Transcript Performance and Passion

Ett magasin från Smurfit Kappa #1:12
Det svarta guldet:
konsten att förvalta
en kaffetradition
Rhuby on the rocks
sommarens innedrink?
Hållbar utveckling,
en order i taget
Dags att skicka dörrnyckeln
till museet?
En cool
låda till
kaffet?
Satsningar som
överbryggar
alla konjunkturer
Tillförsikt och framtidstro är kanske extra viktiga ingredienser i en tid av ekonomisk
oro. Därför är det extra glädjande att Smurfit Kappa har gått in i 2012 med en offensiv
inställning. Vi genomför just nu en bred miljösatsning för att ytterligare förstärka vårt
bidrag till en hållbar utveckling.
Wellpapp är redan idag en mycket miljöanpassad produkt. Råvaran är förnybar
och avverkas under kontrollerade former. Och cirka 80 % av den wellpapp som
produceras kommer tillbaka i systemet i form av återvinning.
Det är alltså med en redan miljömässigt stark produkt Smurfit Kappa nu inför
en koldioxiddeklaration på varje ordererkännande. Denna redovisar den koldioxidpåverkan som en produkt har haft i vår del av kedjan.
På det sättet underlättar vi för våra kunder att göra en total bedömning av sina
egna verksamheters koldioxidpåverkan. Och att jämföra miljöeffekterna hos olika
leverantörer.
Samtidigt med denna satsning genomför vi också en utbildning i hållbar utveckling
för Smurfit Kappas marknadspersonal. Vi hoppas med detta kunna skapa ett klimat
där arbetet för en hållbar utveckling blir en självklar del av sättet att tänka.
Kanske kan fyllnadsgraden i lastbilarna vässas ytterligare. Kanske kan antalet
fraktkilometer minskas lite. Med en genomtänkt och medveten inställning kan vi
erbjuda våra kunder en hög och jämn kvalitet på ett
miljömässigt mer uthålligt sätt. Ständiga förbättringar,
små steg i taget.
Med detta hoppas vi på Smurfit Kappa kunna dra
vårt strå till stacken mot en bättre miljö för oss själva
och de som kommer efter oss. För all framgång bygger
ju på ett lyckat samarbete. Vilket inte minst framgår
av detta vårnummer av Performance & Passion.
Trevlig läsning!
Henk Venneman
Marknadsdirektör
Performance & Passion ges ut av Smurfit Kappa Sverige
Ansvarig utgivare Henk Venneman Redaktör Kristina Lundin
Adress Smurfit Kappa Sverige, Performance & Passion
Box 1104, 241 26 Eslöv
Telefon 0413 – 680 00 www.smurfitkappa.se
Produktion www.konovalenko.se Foto Boris Grimbäck, med flera
Repro Tryckstallet Tryck Tryckfolket
Rätt förpackning kan göra
en iskall produkt hetare än
någonsin. Fråga bara Vebbestrup Flødeis, vars glasstårtor
nu har fått nya frestande
förpackningar med bilder.
Vebbestrup Flødeis ligger
i Vebbestrup utanför den lilla
byn Hobro på norra Jylland
och drivs av äkta paret Leif och
Mona Christensen. Leif köpte
ett gammalt mejeri i början av
80-talet och gjorde 1985 om det
till en glassfabrik.
De fyra nya tårtförpackningarna med produktbilder
är en frestande uppgradering
jämfört med de gamla som
var helt neutrala och märkta
med en enkel etikett. Helt
enkelt som gjorda för att
fler glasssugna danskar ska
smälta.
Guld
&silver
Smurfit Kappa Sverige vann guld och silver vid förpackningstävlingen
Innovation Awards Nordic/Baltic i Köpenhamn. Tävlingen arrangeras
av Smurfit Kappa Group och är en intern uppgörelse i kreativitet och
nytänkande med ett 30-tal bidrag från gruppens företag.
Båda de svenska priserna togs hem i kategorin Industriförpackning. Bengt Johansson på Smurfit Kappa Brännögård vann förstapriset med en självlåsande och energibesparande förpackningslösning
för tunga plastrullar på lastpall.
Ingvar Persson från Smurfit Kappa i Eslöv fick andrapriset för
en konisk förpackning som minimerar risken att en kompressor från
värmeföretaget Nibe placeras upp och ner under transport.
Priserna blev fint designade kossor från välgörenhetssatsningen
Cow Parade. Performance & Passion höjer ett glas bubbel och gratulerar pristagarna!
Wellen på webben
För ett år sedan beslutade sig Smurfit Kappa Pegewell i småländska
Landsbro att testa om en webbshop skulle funka för deras verksamhet.
Satsningen har visat sig vara en riktig succé, inte minst bland de många
kunder som är småföretagare och har svårt att få kontorstiden att räcka till.
– Nu kan de besöka vår webbshop och beställa sina varor när som helst
på dygnet, säger Niclas Lindh, VD på Pegewell.
Pegewell levererar uteslutande specialförpackningar, så det vanli-
gaste är att nya kunder först etablerar personlig kontakt för att man tillsammans med en säljare ska hitta den optimala lösningen.
– Men sedan när kunden väl är inkörd på våra
produkter och vet vad de behöver – då är webbshopen ett
suveränt redskap som underlättar både för dem och oss, säger Niclas Lindh.
Vem sa att
man inte kan bli
kaffeprofet
i sin hemstad?
Den svenska kaffemarknaden är delad mellan fyra jättar
och 5 – 6 små rosterier. Störst bland de små är Lindvalls Kaffe
i Uppsala, ett stolt familjeföretag som förvaltar traditionerna
från det kafferostrecept som Eric Lindvall under stort hemlighetsmakeri låste in i kassaskåpet redan på 1890-talet.
Idag leds Lindvalls Kaffe av vd:n Ulf Lindvall, som titulerar
sig kaffemästare i fjärde generationen. Ett av skälen till att
ett förhållandevis litet familjeföretag som Lindvalls har klarat
sig på en allt tuffare marknad i 120 år är förstås att produkten
är omtyckt.
Bolaget har visserligen »bara« två procent av den svenska
kaffemarknaden, men är samtidigt ett levande exempel på
att talesättet »man blir aldrig profet i sin hemstad« inte alltid
stämmer. I Uppsala har man nämligen hela 30 % av kaffemarknaden, något som bolaget tackar för genom att stolt
pryda förpackningarna med kända Uppsalamotiv och proklamera att produkten är »made in Uppsala«.
En del av kaffets historia. Lindvalls utveckling är en spegling
av den moderna kaffekulturens framväxt i Sverige – och med
»modern« menas då de senaste 120 åren.
– Farfars far Eric och farfars mor Josefina hade en kolonialvaruhandel där de bland annat sålde kaffe, berättar Ulf
Lindvall. Från början sålde man bara bönor som folk rostade
själva. Sedan började kunderna efterfråga färdigrostat kaffe
i hela bönor och därefter malet kaffe när man hade börjat
tröttna på att mala själva. På 40-talet kom vakuumtekniken
och kaffet såldes i plåtburkar, innan dagens s k hårdvacförpackningar lanserades på 70-talet.
Kaffe med överraskning. Som del i en kaffefamilj växte Ulf
mer eller mindre upp i kaffefabriken och fick ofta hjälpa till.
Eller vad man ska kalla det.
– Jag och min bror skulle sätta tomma plåtburkar på det
löpande bandet. Men så tyckte vi synd om alla kaffedrickare
som inte fick någon kul överraskning i sin burk. När man
köpte flingor kunde det ju ligga en plastcowboy eller något
annat kul i paketet. Så vi tog med egna småprylar och stoppade i burkarna. Ofattbart nog var det ingen som klagade
och det dröjde många år innan jag berättade det för
pappa, berättar Ulf Lindvall.
Kaffet – en hälsodryck. Kaffe såg ett tag
ut att tappa mark bland yngre, men
00-talets internationella kaffetrend
kom som en räddare i nöden. Espressooch mjölkblandningen caffelatte gjorde
insteget i kaffevärlden enklare, eftersom smaken drar mer åt söt mjölkdrink. Vilket efterhand ökar efterfrågan
även på »vanligt« kaffe.
Något som även Folkhälsoinstitutet
borde kunna glädja sig åt eftersom kaffe idag anses ha väldigt
många goda hälsoeffekter. Detta är något av en helomvändning efter många år av kostråd om att man ska vara försiktig
med kaffe för magens skull... eller
koffeinets... eller något annat.
– Idag anses kaffe vara en stor
källa till det dagliga intaget av antioxidanter som motverkar många
vanliga folksjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och
diabetes typ 2, säger Ulf Lindvall.
Kaffe har blivit rena hälsodrycken.
Små marginaler. Lindvalls sorti-
ment utgörs av fem sorters
bryggkaffe, ett kokkaffe samt
två snabbkaffevarianter. Cirka
70 % går till konsumentledet,
medan resterande del säljs till
storköksmarknaden. De snäva
marginalerna och fluktuationerna
på världsmarknadspriset skulle
dock kunna få vilken ekonomichef
som helst att sova oroligt på natten.
– När året har gått är vi nöjda om vi kan ta hem en krona
i vinst per kilo kaffe vi har sålt, berättar Ulf Lindvall. Men
då ska man också veta att världsmarknadspriset på kaffe ofta
varierar med 2 kronor kilot på en dag. Så det gäller att inte
vara alltför nervöst lagd.
Förpackningen viktig reklam. Att satsa på köpt reklam i media
är till stora delar en omöjlighet för en förhållandevis liten
spelare som Lindvalls. Därför får man ta alla chanser att
vårda och få ut varumärket så kostnadseffektivt som möjligt.
Ett sätt har varit att uppdatera företagets grafiska design,
vilket har gett produkterna ett exklusivare utseende med svart
som dominerande färg.
Man hade sedan tidigare
uppdaterat transportförpackningarnas utsidor med tryck
i svart färg. I samarbete med
Smurfit Kappa bestämde man
sig nyligen för att även trycka
insidorna i svart. En detalj som
på ett diskret sätt förstärker
helheten och exklusiviteten.
– Förpackningarna är
oerhört viktiga varumärkesbärare för oss som inte har en
möjlighet att slåss mot jättarna
i media, menar Ulf Lindvall.
Med svart genomgående håller
vi ihop den grafiska profilen på
ett mycket fräscht sätt. Vi är
helnöjda med resultatet.
+´
Kaffet
du gillar
utan att veta
om det?
”
Gevalia gör hela vår
årsproduktion
på några dagar
Hört talas om Bergstrands Kaffe? Förmodligen inte. Däremot är nog chansen stor
att du har smakat det, åtminstone om du har haft vägarna förbi Göteborg.
Bergstrands Kaffe är familjeföretaget som i mer än 120 år har
levererat kaffe till det som i Göteborg brukar kallas »Sveriges
framsida«.
Men skälet till att namnet inte är särskilt bekant bland
gemene man är att kaffet uteslutande levereras till restauranger, hotell eller storkök, för att ofta säljas vidare under
annat namn. Så om du sitter på en trendig kaffebar på
Avenyn i Göteborg och sippar på en perfekt rostad Americano, så kan det mycket väl vara en kopp Bergstrands kaffe
du dricker. Utan att veta om det.
Tidigt på espressotrenden. För även om Bergstrands Kaffe är
i det närmaste okänt bland vanliga konsumenter är det ett
starkt varumärke i sin ganska snävt avgränsade målgrupp.
För inköpare av kaffe i Göteborgsregionen är Bergstrands
en leverantör som redan för 15 år sedan sniffade upp att
svenskarna nog började bli mogna för lite mer avancerade
smaker än filterbryggd mellanrost och kokkaffe.
– Vi bestämde oss för att bli bra på espressobryggning
och lärde oss så mycket vi kunde om olika smaknyanser,
rostningstekniker och maskiner, berättar Thomas Myrén
som tillsammans med sin bror Claes driver företaget.
Kaffekulturen har de fått med sig sedan barnsben.
Det var deras farmors far Emil Bergstrand som redan 1891
började sälja kaffe i centrala Göteborg.
– På den tiden rostade och malde folk kaffet själva, så
då såldes bara hela kaffebönor. Men utvecklingen gick framåt
och 1934 skaffade farfar Pontus en rost och inledde en tradition med egna rostningar och smaker.
De senaste årens satsning på nya espressosmaker visade
sig vara helt rätt i tiden, eftersom kaffe plötsligt blev en innedryck. Snart duggade ord som »latte«, »barista« och »macchiato« lika tätt som alla nya kaffebarer. Idag står espresso
för 20 % av företagets omsättning och finsmakeriet
kring det svarta guldet påminner inte sällan om haussen kring singelmaltwhisky
eller mörk choklad, där smaker beskrivs
som »jordiga«, »rökiga« och »blommiga«.
Business-to-business. Skälet till att Berg-
strands inte säljer sitt kaffe till konsumentledet är att den marknaden känns
lite för tuff att slåss på för en så pass liten
aktör. En årsproduktion på 500 ton kan
låta hyfsat imponerande, men det ger
ändå bara Bergstrands en halv procent av
den svenska kaffemarknaden.
– Gevalia gör hela vår årsproduktion på några dagar, skrattar
Thomas Myrén.
Sedan Spendrups gick in som delägare till 20 % har det
anrika familjeföretaget dock skaffat sig lite mer muskler i distributionsledet och Bergstrands kan nu köpas över hela landet.
Ny förpackning. Samtidigt har man sett över sina transportförpackningar till kaffet. Eftersom dessa aldrig når ut till några
slutkonsumenter i en butik har man traditionellt inte ägnat
dem särskilt stor uppmärksamhet. Fram till ganska nyligen
packades därför Bergstrands kaffe i neutrala wellpappförpackningar. Resultatet av översynen blev maskinresta
wraparoundförpackningar med trefärgstryck som fungerar
som reklambärare.
– Vi är jättenöjda. Det såg väldigt tråkigt ut tidigare och
vi var inne i en fas där vi såg över hela vårt sätt att presentera
kaffet. För även om lådan tillbringar större delen av sin
tid i transport eller på en lagerhylla ville vi att det ska se
tilltalande ut när man kommer i kontakt med vårt kaffe.
Det har vi lyckats med nu, säger Thomas Myrén.
+´
Vad blir det till middag ikväll?
Tänk om alla i familjen fick ställa samma förväntansfulla fråga:
vad blir det för gott idag då? Faktum är att allt fler svenska
hushåll unnar sig att slippa det man upplever som en press,
nämligen att komma på och sedan laga till en god middag
– och helst variera sig så mycket och ofta det bara går.
Färdigpaketerade matkassar med middagslösningar där råvaror och recept ingår
lanserades redan i mitten av 00-talet, men det är först på senare år som trenden
har tagit fart på riktigt. Idag säljs det färdiga middagslösningar för ca en miljard
kronor om året i Sverige.
Vår Middag. En av dessa lösningar är Coop:s »vår middag«, en nätbaserad
tjänst där man via webbsidan varmiddag.se beställer färska råvaror och recept
som levereras i en låda och hämtas i närmaste Coopbutik. Recepten utformas
av tv-personligheten och chefen för Coop:s provkök, Sara Begner. Löftet är
att ingen rätt ska ta mer än 30 minuter att laga till.
vår middag lanserades i maj 2011 och har snabbt blivit en stor framgång,
där inte minst den iögonfallande matlådan har hjälpt till att öka intresset.
Kassen blev en låda. »För den här typen av tjänster brukar råvarorna normalt
plockas ihop i den lokala butiken och läggas i en papperskasse«, berättar
Niklas Zeitlin, som är ansvarig för vår middag-satsningen på Coop.
– Men vi valde istället att ta fram en stabil låda med handtag som möjliggjorde central logistik från vår färskvaruterminal i Västerås. Där paketeras
alla råvarorna och läggs i lådorna med receptet. Sedan skickas de ut till cirka
650 Coopbutiker, där kunderna hämtar dem.
Initiativ förbättrade. Satsningen har visat sig ge flera vinster. Dels är personalen
på färskvaruterminalen glad över att slippa hantera sladdriga papperspåsar,
dels ger lådornas budskap »Vår Middag förenklar din vardag« ökad uppmärksamhet bland nya kunder. Samarbetet med Smurfit Kappa har varit nära under
hela projektet.
– De tog många bra initiativ till att förbättra produkten, bland annat sedan
de själva hade beställt och kollat hur allt funkade i praktiken. Tillsammans kunde
vi sedan utveckla produkten ytterligare steg för steg. Det är en jättebra relation.
Många valmöjligheter. En stadigt ökad tillväxt under det första halvåret visar att
kunderna gillar konceptet. Och det är inte enbart heltidsarbetande småbarnsföräldrar som är i målgruppen.
– Vi har utformat vårt erbjudande så
att det ska stämma med den större delen
av Coop:s kunder, berättar Niklas Zeitlin.
Därför kan man beställa sin matlåda för
två, fyra eller sex personer. Dessutom kan
man välja till en ekologisk och en laktosfri
variant utöver baslådan. Det ger nio valmöjligheter vilket är mer än de flesta kan
erbjuda, säger en nöjd Niklas Zeitlin.
Och för att svara på frågan »vad blir
det till middag ikväll« – tja, varför inte
gå ut på nätet och kolla?
русский
Rysk efterfrågan på småländskt förtryck
En marknad på drygt 20 miljoner personer i Sverige, Norge och Finland är inte så tokigt.
Men det bleknar lite om man jämför med Rysslands 145 miljoner. Därför är det med viss förväntan man på Smurfit Kappa FlexoLine i Nybro nu håller på och dyrkar upp den ryska marknaden.
Det var för två år sedan som Smurfit Kappa FlexoLine fick in
en fot på den ryska marknaden genom att leverera förtryckt
liner, dvs det ytskiktspapper som limmas på när wellpappen
tillverkas. I praktiken innebär det att trycket görs i Nybro,
varefter pappersrullarna transporteras till Sankt Petersburg
där wellpappen tillverkas.
Försiktig start. »Vi började lite diskret med att trycka liner
till förpackningar för olika fruktjuicer som producerades av
Coca-Cola. Sedan blev det bag-in-box och någon vodkalåda.
Det var små volymer och en försiktig inbrytning«, berättar
Carl-Oscar Carlsson, verksamhetsansvarig på FlexoLine.
Men sedan fick Smurfit Kappas ryska organisation världens största papperstillverkare – International Paper – som
kund. Och sedan även den globala öljätten SABMiller kom
in på kundlistan har beställningarna från Sankt Petersburg
ökat drastiskt.
Till International Paper i Svetogorsk trycker FlexoLine liner
till de wellpapplådor som man packar företagets A4-papper i.
Och till SABMiller levereras Nybrotryckt liner som används
till wellpappförpackningar för ölmärkena Grolsch och Miller.
Stark efterfrågan. Efterfrågan har ökat drastiskt det senaste
året. Men Carl-Oscar Carlsson hoppas ändå att de 300 ton
förtryckt liner till förpackningar för kopieringspapper och öl
som har gått på lastbil från SK FlexoLine i Nybro till Sankt
Petersburg det senaste året bara är början till det småländska
intåget på den ryska marknaden.
– Kraften i den ryska marknaden är enorm och vi har
redan ökat från att leverera 300 000 kvadratmeter papper
under 2010 till 2,2 miljoner 2011. Under 2012 räknar vi
med att fördubbla den siffran, säger en nöjd Carl-Oscar
Carlsson på SK FlexoLine i Nybro.
+´
Förpackning
– ett annat ord för köplust
Vi hjälper några av Sveriges mest framgångsrika företag att fresta sina kunder i en av världens mest effektiva mediakanaler:
förpackningen. Där några bara ser en låda ser allt fler en exponeringsyta med samma förföriska kraft som tv, tidningar och webb.
Som världens största pappersbaserade förpackningsföretag erbjuder vi Sveriges bredaste utbud av material och trycktekniker.
Det betyder att vi kan förpacka dina drömmar och ambitioner på ett sätt som skapar omedelbara vill ha-känslor. När ska vi börja? www.smurfitkappa.se
Performance & Passion
Ny idé
sparar tid
i vården
»Tänk inte efter för mycket – man ser förmodligen bara
en massa problem och då kanske det inte blir något«.
Dessa ord till blivande entreprenörer kommer från
Kristina Bramstedt, cytodiagnostikern som inte bara fick
en briljant idé. Hon genomförde den också.
Sommaren 2009 skulle Landstinget i Kalmar gå över
till en ny metod för gynekologisk cellprovtagning och
diagnostisering. De tidigare provglasen skulle nu bytas
mot vätskefyllda burkar. Något som skulle komma att
få en del konsekvenser på avdelningen för klinisk patologi
vid Länssjukhuset i Kalmar.
Smartare lösning. Problemet med det nya systemet var att
NÄR ALLT GÅR I LÅS
Hur gör man för att dyrka upp marknaden för en ny produkt från ett företag ingen känner till?
Tja, ett sätt är att skapa en förpackning som ingen kan motstå.
Myloq är ett relativt nystartat svenskt bolag i låsbranschen.
Bolaget grundades så sent som i april 2011, men de fem
nyckelpersonerna har många års erfarenhet av låsbranschen.
Myloqs första produkt är en kodstyrd låscylinder för
ytterdörrar. Traditionellt har svenska bostäder alltid öppnats
och låsts med nyckel, men trenden pekar på att kodlås blir
allt vanligare.
– Kodlås är både säkert och bekvämt, menar Myloqs
marknadschef Peter Ivarsson. Varje lås kan förses med upp
till tio olika koder för olika användare. Du väljer din favoritkod och riskerar aldrig att bli utelåst.
Men hur gör man då om man ska släppa in t ex hantverkare utan att vilja ge ifrån sig sin kod? Den vill man ju ha för
sig själv...
– Inga problem. Med ett modernt kodlås kan man skapa
en tillfällig användarkod som är enkel att aktivera och ta bort.
När det var dags att förpacka produkten vände sig Myloq
till Smurfit Kappa. Tanken var att skapa en förpackning med
samma exklusiva och omedelbara vill ha-känsla som t ex en
iPhone, vilket får betraktas som en ovanligt hög ambition för
en låsprodukt.
Resultatet blev en förpackning med botten och lock i
mattsvart färg och ett diskret tryck. Lådans insida är uppdelad
i en övre och en undre del, där monteringsanvisningar och instruktionsbok samt diverse tillbehör ligger gömda längst ner.
– Det intressanta var att nya möjligheter dök upp under
projektets gång och att det via olika provförpackningar gick
att testa av vilka idéer som funkade och vilka som inte gjorde
det, berättar Peter Ivarsson. Det kändes som en väldigt bra
service och gjorde oss mycket spända av förväntan inför
säljstarten.
Myloqs kodlås började säljas på den skandinaviska
marknaden i december 2011. Performance & Passion håller
tummarna och önskar lycka till.
+´
man tänkte transportera upp till 30 burkar i varuprovspåsar.
Men att hitta rätt burk och rätt remiss som låg huller om
buller skulle ta väldigt mycket onödig tid. Vi hanterar ju
upp till 800 prover i veckan, berättar Kristina Bramstedt.
– Jag tänkte att det måste finnas ett smartare sätt att
lösa detta. Min första tanke var att ta fram något i stil med
pappväskan som bärbara Mac-datorer förpackas i. Fast jag
hade ingen aning om hur man skulle hitta en sådan. Men
så nämnde jag det för en bekant på Smurfit Kappa i Nybro
och de hjälpte mig att ta fram en prototyp.
Resultatet blev en låda med handtag och ett inrede med
stansade hål för 20 id-märkta provburkar. Med lådan och
provburkarna tog Kristina sin idé till statliga Almi Företagspartner, som hjälper entreprenörer att få ut sina projekt på
marknaden.
Landstinget nappade. Idén testades därefter i Landstinget
i Kalmar, som nappade. Nu används Kristina Bramstedts
provbox i hela Landstinget och sparar mycket tid åt hennes
cytodiagnostikerkollegor.
Många bra idéer börjar med ett problem och en suck
av typen: »varför är det ingen som gör något«? Kristinas
enskilda firma Provboxen visar att man själv kan göra
det – bara man har en idé, en gnutta envishet och lite tur
med rätt kontakter. Nu väntar hon spänt på att övriga
landsting ska tröttna på sina hemmagjorda lösningar och
följa Kalmars exempel.
+´
Rabarber är växten man hittar i många svenska trädgårdar. Förr i tiden lagade man mat
på bladen och slängde stjälkarna. Idag är det stjälkarna som används, inte minst till pajer
eller krämer. Men nu kan man få rabarber i flytande form också: Rhuby, världens första
rabarberlikör, har nämligen gjort entré. Tacka svenskan Ylva Binder för det.
Hon lade
rabarber
på nya
likörsmaken
*
Ylva är bosatt i England, där
hon har arbetat inom spritindustrin sedan 20 år. Men
spritintresset – om uttrycket
tillåts – går längre tillbaka
än så. Redan som tonåring
experimenterade hon och
hennes pappa med olika örter och smaker till egen snaps.
Ylva inledde inte överraskande yrkeskarriären på Absolut
Vodka, men efter en tid där slog entreprenörslusten till och
redan i 20-årsåldern var hon med om att starta företaget
Svensk Vodka.
Internationella spritmärken. Det skulle dock visa sig vara
lite väl tidigt. Svensk Vodka lyfte av olika anledningar inte.
Ylva lämnade företaget och har därefter haft ledande positioner på internationella spritföretag som Bacardi, Grants och
Greenalls, där hon har varit ansvarig för varumärken som
Bombay Sapphire, Glenfiddich och Berkeley Square. Men för
en tid sedan började entreprenörslusten göra sig påmind igen.
– Jag hade länge gått med tankarna på att skapa ett eget
varumärke, berättar Ylva Binder. Gärna något riktigt hypersvenskt. Det spelar ju ingen roll hur länge man har bott utomlands, i hjärtat är man ju alltid en stolt svensk. Och till slut
slog det mig: varför har ingen gjort en likör på rabarber?
Så jag började undersöka saken.
Inget riskkapital. Vis av erfarenheten från försöket med Svensk
Vodka, ville Ylva den här gången driva projektet ensam. Och
hon ville inte locka in riskkapital för att finansiera satsningen.
– Jag ville stå på egna ben och driva den här satsningen
efter eget huvud. Det kan man inte göra om man har en massa
miljoner i ryggen.
Ylva fick kontakt med Malmköpings Nya Spritbolag, vars
mästerblandare Solveig Sommarström hjälpte henne att få till
den rätta blandningen av syrlighet och sötma. Lite vanilj fick
upp sötman på rätt nivå. Återstod doften. När man öppnar en
likörflaska vill man förstås att en frestande doft ska sprida sig,
men rabarber är en ganska doftlös växt. Problemet löstes med
lite flytande rabarberkoncentrat. Voila – Rhuby var klar!
Ingen »tantlikör.« Rhuby görs på 100 % naturliga ingredienser
och är en lite tuffare likör som drar åt Cointreau-hållet.
Framtagen med sikte på kvinnor som även gillar att dricka
whisky, bourbon och martini rent eller med is – som jag,
skrattar Ylva Binder.
Rhubys grafiska profil domineras av en gammalrosa färg
efter rabarbern. Logotypen har Ylva själv ritat förlagan till.
De två lejonen symboliserar hennes tvillingpojkar som är
födda i Lejonets tecken.
Deadline: igår! Den gammalrosa färgen och snirkliga logo-
typen samt rabarberillustrationerna dominerar även transportförpackningarna, som Ylva har tagit fram i nära samarbete
med Smurfit Kappa LithoPac i Nybro. Men det var nära att
projektledaren Toni Baslakovski på Smurfit Kappa satte i
halsen när Ylva berättade att lanseringen väntade runt hörnet.
Toni fick en deadline på bara en månad.
– Jag hade... hrm... glömt bort det där med transportförpackningarna, skrattar Ylva, som i början av oktober 2011
kom på att leveransdatum närmade sig med expressfart
– men vad i herrans
namn skulle flaskorna packas i?
Nu började
ett utvecklingsarbete i expressfart.
Toni lyckades
skapa plats för
ett snabbjobb i Nybrofabrikens produktion, samtidigt som
förslag på utformningar vässades till en slutgiltigt godkänd
version. Extra mycket energi lades på att få till exakt rätt
gammalrosa nyans i trycket. »Det är så lite som skiljer det
från grisrosa«, ryser Ylva.
»ingen
tantlikör
Heja Sverige! Projektet lyckades och lanseringen rullades ut
med 2 000 75 cl-flaskor till usa och lika många 70-cl flaskor
till Europa. Vilket fick Ylva att vifta med den blågula flaggan.
– Jag måste säga att det är kul att jobba med svenskar.
Man gör det man säger och i rätt tid. Alla jobbar åt samma
håll för att uppnå något. Det är en skön känsla, säger den
blivande rabarberlikörsdrottningen Ylva Binder.
* Talesättet ”att lägga rabarber” på något är ett klassiskt
svenskt hörfel av ett främmande ord. Uttrycket kommer
från det ljudlika ”embargo”, dvs att beslagta något.
+´
Säg Smurfit Kappa och
många tänker automatiskt
»wellpapp«. Men det kan
också betyda »smart maskinlösning«.
Som när Smurfit Kappa
Wellpack hjälpte Sveriges största
ostfabrik att automatisera på
minsta möjliga plats.
På Arla Foods fabrik i Götene
tillverkas och förpackas varje år
25 000 ton ost och med sådana
volymer är det inte överraskande
”Jag ska
jaga dig
med en Sievert!”
Nej, att jagas med en Sievert låter inte
riktigt lika skrämmande som att jagas
med blåslampa. Men det är precis
samma sak.
Det var nämligen svensken Max
Sievert som uppfann blåslampan
1882. Och 130 år senare är varumärket starkare än någonsin.
att man ständigt söker efter möjBlåslampan blev en världssensation när den
ligheter att effektivisera verk-
lanserades mitt i den industriella revolutionens
glansperiod. Ursprungligen drevs brännarna av
fotogen och under lång tid ingick Sievert i samma
företagsfamilj som det världsberömda portabla
fotogenköket Primus. 2003 delades dock verksamheterna upp och Sievert blev en del av den
tyska rörmokarkoncernen Rothenberger medan
Primus hamnade hos friluftsföretaget Fjällräven.
Ordet »blåslampa« används fortfarande, men
är bara en del av Sieverts värld. Företagets nisch
kan snarare beskrivas som »handhållna brännarsystem«, de kraftfullaste på världsmarknaden
dessutom. Det har gjort Sievert till ett urstarkt
varumärke bland yrkesfolk inom industrin och
byggsektorn över hela världen.
I samband med att företaget under
2007/2008 uppdaterade sin grafiska profil inleddes också en offensivare satsning med att bredda
varumärket även mot de mer avancerade privatanvändarna. Något som idag har resulterat i nya
butiksdisplayer från Smurfit Kappa.
– Vi lanserar vår hårdlödningsbrännare och
storsäljare Powerjet i olika versioner med prestanda som passar både proffs och hemmafixare,
berättar Sieverts produktchef Daniel Leo. Och till
det behövde vi nya säljande displayer som tog för
sig i byggbutikerna.
– Tillsammans med Smurfit Kappa tog vi
fram en enkel och attraktiv teknisk lösning där
vi kunde transportera produkterna i en låda med
tryck i svart, silver och orange. Sedan kan butikspersonalen bara lyfta upp huven och i den ligger
produkterna i blisterförpackningar.
Den första sändningen skeppades iväg till
Australien strax före jul 2011 – sedan väntar
resten av världen. Powerjet, snart hos en hemmafixare när dig.
samheten.
+´
Ett
vällagrat
förslag
Förpackningen av färdigskivad
ost i storpack på upp till tre kg
har dock varit manuell. Men
sedan Smurfit Kappa Wellpack
presenterat en ny generations
förpackningsmaskiner från italienska Sotemapack blev det
möjligt att automatisera.
– Det är ont om utrymme i
denna del av fabriken, men tack
vare att Smurfit Kappa Wellpack
hade hittat den nya kompakta
maskinen gick det att lösa på ett
smidigt sätt, berättar projektledare Johan Kjellström på Arla
Foods i Götene. Även installationen gick förhållandevis enkelt.
Vi satte in maskinen under helgen och på måndagen var produktionen igång.
+´
Några steg på vägen
mot ett hållbart samhälle
Som ett led i arbetet med att skapa ett hållbarare samhälle gör nu Smurfit Kappa
det lättare för företagets kunder att värdera sin koldioxidpåverkan.
På varje ordererkännande från Smurfit Kappa finns
en redovisning av det koldioxidutsläpp som de aktuella
produkterna har resulterat i.
Satsningen är en följd av att Smurfit Kappa Group
2008 började arbeta mer metodiskt för en hållbar utveckling. Ett sätt att bidra till det är att ge kunderna möjlighet
att räkna ut sina förpackningars koldioxidpåverkan.
Mäter det vi påverkar. »Vi mäter alla våra produkters
koldioxidpåverkan fram till dess att de är paketerade
och färdiga att hämtas på vårt lager. Uppgifterna om koldioxidutsläppet rör därför endast det som förpackningen
har bidragit med – som t ex skogshanteringen, transport
av papper till wellfabriker samt tillverkningen av papper
och wellpapp«, säger Smurfit Kappas svenska miljöcontroller Elisabet Andersson.
I det ganska breda begreppet »hållbar utveckling«
ingår utöver miljödelen även företagets sociala ansvar,
lönsamhet och arbetsmiljö, enligt Smurfit Kappas synsätt.
Begreppet definierades redan 1987 av en internationell
kommission som leddes av Gro Harlem Brundtland som
»en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan
att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov«.
Smurfit Kappa Group har haft hållbar utveckling
som ledstjärna sedan lång tid. Logistiken har stått högt
på dagordningen.
Intern utbildning. »Vi har tittat på hur vi kan optimera
fyllnadsgraden i bilarna för att få ner antalet transporter
utan att servicegraden blir lidande«, säger Lars Dahlström, som är projektledare på Smurfit Kappa. »Men
det är en komplex uppgift som berör hela kedjan och
förändringar tar tid att genomföra.«
Samtidigt genomförs i början av 2012 ett internt utbildningsarbete för att höja kompetensen och stimulera
arbetet med hållbar utveckling i Smurfit Kappas säljoch marknadsorganisation.
Ett uppmuntrande tecken på att organisationen
redan är på god väg kom när Smurfit Kappas Nybrofabrik i början av året fick Nybro kommuns miljöstipendium. Det är första gången priset delas ut till ett företag
– tidigare har det bara delats ut till privatpersoner som
har verkat för ett uthålligt samhälle.
Vill du veta mer?
Kontakta oss eller beställ information på smurfitkappa.se
Smurfit Kappa är ett av världens största pappersbaserade förpackningsföretag. Smurfit Kappa Sverige har fabriker
i Brännögård, Eslöv, Gävle och Nybro. Dessutom ingår enheterna Mittpac, Pegewell, Svewell, Welltillverkaren, Pirkan Pakkaus,
FlexoLine, OnWell, Colours, LithoPac, Liquid Packaging och Wellpack. Huvudkontoret är placerat i Eslöv.
Box 1104 241 26 Eslöv Tfn +46 (0)413 680 00 www.smurfitkappa.se