Transcript Dags att skörda frukterna

nr 1 2011
Linerbladet
E N T I D N I N G F Ö R A N S T Ä L L D A V I D S M U R F I T K A P PA K R A F T L I N E R P I T E Å
”Mannen
i den vita
rocken”
– Sid 7 –
Staffan
trivs i sin
nya roll
– Sid 4 –
a
Inget är
gratis och vad
som är åtråvärt är också
värt att kämpa
– Sid 2 –
för.
Dags att
skörda
frukterna
– Sidan 3 –
OM ATT VARA TRÖTT, FET OCH 50
– sidan 15 –
L I N E R B L A D E T
Editorial
P I T E Å F E B R U A R I 2 0 11
Lite drygt två år har passerat sedan jag
började vid Smurfit Kappa Kraftliner,
fast det känns som om det var igår.
När jag kom hit möttes jag av en dubbel
utmaning: först att försöka förstå hur
jag skulle kunna göra bästa nyttan för
företaget och för det andra hur jag skulle
organisera mitt privatliv i den här delen
av Europa.
Efter noggrann analys stod det klart
att första utmaningen krävde att vi fokuserade på organisationen, på teambuilding och ledningssystem. Vi i ledningsgruppen kände alla, att på det sättet
kunde andra områden som säkerhet,
effektivitet, kvalitet och kostnader påverkas och förbättras mest utan att göra
investeringar i ny utrustning och förlora tid. Med andra ord: det gäller att
använda de befintliga mänskliga resurserna på bästa möjliga sätt.
Det här är givetvis ett komplext och
mindre tydligt sätt att närma sig problemet, men om det fungerar kan det medföra att ett företag förbättrar sig inom
varje område och att det kan bli mer välmående med ännu bättre vinstmarginaler i framtiden. Teamwork är nödvändigt
inom och mellan avdelningar och lika
viktigt på alla nivåer.
Den utveckling vi har sett på alla områden och inom alla avdelningar utan
investeringar visar att den inslagna vägen faktiskt fungerar. Jag hoppas att
stämningen inom företaget bit för bit ska
förbättras ytterligare så att alla kan arbeta i en utmanande miljö som är trevlig
och säker att jobba i. Det behövs eftersom det skapar en positiv energi och en
2
omgivning där alla kan utveckla sina
intressen, färdigheter och kompetens på
bästa sätt för både individen och företaget.
Beträffande den andra utmaningen, min
egen, så var första året en period där jag
undersökte vad norra Sverige hade att
erbjuda, och naturligtvis vad jag måste
investera i, och jag kan försäkra er att
jag har funnit sätt att göra livet här mycket njutbart. Jag älskar flugfiske trots att
jag fortfarande har mycket att lära, jag
tycker om att åka längdskidor även om
min teknik är underutvecklad och jag
älskar att ta min båt ut i skärgården, även
om det redan har kostat mig en propeller.
Men det är som med allt annat här i livet,
inget är gratis och vad som är åtråvärt är
också värt att kämpa för.
D I R K
P O O T
a Jag kan försäkra er att jag
nu funnit sätt att
göra livet här
mycket njutbart.
Det är naturligtvis inte lätt att leva långt
från släkt och vänner, och den mörka
vinterperioden gör inte saken bättre.
Men nu när dagsljuset är på väg tillbaka
och temperaturen stiger, så kan vi snart
utveckla vidare de färdigheter som behövs för att njuta av vår vistelse i denna
vackra miljö.
L I N E R B L A D E T
Lut och Kraft visar på
positiv utveckling
Oljeförbrukningen vid Smurfit
Kappa Kraftliner har under de
senaste fem åren minskat med
87%, ett imponerande resultat av
ett målmedvetet arbete att minska
Peter Nyberg, operatör
på kraftsidan, är en av
de som bidragit till de
goda resultaten på
avdelningen under
senaste åren.
beroendet av fossila bränslen.
Kurvan över fabrikens förbrukning av
fossila bränslen beskriver en mycket
imponerande trend, från nivån 30 000
m3 år 2005 till 4 000 m3 förra året, en
radikal förändring som kan tillskrivas
en rad förbättringar och förändringar
under åren:
utsläppen per ton producerad
liner, ett rekord att vara stolt över.
De goda resultaten över den
senaste femårsperioden inom områdena energi, biobränsle, koldioxidutsläpp och biprodukter presenterades i januari för ledningen
inom Paper Division Europé av
Sara Sundqvist, chef Lut och Kraft.
Positiva siffror
Fabrikens totala förbrukning av
fossila bränslen.
2007: Ny biobränslepanna och turbin
G3 i drift.
2008: Minimerat användande av eldningsolja i mesaugnarna.
2010: Optimera bränslemixen i mesaugnarna, användande av pelletsrejekt
som stödbränsle.
2010: Trimningar på gasdestruktionsugnen, där illaluktande gaser bränns.
I presentationen framgår även att
andelen egengenererad el har sedan
2005 stigit från 42% till 54% år 2010.
Under samma tidsperiod har även andelen biobränsle för ångproduktion, svartlut
inräknat, ökat från 93% till drygt 99%. Den
fulla effekten av den nya biobränslepannan som
togs i drift 2007
kan för första
gången ses i
sin helhet i
2010 års siffror
beroende på att
haveriet på den
nya turbinen
höll nere siffrorna för 2008
och stora proSara Sundqvist
duktionsstörningar
dämpade effekten för 2009.
Fjärrvärmen
Topposition
Den minskade oljeförbrukningen har
fått stor effekt på våra koldioxidutsläpp
och Smurfit Kappa Kraftliner är f.n det
linerbruk som har de lägsta koldioxid-
Distributionen av fjärrvärme har även den
ökat under femårsperioden, från nivån
280 kWh/tp (kWh/per ton producerad
liner) till nivån 460 kWh/tp år 2010. Under
2009 installerade PiteEnergi en 40 MW
värmeväxlare för 3-barsånga i fabriken
och omfattande trimningsarbeten har
också medfört en stabilare fjärrvärmeproduktion.
Skörda frukterna
– Den goda tillgängligheten vi hade på
sulfatfabriken under 2010 gjorde att vi
kunde börja skörda frukterna av de investeringar som stod klara 2007 i en ny
biobränslepanna och turbin, säger Sara.
– Vi hade under året rekordhög produktion av grön el och en rekordlåg
miljöpåverkan vad gäller miljöutsläpp.
Förutom investeringarna har omfattande trimningsarbeten och andra insatser
gjorts på avdelningarna Lut och Kraft.
Detta är ett arbete som pågår fortlöpande och många är delaktiga i.
– Vi har nu fått ett kvitto på att vi med
träget arbete kan påverka både våra
koldioxidutsläpp och våra biprodukter i
positiv riktning, konstaterar Sara.
ANDERS LINDBERG
3
L I N E R B L A D E T
”Nya” grabbar på lab
– SER VERKSAMHETEN FRÅN NYA VINKLAR
Tre nytillskott på lab med mångårig
erfarenhet från mek, systemteknik
och produktion trivs bra i sina nya
roller på Tech Center och Ann-Cristin
Bäckman, lab-chef, menar att deras
skilda kompetenser tillför ett nytänk
När Linerbladet hälsar på sitter Fredrik i
Tech Centers klimatkammare och kör ett
CMT-prov på fluting i 95% luftfuktighet
och 24 graders värme. Provet går ut på
att fastställa flutingens deformation vid
olika luftfuktigheter och temperaturer
och är en av en labingenjörs många skiftande arbetsuppgifter.
till verksamheten.
och rätt så tyst arbetsplats vilket passar
mig utmärkt, säger Staffan.
–Jobbet handlar mycket om underhåll
av belysning, ventilation, dragskåp och
annan labutrustning; här finns ju det
mesta faktiskt, t.ex ett kokeri i miniformat.
Här har jag för det mesta även möjlighet
att själv styra hur intensiva mina dagar
blir, vilket passar min situation jättebra.
Allt i allo
Fredrik Öberg har hunnit vara på Tech
Center i nästan ett år, och han har gått
från ett vikariat till att idag vara tillsvidareanställd lab-ingenjör.
– Jag hade jobbat som elektriker i 15
år och länge burit på en tanke att pröva
något nytt, och när chansen kom så tog
jag den och det ångrar jag inte.
Staffan Sohlman lider av sviterna efter
en arbetsplatsolycka när han jobbade inom produktion och f.n arbetar han 50 % i
sin nya roll som vaktmästare och allt i
allo där han hjälper och avlastar Peder
Fahlman.
– Jag har varit här sedan i höstas och
det har gått bra hittills, det är en lugn
Fredrik
Ville prova något nytt
Niklas Marklund är senaste nytillskottet i skaran. Han började vid årsskiftet
som labtekniker och lämnade då jobbet
som licenssvetsare på mek-avdelningen.
–Jag har en processteknisk utbildning
i botten och efter 10 år som svetsare så
tänkte jag att det var dags att prova nåt
nytt när den här möjligheten dök upp.
– Jag trivs bra på det nya jobbet som
rymmer både dagliga rutiner och projektarbeten. Just nu så pågår exempelvis ett
fabriksförsök där en annan typ av stärkelse provas och ett sådant försök görs
i samarbete mellan produktion, leverantör av produkten och lab, och vår insats
kan vara större eller mindre med kontinuerliga analyser över kortare eller
längre tid, ibland flera dygn i sträck.
Bra med blandade erfarenheter
Ann-Cristin Bäckman är chef på lab
och hon är positiv till att få in personal
med olika yrkeserfarenheter i sin verksamhet.
– Jag tycker det är roligt att folk från
fabriken har fått upp ögonen för lab, det
mesta som finns i fabriken finns här också men i mindre format.
– Killarna har ju lång erfarenhet från
fabriken och en annan bakgrund än de
flesta här; deras kunskaper från deras
tidigare jobb har vi stor användning för,
säger labchefen Ann-Cristin Bäckman.
ANDERS LINDBERG
Staffan
4
Niklas
L I N E R B L A D E T
Före årsskiftet togs en ny transportlösning, som fått namnet Route
North, i bruk som nyttjar den kapacitet som inte används för kraftliner
från Smurfit Kappa Kraftliner i
systemfartygen M/V Balticborg och
M/V Bothniaborg. De två fartygen
trafikerar året runt rutten Piteå –
Bremen i Tyskland – Sherness i
England – Terneuzen i Holland.
Fartygen går efter tidtabell och varje
onsdag ankommer, och varje torsdag
lämnar ett fartyg Haraholmen med destination Europa.
Ny transportlösning
mellan Piteå och kontinenten
Växande volymer
Returfraktkapacitet har redan tidigare
sålts, men det nya i konceptet Route
North är att det nu är möjligt att även
boka last i sydgående riktning. Anledningen är att Billeruds frakter, som tidigare gått via systemfartygen på Haraholmen, nu till största delen skeppas ut
direkt från hamnen i Kalix. I nordgående
riktning är den disponibla fraktkapaciteten stor och där ligger tyngdpunkten
på bilar från den tyska bilindustrin, annat
rullande gods, containers och projektgods m.m.
– Volymerna norrut växer stadigt, säger Sture Öberg, logistikchef vid Smurfit
Kappa Kraftliner, som tror att det mesta
av fraktkapaciteten kommer att vara uppbokad inom ett år eller två.
– Skeppningen av bilar från kontinenten till Södertälje beskriver t.ex. en stadigt ökande trend och mycket av frakterna är också kopplat till Malmfälten. Men
även vindkraftindustrin kan bli en betydande kund i framtiden. Last av det mer
spektakulära slaget är det 20-tal stora
gruvmaskiner med destination Malmfälten som förväntas under åren som kommer.
Aktern på M/V Bothniaborg vidöppen för
lastning av kraftliner på Haraholmen.
Gruvtruckar i den
här storleken och
ännu större är
levererade med
Wagenborgs
systemfartygen
för kraftliner.
Privatpersoner
– Men fraktkapaciteten kan även nyttjas
av privatpersoner, säger Sture. Vi får ofta
frågan om vi kan ordna transport av en
personbil, och svaret är att finns det
möjlighet så ordnar vi det till en rimlig
kostnad.
ANDERS LINDBERG
5
L I N E R B L A D E T
Vid ett ordinarie telefonmöte en sen
eftermiddag i januari mellan pappersdivisionens underhållschefer kunde
inte underhållschefen i Facture, Pascal Delay, delta vilket han senare
samma kväll beklagade i ett mail
där han berättade att orsaken var ett
haveri på deras ”vertical impregnator
screw” och att de beräknade stå
med hela fabriken i fem dygn.
När Bo Johansson, teknikchef vid Smurfit Kappa Kraftliner läste mailet började
han fundera om inte en passande skruv
fanns på förrrådet i Piteå.
– Skruven är 11 meter lång och 2 meter i diameter och finns normalt inte som
reservdel vare sig hos Facture eller hos
oss i Piteå, säger Bosse. Men av en händelse så hade vi en skruv i reserv sedan
2007 då vi i förebyggande syfte ersatte
den med en ny.
Godkände fraktkostnaden
Bosse läste mailet från Pascal hemma på
kvällen, sen ringde han operatörer på
massabruket och fick med deras hjälp
fram ritning på skruven som fanns på
förråd, en ritning som han direkt vidarebefodrade till Frankrike.
Allt stämde, nu var bara problemet att
skruven fanns i Piteå och basningskärlet i Frankrike. Transporter med lastbil och flyg ”googlades” och det visade
sig att företaget Air Partner kunde erbjuda en lösning som skulle vara totalekonomiskt mest fördelaktig för Facture i
den rådande situationen. Facture godkände fraktkostnaden som blev 1 miljon
kronor och transportprojektet drogs
igång.
Kreativt tankearbete
För att fördela vikten och säkra lasten i
planet krävdes ett underlag för skruven
och med lite kreativt tankearbete löstes
problemet med att en mafivagn vändes
upp och ner och på den spändes och
svetsades skruven fast.
– Mafivagnar används normalt på
Haraholmen för transport av rullar från
magasin och in i båtarna, säger Bernt
Björk som ordnade de praktiska detaljerna runt transporten till Kallax.
Ett dygn efter att Pascal Delay missade telefonmötet stod ett 11 meter långt
6
Skruven färdiglastad före tranport till Kallax
Flygande leverans
av 9 ton reservdel
till Frankrike
Fronten på det
mäktiga Ilyushinplanet som har ett
vingspann på
50,5 meter.
kolli, 2,5 meter högt och med vikten 9
ton, klart för lastning på Kallax.
Ryskt fraktplan
Uppdraget utfördes av ett ryskt fraktflygplan, en Ilyushin -76TD, som klarar
en maxlast på 48 ton och har en räckvidd på 520 mil med 40 ton last.
– Besättningen bestod av 14 ryssar
som lever med ”sitt” flygplan som utför
uppdrag jorden runt, säger Bernt som
övervakade lastningen på Kallax.
Ekonomiskt försvarbart
Efter att skruven var lastad fick planet
stå några timmar på Kallax i väntan på
ett landningstillstånd från Bordeaux.
Klockan 3 nästa morgon landade planet
på fransk mark och av transporten återstod en timme med lastbil till fabriken i
Facture där skruven kunde monteras.
– Fraktkostnaden uppvägdes flera
gånger om med minskade stilleståndskostnader för Facture, säger Bo Johansson som också vill ge en eloge, samt
vidarebefordra ett stort tack från Andre
Champarnuad, fabrikschef i Facture, till
alla inblandade från vår sida som ställde
upp och gjorde det ovanliga uppdraget
möjligt.
ANDERS LINDBERG
L I N E R B L A D E T
Jodå, visst minns Jan-Erik
”mannen i den vita rocken”
Mannen i den víta rocken på den
svartvita bilden från 1964 är
pappersprovare Jan-Erik Gabrielsson som nu, 47 år senare, lämnar
yrkeslivet som YIT-elektriker och
blir pensionär.
– Den vita rocken sattes på mig
bara för bildens skull, säger JanErik som tydligt minns när bilden
togs.
Jan-Erik började sin bana som pappersprovare åt dåvarande ASSI på den då
rätt så nystartade pappersmaskinen.
Efter ungefär ett år bytte han bana och
började på fabrikens elverkstad som
industrielektriker, och han var även
under en period skiftgående elektriker
vid bruket.
– Från 1965 till 1969 jobbade jag på
elverkstan, men 1969 sa jag upp mig
tillsammans med flera andra på elverkstan och anledningen var att vi tyckte
vi hade alldeles för dåligt betalt; lönen
låg då på 7 kronor och 63 öre per timme.
1964
Snickeri
Efter 47 yrkesverksamma år ska han nu
börja ”jobba åt frugan”, som han själv
uttrycker det.
Renoveringar ska göras hemma på
jordbruksfastigheten i Pålberget och
med tanke på att han har ett mindre
snickeri på gården och egen skog från
vilken ved ska rustas så lär han inte bli
sysslolös, trots att han släpper kontakten med elektrikerjobbet.
”Firmafolk”
Jan-Erik fick jobb direkt åt ASEA i
Skellefteå och jobbade bl.a på Rönnskärsverken och Karlsborgsverken där
han tillbringade 3,5 år.
– Alltsedan den tiden har jag inte bytt
arbetsgivare, bara overall, namnet har
växlat från ASEA till ABB till YIT. Och
från 1974 och fram till idag, våren 2011,
har jag gjort 80-90% av arbetstiden vid
ASSI, AssiDomän Kratliner, Kappa Kraftliner, Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå.
– Den kabelstege, eller det ställverk
som jag inte jobbat på i den här fabriken
finns inte, och trots att jag nästan alltid
varit ”firmafolk” så har samarbetet och
kontakterna med brukets all personal
fungerat hur bra som helst, säger den
alltid lika positive Jan-Erik.
ANDERS LINDBERG
2011
Nu tackar han för sig och
börjar ”jobba åt frugan”
7
L I N E R B L A D E T
Nu är Chemrec
Produktionskapaciteten
beräknas till 4 ton DME/
dygn, vilket motsvarar
2 200 liter diesel/dygn
Lennart Westerlund, Chemrec, tillhör
gruppen på 10-15 personer som
intensivt arbetar med uttestning och
drifttagning av anläggningen.
Fredrik Granberg, projektledare för Chemrecs DMEanläggning, har blivit så pass van vid att få frågan
”när ska ni starta anläggningen” att nu är standardsvaret ”när vi är klara”.
Den detaljerade och ständigt uppdaterade tidplanen ger
en precisare bild och beskriver hur varje steg i den komplicerade anläggningen ligger till när det gäller testning och
provning. Vis av erfarenheten är Fredrik försiktig med
exakta tidsangivelser när produktionen ska komma igång
och han nöjer sig med formuleringen att uppstart av hela
processen kommer att ske med början i mars och fortgå
under våren.
Pilotanläggning
Anläggningen är så pass mekaniskt färdig att nu pågår uttestning och provning av anläggningsdel efter anläggningsdel. Flera delar i processkedjan är klara och provkörda med
kvävgas och vätskor. Ungefär 15-20 personer är sysselsatta med uttestningarna, som sker med egna operatörer
och personal från leverantörer, av de olika stegen i anläggningen.
Vid Linerbladets besök andra veckan i februari pågick
även nedmontering av baracklägret, demontage av ställningar och plastinklädnad och återställande av parkeringen som varit godsmottagnings- och lagerutrymme under
montagetiden. När tjälen gått ur marken kommer ett nytt
permanent staket att resas kring anläggningen.
– Det är en pilotanläggning, den första i sitt slag, säger
Fredrik när han förklarar att uppstarten dragit ut på tiden.
Och montaget och uttestningen har pågått under årets
svåraste period, den norrländska vintern som också varit
ovanligt kall. Att testa under vintern tar tid, men ger även
god kunskap om hur vi klimatsäkrar anläggningen inför
kommande vintrar, säger Fredrik och tillägger:
– Anledningen till att anläggningen inte är inbyggd så
att man kan kontrollera klimatet är att detta är ett raffinaderi, om än i miniformat. I anläggningen hanteras gaser,
visserligen i slutna system, men skulle explosiv gas av
någon anledning komma ut är en öppen byggnadsstruktur
att föredra.
Gasdestruktion
En returprodukt från anläggningen till bruket, förutom
grönlut från förgasaren, är svavel som ska brännas i gasdestruktionssugnen BK50 inne i fabriken. Vid start och
stängning av BioDME-anläggningen och vid produktionsstörningar, kan den syntesgas som ska omvandlas till
DME förbrännas i en fackla placerad högst upp i den nya
stålstrukturen. Denna fungerar även som säkerhet om
8
ii
L I N E R B L A D E T
i startgroparna
Chemrecs
projektledare,
Fredrik Granberg,
kostar på sig ett
leende, trots den
ansträngda
tidsplanen.
ii gasdestruktionsugnen BK50 stoppar
och produktionen av DME är igång.
På detta sätt säkerställs destruktion av
producerande gaser alltjämt. I toppen
av facklan kommer för övrigt alltid två
små, knappast synliga, pilotlågor att
brinna.
Störningsrapport
– Utöver de kravnivåer som anläggningen har, finns i nuläget inga nytillkomna kända källor för lukt eller bullerstörningar i den nya anläggningen, men
skulle sådant dyka upp får vi angripa
dom i efterhand, säger Fredrik.
Chemrec har en överenskommelse
med Smurfit Kappa att rapportering av
störningar kan göras till fabriken, även
om störningen misstänks komma från
Chemrecs nya anläggning.
Lagertank
Den DME som produceras kommer att
pumpas från dagtanken som ligger under jord rakt under anläggningen till
lagertanken som är placerad mellan fabriksområdet och Idéhuset.
Produktionskapaciteten beräknas till
4 ton DME/dygn vilket motsvarar 2 200
liter diesel/dygn, och den produktionen
kommer från 1% av massabrukets svartlutsproduktion.
DME-dragbil
Ulf Lindkvist vid Burmans Åkeri ser med
spänning fram emot leveransen av den
DME-dragbil som just nu tillverkas av
Volvo och som under försommaren förhoppningsvis ska göra de första resorna
mellan fabriken och Haraholmen på
bränsle tillverkat helt av biprodukten
svartlut från massabruket vid Smurfit
Kappa Kraftliner.
ANDERS LINDBERG
Medarbetarundersökning
Under perioden 27/1 – 20/2 gjordes en medarbetarundersökning vid Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå.
– Undersökningen är ett sätt för oss att skaffa en
objektiv bild av hur Smurfit Kappa Kraftliner ”mår”
ur ett medarbetarperspektiv. Den ska ge oss vägledning så att vi jobbar med rätt saker för att utveckla organisationen, säger personalchef AnnHelen Thyni och fortsätter:
– Vi har tagit hjälp av ett företag som är specialister på medarbetarundersökningar och som genomför och sammanställer utredningen. När man svarar
är man helt anonym som individ; ingen har tillgång
till enskilda svar. Resultatet bryts ner till olika
grupperingar, men man kan inte se resultatet i
genomsnitt för färre än fem personer tillsammans.
Undersökningen är webbaserad och genomförs
antingen på arbetsplatsen eller vid hemmadatorn.
Efter två år, i januari 2013, planeras en uppföljande
undersökning.
Ann-Helen Thyni
9
L I N E R B L A D E T
Brandskyddsutbildning
höjer säkerhetsnivån
Hösten 2008 påbörjades en grundläggande brandskyddsutbildning för alla anställda, först ut var driftpersonal,
därefter har underhållspersonalen utbildats och nu
är det dags för administrativ personal.
I de utbildningar som nu genomförs i
åtta omgångar ingår även personer som
olika skäl inte kunnat delta vid de
tidigare utbildningsomgångarna. Under
utbildningen som pågår en halv dag
hinner kursledaren, brandinspektör Lars
Lindvall, beröra ett antal olika saker med
anknytning till brandskydd. Principerna
för utrymning och agerande för att
säkert ta sig ut vid en brand gås
igenom, man lär sig olika släckmetoder,
dess för och nackdelar samt hur man
hanterar släckutrustning på rätt sätt.
Man pratar även om vilka brandrisker
som finns, både hemma och på jobbet
och vad som orsakar bränder. Och inte
minst viktigt, om en brand trots allt
skulle uppstå, vad kan man göra för att
underlätta Räddningstjänstens insats.
Joakim Rönnberg släcker en dieselbrand i
ett öppet plåtfat under överinseende av
Agneta Ridderström och Rholand Engström.
Brandinspektör
Lars
Lindvall
Utbildningen genomförs inom Räddningstjänstens övningsområde och den
är en blandning av teori och praktiska
övningar som görs under ledning av
Lars Lindvall som med liv och lust delar
med sig av sina kunskaper på ett lättsamt sätt.
ANDERS LINDBERG
Franska elever på besök
– för åttonde året i rad
För åttonde året i rad har elever från den franska staden Caen i
Normandie i norra Frankrike besökt Piteå och under en vecka
bott hos och haft ett utbyte med elever i Piteå. I veckoplaneringen har alltid ett besök vid Smurfit Kappa Kraftliner ingått.
Besöket vid fabriken sker i slutet av veckovistelsen i Piteå och
är ett avbrott mot det övriga som sker under veckan.
En av de som organiserade årets besök i mitten på februari
var Maria Häggbom, lärare i franska vid Strömbackaskolan.
– Besöket vid fabriken är mycket uppskattat, även om en del
av eleverna reagerar starkt på lukten, säger Maria.
– Det känns nästan lyxigt för oss att åka på returbesök till
Frankrike i maj nu när vi gjort vår del; i maj är det vi som är
gäster. Nu har eleverna i den här årsklassen lärt känna varandra och när de träffas igen i maj kommer samma elever att bo
tillsammans igen, fast i fransk värdfamilj under en vecka.
– Eleverna håller kontakten med varandra inför återträffen i
maj, inte minst via Facebook, säger Maria.
10
Under årens lopp har flera anställda vid Smurfit Kappa i Piteå
haft rollen som värdfamilj för franska elever på besök i Piteå.
Per Jonssons familj med två döttrar har för andra gången just
avslutat en veckas värdskap.
– Det är 4-5 år sedan förra gången och det var lika spännande då som nu inför mötet. Mest nervös har dottern varit och
då mest för hur språket ska fungera. De franska eleverna har
inte samma kunskaper i engelska som de svenska och en del
av utbytet går faktiskt ut på att de svenska eleverna ska lära
sig mer franska och de franska eleverna lära sig mer engelska.
L I N E R B L A D E T
Tema:
LIVSSTIL OCH
HÄLSA
Doktorns
hörna
U L F
N O R D L U N D
f ö r e t a g s l ä k a r e
Livsstilen påverkar sömnen
- på gott och ont
Sömn är en bas för långsiktig hälsa. Olika livsstilsfaktorer
kan påverka sömnen både negativt och positivt. Lågintensiv
motion, stresshantering, tid för nedvarvning, stabila sömnmönster och svalt sovrum är knep för att vårda sömnen.
Sömnen sänker hjärnans ämnesomsättning med åtskilliga procent (utom
under REM-sömn). Även hjärtfrekvens,
andningsfrekvens, kroppstemperatur
och blodtryck sjunker. Frånvaro av
sådana sänkningar leder till en ökad
hjärtinfarktrisk och indikerar bristande
återhämtning. Andra saker som påverkas är ökad insöndring av tillväxthormon, testosteron, hämning av kortisol
och ämnesomsättningsstimulerande
hormon.
Det råder dock i dag inte någon konsensus om hur ”god sömn” ska definieras. I en nationell enkät blev det
svenska genomsnittet för sömnlängd
under arbetsveckan 6 timmar och 51
minuter. Helgsömnen var ca 1 timme
längre. Det senare tyder på att det är
arbetsveckans krav (i kombination
med sociala krav), som starkt influerar
sömnen. Studier har pekat på att 7 timmar per natt kan vara en undre gräns
(över längre tidsperioder) för sömnen.
Sömnkvalitet är rimligen lika viktig som
lämplig längd på sömnen.
För litet sömn får dramatiska effekter
Orsaken till intresset för livsstil och
sömn är rimligen de dramatiska effekterna av för litet sömn. Den mest uppenbara effekten är sänkt vakenhets- och
funktionsnivå. Insomnandebenägenheten ökar, reaktionstiderna blir längre,
och man blir mer omdömeslös, känsligheten för emotionella stimuli ökar. Försämrat minne är en annan tydlig effekt.
Om man frågar människor om den vanligaste orsaken till att deras sömn ibland
störs eller förkortas, blir svaret i två
tredjedelar av fallen ”stress. Avverkad
stress under dagen har däremot knappast någon negativ effekt så länge den
inte leder till ”ältande”.
Skiftarbete eller andra arbetstidsformer
som inkräktar på den normala tiden för
sömn (inklusive turlistetid, jourarbete
och liknande arbetstidsformer) är antagligen den viktigaste sömnstörningsfaktorn efter stress. Skiftarbete leder för
de flesta till förkortad sömn och trötthet.
Hunger gör det svårare att somna (p g a
autonom aktivering för att söka föda),
och födointag minskar den effekten. Viss
svårsmält eller kraftigt kryddad mat kan
orsaka orolig sömn, likaså exceptionellt
stort födointag. Med ökande fetma reduceras sömnlängden och djupsömnen;
dessutom blir sömnen mer fragmenterad, och andningsuppehållen ökar. Med
högre vikt blockeras andningsvägarna,
och snarkning eller sömnapnéepisoder
uppstår. Som resultat ökar dagtröttheten
kraftigt, den kognitiva förmågan sänks
och blodtrycket höjs.
Motion har positiva effekter på sömnen
och motverkar sömnproblem, medan låg
fysisk aktivitet är kopplad till störd
sömn. Motionsråd brukar därför ingå i
de grundläggande råden vid sömnstörningar.
Alkohol har flera effekter på sömnen.
Den gör individen sömnig och används
av en del som sömnmedel.
Rökning och nikotin motverkar sömn.
För den inbitne rökaren ger tobaksutsättning en abstinenseffekt som stör
sömnen.
Sömnen underlättas av tystnad, mörker och kyla. Tystnad är en självklarhet. Mörker är också en självklarhet;
5–7 procent av rumsljuset når näthinnan; mycket ljus innebär direkt aktivering av hjärnans vakenhetssystem.
Kyla (14–18 °C) bidrar till att sänka den
centrala kroppstemperaturen, vilket är
en förutsättning för att sömnen ska
initieras. Svenska sovrumstemperaturer är i allmänhet för höga.
SAMMANFATTNING
Sömn är en livsstilsfaktor i sig, som är
kopplad till grundläggande återhämtningsfunktioner och därmed till långsiktig hälsa.
För litet sömn har tydliga negativa konsekvenser.
Sömnen påverkas negativt av en rad livsstilsfaktorer, framför allt stress, nattarbete,
sena sociala vanor, alkohol, rökning, stillasittande och för mycket sömn samt ljus,
buller och hög omgivningstemperatur.
Dålig sömn kan ofta förbättras genom
att ändra på negativa livsstilsfaktorer.
Viktiga faktorer: motion, stressbegränsning, stabilisering av sovmönster och begränsning av sömnlängd.
Källa: Läkartidningen 2010 nr 36.
11
L I N E R B L A D E T
Kontorsservice
– efter flytten
Kontorsservice har nu flyttat från sina lokaler i källaren på
huvudkontoret till förrådets ”bakre hörn” mot fabriksområdet.
Flytten har varit på tal länge och diskussionens vågor har
gått höga och känslorna svallat runt
flytten som nu är ett faktum.
Motivet för flytten är, enligt företaget,
samordning av transporter och effektivare nyttjande av resurserna inom förråd och kontorsservice. I de gamla lokalerna som Kontorsservice lämnar kommer Unimaten att placeras, d.v.s utrustningen för byte av arbetskläder.
Infekterat
Att känslorna runt flytten fortfarande är
infekterade märks direkt när Linerbladet
besöker Kontorsservice i de nya lokalerna.
– Vi kan börja med det som blivit bättre, säger Thure Westerlund. Vi har flyttat från källarnivå till markplan och vi
har fått tak över bilarna; det är de positiva effekterna som jag ser det.
– Resten har blivit sämre, eller är oförändrat, och jag kan inte med bästa vilja i
världen se positivt på förändringen som
skett. Arbetsuppgifter som nämnts där
vi skulle kunna hjälpa förrådet är administration av klädskåp och kontroll av
hemlån, men den typen av arbetsuppgifter kan göras varsomhelst med tillgång
till en dator.
”Geografisk kullerbytta”
Vad som personalen på kontorsservice
hela tiden återkommer till är den ”geografiska kullerbyttan” som blivit resultatet av flytten; arbetskläder byter man
lämpligast i huvudkontoret och kontorsservice placerar man lämpligast i fabriken.
12
Kenth Sandberg, Sture Jonsson och Staffan Ström vid
posthörnan där all in och utgående post sorteras.
Den gamla placeringen har varit central
för den verksamhet som kontorsservice
bedriver.
Största trycket på postservicen ligger
mellan kontorsservice och huvudkontor: utkörningar av leveranser från Tallkronan till kurslokaler och konferensrum, prover från Företagshälsovården
till PÄS, akutinköp till Tallkronan o.s.v;
allt har fungerat när kontorsservice har
haft sin fasta punkt i huvudkontoret.
Den nya placeringen har visat sig medföra mer körning med bilarna och fler
steg per dag för att upprätthålla servicenivån. Och servicenivån är central för
grabbarna.
– Vår verksamhet kanske inte syns
och hörs så mycket säger Kent Sandberg, -men om vi missar ett uppdrag
eller om den rutinmässiga postservicen
uteblir då märks det.
Trång passage
En del i problemställningen är också att
tre av fem medarbetare har arbetshandikapp och att flytten medfört stor påfrestning för dessa. Den trygghet som funnits i den invanda miljön har försvunnit,
förhoppningsvis kan tryggheten återskapas i den nya miljön.
Placeringen i förrådet medför även
praktiska problem eftersom man inte kan
nå lokalerna på annat sätt än att gå mellan vägg och hyllskepp, all annan möjlighet att ta sig till lokalerna går över
ytor i förrådet där trucktrafik förekommer och är därför olämpliga som gångvägar ur säkerhetssynpunkt. Dessa
L I N E R B L A D E T
Linerbladet
Thure
Westerlund vid
kopieringsmaskinen;,
Henrik Risberg
i bakgrunden.
FÖR 10 ÅR SEDAN
Friskvårdssatsningen börjar nu ge synliga
resultat i AssiDomän Kraftliners gym i
huvudkontorets källare. Personer som tidigare inte ens varit i närheten av träningsutrustning kliver nu fram och tar med liv
och lust tag i uppgiften att förbättra sin
kondition.
– De allra flesta ser utbildningen som en
”kick-off” till en individuell insats för att
förbättra sin hälsa, och det är precis så vi
vill ha det, säger Kraftliners sjukgymnast
Mikael Lövgren.
Nu är AssiDomän Koncern FoU ett minne
blott. Den 31 januari gick flyttlasset för de
flesta som haft sitt arbete i huset.
Kvar i huset blir Kraftliners utvecklingsavdelning samt några personer som
kommer att ha andra uppdragsgivare.
a
Förändringsarbetet har naturligtvis inneburit en
ökad press och arbetsbelastning för alla inblandade.
ANETTE ENGMAN, personalledare
trånga passager innan man når mekverkstan omöjliggör transport med rullvagn
direkt från kontorsservice.
Förstår synpunkterna
Anette Engman är personalledare för
Förråd/Transport och hon är närmaste
chef för personalen på Kontorsservice.
Anette har stor förståelse för de synpunkter som grabbarna på Kontorsservice ger uttryck för och hennes förhoppning är att situationen inom en
snar framtid ska kännas mer stabil och
att arbetsron och arbetsglädjen ska återkomma.
– Förändringsarbetet har naturligtvis
inneburit en ökad press och arbetsbelastning för alla inblandade, säger Anette.
Nu måste vi tillsammans hitta de mest
smarta och effektiva transportlösningarna med de resurser som vi har till förfogande och det arbetet har bara börjat.
– Samarbetet mellan förråd och kontorsservice är även det fortfarande i sin
linda och jag är övertygad att vi kommer
att hitta arbetssätt som är till fördel för
båda parter och som ger ett positivt bidrag till helheten.
ANDERS LINDBERG
Anställd på nytt eller satsa på eget företag? Lars Wallbäcks, 42, valde det senare.
– Det känns faktiskt rätt, inte minst ur
familjesynpunkt, säger Lars under en paus
i städningen av sin trånga kontorsmodul.
För Lars, liksom för många andra, kom
beskedet om nedläggning av Koncern
FoU som en överraskning.
På vedplan rullar en ny truck som jobbar
med lossning av lastbilar och transport av
virke vid renseriets mottagningsbord.
Trucken är en imponerande maskin. Den
kan maximalt lyfta 28 ton, och tömmer på
samma sätt som de befintliga truckarna en
timmerbil med tre lyft.
Efter ledningsgruppens januarimöte är det
nu klart att företagshälsovården flyttar till
nya lokaler i nedersta våningen i huvudkontoret. Nuvarande utrymmen för
kontorsservice/arkiv byggs om och omdisponeras för att även inrymma företagshälsovården.
Staffan Ström demonstrerar den omöjliga utfarten med rullvagnen mellan
yttervägg och hyllskepp i förrådet.
En liten reaktion på 1999 års rekordresultat. Så kan man se utvecklingen av
fjolårets förslagsverksamhet. Men på en
punkt blev fjolåret en upprepning av
rekordåret: Hälften av idékläckarna är tjejer.
Och tjejerna besatte dessutom de tre
topplatserna.
Linerbladet bugar för denna insats.
13
linerKRYSSET
L I N E R B L A D E T
De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter,
den andra med 2 lotter och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen
skickas till Linerbladets redaktion (Personalavdelningen) senast 15 mars 2011.
Namn...........................................................................................................................
Adress.........................................................................................................................
Vinnare i LINERKRYSSET NR 6/2010
Elisabeth Nilsson, 3 trisslotter
Bert Björk, 2 trisslotter
Tage Alm, 1 trisslott.
14
Tel................................................................................................................................
L I N E R B L A D E T
Trött, fet och 50...
Jag tar mig friheten att låna ovanstående rubrik av Täppas Fogelberg. Något
som har känts oerhört avlägset in i det
sista, men nu är man där i alla fall!
Om vi börjar bakifrån med åldern så
vet jag inte om jag någonsin kommer
att förknippa den där siffran med mig
själv. Tyckte att mina svärföräldrar nyss
fyllde 50, och att det inte var länge sedan
vår redaktör och några kollegor hade
kalas i det ärendet!
”Det man inte förstår får man lämna”,
brukar det heta, och jag kan bara konstatera att åren går. Man märker ju att barnen växer upp och då vore det konstigt
om man inte blev äldre själv…
Fet? Allt är relativt men om jag inte skärper till mig så är jag snart en fullvuxen
man. Vår gamle vän, ”Snickar-Lasse”, sa
alltid att en karl som inte vägde 100 inte
var fullt utvecklad. Fast i andra ordalag
på Pitemål… Frid över hans minne!
Trött? Det kan jag i alla fall skriva under på. Jag är en notorisk nattsuddare,
men även när jag försökt sova lite längre nätter så har jag på sistone varit så
trött att jag undrat om jag är sjuk. Biverkningar av någon medicin, nå´t virus som
går, eller är det bara mina björngener som
gör att jag bara vill sova när det är mörkt
och kallt? Det gäller tyvärr i första hand
när det är dags att stiga upp varje dag…
Hur som helst så har det varit solsken
i helgen och det är uppiggande! När solen mäktar med att fixa lite takdropp kommer det att bli ännu bättre och nu är
våren i sikte inom en överskådlig tid och
då brukar det mesta gå lättare för min
del.
Att fysiken inte är på topp kan man förstås tillskriva bristande disciplin med
kost och motion. Men även ett nytt jobb
som är ännu mera stillasittande än det
jag hade tidigare. Under stegräkningstävlingen vi hade för halvannat år sedan
snittade jag 25 000 steg per dag vissa
veckor! Skulle tro att jag har problem att
komma upp i det per vecka som det sett
ut på sistone… Jag måste nog leta reda
på den där lilla apparaten och hänga på
den igen för att se hur illa det verkligen
är.
Förutom stillasittandet så trivs jag
förträffligt som ”Compliance coordinator”. Så här långt har jag förutom, SOX-
ur kåsörens
synvinkel
MICKE SVENSSON
arbetet, fått hoppa in på diverse arbetsuppgifter från 5-6 olika personer, både
inom Ekonomi och Marknad. I veckan
blir det fullt fokus på de 75 SOX-kontroller som ska efterlevas i vår organisation.
Det räcker till…
Det finns även en del att göra fackligt
inom företaget. Även om det inte haglar
med förhandlingar som under den intensivaste perioden med Utvecklingsgruppen så har inte minst Unionen en stor
utmaning framför sig. Det handlar om
huruvida vår klubb ska överleva. Vi har
årsmöte i dagarna och då återstår det att
se om vi får ihop en styrelse? Jag hoppas att alla medlemmar infinner sig då.
Det vore inte bra, för varken företaget
eller medlemmarna, om vi skulle tvingas
lägga ner vår lokala klubb. Tyvärr står
mycket och faller med ett fåtal personer,
och det är olyckligt att det blivit så på
en så pass stor arbetsplats som vår.
De fackliga representanterna hade f.ö.
förmånen att få ett snack med Alain Baudant för en månad sen. Han talade i
ganska positiva ordalag om vår fabrik
och våra framtidsutsikter. Han gav även
klart besked om att det kommer att bli en
extern Smurf som tar vid efter Dirk Poot.
Förhoppningsvis är omorganisationen
på plats när nästa VD tar vid och vederbörande får då fokusera på andra saker.
Alain sa att vi nu börjar ha våra ”tårtlager” på plats och att det var en bra
grund inför framtiden.
Det finns väl en och annan här som
inte är säker på att fler lager gör tårtan
godare. Viktigast är kanske vad man
fyller de olika lagren med. Smörgåstårta
är gott och lax kan funka, men skulle man
sätta surströmming i nå´t lager så vore
nog tårtan fördärvad… Vi får hoppas att
receptet för vår tårta, eller organisation,
blir lyckosamt så att vi i slutändan blir
en smarrig produkt! En lite besk bismak kan jag tycka mig skönja på
sina håll. Det gäller några medarbetare som redan gått hem och ytterligare ett antal som inte har så många
år kvar. Även om vi ska reducera antalet
anställda, och det ska ske ganska snabbt,
så bör det i samtliga fall ske på ett anständigt sätt. Här har det brustit på sina
håll, men jag hoppas att de som spenderat merparten av sitt liv på det här företaget också kan få avsluta sin anställning på ett värdigt sätt!
I helgen har mina söner ”Lanat”. De
kopplar upp ett gäng datorer och spelar
spel halva natten med kompisar. Numera
är det väldigt mycket Internetspel så det
är nästan dagligen som de spelar olika
grejer och har kompisar runt om i Piteå
och hela världen i sina hörlurar. Tekniken rusar framåt! Var ska det sluta? Sen
har det ju kommit en grej som även vi
vuxna ramlat dit på; jag ratade det länge,
men nu har jag också hostat igång en
sida. Facebook!
Man kan tycka vad man vill om det,
men jag har hittat igen jobbarkompisar
och klasskompisar jag inte träffat på 30
år och håller kontakten med utlänningar
jag träffade på Rhodos i somras, åsså
blir man uppdaterad på vad kollegor från
Smurfit pysslar med på fritiden. Vissa
har man järnkoll på vad gäller alla måltider under veckan. Man vet vilka som
haft sjuka barn eller husdjur och vilka
som älskar respektive hatar snön. Man
har fullständig koll på hur semestrar i
Thailand förlöper och vet vilka som håller på Liverpool i fotboll och på Skellefteå i hockey!
Somliga kör med I-phone och lägger
ut foton allteftersom var de än befinner
sig! Min fru går numera under smeknamnet ”Skrållan”, eftersom hon inte
kan låta bli att skrålla på mobilen och
kolla alla nya inlägg, även om det är spännande sport eller film på TV…
Vi får väl se om detta är nå´t övergående eller bestående?
Vi hörs, kanske på Facebook?
15
MARKNADSTIDNING B
Linerbladet
941 86 PITEÅ
REDAKTION
Anders Lindberg (ansv. utgivare)
Bo Staffan Johansson
REDAKTIONSRÅD
Anders Lindberg, GunBritt Lindberg
Bo Staffan Johansson, Per Swärd,
Per Jonsson och Urban Lundmark.
FOTOGRAF
där inte annat anges:
Anders Lindberg.
Red. förbehåller sig
rätten att redigera
insända manuskript.
Accidenstryckeriet 2011
Firande i förskott när fabriken fyller 50
Första pappret producerades 1962 vid linerbruket Aktiebolaget Statens Skogsindustrier
Lövholmens Bruk och det betyder att fabrikens femtioårsdag infaller under 2012. Men
den omständigheten att sodapannan ska
Fabrikens södra fasad under uppmurning;
bilden tagen den 29/8 1961, d v s ganska
exakt 50 år före den planerade 50-årsfesten
hösten 2011.
renoveras under hösten 2011, och att det
innebär ett fabriksstopp på fyra veckor, har
gjort att firandet tidigareläggs och kommer
att ske redan i höst.
– Fabriken har aldrig under senare tid haft ett så
långt sammanhängande stopp som fyra veckor
och det ger oss möjlighet att samla i stort sett alla
anställda till ett gemensamt firande, säger Sara
Sundqvist chef Lut och Kraft. Vid tidigare tillfällen har alltid ett par hela skiftlag varit tvungna att
hålla ställningarna på fabriken och inte kunnat
delta i festligheterna. Det här är en jättechans att
ge alla samma möjlighet att vara med även om
festen kommer lite tidigt.
Så ser planeringen ut
Planeringen, som fortfarande är preliminär, går ut
på att samla alla medarbetare fredag eftermiddag
den 12 augusti i en stor samlingssal för att lyssna
på Manuel Knight, en av Sveriges absolut främsta
föreläsare när det handlar om organisationsutveckling, ledarskap, laganda, kommunikation och kulturella förändringar och knyta hans budskap till
det jobb med AERO som är genomfört under året
som gått. AERO står, som de flesta känner till, för
Ansvar, Engagemang, Respekt, Omtanke.
– Lördag den 13 augusti blir dagen för det verkliga födelsedagsfirandet, säger Sara. Vi börjar med
en familjedag och avslutar med en fest på kvällen
för alla anställda med sällskap.
För 2012 finns planer på att arrangera Öppet
Bruk för allmänheten, och i samband med det även
ett arrangemang för brukets alla pensionärer.
ANDERS LINDBERG
Tack
Hjärtligt Tack till alla arbetskamrater som jag under mina nära inpå 43 år,
har jobbat med.
Stort tack till er och företaget för uppvaktningarna, de många talen, dikten och vänliga ord då jag nu går i min avtalspension och nya framtid.
Jag önskar Er, Lycka till i ert fortsatta arbete!
Jarl-Olov / Jalle Engström
Ett stort Tack till arbetskamrater och företag för uppvaktningen i samband med min pensionering.
Bertil Egnell
Tack till mina arbetskamrater, facket och företaget för all uppvaktning i
samband med att jag slutat min anställning.
Torbjörn Öhlund
till sist...
Tänk efter – är det någonting du behöver eller är det någonting du
bara vill ha.