Transcript linerbladet 2 2013.pdf

SÄKERHET
företagshälsovården
Ny alkohol- och drogpolicy
med slumpvisa drogtester.
Akuta skador och förebyggande hälsokontroller.
sid 8-9
sid 10-11
Linerbladet
Nr 2 | 2013 · En tidning för alla medarbetare vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
Medarbetarundersökningen
Fler nöjda med
LEDARSKAPET
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2013
1
VD har ordet
Reinhard Reiter
Friska medarbetare
– hälsosam livsstil
”Hoppas du mår bra” säger vi till varandra titt som tätt.
Och det gör vi rätt i, eftersom en god hälsa är något av
det mest värdefulla vi kan ha.
Även för en arbetsgivare är det oerhört viktigt att
värna om individens hälsa. Någon kanske invänder att
detta bara gäller i goda tider, men jag hävdar att det
endast är friska medarbetare som bidrar till vinst.
God hälsa i arbetslivet är så mycket mer än ergonomi,
lyfta rätt och sitta rätt. Arbeten som kännetecknas av
säkra, stimulerande och behagliga förhållanden – vilket
FN-organet WHO kräver – omfattar så mycket annat
som till exempel arbetsplatsens utformning, organisation, ledarskap, ansvarstagande och arbetsklimat.
En av Smurfit Kappa Kraftliners strategiska inriktningar sammanfattas i devisen ”Vi är en attraktiv arbetsgivare utan olyckor och med en frisk personal”. Vi har gjort
en rad insatser och fortsätter att arbeta för fler förbättringar i den riktningen.
Här kan jag bland annat påminna om PABIC-enkäten
(säkerhet) 2012 och årets medarbetarundersökning.
Företagshälsovården och stöd till idrott och övrig fysisk
aktivitet är andra exempel på insatser. Övriga åtgärder
i hälsoarbetet handlar om ökad
säkerhet med hjälp av verktyg
som olycksanalys, Stop-ThinkGo, enkäter med mera.
Vad gör dig lycklig? En
passion, ett häftigt jobb, pengar
eller framgång? Eller skulle
du hellre föredra en längre
semester, ett fint hem, en härlig
familj och vänner? Vägarna till
lycka ser olika ut och de varierar beroende på personens
värderingar och villkor.
Alla är vi dock överens om
att vi vill ha en god hälsa.
Enligt WHO är hälsa ”ett
tillstånd av såväl fysiskt
som psykiskt och socialt
välbefinnande…”. Av detta
följer att vi alla har ett
personligt ansvar för hur vi
agerar eller inte agerar.
Tänk om jag skulle kunna
få dig att stanna upp, få dig
att slå av på takten eller få
dig att göra något nytt – bara
för ditt eget välmående. Vad
glad jag skulle bli.
2
LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
Vad har hänt med produktionslyftet?
Ett nytt sätt att tänka
Sara Sundqvist, koordinator för
Produktionslyftet.
Programmet Produktionslyftet,
som innefattar hela organisationen,
ska lära ut ett nytt tankesätt som
gör det naturligt för alla medarbetare att i den normala vardagslunken jobba för att stärka Smurfit
Kappa Kraftliners konkurrenskraft.
– Produktionslyftet är ett nytt
sätt att tänka för att vi ska bli
effektivare och jobba smidigare
med förbättringsarbete, säger Sara
Sundqvist, koordinator för Produktionslyftet.
Sedan starten har styrgruppen
(se faktaruta) träffats två gånger
tillsammans med coacherna för
programmet och haft två egna
möten. Styrgruppen har bland annat spelat ”Lean-spel” för att öka
graden av samsyn i gruppen.
Lärdomarna hittills av träffarna
är bland annat hur viktigt det är
att kommunicera, och att förstå
sin egen roll i verksamheten. Små
stegvisa förbättringar är lättare att
implementera än stora kliv. Även
en flödeskartläggning är gjord för
att kunna se de olika behov och
utmaningar som finns på respektive avdelning.
Styrgruppen har också börjat
jobba med verktyget ”Pulstavlan”
som är en metod för att hålla effektiva möten. Denna kommer även
hela organisationen få ta del av.
Vid nästa möte ska styrgruppen
svara på frågan ”Vad vill vi göra
och varför?” De ska prioritera vad
som är viktigt och vad som blir
nästa steg samt hitta relevanta
nyckeltal att jobba med fortsättningsvis. 
Styrgruppen består av:
Sara Sundqvist Koordinator
Reinhard Reiter VD
Anette Sundström
Ledningsgrupp, Personalchef
Per Swärd
Ledningsgrupp, Produktion
Kjell Lundberg Underhåll
Stefan Öqvist Administration
Östen Classon Kvalitet
Lars Bergström Pappersbruk
Stefan Askenryd Pappers
Patrik Johansson Ledarna
Urban Lundmark Lut, Kraft
Sara Nilsson
Magasin/Rullhantering
Bo Johansson
Ledningsgrupp, Teknik
Marianne Tollander
Ledningsgrupp, Kvalitet
Lars Lund
Ledningsgrupp, Ekonomichef
Anders Sandlund Underhåll
Ur innehållet
4
5
8
10
14
15
16
Knuff för sommarjobb
Medarbetarundersökningen
Ny alkohol- och drogpolicy
Företagshälsovården
Linerkrysset
Krönika
Nyanställda
Sofia Lampa
Linerbladet
Ansvarig utgivare:
Anette Sundström,
Smurfit Kappa Kraftliner
Piteå
Redaktör:
Jan Nyberg, Plan Sju
kommunikation,
tel: 0920-775 73,
epost: [email protected]
Produktion:
Plan Sju kommunikation
Tryck:
Accidenstryckeriet 2013
Redaktionen förbehåller sig
rätten att redigera insända
manus.
Vad händer på
marknaden?
TEXT: Sofia Lampa · Foto: Anja Rödén
– Vi ser att delar av Europa mår bra medan andra mår sämre, men
generellt sett är läget på marknaden stabilt. Vi har bra orderingång under
kvartal 1 och 2 och säljer i linje med produktion, säger Magnus Sandegrim,
försäljningschef.
S
murfit Kappa Kraftliner i
Piteå är en av tre fabriker
som tillverkar Kraftliner,
de övriga två finns i
Frankrike och Österrike. Piteåfabriken levererar främst produkter till nordvästra delen av Europa
vilket innebär Skandinavien,
Tyskland, Beneluxländerna och
England.
Magnus Sandegrim är försäljningschef för Kraftlinerfabrikerna
i Europa och har även ett regionalt
ansvar för den skandinaviska och
ryska marknaden.
På säljkontoret i Piteå jobbar sex
personer som säljer till den skandinaviska och ryska marknaden,
under försäljningsavdelningen i
Piteå ligger även Supply chain som
har 16 medarbetare som arbetar
med logistik, teknisk service och
administration.
– Vi lever av det vi säljer. Utan
försäljning ingen produktion, så
det är viktigt att behålla hög kvalitet och service, säger Magnus.
De tre kraftlinerfabrikerna koordineras av Magnus och hans medarbetare genom att de flyttar ordrar
mellan fabrikerna för att optimera
produktionen och transporterna.
Produktionen i Kraftlinerfabrikerna går till många olika områden. De största marknaderna är
förpackningar till industriella
produkter, vilket kan vara allt från
TV-apparater till bildelar, samt den
för livsmedelsförpackningar. På
den industriella marknaden märks
konjunkturen tydligare än för
livsmedel.
Magnus Sandegrim, försäljningschef.
– Livsmedel behövs alltid och
förpackningar produceras vare sig
det är upp- eller nedgång, säger
Magnus.
2008 och 2009 hade branschen
en jättesvacka i och med att det
ekonomiska läget i hela Europa
försämrades, och då sjönk priserna
kraftigt på Kraftliner. Dock hämtades priserna upp relativt fort och
2010-2012 har varit bra för Kraftliner i Piteå.
– I år har vi lyckats få upp priserna ytterligare så läget är stabilt,
säger Magnus.
Andra europeiska producenter av Kraftliner är SCA, Mondi,
BillerudKorsnäs och Europac, men
Smurfit Kappa möter även konkurrens från Kraftliner producenter
i Nord- och Sydamerika samt
Ryssland och Sydafrika.
Förra året gick en norsk Kraftlinerproducent i konkurs, vilket
gynnat Kraftliner i Piteå. Utbudet
har minskat men efterfrågan är
kvar och priset har ökat. 
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2013
3
Knuff in i fabriken
Glad för
sommarjobb
Ghulam Heidiri, 20, kom som flykting från Afghanistan till Piteå för fyra år
sedan. Nu studerar han teknikprogrammet på Strömbacka och snart vankas
sommarjobb på Smurfit Kappa.
– Det kändes jättebra att få komma på intervju och träffa personalen på
fabriken. Det var fantastiskt! säger Ghulam.
Ghulam kan tacka Knuff för möjligheten till sommarjobb. Det var
Sparbanken Nord som 2005 tog
initiativ till ett program för att hjälpa
ensamkommande ungdomar. I dag
sker detta i samarbete med Piteå
kommun, Arbetsförmedlingen,
Rotary och OK.
Det var Sparbankens personalchef Eva Lidén som ringde Smurfit
Kappas personalchef Anette Sundström och frågade om sommarjobb
för Ghulam.
– Vilken kille! På fyra år har han
lärt sig bra svenska, och i sommar
ska han jobba på Lut och kraft. De
här killarna har ju inga nätverk och
ingen naturlig ingång i arbetslivet.
Knuff är verkligen bra och det
känns jätteroligt, säger Anette.
TEXT/FOTO: Jan Nyberg
K
riget i Afghanistan har
skördat mängder av offer i
form av döda, skadade och
flyktingar. När talibanerna dödade hans far och storebror
lyckades 16-årige Ghulam klara
sig genom att helt enkelt springa
i väg.
Efter händelsen skickade en
morbror Ghulam till Europa, och i
december 2008 kom han till Malmö
för att några veckor senare hamna
i Piteå.
– Den första tiden bodde jag i
Öjebyn med tio andra flyktingar
från olika länder. Det var tufft att
vara borta från familjen och jag
mådde inte så bra då. Nu är det lite
lättare när jag känner både några
andra afghaner och svenskar, säger
Ghulam.
Efter att först ha läst svenska på
Komvux och sedan ett förberedande år på Strömbacka, går han i dag
andra året på teknikprogrammet.
4
Att man
kan få
utbildning här!
Det är
jättebra.
LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
På fritiden spelar han fotboll i
Öjebyn, division 4.
– Mest på mittfältet, men jag
spelar på olika platser i laget, säger
han på obehindrad svenska.
Skolan och fotbollen betyder en
del nya kompisar, men han och
andra flyktingar tycker att det är
svårt att bli en del av Piteå. Många
har det helt enkelt tråkigt, menar
han, och jämför med Umeå där han
gjort ett kortare mellanspel.
– Det är flera som har flyttat till
större städer söderut, och själv hade
jag just bestämt mig för att flytta till
Umeå när jag fick sommarjobbet
på Smurfit Kappa. Nu känns det
tryggare här, säger Ghulam.
Han ser nu fram emot sommaren
och kan mycket väl tänka sig en
framtid som pitebo om han senare
skulle få ett riktigt jobb. Men först
siktar han på teknikstudier på en
högskola, kanske med inriktning
mot processindustri.
Linerbladet frågar Ghulam om
de viktigaste skillnaderna mellan
Afghanistan och Sverige, bortsett
från krig och fred.
– Det är att man kan få utbildning här! Det är jättebra. Och
demokrati och frihet. Alla kan
göra vad som helst om man bara
vill. Det jag saknar är alla högtider som vi firar hemma – och
brödet…
När det gäller längtan efter det
afghanska köket åker han och
några kompisar ibland till Luleå
för att handla. Men saknaden efter
familjen är svårare att lindra.
– I dag lever Mamma och mina
andra släktingar som flyktingar i
Pakistan. Men de har det svårt,
och det är oroligt där just nu. Jag
pratar ibland över Skype med
Mamma, säger Ghulam som vet
att det också finns de som inte har
kvar någon anhörig alls. 
Medarbetarundersökningen visar:
Fler är nöjda
med ledarskapet
Resultatet av årets medarbetarundersökning visar att de anställda tycker
att ledarskapet förbättrats markant.
– Det är positivt att satsningen har gett resultat. Nu går vi vidare genom
att alla chefer tar fram handlingsplaner tillsammans med medarbetarna,
säger personalchef Anette Sundström.
TEXT/ Foto: Jan Nyberg
M
edarbetarundersökningen som gjordes
i början av året visar
överlag inga dramatiska förändringar jämfört med den
som gjordes 2011. Den viktigaste
skillnaden, vid sidan om synen på
ledarskap, är att svarsfrekvensen
är klart bättre i år – 84 procent mot
70 procent tidigare. Totalt var det
543 medarbetare som fick enkäten
och 456 svarade.
– Det beror antagligen på att det
förra gången bara var en webbenkät, vilket gjorde det svårare för
skiftpersonal att svara. Nu fick nästan hälften av personalen enkäten
också på papper, säger Anette.
Syftet med undersökningen är
att se hur företagets medarbetare
upplever sin samlade arbetssituation. Resultatet ska sedan ligga till
grund för olika förbättringar i hela
organisationen.
– Medarbetarundersökningen är
ett av många verktyg som chefen
har till sitt förfogande för att skapa
trivsel och arbetsglädje. Det viktiga
är att vi nu jobbar med resultatet
tillsammans med medarbetarna.
Det gäller att identifiera var vi kan
göra förbättringar, säger Anette.
Ett sådant område kan möjligen vara utvecklingssamtalen,
där andelen som svarar att de haft
samtal är något lägre än 2011. Det
är nu också färre som svarar att
chefen har tagit fram en plan för
– Medarbetarundersökningen
är ett av många
verktyg som
chefen har till sitt
förfogande för
att skapa trivsel
och arbetsglädje, säger Anette
Sundström.
medarbetarens utveckling. Å andra
sidan är fler nöjda med utvecklingssamtalet än när frågan ställdes
förra gången.
Information och kommunika-
tion är områden som tycks kunna
förbättras, även om ingen försämring skett sedan 2011. Det är fortfarande bara var fjärde medarbetare
som anser sig vara välinformerad
om beslut och om vad som händer
vid Smurfit Kappa Kraftliner i
Piteå. Likaså är det färre än var
tredje medarbetare som tycker att
ledningen är bra på att kommunicera mål och värderingar.
Frågan om jag som medarbetare har förtroende för företagets
ledning visar på ungefär samma
resultat som för två år sedan. Drygt
en tredjedel svarar jakande, en tredjedel är tveksamma och 29 procent
svarar nej.
Men frågan om stress och arbetsbelastning ger i år färre svar om
negativ stress än tidigare. Möjlig-
het till återhämtning anses nu vara
något bättre. Dock bör resultatet
utvärderas med hänsyn till att
det är betydligt fler som svarat på
enkäten i år.
Överlag är förändringarna i
attityder små jämfört med undersökningen 2011. Det är främst
synen på ledarskap som blivit klart
mer positiv. Medelvärdet har här
ökat från 3,5 till 3,8, vilket enkätens upphovsman CMA Research
också pekar ut som den tydligaste
förändringen.
Största förbättringen ses i delfrågan om huruvida din närmaste
chef är tillgänglig. Här instämmer
72 procent medan bara 5 procent
är missnöjda. Resten är tveksamma eller har inte svarat. På frågan
om chefen visar respekt för sina
medarbetare tycker 75 procent att
så är fallet.
I enkäten finns även fyra frågor
som handlar om hur nöjd och
motiverad man är i arbetet. Hur
god är arbetssituationen och är
Smurfit Kappa kanhända en ”perfekt arbetsgivare”? Svaren på dessa
frågor sätts samman till vad man
kallar MMI (motiverad medarbetarindex).
– Det har minskat från 65 till
63, men nivån är genomsnittlig
med andra företag som genomför
sådana här undersökningar. Skillnaden kan också bero på att vi har
en högre svarsfrekvens i år, säger
personalchefen Anette Sundström.
Årets medarbetarundersökning
är den andra som genomförts vid
Smurfit Kappa. Alla chefer ska
under våren ha presenterat och
analyserat enkätens resultat, satt
mål och före den 1 juli ha tagit
fram handlingsplaner tillsammans
med medarbetarna.
– Cheferna ska göra detta tillsammans med sina medarbetare.
Det är tillsammans som vi kan
åstadkomma förbättringar. Genom
att alla blir delaktiga.
Nästa medarbetarenkät planeras
att genomföras under 2015. 
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2013
5
Renseriet
funkar bättre
– I starten av omorganisationen
var den första tiden besvärlig. Det var
många nya arbetsmoment och mycket
ny personal men tack vare vilja och
engagemang hos operatörerna så har
förändringen blivit mycket lyckad, säger
Sara Nilsson, personalledare.
Smurfit Kappa valde att göra
denna omorganisation för att öka
tillgängligheten, öka kompetensen och
för att få ett bättre samarbete och sammanhållning i arbetsgruppen.
I dag har operatörerna erfarenheten
med sig, de har bättre flyt och kan
planera bättre, vilket har bidragit till en
ökad produktion. Renseriet är effektivare, de har sänkt sina kostnader och
hittat ett bra arbetssätt som fungerar.
– Operatörerna har
varit mycket delaktiga
i förändringen. De tar
egna initiativ och hittar
möjligheter till förbättringar, säger Sara.
Vid Renseriet
hade man tidigare
Sara Nilsson
en extern leverantör,
Burlink, som skötte den kontinuerliga
truck- och traktorkörningen men sedan
maj 2011 driftas detta internt av operatörerna vid renseriet.
– Burlink jobbar fortfarande vid
Renseriet på eftermiddagar och nätter.
Vi har månatliga samarbetsmöten och
de har varit ett stöd i förändringen,
säger Sara.
Operatörerna har utbildats för att
klara av förändringen och för att klara
av att sköta underhållet på utvalda
arbetsmoment.
Vid Renseriet finns i dag en Förbättringsgrupp som träffas en gång i
månaden. Där diskuteras bland annat
körsätt, transport och underhåll, allt i syfte att förbättra verksamheten ytterligare.
– Tillsammans löser de problem
som uppstår och ser nya möjligheter till
effektivare processer, säger Sara. 
Sofia Lampa
6
Smurfit Kappa satsar på att förbättra ledarskapet i hela koncernen. Ett led i detta är
att utbilda morgondagens ledare.
– Det är verkligen sporrande att få gå
den här utbildningen. Vi får kunskaper om
hela koncernen och etablerar nätverk med
personer från andra länder, säger Hanna
Bellander.
TEXT: Jan Nyberg FOTO: Anja Rödén
Satsning på
ledarskap
Å
rets medarbetarenkät visar att de anställda tycker
att ledarskapet förbättrats markant sedan den
förra enkäten gjordes för två år
sedan. (Se artikel på sidan 5.) Detta
kan bero på att Smurfit Kappa de
senaste åren har satsat medvetet på
att utveckla ledarskapet.
Ett exempel är Smurfit Kappas
ledarskapsprogram som syftar till
att utveckla morgondagens ledare
i hela koncernen. Det ettåriga
programmet kallas Advanced
Management Development (AMD)
och hjälper deltagarna att öka sin
kapacitet och erfarenhet. Tanken är
att deltagarna ska bli redo för nästa
steg i karriären.
Utbildningen sker bland annat
Hanna Bellander, projektledare på kvalitetsavdelningen, utbildas i ledarskap och
knyter internationella kontakter.
LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
Vi har
fått en
mycket
bra överblick över
hur koncernen
fungerar,
säger
Jens.
Omorganisering
på Rullhantering
och magasin
genom ett par 1,5 veckor långa
sejourer i Dublin. De 27 deltagarna
företräder 14 olika nationaliteter
och kommer från koncernens alla
enheter. De flesta är i åldern 30-40
år.
Från Smurfit Kappa Kraftliner i
Piteå deltar två personer: Hanna
Bellander, som är projektledare
på kvalitetsavdelningen, och Jens
Renberg, produktionsingenjör i
sulfatfabriken. De är också de enda
från Sverige.
– Vid sejouren i mars föreläste
representanter från koncernens
högsta ledning om allt från
övergripande strategi till inköpsfunktioner. Vi har fått en mycket
bra överblick över hur koncernen
fungerar, säger Jens.
I juli är det dags för nästa kurstillfälle i Dublin och i december
samlas man för rapportering från
de fem särskilda projekt som deltagarna arbetar med under året.
Både Jens och Hanna framhåller
hur värdefullt det är att utbildningen hjälpt dem att knyta en rad
nya internationella kontakter.
– Vi etablerar nätverk med personer i olika positioner från andra
länder. Det är bra för framtiden,
säger Hanna.
– Ja, det här är en väldigt bra
utbildning, instämmer Jens. 
Ledarskapsprogram
Smurfit Kappas ledarskapsprogram
syftar till att utveckla morgondagens
ledare. Programmet Advanced Management Development (AMD) hjälper
deltagarna att öka sin egen kapacitet,
erfarenhet och bli redo för nästa steg i
karriären.
Hanna Bellander och Jens
Renberg går i
år ett ledarskapsprogram
tillsammans
med 25 övriga
personer från
hela världen.
– Förändringen blev
bra, säger Niklas
Sonesson, avdelningschef på Rullhantering. Vi jobbar
med gemensamma frågor över
avdelningarna, vi på
Niklas Sonesson
Rullhantering känner
oss som ett sammansvetsat team. Vi
har kortare väg från idé till beslut för
att göra förändringar och förbättringar
inom vår avdelning. Med en mindre
personalgrupp och ett tydligt arbetsområde har vi blivit smidigare och
effektivare i vårt sätt att arbeta.
Förändringen bestod i att Rullhantering och magasin blev en egen
avdelning och därmed fick respektive
avdelning mindre personalgrupper.
Skepsisen som uppstod vid omorganiseringen var att det historiskt sett getts
mer pengar till PM1 och PM2, att inte
tillhöra ett team och att de skulle uppstå
bristande förståelse mellan de respektive avdelningarna.
Innan förändringen var Rullhantering
och magasin en del av PM1 och PM2.
Det var stora personalgrupper, svårt att
hantera gemensamma frågor och problem, som uppstod då arbetsmomenten
var vitt skilda från varandra. Detta ville
ledningen hitta en lösning på.
Niklas nämner en annan positiv
effekt, den minskade belastningen på
tjänstemännen.
– Det är i dag lättare att hantera personalen och vi kan fokusera på viktiga
frågor som rör enbart Rullhanteringen,
säger Niklas. 
Sofia Lampa
Årets program startade i mars och
pågår i 12 månader. Deltagarna är 27
personer med 14 olika nationaliteter
från Smurfit Kappas alla enheter. Av
deltagarna är 30 procent kvinnor.
Från Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå
deltar två personer, Hanna Bellander
och Jens Renberg.
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2013
7
Ny alkohol- och drogpolicy med
slumpvisa drogtester
Sedan i juni 2013 finns en ny alkohol- och drogpolicy vid Smurfit Kappa
Kraftliner i Piteå. Varje år ska var fjärde anställd vid Smurfit Kappa
genomgå slumpvis drogtest. Det har företagsledningen beslutat.
– Det är ett led i vårt säkerhetsarbete, och det är något som alla stora
tillverkningsindustrier gör i dag, säger personalchefen Anette Sundström.
TEXT: Jan Nyberg Foto: Matton
I korthet innebär det att företaget ska vara helt
fritt från alkohol, starkare än lättöl, och övriga droger.
Huvudskälet är att man vill skapa en säker arbetsmiljö. När detta läses ska all personal ha fått ett eget
exemplar av den nya alkohol- och drogpolicyn.
Tillsammans med policyn har företaget också tagit
fram en lathund för hur ledare och chefer ska agera
vid missbruk av alkohol eller droger.
– Riktlinjerna har tillsammans med policyn kommit
till för att hjälpa dig som personalledare eller medarbetare att våga ingripa vid misstanke om alkoholeller drogproblem. Och du ska veta var du kan få stöd
om du vill hjälpa en medarbetare eller en anhörig,
säger Anette.
Drogpolicyn har tagits fram av en arbetsgrupp som
bestått av företrädare från Pappers, Unionen, Ledarna,
Sveriges Ingenjörer, företagsledningen och Företagshälsovården.
Det har rått en bred enighet om policyn. Det är
egentligen bara i frågan om slumpmässiga drogtester
som det funnits delade meningar. Pappers har förordat test endast vid misstanke, detta för att värna den
personliga integriteten. Företaget har dock bestämt sig
för att 25 procent av de anställda ska testas varje år.
Beslutet omfattar också entreprenörer och konsulter
som arbetar för Smurfit Kappa.
– Slumpmässiga test har visat sig ha en preventiv
verkan, poängterar Anette Sundström.
8
LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
Cirka
13 procent
av vuxna svenskar, ungefär
en miljon personer, anses
ha riskabla alkoholvanor.
Med det menas en alkoholkonsumtion som ökar
risken för skador.
Källa: Statens Folkhälsoinstitut
Den allra vanligaste
narkotikasorten i Sverige är
cannabis, dvs. hasch eller
marijuana. Enligt Folkhälsoinstitutets hälsoenkät har
150 000
De nya reglerna om alkohol, droger och test gäller
från den 1 september. Företaget som sköter provtagningen heter NDP. För droger gäller nolltolerans och
för alkohol gäller gränsen 0,2 promille.
Hur sker då det slumpvisa urvalet? I dokumentet
”Frågor och svar” finner man den här beskrivningen:
Vid varje provtagningstillfälle slumpas ett antal namn fram. Dessa namn får man genom att en
numrerad namnlista över samtliga anställda i tjänst
på arbetsplatsen tas fram vid provtagningstillfället;
listan grundar sig på schemaläggningen. Med sig har
provtagaren en framslumpad sifferserie. Vilka som
ska genomgå provtagning framgår när den framslumpade sifferserien läggs till den numrerade namnlistan.
NDP styr inte över namnlistan och SKK styr inte över
sifferserien – alltså är urvalet helt slumpvist.
Varje år slumpas var fjärde anställd att testas. Det
betyder att en och samma medarbetare kan slumpas
till drogtest flera år i rad, och att en annan kan slippa
personer rökt cannabis
under 2009.
Källa: Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning (2009)
undan. Men det är just detta som gör att testprogrammet fungerar avhållande.
– Ökad säkerhet i arbetet är alltså grunden till beslutet om policy och provtagning, men dessutom kan vi
på det här sättet bli bättre på att hjälpa den som har
problem med alkohol eller droger, säger Anette. 
Den som vill ha mer information, råd eller stöd kan
vända sig till Företagshälsovården, telefon 0911-972 86.
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2013
9
Företa
Smurfit Kappa Kraftliner har en egen
företagshälsovård
med både öppen
mottagning för akuta
skador och förebyggande hälsokontroller.
– Vi fungerar som
en öppen mottagning, med och utan
tidsbokning. Hit kommer man med allt
från stänk i ögonen
till sådant som är
stressrelaterat, säger
sjukgymnast Mikael
Lövgren.
Livaktig
korpklubb
Smurfit Kappa Kraftliner har
sin egen idrottsförening med
hela nio sektioner.
– Vi har ett starkt stöd från
företaget och vi har många
eldsjälar i föreningen som
driver den framåt, säger ordföranden David Johansson.
TEXT/FOTO: Jan Nyberg
D
avid började jobba på
Smurfit Kappa 2002, och
sedan 2008 är han bas för
korpklubben – eller Kraftliner IF som den heter officiellt.
Klubben är mycket aktiv med sektioner för fotboll, innebandy, golf,
längdskidor, racketsport, bowling,
rinkbandy, styrkelyft och löpning.
10
– Vi vill premiera ökad bredd.
Om folk vill starta med en ny idrott
så försöker vi bilda en ny sektion,
säger David som själv håller det
svenska rekordet 130 kg i bänkpress, klass 52 kg, och även varit
nordisk mästare i styrkelyft.
Och på Smurfit Kappa är det inte
bara David som har fina idrottsmeriter. Också inom till exempel
bowling, dragracing och veteranhockey finns medlemmar på hög
nivå.
– Det är många här som är väldigt vassa på sina områden, säger
David.
Företaget ser korpklubben som ett
viktigt verktyg för att hålla de anställda i god trim. Vid tävlingar som
exempelvis Kappaloppet sponsrar
klubben de tävlande med en tredjedel av anmälningsavgiften. 
LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
TEXT/FOTO: Jan Nyberg
– Korpklubben
får ett bra stöd
av företaget,
säger ordföranden David
Johansson.
agshälsa för alla
– Det är perfekt att träna i en halvtimme efter förmiddagsskiftet, säger Thomas Berger som just gått av
skiftet på IPL för att träna i källaren under huvudkontoret. Sjukgymnasten Mikael Lövgren instämmer.
I
källaren under huvudkontoret hittar man Mikael
och hans kolleger på Företagshälsan. Teamet består
av fem personer som jobbar deltid i olika grad – en
läkare, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en
socionom.
Vardagen i en stor processindustri innebär vissa
risker för skador. Det kan till exempel handla om
lättare skär- eller klämskador.
– Det är mycket sällsynt med allvarliga olyckor,
men vi har också en krisgrupp om det skulle behövas,
säger Mikael.
För egen del behandlar han bland annat onda
ryggar och problem i rörelseapparaten, men en del av
Sjukgymnasten
Mikael Lövgren
vid Företagshälsovården.
hela teamets arbete består av förebyggande insatser.
Hälsokontroller för all personal är ett led i detta.
– Vi vill främja en god hälsa och stimulera till rörelse. För 400 kronor om året kan alla anställda träna på
gym i sta’n eller simma i badhuset. Det är en förmån
som betalar sig tillbaka mångdubbelt för företaget.
Det är jag övertygad om, säger Mikael.
I lokalerna intill Företagshälsovården finns också ett
gym som är fritt att använda för alla medarbetare.
Företagshälsovården är även engagerad i arbetet för
en bättre arbetsmiljö genom att föreläsa och informera
om områden som kemikalier, ergonomi samt alkohol
och droger. 
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2013
11
Årets underhåll
och investeringar:
37
•Nytt drivsystem PM1
VECKA
• Styrsystemsbyte på PM2
och Återvinningen
• Ställverk, Sodapannan
• Renovera bjälklag på PM2
Produktionsstoppet!
Produktionsstoppet i år är ett
normalstopp. Fabriken fylls med
cirka 500 externa entreprenörer
som kommer att utföra underhåll
och installera nya system. De mest
tidskritiska jobben kommer att
bedrivas dygnet runt.
– Vi strävar efter att utföra
så mycket som möjligt utanför
årstoppet – mycket kan hanteras
med korta stopp för inkopplingar
som kan planeras in i produktionscykeln utan att påverka produktionen, säger Bo Johansson, chef för
Teknik.
– Det är normalt bara under
produktionsstoppet på hösten
som vi ställer av hela fabriken. Att
stanna brukar gå smärtfritt men
det är när vi ska dra igång hela
•Nya värmeytor, effekt 1C,
1D och indunstning 3
•Omrörare i pappersbruket
Investeringar för cirka 65
miljoner kronor installeras
och tas i drift under produktionsstoppet i höst.
apparaten som problemen kan
komma, funkar det inte i ena delen
av fabriken så påverkar det andra
delar. Med åren har vi blivit bättre
och effektivare i stoppen för att
undvika störningar vid start, men
allt kan hända och då måste vi
vara förberedda, säger Bo. 
Bo Johansson,
chef för Teknik.
Ny rullsåg ger säkrare miljö
– Investeringen i en rullsåg är en säkerhetsinvestering som
resulterar i en bättre arbetsmiljö för operatörerna, säger
Anneli Burman, projektledare.
Rullsågen är som en stor mo-
torsåg som sitter på ett stativ. Med
den kan man dela pappersrullarna
på ett kontrollerat sätt. Rullarna roterar vilket underlättar sågningen
och delningen. En bandtransportör,
ett band, förflyttar rullarna till och
från rullsågen.
– Våra stora pappersrullar är
tunga och väger cirka 3 ton, och
i dag misslyckas vi ibland vid
skärningen i rullmaskinerna så att
två eller fler rullar sitter ihop, säger
Anneli.
Eftersom handkraft inte räcker
till används traverser för att hantera dem och det är en säkerhetsrisk
varje gång detta sker.
– Med den nya rullsågen och vår
omrulllningsmaskin kan vi göra
prima kundrullar av de ihopsittande rullarna. Tidigare löstes pappret
upp för att bli ny pappersmassa,
en onödig och krävande process,
säger Anneli.
Rullsågen installeras i månadsskiftet maj/juni. Den kommer
att placeras i pappersbruket. På
maskinplan, i närheten av omrullningsmaskinen. 
sofia Lampa
Sågen är dimensionerad för
att klara:
Rulldiameter: 600-1600 mm
Rullbredd:
500-6700 mm
Rullvikt:
max 13 ton
Sofia Lampa
”Safety first”
på Världsdagen
Peder Eriksson, säkerhetschef vid Smurfit Kappa Kraftliner,
kan glädjas åt en låg olycksfallsfrekvens och dessutom färre
frånvarodagar för de medarbetare som råkat illa ut i jobbet.
– Det är en effekt av att det förebyggande arbetet fungerar, säger han.
TEXT/FOTO: Bo Staffan Johansson
V
arje år dör alltför många
arbetstagare runt om i
världen. Enligt en rapport
från FN´s arbetsorgan
ILO förlorar mer än två miljoner
människor livet som en följd av
arbetsrelaterade sjukdomar. Och
över 300 000 personer dör genom
arbetsolyckor.
Sverige är naturligtvis inte förskonat från dessa tragiska siffror.
Minst 1 400 människor mister livet
varje år där förhållanden i arbetet
anges som den främsta orsaken.
För att förbättra villkoren ute på
arbetsplatserna runt om i världen
anordnas sedan 2003 Världsdagen för hälsa och säkerhet. Under
denna dag betonas betydelsen av
förebyggande arbetsmiljöarbete,
som bygger på en lång tradition av
trepartssamverkan mellan arbetstagare, arbetsgivare och staten.
Aktiviteter
Vid Smurfit Kappa Kraftliner uppmärksammades Världsdagen med
olika aktiviteter. I Restaurang Tallkronan visades filmen ”Jag beslöt
mig för att titta bort” och koncern-
– Varsågod! säger säkerhetschefen Peter
Eriksson (till vänster) och överräcker en
reflexväst till Thure Westerlund.
En tallrik fylld med hälsosam kost och
information exponerades i Restaurang
Tallkronan.
chefen Tony Smurfit påminde via
filmduken om nödvändigheten av
vårt gemensamma ansvar för allas
säkerhet. I Tallkronan gavs också
fräscha tips av företagets matleverantör, och utanför restaurangen
visade företagssköterskan Leena
Antman hur man använder en
hjärtstartare.
Dessutom delade man ut reflexvästar med budskapet ”Safety
first” för privat bruk till företagets
medarbetare.
Stabil utveckling
En av dem som såg till att fördela
reflexvästar var säkerhetschefen
Peder Eriksson. Han kunde samtidigt glädjas åt de senaste årens
utveckling när det gäller olycksfallsutvecklingen.
– Under de senaste sju åren har
vi haft en låg olycksfallsfrekvens
som medfört frånvaro från arbetsplatsen. Och därutöver, vilket bör
understrykas, har olyckorna resulterat i färre frånvarodagar och den
Leena Antman, företagshälsan, berättar för Britt Johansson
hur man använder en hjärtstartare.
Ett bord med
nyttiga grönsaker
som matgästerna
kunde titta på.
här situationen har visat sig stabil.
Vanligast förekommande är
olyckor och tillbud där en medarbetare snubblar eller halkar på
fabriksgolvet.
Peder pekar på det förebyggande arbetet som avgörande för
den positiva utvecklingen. Dit hör
exempelvis att medarbetarna blivit
bättre på att rapportera incidenter
och upptäcka inslag i arbetsmiljön som kan utgöra en potentiell
skaderisk.
– Vi har fått en femfaldig ökning
av rapporter på sju år, vilket ju är
väldigt bra.
Bra och mindre bra
Säkerhetschefen tycker även att
man är bra på att jobba med processer som minskar riskfaktorerna
för fysiska skador.
– Däremot är vi inte lika bra när
det gäller att hantera den stressrelaterade ohälsan. Det har vi alltså
anledning att reflektera över i
framtiden. 
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2013
13
LinerKRYSSET
De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter,
den andra med 2 och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen
skickas till Linerbladet, Personalavdelningen, senast 16 augusti.
Namn:..................................................................................................................................................................
Grattis till vinnarna i
Linerkrysset Nr 1, 2013
Peder Ögren
3 trisslotter
Adress:...............................................................................................................................................................
Hans Bergstedt
2 trisslotter
Tel:........................................................................................................................................................................
Doris Sandström
1 trisslott
14
LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
Krönika
M ik ael Sven sso n
Allt lättare att placera
en Smurf på sta’n
S
å sitter man än en gång kvällen innan deadline och ska producera ett kåseri! Kanske det
blir det sista? Har sagt så tidigare men när
redaktör Lindberg frågade så snällt innan
han skulle gå i pension så kunde jag inte säga nej. Han
lovade att han skulle läsa det liggande med fötterna
i högläge och jag tror nog att han står vid sitt ord…
Det börjar för övrigt kännas smått vemodigt med
alla gamla arbetskompisar som droppar av. Nu är de
märkligt nog bara runt tio år äldre än undertecknad
och det känns fel på nåt sätt. Men åren går…
För mig är våren en underbar tid som alltid går för
fort! Det blev även i år färre besök i husvagnen än
planerat och för lite pimpelfiske. Lyckades dessutom
få monsterhosta och ryggskott i ett par veckor lagom
till påsk och det blev dubbla fiskeresor till Norge för
att jag aldrig tog mig ut på havet den första resan på
grund av ryggen. Med facit i hand en ren bonus. Inte
lika mycket torsk resa två men det landades bland
annat hälleflundror och som gammal fågelskådare
uppskattar man att spana in havsörn, storskarv och
lunnefågel från båten. Ännu häftigare förstås att få
sällskap av fem späckhuggare alldeles nära båten! Det
blir nya resor till våren och jag rekommenderar dem å
det varmaste.
Hemma har det tinat fram en massa jobb och så har
ynglingarna ofta mycket med idrott, skola och annat.
I år var det utbyte av elever med både Spanien och
Tyskland och just nu är konfirmander på väg hem från
Stockholm. Det rullar på och jag känner mig aningen
sent ute med det mesta. Tre bilar fick sommardäck
väldigt sent och åtminstone en hade körförbud innan
besiktningen blev gjord. ”Bättre sent som alltid”…
Måhända att man hinner ikapp sig själv under semestern men då hittar väl frun på en massa projekt som
man ska ligga lite efter med igen?
Några vändor till soptippen brukar det också bli den
här årstiden och man är sällan ensam om den idén…
Vi blir i
alla fall
färre och
färre,
och snart
kanske
vi är så
få att till
och med
jag känner igen
varenda
’Smurf’
om vi
träffas
på stan!
Första gången vände jag! Hatar köer och den var för
lång. Gick bättre vid nästa försök och då pratade jag
med en trevlig karl som jag än inte har kunnat placera! Samma dag hälsade två bekanta ansikten på mig
på ICA men jag vet inte vilka de var heller. Handbollsföräldrar från ÖIF, fotbollsföräldrar från SAIK eller
kanske någon från kvarteret hemma i Furulund?
Ansiktsblindhet känns som fel diagnos. Jag känner ju
igen ansiktena men kan inte placera dem… Kanske är
det i alla fall en lätt form av prosopagnosi som det heter med ett finare ord. Brukar annars vara väldigt bra
på att känna igen gamla klasskompisar med flera som
man inte sett på många år. Här pratar vi om ytliga
bekantskaper som blir svårplacerade när de inte befinner sig i rätt sammanhang. Likväl ytterst irriterande!
När jag debatterade som värst på intranet och i tid-
ningen, på Ingemar Nilssons tid, hände det ofta att
folk kom fram och började surra på affärer och på
stan. Förstod ju att det var någon ”Assiat” men visste
inte alltid namn och avdelning. Numera skriver jag
ingenting nånstans annat än nån rad på Facebook
emellanåt. Jag har ju en namne här på företaget och
någon till i stan och vid några tillfällen har det blivit
förväxlingar. Inte så lätt alltid eftersom jag har Homer
Simpson som ”profilbild” där…
Vad gäller anställda på det här företaget så börjar vi väl
ligga under den nivå nu som herr Nilsson föreslog vid
sekelskiftet nån gång? Vi närmar oss även uppgörelsen vi gjorde med Dirk Poot. Ändå känns det som att
benchmarkingen gällande FTE är väldigt intensiv för
tillfället. Man kan ju undra om det är piska eller morot
som är drivkraften? Vi blir i alla fall färre och färre,
och snart kanske vi är så få att till och med jag känner
igen varenda ”Smurf” om vi träffas på stan!
Önskar alla en skön sommar och avslutar härmed som
Olle i Pistvakt:
”Roger över, Roger ut”!
LINERBLADET – NUMMER 2 · 2013
15
tack
Nyanställda
välkomnas
Michael Bodin
Underhållsledare Mek PM1
Avdelning: Mek-/Serviceteknik
Anställd f ro m 3 juni
Jan Berglund
Systemtekniker
Anställd fr o m 27 april
Stefan Viklund
Underhållsledare Mek Renseri
Avdelning: Renseri/Massabruk
Anställd fr o m 1 juni
Johan Bargell
Systemtekniker
Anställd fr o m 27 april
Varmt tack till alla mina arbetskamrater inom Lokalvård och
Förråd för all den tröst och stöd
jag har fått i min stora sorg när
mamma gick bort.
Ett speciellt tack till Dig Britt-Inger
för all städhjälp, du är verkligen en
riktig ängel. Känns bättre nu när
jag är tillbaka på jobbet och livet
går vidare.
Kram till Er alla!
Monica Lundström
När jag nu startar en ny era
i livet och övergår till ”friherre”
rollen, vill jag rikta ett varmt tack
till ledning och arbetskamrater för
det goda samarbetet och trevliga
bemötandet som präglat Kraftliner
genom åren.
Jag vill också lyckönska er framtid med jobbet och privat.
Lars Jönsson
Efterlysning
Gärd Åhlund
är ny sjuksköterska
vid Företagshälsovården.
Tusen tack till företag, FHV,
arbetskamrater och skiftlag 5 för
gott samarbete genom åren samt
för de fina avtackningar jag fick vid
min pensionering.
Roger Bergh
Finns du internt och kan tänka dig att
hjälpa oss att göra Linerbladet ännu
bättre? Vi söker duktiga fotografer
och krönikörer. Hör av dig till
redaktionen, Sofia Lampa,
Plan Sju kommunikation,
[email protected]
Jaktklubben informerar
Välkommen på övningsskjutning.
Eventuellt björnpassintyg kan erläggas samma kvällar.
DATUM
TID
AKTIVITET
ANSVARIG
5 juni
kl 18 - 20
Övningsskjutning
Rolf Westerberg
19 juni
kl 18 - 20
Övningsskjutning
Rolf Westerberg
31 juli
kl 18 - 20
Övningsskjutning
Rolf Westerberg
7 augusti
kl 18 - 20
Skjuttävlingen
Rolf Westerberg
Kontaktperson Rolf Westerberg tel 0911-341 62, 070-250 90 44.
Årsmötet hålls tisdag 13 augusti. Tid meddelas senare.