Transcript Linerbladet June 2012

Linerbladet
Jubileumstidning
JUNI 2012
Nödvändigheten av att
a
leverera rätt kvalitet till kunden
och att ständigt bli effektivare
har funnits där hela tiden under
fabrikens första femtio år, men
det kommer att bli ännu viktigare i framtiden.
REINHARD REITER, VD
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
Editorial
PITEÅ
Det är en ära för mig att få skriva dessa
rader i denna specialutgåva av Linerbladet. 50 års produktion av kraftliner i
Piteå är verkligen en ”success story”.
För att veta vilka vi är, är det viktigt att
känna till historien. Det här numret av
Linerbladet ger en del tillbakablickar över
de gångna femtio åren.
En del av våra läsare minns säkert att
starten av fabriken inte var så enkel. Men
produktionen ökade stadigt och fram till
idag har vi producerat mer än 22 miljoner ton ”Royal Kraftliner” vid fabriken.
Med denna mängd papper skulle man
kunna täcka alla fem kontinterna utom
Antarktis med papper.
Fabriken byggdes som ett helstatligt
företag för att skapa arbetstillfällen i
regionen som tidigare inte hade någon
erfarenhet av branschen. Placeringen av
fabriken föregicks av häftiga diskussioner som ni kan läsa mer om på nästa sida.
Under de senaste femtio åren har hela
världen, precis som fabriken, förändrats
och utvecklats väldigt mycket. Fabriken
startade i en tid när wellpapp som förpackningsmaterial blev mer och mer viktigt i Europa. En studie visar att undermåliga förpackningar medför skador för
ca 300 miljoner euro årligen enbart inom
tysk handel, vilket tydligt visar hur viktigt det är med riktiga förpackningar.
Arbetsmiljön har utvecklats under
åren och idag har vi en god arbetsmiljö.
Vi kan se förbättringarna avspegla sig i
statistiken över Hälsa och Säkerhet.
Sedan maj i fjol har vi haft 361 olycksfria
dagar i följd vilket är ett rekord. Ser vi
tillbaka på sextiotalet när bruket byggdes var det mest manuella jobb; 15-20 år
senare i slutet på 70-talet och under 80talet blev automatisering viktigare och
viktigare. Sedan dess har datorer installerats på de flesta arbetsplatser. Idag så
JUNI
2012
för att hitta vägar till ständiga förbättringar.
är vi alla överens om att dessa förändringar var nödvändiga för brukets överlevnad och utveckling.
Nödvändigheten av att leverera rätt
kvalitet till kunden och att ständigt bli
effektivare har funnits där hela tiden under fabrikens första femtio år, men det
kommer att bli ännu viktigare i framtiden.
Sättet att bli effektivare ändras hela tiden, det är anledningen till att vi måste
vara flexibla. Under tider med stor tillväxt gjordes det med att öka produktionen och bygga om maskinerna för högre
kapacitet; automatisering var också en
viktig del i detta.
Idag växer kraftlinermarknaden i Europa bara marginellt och priset beror även
på växelkurserna mellan olika valutor. Det
betyder att beroende på ekonomiska
omständigheter så importeras mer eller
mindre kraftliner från översjömarknader
vilket påverkar pris och marknadsbild i
Europa. Dynamiken i marknaden är
ganska snabb och därför måste vi även
förbättra kunskapen om alla våra processer, även rörande kostnader, så att även
vi kan agera snabbare och flexiblare. Vi
är den största kraftlinertillverkaren i
Europa, vilket är en fördel, men vi vet
också att ibland är det de snabbaste som
är vinnarna. Så Smurfit Kappa Kraftiner
Piteå måste vara störst och snabbast.
Och hur är situationen idag, ytterligare
15-20 år senare? Vad är nästa steg? Vi
måste hantera stora mängder information. Jag vill påstå att vi är på väg att i
högre och högre grad skapa vad vi
kallar en lärande organisation. För att
utveckla detta blir det mer och mer
viktigt att vi alla arbetar tillsammans på
det mest effektiva sättet. Som ett exempel på detta kan nämnas MFCI där vi i
en arbetsgrupp med representanter från
företaget och alla fackföreningar arbetar
Att nå detta mål att vara både effektiv
och snabb kan bara uppnås via våra
medarbetare. Som jag ofta sagt, det är
personalen som är skillnaden. Kulturen i
ett företag är ofta olik kulturen i regionen
eftersom företag som Smurfit Kappa är
internationella och därför måste skapa
sin ”egen” företagskultur som sträcker
över flera länder och kontinenter. Jag
tror att våra medarbetare upplevde detta
under förändringarna från Assi till AssiDomän till Kappa och till Smurfit Kappa.
a Sedan i maj
ifjol har vi haft
361 olycksfria
dagar i följd vilket
är ett rekord.
REINHARD REITER
Fortsättning sidan 23
2
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
Starka herrar stred om
fabrikens placering
Lillänget eller Haraholmen. Det var
drogs igång i Karlsborg, gick startskottet för fabriksbygget. Ett planeringskontor fixades och pålningsarbetet drog
igång. Påle efter påle dunkader ner i
marken på Lillänget. Totalt blev det mer
än 2 000 pålar, som idag bildar ett tryggt
fundament för fabrikens tunga maskinella utrustning.
alternativen som föregick placeringen av det linerbruk som i år fyller
50 år. Stridbara herrar var Axel
Bengtsson, Piteå stads starke man,
och Olof Wiklund, Piteå landsförsamlings dito. Bengtsson drog
Axel Bengtsson
Olof Wiklund
vinstlotten och därmed den stadsnära placeringen.
Efter ett riksdagsbeslut 1959 påbörjades
omedelbart planeringen av linerbruket,
en planering som omfattade tillverkningsprocesser och fabrikens allmänna
utformning. Men det var under inga
omständigheter självklart att fabriken
skulle byggas på dess nuvarande plats.
Olof Wiklund argumenterade med all
tänkbar frenesi för en placering ute på
Haraholmen. Axel Bengtsson och hans
medhjälpare underströk värdet av att ett
bygge på Lillänget skulle innebära väsentliga samordningsfördelar med övriga enheter inom Lövholmens bruk. Och
dessutom underströks fördelen med en
central placering när det gäller personalrekrytering och trivselfaktorer.
nyckelpersoner. Av 480 sökande som
testades blev 24 uttagna till Kraftlinerskolan, som startade efter midsommar
1960. Det var en förväntansfull och brokig skara som antog utmaningen att utbildas för ledande befattningar. Där fanns
f.d. Konsumföreståndare, svetsare, traktorförare, grävmaskinister o.s.v.
Dagens produktion
Bit för bit fogades fabriken samman och
snart gjordes tummen upp för de första
linerrullarna. Därefter har linerbruket,
Europas största, haft en lyckosam utveckling. En utveckling som bl.a. inneburit investering i ytterligare en pappersmaskin (början av 1970-talet), en
successivt växande produktionskapacitet och en stabil lönsamhet.
Idag finns kapacitet att producera
700 000 årston brun och ytvit kraftliner
på de två pappersmaskinerna.
Positiv utveckling
Ungefär samtidigt som utbildningen
BO STAFFAN JOHANSSON
Sodapannans skelett
blir allt högre och arbetet
kräver montörer utan
höjdrädsla.
Tveksamhet om bärkraft
Dock fanns det osäkerhet med ett bygge
på Lillänget, nämligen tveksamheten om
markunderlagets beskaffenhet, d.v.s.
förmågan att klara trycket från en tung
industri. Expertis, såväl svensk som utländsk, anlitades för att testa bärkraften
och det gemensamma uttalandet blev:
marken godkänns.
Nyckelpersoner
Ovisst var också marknadsläget. Fanns
det utrymme för att sälja den liner som
skulle produceras i den nya fabriken?
Svaret blev positivt och fabrikens kapacitet fastställdes till 100 000 liner per år.
Samtidigt påbörjades uttagning och sedermera utbildning av ett antal blivande
3
L I N E R B L A D E T
Händelsekavalkad
Klippt och klistrat som skrivits under åren.
jubileumstidning
Verksamhet i
1960
– SYSTEMTEKNIK DÅ och NU
Pålningsarbetena för fabriken i Piteå
startade hösten 1960. Ett imponerande fabriksbygge tar form, ett bygge
som vilar på 2000 pålar som slagits
ner i marken för att garantera bärkraft
och stabilitet.
Teknikutvecklingen har aldrig tidigare gått så fort framåt som under de senaste femtio åren och detta avspeglar sig mycket tydligt
på olika verksamheter inom fabriken. De som kanske allra mest
berörts av detta är den avdelning som tidigare hette El–Instrument
1962
En brokig skara arbetare från vitt skilda miljöer och utbildningar stod i
slutet av 1962 inför uppgiften att köra
igång den stora fabriken.
och som idag heter Systemteknik och inrymmer flera olika yrkeskategorier. Linerbladet träffar Lars Flodström, personalledare, som
berättar om avdelningen och utvecklingen.
1963
Det första produktionsåret, blev
resultatet 78 252 ton. Smått blygsamt
jämfört med senare års produktion.
1970
Nu har ASSI Kraftliner fått ordentlig
snurr på pappersmaskinerna, nu
stannade produktionsanivån på
179 010 ton.
1974
Nu blev resultatet av årets ansträngningar hela 381 275 ton. Men då ska
man naturigtvos ha i minnet att ytterligare en pappersmaskin tagits i drift.
1975
Sjönk produktionen kraftigt. Blott
250 000 ton tillverkades, beroende på
driftsinskränkningar som företaget
vidtog av konjunkturskäl.
1982
Passerade ASSI Kraftliner en ny milstolpe med 410 917 producerade
årston.
4
Lars Flodström visar ett modernt ABB-ställverk
installerat i samband med biobränslepannans tillkomst 2007. Grupperna är monterade i kassetter väl
separerade från varandra och alla spänningsförande delar är beröringsskyddade.
Från fabrikens tillkomst i början på 60talet och fram till i slutet av 1990-talet
fanns två separata avdelningar: elavdelning och instrumentavdelning, som skötte all elkraft samt styrning och reglering
av alla funktioner i fabriken. I slutet av
90-talet slogs avdelningarna ihop och
bildade en sammanslagen avdelning
som fick namnet Systemteknik. I den
nya avdelningen ingår el-, instrument-,
hydraulik och process-IT.
– Före sammanslagningen fanns el
och instrument i separata lokaler med
varsin organisation, säger Lars. -Idag
består avdelningen av 54 anställda och
tolv av dessa finns ute på de sex
skiftlagen, två på varje skift, en elektriker och en instrumentmekaniker.
– Den yngste medarbetaren är 21 år
och den äldste 63 år och idag finns av
naturliga orsaker ingen kvar hos oss
längre som varit med sen starten 1962.
Störst skillnad
Ett av områdena där skillnaderna mellan
”då” och ”nu” är som störst, är nog
automation.
– I början på 60-talet fanns inga datorer alls, säger Lars. Behövdes det någon
form av logik för att exempelvis automatöppna en ventil eller start en motor
krävdes reläer och mycket kablar. Mer
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
ständig förändring
avancerade funktioner kunde kräva skåp
med metervis av reläer, tidur, gränsvärdesdon och omvandlare.
– Felsökningen i reläbaserade system
var ofta både svår och tidsödande och
att bygga om funktioner i reläbaserade
system var också väldigt besvärligt. Det
första datoriserade styrsystemet som
monterades in var troligen en primitiv
ytviktsreglering för pappersmaskinerna.
Systemet levererades av ASEA, kallades PaperMAC och var i drift fram till ca
1977.
Trådningen i
styrsystemet för
fastbränsletorken,
den sista generatonen icke datoriserad styrning.
Installation och
ändringar i dessa
system är mycket
tidskrävande och
med risk för fel.
Helt datoriserade
Dagens moderna automationssystem,
ofta kallade DCS eller styrsystem, är helt
datoriserade. För att köra fabriken använder processoperatörerna idag vanliga PC-datorer med programvara för att
visa styrsystemsinformationen. Datorerna kommunicerar via nätverk med
servrar, som i sin tur kommunicerar med
processtationer, som är den utrustning
som tur tar emot och skickar data till och
från maskinutrustningen ute i anläggningen.
– För att bygga logik drar man bara
streck på en datorskärm istället för att
som förr koppla om reläer och kablar,
säger Lars. Och för att bygga nya eller
förändra befintliga funktioner behövs
bara några musklick i rätt dator. Till råga
på allt är moderna styrsystem självdokumenterande, d.v.s. man behöver
inte göra några egna scheman eller ritningar, det sker automatiskt.
Hög säkerhet
När det gäller säkerhet har stora förändringar skett och då i synnerhet för elektriker som jobbar i ställverk där stora
effekter matas ut till motorer och annan
utrustning.
– Gamla ställverk var, med nutida
mått, dåligt utformade – åtminstone för
personsäkerhet, säger Lars. Dörrarna
var stora och spänningsförande detaljer
tämligen oskyddade och matningssken-
Insida ställverk
från 80-talet med
öppna skenor i
skåptaket och
inga avskärmningar mellan
grupperna och
inga beröringsskydd på apparaterna i gruppen.
orna mer eller mindre öppna. Moderna
ställverk är betydligt tätare, nästan inga
spänningsförande delar är åtkomliga.
Varje matningsgrupp har en egen kassett
som man på ett enkelt och säkert sätt
kan plocka bort från spänningsmatningen. Den kanske största skillnaden är
nog tekniken med ljusbågsvakter.
– Alla moderna ställverk är utrustade
med vakter som på bråkdelar av en sekund kan detektera ljusblixten från en
kortslutning och direkt bryta spännin-
gen och då reduceras risken för personskada väsentligt.
Dyrbara motorer
För att kunna varvtalsstyra en motor
förr fanns bara en teknik: likspänning.
Likspänningsmotorerna var mycket dyra
och krävde återkommande service. Styrutrustningen, strömriktarna, var komplicerade och krävde en hel del underhåll.
Numera installeras uteslutande frekvensomriktare för växelspänningsmotorer när
5
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
Händelsekavalkad
1986
Mindre än 10 PC på företaget, alla
hade inte hårddisk, lagringsmedia i
vissa fall endast 360 kb diskett.
1986
Infördes året-runt-drift med sex skiftlag. Det innebar att produktionskraften höjdes och att årsresultatet
skrevs till 485 150 ton.
1986
Tore Persson efterträder KG Johansson som chef för massabruket. Tore
kommer från processtekniska avdelningen där han bl a arbetat med reklamationsfrågor.
1986
Vecka 7. Innevarande vecka testar
dataavdelningen förutsättningarna
för flyttning av datorerna till nya
kontoret. Testerna görs på extern och
intern kommunikation, strömförsörjning och klimatanläggning.
Björn Pudas sitter i konfigureringsutrymment för avdelningarna
Lut & Kraft och visar hur komplicerade funktioner för styrning
och reglering idag byggs direkt på skärmen.
en drift ska varvtalsstyras. Frekvensomriktarna är väldigt driftsäkra och
kräver litet underhåll.
– På givarsidan har utvecklingen mot
mikroprocessorstyd utrustning inneburit mycket stora förändringar och förbättringar, säger Lars och fortsätter:
– Moderna tryckgivare kalibreras
elektriskt med en liten handhållen dator,
det tar maximalt ett par minuter och kan
utföras var som helst. Liknande teknisk
utveckling har skett på nästan alla typer
av mät- och kontrollutrustning. Det som
förr var krångligt, tidsödande och inte
så långtidsstabilt, är idag många gånger
enkelt, snabbt och driftsäkert.
Inbyggd intelligens
1986
Nya kontoret. Slutbesiktning sker 1819/2. Inflyttning torsdag den 20/2 och
ska i stort sett vara klar söndag den
23/2. Nya matsalen tas i bruk måndag
den 24/2 liksom nya telefonväxeln.
1986
Boardtillverkningen upphörde i juli.
1989
Den 21/12 passerade vi 500 000 ton.
Alla som då var anställda fick en
klocka i present hemsänd.
6
På de flesta områden sker också en
utveckling mot mer inbyggd intelligens i
utrustningen.
– Från vår verkstad kan vi idag kommunicera med flera olika typer av givare
och utrustning ute i fabriken, berättar
Lars. Det finns t.ex. ett system för att
övervaka reglerventiler, där vi kan hämta
otroligt mycket information direkt från
utrustningen, utan att lämna verkstaden.
Tekniken har nått så långt att vi till och
med kan kommunicera med enskilda
lysrörsarmaturer och reglera ljusstyrkan
eller programmera för behovsstyrt ljus.
Avigsida
Det är nog ganska enkelt att räkna ut att
det krävs färre arbetstimmar för att hålla
igång modern utrustning, jämfört med
gammal. Det finns dock en avigsida.
Christoffer Lauri felsöker på industriroboten som sedan hösten 2010 spettar
löprännorna vid Smurfit Kappa
Kraftliner.
Modern utrustning kan vara ytterst
komplex och därmed mycket svårjobbad
om det uppstår komplicerade fel.
Modern elektronisk utrustning kan inte
fixas ”hjälpligt”, som det ibland gick att
göra med gammal ”mekanisk”. Det finns
dock troligen ingen inom el- och instrumentunderhåll som ”längtar tillbaka”.
ANDERS LINDBERG
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
Jag minns...
Linerbladet har frågat sex anställda om
speciella händelser under deras yrkesutövning vid Smurfit Kappa Kraftliner.
Garanterat intressant läsning.
ANKI BERGGREN
STEFAN HOLMDAHL
– Den 30/8 1995 kommer jag aldrig att
glömma. Klockan var 12.30 och på PM1
pågick ett vanligt underhållsstopp. På
grund av en dåligt fastsatt durkplåt ramlade en kollega och en svets över mig
och det slutade med alla mina revben och
vänster nyckelben brutet och två skallfrakturer. Efter månader med sjukhusvistelser och rehabilitering så kunde jag
under försommaren 1996 återvända till
jobbet och arbetsträna några timmar per
dag. Bestående men av olyckan är tinnitus och jag är glad att det slutade så
pass bra som det gjorde; det kunde ha
blivit mycket värre. Med Stop-Think-Go
utfört på rätt sätt hade olyckan kunnat
undvikas helt.
– Jag ramlade in på jobbet efter att ha
sommarjobbat och det var 1972, 40 år
sedan kan man tänka sig... Näst sista
dan på sommarjobbet blev jag ”handgripligen” rekryterad till skeppningen
av Totte Eriksson där man behövde folk.
Efter bara några dar blev jag flyttad till
IT-avdelningen där trimplaneringen sköttes. Och allt detta var i gamla huvudkontoret, nuvarande Idéhuset.
– Fabriken och kontoret var två skilda
världar, liten eller ingen kontakt alls däremellan som jag minns det. Och jag hade
ingen aning om vad jobbet innebar, men
det ena har gett det andra och här sitter
jag fortfarande.
HANS-ERIK MORÉN
– Första dan på jobbet var det smältagenombrott på dåvarande sodapannan,
SMV-pannan. Det var 1970 och jag minns
det som ett ”inferno” med smällar, rök
och gas, konstigt att jag inte bara vände
den dagen.
– Ett annat bestående minne är starten
av FB79 och allt som hände runt den anläggningen. Det var inget glasklart projekt, mer av utvecklingskaraktär. Bakgrunden var ju att försöka spara olja och istället elda fasta bränslen. Det var ideliga
bränder i anläggningen och tur att ingen
skadade sig allvarligt, däremot så var
det inte ovanligt med svedda ögonbryn.
MONIKA BERGLUND
KARINA WESTLUND
ANDERS ENGMAN
– Jag har varit på bruket sedan 1979 med
ett femårigt avbrott i början på 90-talet.
Jag började på lokalvården och fortsatte
via ett laborantjobb till labingenjör.De
senaste tio åren har jag varit operatör
på massabruket. Efter 10 års skiftgång
med trevliga arbetskamrater är jag fortfarande positiv till arbetsformen och önskar att fler tjejer tar plats i skiftlagen.
– Från tiden på driftlab minns jag t. ex.
hur vi på 80-talet körde runt på området
med packmoped och tog prover vid bassängerna. Efter att proverna var analyserade skulle resultaten distribueras
och det gjordes manuellt; vi gick runt
och satte upp resultaten i operatörsrummen och delade ut på kontoren hos
driftingenjörerna.
– Jag blev anställd vid fabriken i början
på 2000-talet och innan dess hann jag
jobba 23 år inom Securitas, både i vaktstugan vid fabriken, men även på andra
ställen bl a på SCA.
– Jag har många minnen från tiden som
väktare; ett vinterminne som fastnat från
vår portvakt i början på 90-talet är när
en helt nedisad Volvo närmade sig den
nerfällda bommen utan tendens till att
minska farten.Bommen flög i luften och
bilen fortsatte in på området utan att
stanna. Jag larmade försteman och polis
och sen så visade det sig att det var en
äldre förvirrad man som var ute på villovägar. Polisen tyckte efteråt att det var
nog säkrare att han körde omkring på
vårt område än ute i trafiken.
– Jag har jobbat här sedan 1983, först på
pannsidan, men den allra mest tiden på
massabruket. John Sandberg var den
som tog emot mig när jag började här och
första dan gav han mig en lista på varenda ventil på linje 3 och sa att det här lär
du dig på en månad.
– Ett annat minne är från slutet av 80talet efter en lång och besvärlig intrimningsperiod av ett nytt tvättfilter. Österrikaren som varit hos oss i sex månader
tyckte att vi gjort ett bra jobb och köpte
därför 6 flak starköl på systemet som han
tog upp till IPM; ett flak per skiftlag som
tack för gott samarbete var hans tanke.
Han hade svårt att förstå att vi inte kunde
njuta av gåvan på jobbet och han tyckte
att priset på öl i Sverige var väldigt högt.
7
L I N E R B L A D E T
Händelsekavalkad
1989
Beslut togs om ett nytt utvecklingscentrum i Piteå, ASSI Tech Center.
Resultatet av detta blir att såväl ASSI
Kraftliners som hela koncernens utvecklingsresurser förstärkes. Totalt
blir det ca 50 anställda vid ASSI Tech
Center som beräknas vara inflyttningsklart hösten 1992.
jubileumstidning
PROJEKT FINGERMANHOLMEN
Fredrik tog saken
i egna händer
Sverige är ett av världens mest fritidsbåttäta länder. Endast våra nordiska grannar Finland och Norge samt Nya Zeeland uppvisar en liknande båttäthet. Och Norrlandskusten, från Piteå till Haparanda, är ett
av Sveriges fritidsbåttätaste områden och enbart inom Piteå skärgård
finns det ca 550 öar. Här finns speciella förutsättningar för växt- och
djurliv tack vare en unik kombination av landhöjning, bräckvattenmiljö,
orördhet, grunda havsområden och långgrunda stränder.
1990
Cirkulerar ett rykte om att bolaget fattat beslut om personalinskränkningar. Detta är felaktigt. Korrekt information är följande: Resultatet för 1989
är inte tillfredsställande; vår budget
visar också ett svagt resultat. I och
med LYFT2 bedöms vi nå vårt kapacitetstak. Allt detta gör det naturligt
att se över hur vi långsiktigt ska
säkra vår lönsamhet och överlevnad.
Det är då naturligt att se över alla
kostnadsposter, inklusive personalkostnader. Dett arbete är på intet sätt
omgärdat av hemlighetsmakeri utan
skall öppet och i samråd med våra
fackliga organisationer diskuteras.
1990
Jan-Erik Nordsvahn har fr o m 1 maj
utsetts till chef för el/instrumentavdelningen. John Backeström har
från samma datum utsetts till chef för
projektavdelningen.
Informationen
ovan är saxad
från Transportstyrelsens och
Piteå Kommuns
hemsidor, och om
Fingermanholmen är inräknad i de 550 må
vara osagt, men
en pärla i Piteås
absoluta närhet är den i alla fall.
En av de anställda vid Smurfit Kappa
Kraftliner med båtar och skärgårdsliv
som intresse är Fredrik Burström, operatör på Lut & Kraft (bilden ovan), som
ofta gjort strandhugg på Fingerman och
som sett möjligheter till ett bättre nyttjande av denna närbelägna ö om bara
angöringsplatser funnits.
Perfekt läge
Eftersom Fredrik är en handlingens man
så kontaktade han kommunen och i samråd med kommunens skärgårdsansvaUdden röjdes under
vintersäsongen
1990
Härmed infodras anbud på: 1st Opel
Senator årsmodell 1984, mätarställning 7630mil, automatlåda, vinterdäck, stereo, extraljus, bensinvärmare, färddator, taklucka, läslampa.
Lägsta anbud 60 000:-
riga har formalia som vattendom, strandskydd och bygglov ordnats och Fredrik
har tillstånd att med kommunens goda
minne anlägga en kaj som kommer att bli
ca 50 bryggmeter och byggd i vinkel
längst ut på den gamla kajen mellan de
två badvikarna mitt emot Furunäsets
småbåtshamn.
– I slutet av säsongen 2011 var jag ute
och lodade djupet från min släpbåt, säger
Fredrik, och det är tre meters djup och
perfekt läge för eftermiddags och aftonsol längs hela den tänkta kajkanten.
Brygga för turbåt
Under vårvintern har arbetet påbörjats
med avverkning och röjning på den igenväxta udden. Material till bygget har
Fredrik delvis fått från en firma som har
avyttrat ställningsplank men en stor del
kommer Fredrik att ordna med egna
resurser. I bygglovet ingår två flytbryggor som kommunen står för där den ena
är avsedd för kanoter, kajaker och vattenskotrar. Kommunen har även ställt krav
på bryggans storlek, den ska vara tillräckligt stor för att en turbåt ska kunna
lägga till vid behov.
På eller vid den femtio meter långa
bryggan kommer det att finnas en grillplats som Smurfit Kappa Kraftliner beslutat att sponsra Fredriks projekt med.
– Det är viktigt att påpeka att denna
kaj självklart är till för alla, ju mer den
blir nyttjad desto bättre, säger Fredrik
som ser några försommarveckor framför
sig med intensivt bryggbygge.
ANDERS LINDBERG
8
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
Händelsekavalkad
1991
Det nya huset för valsslipmaskin och
sliputrustning för renseriet håller på
att tas i bruk. Bygget på ca 20 miljoner kronor ger personalen en bra
arbetsmiljö. Mycket bättre lagerutrymme för valsar tillhörande pappersbruket blir det också.
Utvecklingen när det gäller olycksfall med frånvaro åren 1974-2011.
Världsdagen för
Hälsa och Säkerhet
1991
Nytt system för rullmärkning. Ett nytt
system för rullmärkning har körts
igång under hösten. Rullarna märks
med bläckstråleskrivning. Även utskrift och fastsättning av etiketter sker
automatiskt. Projektet innebär en investering på drygt 7 miljoner kronor.
1991
Smurfit Kappa Group deltar för första gången i detta arrangemang och på
varje enhet genomförs möten och aktiviteter för att öka förståelsen för att
arbeta enligt Stop Think Go och poängtera individens eget ansvar för att
uppnå ett säkert arbetssätt.
Med en något trevande start fick Kraftlinerbruket redan 1963 en fungerande
skyddsverksamhet. Då tillsattes en
skyddskommitté för sulfatfabriken och
en för pappersbruket, sammansatt av
valda skyddsombud och arbetsgivarrepresentanter.
En förändring av skyddsverksamheten initierades sensommaren 1971, en
förändring som innebar att skyddsverksamheten utformades så att den följde
företagets linjeorganisation, något som
vi var först i landet med.
Egen företagshälsa
1968 inrättades en egen företagshälsovård som innebar en kraftig förstärkning
i arbetet med att förbättra arbetsmiljön
för alla anställda. FHV var drivande när
det gällde att få de anställda att använda hörselskydd.
Idag är det mesta av företagshälsovårdens verksamhet inriktad på före-
byggande insatser som ska bidra till de
anställdas hälsa och välbefinnande. Här
kan nämnas regelbundna hälsokontroller, subventionerad träning på externa
gym, eget gym på företaget, och kostråd
i samarbete med restaurang Tallkronan.
Företagshälsovården bedriver även utbildningar i ergonomi och hjärt/lungräddning samt ansvarar för krisgrupp
och rehabiliteringsärenden.
Uthållighet
Trots att olycksfallen och dess konsekvenser minskat får vi inte slå oss till ro,
utan vi måste även i fortsättningen arbeta med att eliminera risken att våra medarbetare drabbas av olycksfall eller ohälsa och fortsätta att skapa en säkerhetskultur som är uthållig.
ANDERS LINDBERG
I samband med senaste löneutbetalningen konstaterades att semesterdaglönen blivit för högt beräknad.
Arbetet med att beräkna de korrekta
beloppen måste ske manuellt och har
därför tagit lite tid.
1992
Förslagskommittén har belönat ett
förslag avseende de chokladaskar
som delas ut till skiftgående personal
under jul- och nyårsafton. Förslaget
har väckt mycket uppmärksamhet
och debatt varför förslagskommittén
på nytt har behandlat förslaget och
beslutat om avslag.
1993
Nu har det sista skalet av boardfabriken jämnats med marken. Boardtillverkningen i ASSI nådde sin kulmen
under 60-70-talen. Den maskinella
utrustningen från Piteåfabrien nedmonterades för flera år sedan och
såldes till utlandet.
9
L I N E R B L A D E T
Händelsekavalkad
1993
600 000 årston produceras.
jubileumstidning
Chemrectekniken
öppnar för flera nya
produkter
– stärker lönsamheten
i massabruken
1993
Det nya utlastningssystemet vid
ASSI Kraftliner provas nu under drift.
Ungefär två tredjedelar av produktionen kommer att tas om hand av det
nya systemet.
Stiftelsen Energi Tekniskt Centrum
(ETC) som initierades av lektor Ivar
Sundström 1989 drev ganska begränsade aktiviteter till dess dåvarande Assi Domän Kraftliner på
mitten av 90-talet upplät sitt gamla
1993
160 persondatorer på ASSI Kraftliner,
ca 120 direkt anslutna mot vårt PCnät eller uppkopplade mot AS/400.
1993
Ivar Sundström har hittat en utmärkt
lokal för det energitekniska centret.
Nu återstår att finna en kompetent
VD – en toppkraft med vetenskapliga
meriter.
1993
Idag på morgonen den 27/1 passerade vi en produktionssiffra som måste
uppmärksammas. Från starten 1962
har vi producerat 10 miljoner ton
kraftliner! Med anledning av detta
och inte minst med anledning av alla
rekord som vi har noterat den sista
tiden så bjuder företaget alla anställda på smörgås och öl!
1993
Det rivs, det byggs om och det målas… Under några veckor har huvudkontoret invaderats av hantverkare
för att ge plats åt ASSI Råvara. Om
allt klaffar så kommer ASSI Råvara att
kunna ta sina nya lokaler i besittning
i september, då lämnar personalen
sina nuvarande lokaler på Nygatan.
10
utvecklingslab till ETC.
På så sätt inleddes ett långvarigt stöd
till förbränningsteknisk forskning och
utveckling. Vid den tiden hade linerbruket behov av att optimera pulvereldningen i den gamla SMW-pannan och i
mesaugnarna.
Under andra halvan av 90-talet pågick
mycket diskussioner och försök i syfte
att öka förädlingsvärdet för ett massaoch pappersbruk. Förgasning av svartlut
eller direkt förgasning av avverkningsrester var två vägar att gå för att effektivare använda den allt dyrare råvaran.
Den biogas som på så sätt producerades skulle kunna användas i en combicykel med såväl gasturbin och mottrycksturbin för att kunna öka andelen
elproduktion jämfört med dagens teknik.
Tanken var att pappersbruket skulle
kunna bli självförsörjande på elström.
Mest intressant
Den tillämpning av förgasningstekniken
som dock ganska snart skulle visa sig
mest intressant var att tillverka motorbränslen. Bensin och diesel har ju under
de senaste åren ökat mer än 50 % i pris
och med ett råoljepris över 80 dollar/fat
så bör förgasning av biogas vara ett
lönsamt alternativ när den konverteras
till metanol eller DME (dimetyleter).
Under 2000-talet har två framgångsrika projekt drivits, Black Liqour Gasification I och II, (BLG I och II) med intressenter enligt det klassiska framgångsreceptet ”trippelhelix”. Begreppet står
– Vi har en världsunik kunskap om det
mest effektiva alternativet till fossila
bränslen när tiden är mogen, skriver
Tore Persson, f d VD vid Smurfit Kappa
Kraftliner.
för ett intimt samarbete mellan stat/myndighet, akademi och industri. I detta fall
mellan Energimyndigheten, MISTRA
och Länsstyrelsen i Norrbottens Län,
ETC som koordinator av akademin och
Chemrec och Smurfit Kappa, SCA samt
Sveaskog och Södra Cell från industrin.
Världsunik kunskap
Det är fortfarande en lång väg till marknadsacceptans, men i det snart avslutade efterföljande projektet BioDME
demonstreras hela processkedjan från
svartlutsförgasning till metanol och
DME som testas i 10 lastbilar från Volvo.
Alla inblandade i detta projekt är på det
klara med att vi nu har en världsunik
kunskap om det mest effektiva alternativet till de fossila bränslena när tiden är
mogen. Dessutom öppnar Chemrectekniken vägen för flera nya produkter för
att stärka lönsamheten i massabruken.
Syntesgasen kan även användas till
grön kemikalieframställning, grön vätgasgenerering eller, som nämnts, grön
elproduktion.
TORE PERSSON
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
Händelsekavalkad
1993
Mer hemlagad mat och mindre halvfabrikat. Detta blir effekten efter företagets beslut att tillverka maten i eget
kök.
– Det är alltid roligare att göra maten själv. Och dessutom blir det bättre för våra kunder, säger husmor Gun
Johansson.
1993
På Saltmyran finns kvar så stort lager av frästorv att det räcker för vårt
eget och Bodens värmeverks behov
vintern 1993/94. Torvproduktionen
kommande sommar måste därför
ställas in.
Rikard Gebart (t v) lämnar över stafettpinnen till Magnus Marklund.
Ny VD vid ETC
Efter tolv år som VD på ETC lämnar
nu Rikard Gebart över stafettpinnen
till Magnus Marklund och går själv
vidare som koordinator för Svenskt
Förgasningscentrum vid LTU.
Magnus har arbetat med forskning och
utveckling på ETC sedan 2001, ett arbete som resulterat i en doktorsexamen vid
LTU och en utveckling av ETC till vad
det är idag.
– Det känns verkligen spännande och
utmanande att ta sig an uppdraget att
leda den samlade kompetensen bland
personalen att utveckla verksamheten
vidare, säger Magnus.
Fantastisk utveckling
Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå
(ETC) arbetar internationellt med forskning och utveckling inom hållbar energiteknik. ETC har senaste åren haft en fantastisk utveckling när det gäller experimentell infrastruktur, intressanta forsk-
a Jag har en
vision om att
vidga vyerna.
MAGNUS MARKLUND
ningsprojekt och industriella samarbeten.
Några exempel är delaktighet i arbetet
med BioDME produktion via svartlutsförgasning, förgasning av skogrester
för drivmedelsframställning, utvecklingsarbeten kring cyklonförgasning
och framställning av pyrolysolja från
biomassa.
– Jag är även sugen på att ETC ger
sig in på nya forskningsområden. Jag
har en vision om att vidga vyerna och
arbeta mer generellt mot ett uthålligt
energisystem - och att attrahera rätt
kompetens för detta, avslutar Magnus.
1994
Vårt nya namn AssiDomän Kraftliner
har varit klart sedan en tid tillbaka.
Nu finns även grafiska regler framtagna som anger på vilka sätt vårt
nya namn och logo skall användas.
1994
– Jag är oerhört tacksam att jag fått
den här chansen, säger en ödmjuk
Lars U Granberg som lämnat vardagsslitet vid AssiDomän Kraftliner
för att under de närmaste fyra åren
fatta viktiga beslut i riksdagen.
1994
Under våren installeras ett ”meddelandehanteringssystem”, s.k MHS på
AssiDomän Kraftliner. MHS är ett sätt
för människor eller grupper av människor att kommunicera via datorn.
Vårt MHS blir kopplat till koncerndatanätet ADN som gör det möjligt
att kommunicera inte bara internt
inom koncernen utan även med andra
enheter runt om i världen.
ANDERS LINDBERG
11
Jubileums
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter,
den andra med 2 lotter och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen
skickas till Linerbladets redaktion (Personalavdelningen) senast 15 augusti 2012.
Namn...........................................................................................................................
Adress.........................................................................................................................
Vinnare LINERKRYSSET NR 1 2012
Thure Westerlund, 3 trisslotter
NE Pettersson, 2 trisslotter
Ann-Charlotte Olsson, 1 trisslott.
12
Tel................................................................................................................................
krysset
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
13
L I N E R B L A D E T
Händelsekavalkad
1994
Torr ved att köpa. Vi säljer ut 900 m3
torr rysk ved till våra anställda (pris
120 kr/m3). Transport ombesörjs av
köparen.
1994
Trafikljusreglering. Många som har
konstaterat den försämrade trafiksituation som inträtt vid våra utfarter,
främst då utfarten vid OK. Vägverket
har uppmärksammats på situationen
vid ett flertal tillfällen. Från deras sida
har man nu meddelat att korsningarna vid OK, Industrigatan och Västergatan kommer att regleras med trafikljus. Arbetena kommer att genomföras sommaren 1995.
1995
Rivning av flissilosen. Vårt kära gamla betongmonument ”Flissilosen”
kommer att rivas. I samband med detta måste vägen till renseriet ”Renserivägen” stängas, all trafik från
portvakt till renseriet hänvisas förbi
torvmottagningen ”Torvvägen”.
1995
Under december månad räknar företaget att ta nya blekeriet för lövmassablekning i drift.
1995
AssiDomän Kraftliner investerar 250
miljoner kronor. Vid dagens styrelsemöte beslutade AssiDomän att vid
kraftlinerbruket i Piteå investera i en
ny indunstningslinje för s k svartlut.
Investeringen är beräknad att kosta
250 miljoner kronor.
14
jubileumstidning
Avdelningens historia
skildrad i
jubileumsbok
I den bok som Pappers avd. 37 producerat,
50
Å R M ED
PA PP ER S
AV D.3 7
1 9 6 2 -2 0 1 2
och som lämnade tryckeriet lagom till jubileet,
ges en spännande historisk återblick över det fackliga
arbetet och dess betydelse för såväl medlemmarna som
företaget. Den projektgrupp som arbetat med jubileumsboken har bestått av Lars-Olof Pettersson, Stefan Askenryd, Rolf Westerberg, Alf Lindberg och Torgny Hällgren.
Ett tydligt fokus för avdelningens företrädare har naturligtvis varit att skapa
goda villkor för medlemmarna. En uppgift som ibland förutsatt tuffa konfrontationer med företagsledningen.
Trevliga händelser
Lars-Olof Pettersson, avdelningsordförande som svingar klubban sedan 1976,
minns med glädje när månadslönen blev
verklighet.
– Redan vid min första löneförhandling lyckade vi få igenom månadslön.
Två år senare fick vi, som första pappersbruk, igenom månadslön med fast
skifttillägg, visserligen med en månads
ömsesidig uppsägningstid.
– Roligt var också när lokalvårdarna
kom till fackexpeditionen med blommor
och fika efter att vi lyckats stoppa företagets förslag om outsourcing av lokalvården. Det är inte ofta man får den typen av uppskattning för det arbete man
gör.
– Storhelgsavtalet, som innebar att 52
personer skulle nyanställas på det 6:e
skiftlaget, var också en trevlig händelse.
Personalneddragningar
Under denna rubrik skriver Lars-Olof
Pettersson bland annat:
– På 1990-talet kom så den våg av
personalneddragningar som svept över
Lars-Olof
Pettersson,
Pappersfackets
ordförande
har svingat
klubban i
37 år.
landet till oss. Det blev fyra steg med
personalminskningar med början 1990.
Alla stegen var naturligtvis jobbiga,
men de löstes utan uppsägningar efter
många och långa förhandlingar där vi
hittade olika lösningar så att man kunde
gå i pension eller sluta med avgångsvederlag om man sa upp sig själv.
Fick utländsk ägare
I boken skildras också fackets invändningar när AssiDomän Kraftliner, tillsammans med resten av förpackningsrörelsen, såldes till det holländskt baserade Kappa Packaging i maj 2001 och
med retroaktiv verkan från årsskiftet.
– Vi framförde åsikten att AssiDomän
skulle köpa Kappa och inte som det nu
blev. Vår motivering till detta var att då
skulle vi få ett starkt företag med god
soliditet och stora egna skogstillgångar,
men det lyssnade man inte till från regeringshåll så vi var alltså Kappa-anställ-
L I N E R B L A D E T
da efter 39 år som Assi-anställda. Vi blev
utlandsägda, vilket betydde att våra
möjligheter till information och påverkan
minskade betydligt.
Om skyddsarbetet
Men utlandsberoendet har även haft
positiva effekter:
– Skyddsarbetet har inte blivit sämre
med utländska ägare, snarare har skyddsarbetet utvecklats både i vår fabrik och i
Sverige i allmänhet. Numera upplever vi
att hälsa och säkerhet har fått högre
prioritet, vilket känns viktigt och bra.
BO STAFFAN JOHANSSON
jubileumstidning
Händelsekavalkad
a Vi blev utlandsägda, vilket
betydde att våra
möjligheter till
information och
påverkan minskade betydligt.
LARS-OLOF PETTERSSON
1996
Vi har för 1996 fastställt ett mål att
minst 75% av de anställda skall ha
uppnått grundläggande kunskaper i
data. Vi ser nu att detta mål inte är
möjligt att rent praktiskt nå under
året. Vår planering visar att vi behöver tiden t o m augusti 1997. Under
motsvarande tid gäller subventionen
av datorköp med 4000 kr.
Pappers har flest medlemmar
Det är Spiaf, d.v.s. Pappers, som omsluter merparten av alla fast
anställda vid Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. Så här ser fördelningen ut mellan facken (2 april 2012):
Pappers
393
Unionen
87
Ledarna
49
Sveriges Ingenjörer
39
1997
Ett lokalt intranet byggs i AssiDomän
Kraftliner. Målet är att anställda via
PC kan få snabbt tillgång till bl a företagsinformation.
1997
Nya el-instrumentlokaler. Entreprenaden upphandlad, arbete påbörjas
vecka 13. Etapp 1, grov- och finverkstad klart vecka 22. Etapp 2 kontorsdel klart vecka 33.
1997
Nytt förråd. Den nya förrådslokalen
har tagits i bruk. Över 3500 artiklar
från verktygsförrådet har flyttats
över. Sedan har det kompletterats
med material från gamla förrådet.
1998
Vid Öppet Bruk den 16/6 kommer bilder från fabrikens arkiv
att ställas ut. Bilderna är slumpvis utvalda och printade
direkt på lättviktsskivor. Det blir ett kollage i svartvitt och
ett i färg och det kommer totalt att bli 32 meter bildvägg med
i huvudsak människor som finns och har funnits i kraftlinerbrukets verksamhet som motiv. Bilden visar sortering av
skivorna hos leverantören Reklam City före leverans.
– Det blir spännande att se om man
lyckas få ihop kablarna när man kommer hem, säger Rolf Englund, som är
en av många förväntansfulla Kraftlinermedarbetare som kvitterat ut sitt
datorpaket. Liksom alla andra som
kvitterat ut den välutrustade datorn
måste Rolf skaffa sig ett datakörkort
inom ett halvår. Det utgör en förpliktelse för det förmånliga datorpaketet.
15
L I N E R B L A D E T
Händelsekavalkad
1999
Några rader från Pentti. ”Efter den
turbulens vi haft är det viktigt att
verksamheten går på högtryck. Vårt
förtroende hos våra kunder har rubbats som en pålitlig och säker leverantör. Jag har också påbörjat sökandet
av en permanent platschef och personalchef; förhoppningsvis har vi kandidater på dessa tjänster före halvårsskiftet”.
1999
Margita tittar i backspegeln och
minns hur det var när hon tillsammans med Inger, Christina och Barbro för några veckor sedan fick motta
utmärkelsen Sveriges Bästa Telefonister. ”Visst känns det fortfarande
lite overkligt, trots att vi dagligen får
bevis på uppskattning”.
jubileumstidning
Pappers firade
med stort kalas
I slutet av april anordnade Pappers
ett hejdundrande kalas för att fira
avdelningens 50-åriga födelsedag.
Medlemmar med sällskap fyllde Nolia
City Konferens och kvällen bjöd på mingel, mat och underhållning och dans till
det spelglada gänget White Toast.
– 470 personer blev det som kom, säger Stefan Askenryd som var en av arrangörerna. Och alla verkar ha haft en
trevlig afton. Skiftlag 1 och 5 som inte
hade möjlighet att delta bjöds istället på
showkväll ”Le Rouge” på Pite Havsbad
i början på maj. Den kvällen kom 90 personer så totalt blev vi 560 personer som
tillsammans firade avdelningens 50 första år.
1999
Stora investeringar på PM2. Sanningens ögonblick närmar sig för alla
som varit inblandade i de ombyggnationer som ska genomföras på PM2
under hösten. Investeringen som
ligger en bra bit över 10mkr, innebär
att all maskinutrustning mellan viraparti och torkparti demonteras och
ersätts av den nya pressen som är en
DuoCentriNipcoFlex press.
1999
Digital dokumenthantering gör arkivet tillgängligt dygnet runt. Med
hjälp av ett webbaserat system kan
idag ca 50 000 ritningar, scheman och
instruktioner nås på alla AssiDomän
Kraftliners datorer 24 timmar om dygnet. Systemet har vuxit fram under
två års tid i ett projekt som bedrivits
tillsammans med Frontec.
16
Tomas Nyström och
Håkan Nyström vid ett
av de festligt dukade
långborden.
Ingvar Lundström,
mångårig vice
ordförande och
huvudskyddsombud.
En av profilerna på festen var Ingvar
Lundström som blir avtalspensionär
hösten 2012 efter att ha varit anställd
sedan 1978. Ingvar har varit vice ordförande i Pappers avd.37 från 1983 till 2010
och som huvudskyddsombud tillträdde
han tio år senare, 1993.
Ingvar bär med sig många minnen från
åren inom företaget när han nu lämnar
oss, inte minst från de förändringar som
skett i samband med ägarförändringarna
under de senaste tolv åren.
– Verksamheten har förändats, säger
Ingvar, och sammanfattar och förenklar
det hela med att konstatera ”det är min
uppfattning att avståndet till besluten
blivit längre med de nya ägarförhållandena”.
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
Händelsekavalkad
Samuel och Ola Enberg i
början av projektet. Ola är en
i fyrklövern och har varit
Samuels mentor under våren.
2000
Samuel fem
månader senare
I början av året skrev i i Linerbladet
om Samuel Sandlund och hans nystart när det handlade om kost,
motion och livsstil överhuvudtaget.
Samuel har varit ett ”projekt” under
fem månader hos 4-klövern som be-
Hastighetsrekord. Fredag 21 januari
slogs hastighetsrekord på PM2 och
en milstolpe passerades i och med att
maskinhastigheten överskred 900
meter/ minut. Skiftlag 1 med maskinföraren Mikael Lundström och torkaren Rolf Westerberg körde maskinen.
2001
Beskedet att Kappa Holdings köper
AssiDomäns affärsområden Corrugated och Containerboard mottogs
med lugn vid AssiDomän Kraftliner.
Efter månader av spekulationer var den
allmänna uppfattningen att den lösning som presenterades trots allt kanske har framtiden för sig och att den
kan betyda något positivt för bruket.
står av fyra grabbar med ett gemensamt stort träningsintresse och ett
2002
intresse att sprida sin livsföring till
andra vad gäller både träning och
Samuel 26 kilo lättare och i fin form.
kost för ett uthålligt bättre välbefinnande.
Målet för Samuel var att komma ner till
tvåsiffrigt på vågen innan de fem månaderna hade gått, och det är han snabb
att tala om att det inte lyckades fullt ut.
– Men med tanke på den träning jag
gjort så är det ju inte enbart kilon man
ska titta på, säger Samme. Mycket av
min vikt tidigare var ju fett och vatten;
idag utgör ju muskelmassan en större
del av min vikt. Men innan midsommar
kommer jag att vara nere på tvåsiffrigt
det är jag övertygad om.
Samuel är när detta skrivs näst sista
veckan i maj 26 kilo lättare än för fem
månader sedan. Han säger:
– Allt har blivit bättre under den här
perioden: jag mår bättre, jag sover bättre, min kondition har blivit en helt annan
och jag har fått tillbaka motivationen för
mycket annat här i livet. Det funkar bra
med kosten också. Det är inte så stor
skillnad egentligen, den största skillnaden är väl storleken på portionerna.
– Och det viktigaste av allt är ju att komma ihåg att det inte varit en bantningskur utan en förändring av livsstilen, och
det känns inte som att när det fem månaderna gått att jag ska falla tillbaka på något gammalt invant mönster.
Samuel kommer att köra sin egen träning framöver och ha regelbunden kontakt med 4-klövern.
– Jag känner mig stärkt att fortsätta
med både träning och kost/livsstil med
egna mål i sikte som jag vill uppnå. Idag
klarar jag av att springa 3 km, ett helt
orimligt uppdrag för ett halvår sedan.
Ett eget mål som Samuel satt upp är att
till hösten bestiga Kebnekaise. Det kommer att ske tillsammans med ett kompisgäng och kommer att kunna följas på 4klovern.se
– En sådan utmaning som att bestiga
Kebnekaise hade varit helt omöjlig för
ett år sedan; att orka det fanns överhuvudtaget inte på kartan så visst har det
blivit en otrolig skillnad, konstaterar
Samuel Sandlund.
ANDERS LINDBERG
Catarina Carlsson är ett namn att lägga på minnet för den som nyttjar mässen vid Kappa Kraftliner. Hon har
ersatt Gun Johansson som varit mässföreståndare i huvudkontorets matsal
alltsedan 1986 när huset invigdes.
2002
Ny björktrumma på väg till renseriet.
Trumman levererades i två delar på
pråm från Björneborg i Finland. Delarna vägde 115 resp. 117 ton. Transporten mellan Haraholmen och fabriken genomfördes på en specialbyggd
trailer med 13 axlar och fyra hjul på
varje axel, d.v.s. totalt 52 hjul.
2003
Kappa Kraftliners restaurang. Resultatet av namntävlingen är nu klart och
juryn har bestämt sig, namnet blir
Tallkronan. Det vinnande bidraget
lämnades in av Thomas Wedin.
17
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
Händelsekavalkad
2003
Den 14 augusti blev det totalstopp i
fabriken sedan en flänspackning under turbin 1 brustit och 450 grader
varm ånga med ett tryck på 58 bar rusat ut i lokalen under 5-10 minuter.
Ett stort antal kablar på ett kabelstråk
i närheten smälte och orsakade kortslutningar. Efter fem dygns intensivt
arbete kunde uppstart av påbörjas.
Ola Enberg informerar en besöksgrupp
om sodapannans nya styrsystem.
BESÖK AV
2004
Historiskt fartygsdop. Ett par veckor
före midsommar skrevs historia när
MV Balticborg döptes på Haraholmen. Det är första gången ett
fartygsdop, åtminstone i den här
storleksklassen skett på Haraholmen.
2004
Sedan drygt ett år tillbaka har byggjobben pågått vid den nya bioreningsanläggningen. Nu står det mesta
färdigt för drifttagning och intrimning som kommer att ske under
hösten.
2005
Bygget av biobränslepannan är igång.
Efter årsskiftet kommer alla betongjobb att vara klara och då börjar stålkonstruktionerna för pannstativ och
pannhus att komma på plats.
2006
Smurfit Kappa Groups nya försäljningskontor för Skandinavien och
översjö invigdes av Håkan Andreasson, försäljnings och marknadschef
inom Paper Division Europe. Kontoret är etablerat i Tech Centers lokaler.
18
sodapanneexperter
Tisdag den 8 maj genomförde Sodahuskommittén årets Sodapanneträff
som detta år var förlagd till Piteå.
Sodahuskommittén är en ideell förening med syfte att förbättra personoch driftsäkerheten för sodahusprocessen.
Sodahuskommittén har 25 medlemsbruk:
tre i Norge och 22 i Sverige. Totalt finns
det 31 sodapannor och en destruktionspanna i drift hos medlemsbruken. Samtliga bruk i Sverige och Norge som producerar sulfatmassa är medlemmar.
Förutom bruken så finns ett antal övriga
medlemmar som har koppling till sodapannor som Inspecta, ÅF, Andritz, Metso Power och Pappersindustriarbetareförbundet. En gång per år anordnar
Sodahuskommittén tillsammans med en
värdfabrik Sodapanneträffen och det
var Smurfit Kappa Kraftliner som stod
som värd för årets träff som lockade 70
personer från de olika medlemsbruken
att besöka Piteå.
På programmet stod bl.a genomgång
av den stora sodapanneombyggnaden
som gjordes hösten 2011 vid Smurfit
Kappa i Piteå. Projektledaren Daniel
Andersson informerade om bakgrunden
till ombyggnaden och om hur arbetet
bedrevs. Han berättade bl. a. om att 900
Daniel Andersson berättar om renoveringen
av sodapannan som gjordes hösten 2011.
L I N E R B L A D E T
ton gammalt stål ersattes med 1400 ton
nytt stål och alla de logistiska utmaningar det innebar. I samband med renoveringen installerades även ett nytt DCS –
system för styrning av alla funktioner;
jobbet omfattade 1200 kretsar och rivning
av en gammal uttjänt pulpet med konventionell teknik. Om detta berättade Ola
Enberg och Stefan Wiklund, båda operatörer på sodapannan som under ombyggnaden arbetade med idrifttagningen av
det nya systemet.
Urban Lundmark, chef kraft, stod som
värd för hela träffen och han informerade tillsammans med Metso om den spettningsrobot som installerades på sodapannan hösten 2010. Under dagen utdelades även sodahuscertifikat och hela
träffen avslutades med guidade turer
vid Smurfit Kappa Kraftliner som även
inkluderade Chemrecs anläggning för
svartlutsförgasning och DME-produktion från svartlut.
jubileumstidning
Händelsekavalkad
2007
Nu är nya biobränslepannan i drift
och invigd. Biopannans provperiod
på 28 dygn är avslutad och godkänd.
Resultatet har med råge överträffat
de målsättningar som satts.
Urban Lundmark stod
som värd för träffen.
2007
ETC bygger ut. Hela kontorslängan
höjs en våning och entrén byggs om
och får en mer inbjudande och tidsenlig utformning.
ANDERS LINDBERG
2009
Fabriken hade förra året lägsta koldioxidutsläppen i branschen räknat per
ton producerat papper. Största enskilda förbättringen har biobränslepannan bidragit med, den andra orsaken
till det minskade oljeberoendet är att
spån till stor del ersatt olja som
bränsle till mesaugnarna.
2009
Piteås lokala råd för krisberedskap hade förlagt sitt senaste möte vid Smurfit
Kappa Kraftliner i konferensrummet längst upp i biobränslepannan.
Krisberedskap i Piteå
Piteås lokala råd för krisberedskap består av representanter från kommunen,
landstinget, Svenska kyrkan, PiteEnergi,
Pireva, Polisen, SCA och Smurfit Kappa
Kraftliner. Rådet träffas två gånger per
år och i slutet av april träffades gruppen
vid Smurfit Kappa för att diskutera och
utbyta erfarenheter när det gäller möjliga krisscenarier som kan beröra samhället.
– Vid detta tillfälle diskuterade vi hur
en större brand med kraftig rökutveckling vid vår anläggning skulle kunna
påverka centrala Piteå i flera dygn, säger
Per Jonsson, brandskyddsledare vid
Smurfit Kappa Kraftliner.
– En sådan brand skulle påverka viktiga samhällsfunktioner och en av frågorna som berördes var bl.a. hur man
går tillväga om det finns behov av att
evakuera stora mängder människor. Att
upprätta ett kommunalt råd för krisberedskap är ett beslut från riksdag/regering
där Piteå är en av de få kommuner i landet som hittills följt beslutet.
Kunglig lunch i Tallkronan. Efter att
kungen tagit det första spadtaget
och att Chemrec, Volvo, Preem och
Sveaskog informerat om sina delar i
kedjan ”From wood to wheel” gjordes ett fabriksbesök som avslutades
med en lunch för de inbjudna gästerna i restaurang Tallkronan.
2010
Världens första talldieselfabrik invigd.
Sunpines nya anläggning ute på
Haraholmen är nu invigd. Fabriken
tillverkar råtalldiesel från tallolja som
är en biprodukt från massabruk som
använder nyfiber i sin massaproduktion.
19
L I N E R B L A D E T
Ganska snart efter att kraftlinerbruket startats stod det klart att en
stor brist var avsaknaden av djuphamn och man insåg att avsaknaden
av en sådan skulle hämma utveck-
jubileumstidning
Skeppning
lingen av fabriken. Assi hade sedan
tidigare fyra egna fartyg, vart och ett
på 1150 dödviktston och kraftigt
isförstärkta. Fram till 1970 transporterades Assi-produkterna från Norrbotten på dessa båtar, varje båt
hann med 16 utresor från Norrbotten
per år och man hade ett vinteruppehåll på 4-5 månader. Lastningen
skedde vid den här tiden från Piteå
inre hamn (vid dagens Coop Forum)
Gorthonbåtarna
och senare vid Lövholmskajen, d.v.s.
1979 stod den förlängda kajen på Haraholmen med ett roro-läge klar. Detta möjliggjorde trafik med de större Gorthonbåtarna Lovisa, Maria och Stig Gorthon.
Båtarna var en kombination av roro och
lifton-liftoff; den främre delen lastades
med kran och slinglastning och den
bakre delen med mafivagnar och roro.
De tre båtarna var likadana och det
totala fraktbehovet var 2,7 båtar vilket
innebar en hel del andra frakter som flis
och massaved.
– Båtarna gick inte på tidtabell som
under senare år, säger Krister. Det innebar att ibland kunde två båtar komma
samtidigt och i extremfallet alla tre och
då förstås under en helg.
utanför sågverket.
Hamnförhållanden, vattendjup och
olämpliga båtar talade för en radikal lösning av problemen i form av en djuphamn.
1971 togs ett principbeslut i hamnbyggnadsfrågan och i juli 1973 invigdes
Piteås nya djuphamn Haraholmen.
Krister Degerman, som då redan hunnit vara Assi-anställd ett tiotal år började då inom den koncerngemensamma
avdelningen för inköp och transporter
med placering på Haraholmen. Den avdelningen hanterade transporter till och
från alla Assi-enheter; i norr var det
Karlsborg, Seskarö och Piteå.
– Åren 1973 till 2003 tillhörde jag denna koncerngemensamma avdelning, säger Krister. Efter 2003 var det kraftlinerfabriken som var min arbetsgivare.
Tre epoker
Krister beskriver tiden på Haraholmen
från 1973 och fram till idag, eller närmare
bestämt till 2010 när Krister blev avtalspensionär, som uppdelad i tre epoker
och epokerna är knutna till de rederier
och fartyg som använts för huvuddelen
av tonnaget även om transporter med
båt även skett med andra fartyg och till
andra destinationer.
Första epoken sträcker sig från 1973
fram till 1991 och då var det Gorthonrederiet som stod för transporterna.
– Från början skedde transporten med
konventionella fartyg, säger Krister. Det
20
innebar att man fraktade rullarna liggande och att man lastade och lossade med
slinglastning. I magasinet på Haraholmen färdigställdes ett ”paket” med rullar
som bars ut på kajen med truck och sedan lyftes ombord med fartygets egen
kran. Och redan nu var det Bröderna
Lindqvist som stod för transporterna
mellan fabrik och hamn och rullarna stod
helt oskyddade mot väder och vind på
lastbilarnas flak.
Nytt rederi
Andra epoken börjar 1992 när avtalet
med Gorthon hade sagts upp och ett nytt
avtal tecknats med med det svenska
rederiet Sealink med fartygen Assi Scan
Link och Assi Euro Link. Fartygen var
svenskägda, men operatör var det holländska rederiet Wagenborg. Fartygen
var av roro typ och de hade även sidportslastning med hiss till ett mindre
lastrum. Nu började även ”veckoservice”
att fungera d.v.s. avgång och ankomst
på en speciell veckodag. Deras kapacitet var 8 500 ton och de gick med 15
knops hastighet.
ningen den 25 januari 2003 som man
mötte ett svenskt fartyg som hette Seawheel Rhine, deras kurser korsade varandra och Seawheeel Rhine misslyckades med den undanmanöver som man
borde ha gjort enligt sjöreglerna.
Kl.07.35 på morgonen körde Seawheel
Rhine in i babordssidan på Assi Euro
Link, besättningen evakuerades och
kl.08.43 sjönk Assi Euro Link till botten
där den fortfarande ligger. Det sätt som
befälhavaren på Seawheel Rhine agerade efter kollisionen fick beröm i sjöfartsverkets rapport där det skrevs:
”Då befälhavaren på SR anlände till
bryggan var hans första åtgärd att minska maskinkraften. Han avvaktade sedan
med att backa loss från AEL tills hennes
besättning hade kommit över till SR.
Manövern innebar att AEL höll sig flytande så länge att besättningen torrskodd kunde evakueras till SR. Befälhavaren agerande var rådigt och föredömligt med avseende på den pressade
situation som han måste ha befunnit sig
i vid tillfället”.
Imponerande punktlighet
Den tredje epoken inleddes 2004 när det
var dags att ta Wagenborgs nya systerfartyg BalticBorg och Bothniaborg i trafik. Den epoken pågår fortfarande; de två
fartygen trafikerar Bremen, Sherness
och Terneuzen och deras punktlighet är
imponerande oavsett väderlek och årstid. Fartygen är de första skräddarsydda
för dessa transporter och de körs på lågsvavlig olja och är försedda med katalysator. I hamn ansluts de till stationär el
vilket innebar att inga dieslar behöver
gå när man ligger vid kaj. De är 153 meter
långa och har en lastkapacitet på 8 600
ton, diametern på propellern är fem meter
och varje fartyg har 12 mans besättning.
Billerud Karlsborg har länge varit delaktiga i fraktavtalen från Haraholmen dock
inte de senaste åren.
Sjönk till botten
I slutet av den epoken inträffade en kollision i Engelska kanalen och det blev
slutet för Assi Euro Link. Det var i gry-
Filmandet vållade irritation
Krister har många historier om episoder
runt verksamheten på Haraholmen, bl a
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
från Haraholmen
Assi Scan Link och Euro Link stod för
transporterna 1992 – 2004.
1979 -1992 gick Gorthonbåtarna Lovisa, Maria och
Stig Gorthon med kraftliner från Haraholmen.
Båtarna var en kombination av roro och lifton-liftoff.
Slinglastning av paket med rullar pågick
från 1973 till 1979, slingen satt kvar runt
paketen för lossningen. Lastning och lossning gjordes med ett speciellt lyftok.
Krister
Degerman
Dagens fartyg, på bilden
Balticborg med systerfartyget som heter
Bothniaborg.
Assi Scan Euro Link gick till
botten 08.43 den 25 januari 2003.
den här episoden om reklamationer och
rullskador.
– Som en del i ett påbörjat kvalitetsarbete och med anledning av många klagomål på rullskador beslutade jag och
Christer Bentzlin på stuveriet oss för att
åka till Sherness i UK för att se om rullskadorna kunde härledas till hanteringen i hamn. Det här hände i början av
80-talet och vi åkte med en lånad videokamera som på den tiden var både stor
och tung, berättar Krister och fortsätter:
– Vi filmade på kajen hur rullar skadades när de hanterades med truckar som
hade piggar i aggregaten och när de
lyftes med ”head clamps”, d.v.s. lyftaggregat som bara nöp längst upp i stående rullar. Och vi såg och filmade även
hur truckarna bromsade med hjälp av att
trycka ner rullen mot underlaget för att
få stopp på ekipaget.
Filmandet vållade stor irritation på
kajen och kameramännen från Piteå fick
på kaptenens inrådan snabbt sätta sig i
säkerhet på båten. Filmen orsakade stort
rabalder när de kom hem och bidrog till
en förbättring av hanteringen; tyvärr så
försvann dock filmen ganska snart.
– Det visade sig att bandet av misstag blivit överspelat med ”Drutten och
Krokodilen”, ett populärt barnprogram
vi den tiden, säger Krister med ett
leende.
ANDERS LINDBERG
21
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
”Men sluta ta tempen...”
Hipp hipp haddenäran! Fabriken fyller
50 år. Jag och många med mig som jobbar här är ganska jämngamla med vår
arbetsplats. När jag fyllde 40 blev
jag och några kollegor hämtade av
en limousin som tidigare skådats i
TV-serien Falcon Crest. Nu blir jag
snart 52 och än har inte mitt 50-årskalas hunnits med… ”Det var bättre
förr” är alltid lätt att dra till med. Frågan
är om det var det? Vad gäller mitt uteblivna firande så är byte av jobb och
flera byten av chefer på kort tid en förklaring. Det är fortfarande inte alla som
noterat att jag sedan två år sitter högst
upp i rosa kontoret och sorteras in under Ekonomi. SOX, SAP och CDAG hör
numera till vardagen för min del…
Firat fabriken har vi redan gjort i förtid
förra sommaren. Mycket trevlig kväll,
även om den helstekta grisen var slut
när vi släntrade in. Jag hade även äran
att delta i Pappers fest för en tid sedan.
Det var också en trevlig kväll, och inte
minst var det roligt att träffa diverse
gamla kämpar bland pensionärerna. Jag
gissar att den här tidningen är kantad av
olika händelser från vår fabriks historia.
Vi har också skyltarna i blå gången som
påminner oss om olika milstolpar vi passerat genom åren. När jag tänker tillbaka
på mina 34 år i företaget så är det olika
personer jag i första hand tänker på.
Vissa som kommit och gått och andra
som varit med hela tiden.
Tre år innan jag blev tillsvidareanställd
fick jag första sommarjobbet på ASSI.
Vid pannan i Boardfabriken. Vi var tre
grabbar som fick serva ett par griniga
murare från Göteborg med tegel och murbruk. Säckar och kartonger på 50 kg/st
och flera ton med tegel var hårt slit för
en 15-åring. Vi fick även skotta tak, slagga pannan och rensa avlopp. ”Det som
inte dödar härdar”… Nå´t år senare fick
jag prova på jobbet som påstickare och
framdragare/vändare vid Lövholmens
sågverk. Att slita med timmer och jobba
till midnatt snöiga kvällar i november
var kanske också härdande, men pratar
vi arbetsuppgifter så var det definitivt
inte bättre förr! Resten av mitt arbetsliv
22
ur kåsörens
synvinkel
MICKE SVENSSON
har tillbringats i kontorsmiljöer och de
håller en bra standard på det här företaget.
Kjell Wimander fixade mig ett intyg som
gjorde att jag slapp härdas ett år i det
militära på I 19, vilket gjorde att jag kunde påbörja min långa anställning utan
ett oönskat avbrott. Han gav mig också
en ovanlig ordination en sommar när jag
hade över 38 i feber var och varannan
dag. ”Men sluta ta tempen!” Jag följde
rådet och några veckor senare var allt
som vanligt igen. Ibland ska man kanske
inte fördjupa sig i detaljer? Han gjorde
också en snygg sorti när han tog strid
för personalen när det hettade till i slutet av AssiDomäns era.
Snickar-Lasse hade en stående ordination: ”Gör dig hård!” Fast på Pitemål,
förstås. Holmkvist lämnade oss tyvärr
alldeles för tidigt. Ett annat klassiskt uttalande var att en karl som inte vägde
100 kg inte var fullt utvecklad. I år har
jag för första gången nått upp till den
nivån. Tänker dock försöka undvika den
framöver. Vila i frid Lasse!
Vårt avtal med Dirk har påskyndat hem-
gången för ett antal pensionärer. Det
känns som att pensionärerna blir allt yngre med åren, men det beror förmodligen
på att man närmar sig den skaran själv
alltmer och inte inser att man själv blivit
äldre… Ingen Are och Jalle på förrådet,
ingen Engman och Ahrnqvist på mek.
Både Berra Egnell och hans lastbil har
tackat för sig. Ingen Rolle på Inköp och
snart har hela gamla personalavdelningen gått hem. Det känns lite vemodigt
på nå´t sätt. Det känns också som att
ivern att komma ner till något benchmarkat antal anställda är lite farlig. Det är
mycket kompetens som lämnar oss. Man
plockar inte in en ny Björn Pettersson
från gatan precis. Nu är det ju ofrånkom
ligt med avgångarna eftersom åren
går men många blir svåra att ersätta.
Träffade några pensionerade kämpar
från aktionsgruppen på Pappers fest
och nu har även Ingvar Lundström gått
hem. De tog med sig mycket hjärta och
ryggrad. Det finns ersättare men de växer inte heller på träd.
En sak som inte var bättre förr var säkerheten. Vi har just slagit ett historiskt
rekord vad gäller att vara skadefria. Har
inte koll på hur många allvarliga skador
vi haft, men någon gång andra halvan
av 80-talet förolyckades min pingis- och
fiskekompis Arne Berglund. Saknar honom fortfarande! ”Stop, think and go”
ni som jobbar i verkligheten där ute.
Utrymmet här begränsar tillbakablickandet i backspegeln. Vi vet dock att
”världens bästa boardfabrik” lades ner,
”av politiska skäl”. Vi vet också att Lövholmen blev Setra och motgångarna kom
där också. När det gäller Kraftliner i
Piteå, har vi på senare år fått veta att vi
levt i en villfarelse när vi gått omkring
och trott oss vara bäst. Att jobba övertid är inte längre ett uttryck av lojalitet
utan ”abuse”. En form av missbruk.
Bortsett från när fabriken står, förstås.
Nya tider, ny kultur. Hur ser det ut om
man blickar framåt?
Vi behöver få ordning på pannor och
maskiner så vi kan köra så det ryker. Klara av kompetensöverföring och generationsväxling. Hålla tummarna för världsekonomin och marknaden i branschen.
AERO står för vackra ord, men måste
omsättas i praktiken. Arbetsglädje får
inte bli ett ord som vi tittar tillbaka på i
backspegeln. Om vi finns kvar, om jag
finns kvar, så kanske jag återkommer på
den här sidan när vi fyller 60 år!?
Trevlig Sommar!
På nästa sida kan du se vilka
som kåserat i Linerbladet.
L I N E R B L A D E T
jubileumstidning
Fortsättning från sidan 2
Kulturer är självklart länkade till varandra och utvecklas och ändras över
tiden. Jag kan fortfarande se konflikten
som en del upplever mellan den lokala
kulturen och Smurfit Kappa-kulturen.
Eftersom jag kommer från ett annat land
och har jobbat i olika länder och kulturer
så menar jag att kulturen är kittet som
håller ihop personalen inom ett företag.
Det betyder att vi behöver en företagskultur som vi kan vara en del av och
samtidigt behöver vi den lokala kulturen
för att hålla ihop samhället. Jag är övertygad om att vi klarar detta; vi är för övrigt delaktiga i många andra kulturer, t ex
kulturen i vår egen familj eller i en förening.
Det är upp till oss att växa som företag eller åtminstone behålla den position vi övertagit från de som byggt upp
företaget. Detta är en utmaning och en
börda på samma gång, men jag hoppas
att det ligger i allas intresse att göra det
yttersta för den framtida utvecklingen
av Smurfit Kappa Kraftliner Piteå.
Hur kommer världen att förändras?
Romklubben, som är en global tankesmedja, har just presenterat sin syn på
hur världen ser ut om 40 år. Det kommer
att finnas mer än 8 miljarder människor,
mindre orörd natur och 2 graders förhöjd temperatur. Världsekonomin kommer att vara 2,2 ggr större än idag och
vattennivån i världshaven kommer att
ha stigit med 50 cm. Naturligtvis vet vi
inte med säkerhet om det blir på detta
sätt, men världen kommer helt säker att
se annorlunda ut, på samma sätt som
den ser annorlunda ut idag jämfört med
för femtio år sedan när fabriken startades.
Smurfit Kappa Kraftliner kommer att
arbeta för en utveckling i en positiv och
uthållig riktning. Därför är kopplingen
till skogen viktig, inte bara ur råvarusynpunkt, utan även för att vi ska ha en
ren och attraktiv natur för oss och kommande generationer. Vi vill erbjuda uthålliga och säkra jobb och vi vill vara en
pålitlig partner för våra kunder, aktieägare och övriga intressenter.
Redan idag är energiproduktionen i bru2
ket CO neutral under normala omständigheter och vi kommer helt säkert att
förfina produktionsprocesserna ännu
Händelsekavalkad
a
Jag tror att förpackningar i papper
kommer att leva vidare
och att vi i norra
Sverige genom hårt
arbete kommer att vara
konkurrenskraftiga även
i framtiden så att vi kan
överlämna ett bruk med
en bra produkt till kommande generationer.
REINHARD REITER
längre. Vi producerar en produkt som vi
kan vara stolta över.
Vår produkt, kraftliner, som till största
del används till förpackningar, gör livet
enklare; det skyddar varor, är inte farligt
och kan återvinnas på enkelt sätt. I värsta fall hamnar det i naturen och skulle
så ske förmultnar förpackningen ganska
snart. En värld utan pappersförpackningar skulle se helt annorlunda ut. Så jag
tror att förpackningar i papper kommer
att leva vidare och att vi i norra Sverige
genom hårt arbete kommer att vara
konkurrenskraftiga även i framtiden så
att vi kan överlämna ett bruk med en bra
produkt till kommande generationer.
Jag är stolt över att arbeta vid detta
bruk; jag har nu varit här i elva månader,
och mitt enda mål är att leda och förbereda hela bruket och dess organisation
för framtida utmaningar.
REINHARD REITER
2011
Torsdag den 4 augusti släcks sodapannan vid Smurfit Kappa Kraftliner
och då inleds det längsta stoppet i
pannans historia, ett stopp som varar
hela augusti och en bit in i september.
Under stoppet ska pannan genomgå
en renovering som bl a innebär 40 km
ny svetsfog som ska hålla ihop de
1000 ton nytt stål som ska in i pannan.
2011
Jubileumsfest. Fabrikens första femtio år firades lördag den 12 augusti
med familjedag i Badhusparken och
ett Beachparty senare på kvällen på
Havsbadet. ”Fabriken har aldrig haft
ett så lång sammanhängande stopp,
och det ger oss möjlighet att samla i
stort sett alla till ett gemensamt firande även om det är ett år för tidigt”.
2012
Ny barrhugg i renseriet. Under höststoppet 2012 kommer flishuggen på
barrlinjen som varit i drift sedan 1972
att tas ur drift. Den gamla huggen ersätts av en ny hugg i ett 40-miljoners
projekt.
2012
Alla pensionärer bjuds till Noliarestaurangen torsdag den 7/6 på en lunch
speciellt för brukets alla veteraner.
Öppet Bruk genomförs den 16/6. Alla
är alla välkomna att se en modern processindustri från insidan. Anledning:
fabriken har producerat kraftliner i 50 år.
KÅSÖRER GENOM ÅREN
Lennart Jonsson Birgitta Pettersson Rolf Westerberg
Micke Svensson Åsa Berglund Ingemar Johansson Den okände
kåsören Anette Engman Mikael Rydén Tore Westerberg
Madelene Sundberg Tobias Höök
23
Linerbladet
941 86 PITEÅ
REDAKTION
Anders Lindberg (ansv. utgivare)
Bo Staffan Johansson
REDAKTIONSRÅD
Anders Lindberg, GunBritt Lindberg
Bo Staffan Johansson, Per Swärd,
Per Jonsson och Urban Lundmark.
FOTOGRAF
där inte annat anges:
Anders Lindberg.
Red. förbehåller sig
rätten att redigera
insända manuskript.
Accidenstryckeriet 2012
PERSONNYTT
Vill tacka alla mina före detta arbetskollegor,
ledare, chefer både på skift och dagtid för alla
år vi jobbat tillsammans, ni kommer att finnas
med mig för alltid. Tiden på Smurfit Kappa
Kraftliner har varit utvecklande och rolig, om
än inte turbulensfri alla gånger. Livet som
cementtillverkare är ett nytt kapitel i mitt liv,
nya erfarenheter, nya bekantskaper. Trivs bra
med jobb och kollegor, och som jag brukar
säga: ”man lär sig något nytt varje dag; learning by doing”.
Till sist vill jag tacka alla berörda parter för
den härliga avtackningfest som ni så underbart härligt hade arrangerat för mig den 12 maj
2012; det var en rolig avtackning med många
skratt och trevligt umgänge. Den tar jag med
mig som ett glatt minne från tiden på Smurfit
Kappa.
Glenn Wacker
Ett stort och hjärtligt Tack till arbetskamrater
och företag för all uppvaktning i samband med
min avtalspensionering. Ett speciellt Tack till
Företagshälsovård och Pappers Avd.37.
Sverker Johansson
Ett hjärtligt Tack till företaget och arbetskamraterna för uppvaktningen med blommor och
kalas i samband med min avtalspensionering.
Jan-Erik Westerlund
Hemmingsmark
Ett stort Tack för all uppvaktning på min 50årsdag.
Mats Andersson
Ett stort och hjärtligt Tack för all uppvaktning i
samband med min 50-årsdag.
Lars Sundström
Ett uppslag i
Linerbladet
september
2011 som
väcker minnen.
Minns du jubileumsfesten 2011?
Fabrikens första femtio år firade personalen
lördag den 12 augusti 2011 med en familjedag
i Badhusparken och ett Beachparty senare på
kvällen på Havsbadet. Anledningen till det
tidigarelagda firandet var ju det långa stoppet i
samband med sodapannans renovering vilket
gav alla skiftlag möjlighet att delta.