŽŶƚĂŬƚŵĞĚŬĂŶƐůŝĞƚƉĊ
ŬĂŶƐůŝΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞĞůůĞƌǀŝĂǀĊƌǀćdžĞů
ϬϴͲϰϰϭϴϱϲϬƐĊƐĞƌǀŝƟůůĂƩĚŝƩ
ćƌĞŶĚĞŚĂŵŶĂƌŚŽƐƌćƩƉĞƌƐŽŶ͘Ƶ
ŬĂŶćǀĞŶďĞƐƂŬĂǀĊƌŚĞŵƐŝĚĂ
ǁǁǁ͘ŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
ÄNDRING AV
MEDLEMSUPPGIFTER
ŝŶĂŵĞĚůĞŵƐƵƉƉŐŝŌĞƌćŶĚƌĂƌĚƵ
ĞŶŬůĂƐƚƐũćůǀĞŌĞƌĂƩĚƵůŽŐŐĂƚŝŶƉĊ
ǁǁǁ͘ŬLJƌŬĂ͘ƐĞĞůůĞƌǀŝĂĞͲƉŽƐƚƟůů
ůĞŶĂΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞĞůůĞƌƐŽĮĞΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ
FRÅGOR KRING
DITT MEDLEMSKAP
,ĂƌĚƵƉƌĂŬƟƐŬĂĨƌĊŐŽƌŬƌŝŶŐĚŝƩ
ŵĞĚůĞŵƐŬĂƉŬŽŶƚĂŬƚĂƌĚƵ>ĞŶĂ
ĞůůĞƌ^ŽĮĞƉĊŵĞĚůĞŵƐƌĞŐŝƐƚƌĞƚ͘Ƶ
ŶĊƌĚĞŵƐćŬƌĂƐƚŵĞůůĂŶϵ͘ϬϬͲϭϮ͘ϬϬ
ŵĊŶĚĂŐƟůůĨƌĞĚĂŐ͗
ůĞŶĂΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞ ϬϴͲϰϰϭϴϱϳϭ
ƐŽĮĞΛŬLJƌŬĂ͘ƐĞϬϴͲϰϰϭϴϱϳϬ
KYRKFACK 4/13 19
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Posttidning B
9LGGHÀQLWLYHIWHUVlQGQLQJnWHUVlQGV
I|UVlQGHOVHQPHGQ\DDGUHVVHQWLOO
EDNVLGDQ
.\UNDQV$NDGHPLNHUI|UEXQG%R[6WRFNKROP
,ĂƌĚƵƌĊĚĂƩ
ŝŶƚĞǀĂƌĂŵĞĚ͍
VI ERBJUDER INDIVIDUELL MEDLEMSSERVICE I
anställningsfrågor
ĨĂĐŬůŝŐŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶŽŵĂƌďĞƚƐƉůĂƚƐĞŶ
ĨƂƌŚĂŶĚůŝŶŐƐćƌĞŶĚĞŶ͕ũćŵƐƚćůůĚŚĞƚ
lönefrågor, pensionfrågor
trygghetsfrågor
samt
ΎŵƂũůŝŐŚĞƚĂƩƚĞĐŬŶĂĨƂƌŵĊŶůŝŐƐũƵŬͲ͕ůŝǀŽĐŚ
olycksfallsförsäkring samt sakförsäkringar
ΎŵƂũůŝŐŚĞƚĂƩƚĞĐŬŶĂĨƂƌŵĊŶůŝŐĂŵĞĚůĞŵƐůĊŶ
ΎƟĚŶŝŶŐĞŶ<LJƌŬĨĂĐŬ
ΎŝŶŬŽŵƐƞƂƌƐćŬƌŝŶŐ
www.kyrka.se