Transcript vanhan porvoon asukasyhdistys föreningen invånarna i gamla borgå

VANHAN PORVOON ASUKASYHDISTYS
FÖRENINGEN INVÅNARNA I GAMLA BORGÅ
NO:
NR:
55
2/2013
Vanhan Porvoon joulunavaus 30.11.
Julen invigdes i gamla stan 30.11.
2
Pääkirjoitus
Olen tänä vuonna laulanut joululauluja säännöllisesti elokuusta
lähtien. Kuorossa olemme hioneet jouluohjelmistoamme koko
syksyn ajan ja joulutunnelma oli
tiivis jo lokakuun puolessa välin.
Minua se ei ole haitannut, vaikka epäilemättä joskus on tuntunut epätodellista kun ulkomittari
harjoitusten jälkeen on näyttänyt
enemmänkin kuin viisitoista astetta plussaa. Se ei ole haitannut,
koska rakastan joululauluja! Laulut
luovat sitä oikeaa joulutunnelmaa –
iloa, rakkautta, rauhaa ja toivoa.
Jag har många gamla favoriter så som
”Jul, jul strålande jul”, ”Stilla natt” och
”Gläns över sjö och strand”. Jag har många
fina minnen från barndomens jular som jag värnar om och som är förknippade med de här sångerna.
Under årens lopp har jag också hittat nya julsånger som
blivit viktiga för mig, de är till exempel ”Koppången”,
”En stjärna lyser så klar” och ”Sydämeeni joulun teen”.
Gemensamt för de sistnämnda är de starka texterna och
fina melodierna som får mig att stanna upp. Och för mig
är julen just detta, tid att stanna upp och varva ner. Det
är tid att umgås med familj och vänner.
Ledare
välttämättä tarvitse pestä kaikkia
mahdollisia nurkkia ja kaappeja.
Joulu tulee kuitenkin joka vuosi,
myös vaikka en olisi tehnyt yhtään mitään sen eteen.
Förra julen tillbringade vi utomlands och det var flera saker jag
upptäckte att jag saknade. Speciellt mycket saknade jag snön
och den svarta vinternatten med
glimmande stjärnor, jag saknade
så klart familj och vänner här hemma och jag saknade någonting som
jag har svårt att riktigt sätta fingret på
men som kanske kunde beskrivas som
det lugn som infinner sig på julnatten då
ljusen ännu brinner men det börjar vara
tyst och lugnt i huset. Jag antar att jag saknade
den frid som jag brukar uppleva här hemma, i
varje fall i något skede av julkvällen. Vi hade en mycket
rolig och lyckad jul ifjol också men jag insåg hur mycket
av min egen jul som skapas av de traditioner vi har här. I
år ska jag njuta alldeles extra mycket av dem!
Ja nauttinut olen tehnyt koko syksyn ajan joululauluja
laulaessani! Sehän on hyvä alku tähän joulunviettoon!
Rauhallista ja tunnelmallista joulua kaikille!
Ennen rentoutumista jouluaattona on kuitenkin vielä
paljon tekemättä. Yritän joka vuosi supistaa pakollisia
tehtäviä ja lisätä niitä hauskoja tehtäviä joita mielellään
teen. Leivon mielelläni piparkakkuja lasten kanssa, juttelen mielelläni ystävien kanssa kuuma glögilasi kädessäni, syön mielelläni hyvää jouluruokaa perheeni kanssa,
osallistun mielelläni erilaisiin joulutapahtumiin kaupungissamme jne. Pakollisiin tehtäviin kuuluu esimerkiksi
siivoaminen. Nautin kun kotini on siisti, mutta ei jouluksi
Innehåll
Vanhan Porvoon joulunavaus 30.11. Julen invigdes i
gamla stan 30.11................................................................2
Pääkirjoitus – Ledare.........................................................3
Puheenjohtajan palsta.......................................................4
Ordföranden har ordet......................................................5
Vuosikokous – Årsmöte................................................... 6
Joulun jäljet – Spåren efter julen......................................7
Blicken mot solen dras till Mellangatan..........................8
Porvoon museo joulun aikaan........................................10
Fridull och stämningsfull jul till var och en!
Jutta Angus
Sisällys
Benita har guidat 50 år i Borgå.......................................11
Ulla Sundström on palannut lähtöruutuun...................15
Joulumarkkinat – Julmarknad........................................ 16
Porträtt av två eldsjälar....................................................17
Trubadur i Gamla stan.....................................................18
Konsert under bar himmel!............................................20
Säätiö................................................................................24
Yhdistys – Föreningen.................................................... 26
3
Puheenjohtajan palsta
Hyvät naapurit!
Kutsumaton vieras….
Pimeys ja talvi sulkee Vanhan
Porvoon syliinsä. Ei hätää, se
lämpö ja valo joka loistaa ikkunoista meidän kujia kuljeskellessa voittaa arjen ankeuden.
Muistakaa että jouluvaloissakin liika on liikaa, mielestäni
Vanhaan Porvooseen ei kuulu
vilkkuvia ledvaloja. Näin Luis
Sparren juhlavuotena saamme
olla todella kiitollisia hänelle
siitä, että meillä on Vanha Porvoo sellaisena kuin se tänään
on, Sparre taisi olla ensimmäinen ja viimeinen, joka taisteli
Vanhan kaupungin puolesta.
Homevauriot ovat oikeutetusti
nousseet otsikoihin. Itselläkin
löytyi vuotokohta peltikatosta
joka on vuotanut, näkymättömästi, vuosikausia. Onneksi
ei löytynyt hometta. Ympäristöministeriö on käynnistänyt
mittavan monivuotisen kampanjan hometta vastaan, www.
hometalkoot.fi
Sivustolla on valtava määrä tietoa ja linkkejä homeen
kukistamiseksi. Käykää katsomassa, kannattaa. Siellä on
monta vinkkiä joilla voimme
vähentää homevaraa kuten se
että pidetään räystäät ja rännit
puhtaana! Milloin sinä viimeksi puhdistit ne?
Maailmanperintökohde……..
Ole saanut kyselyjä Vanhan
Porvoon Maailmanperintö luetteloon pääsystä. Kohteita on
nyt 981 joista 7 Suomessa, wch.unesco.org. Tilanne on
se että Vanha Porvoo tai Porvoon kaupunkipuisto eivät
nyt ole Unescon maailmanperintökohde aieluettelossa
tilanne voi olla toinen kun se uusitaan ensi vuonna.
Prosessi on tosi pitkä. Museoviraston perustelu kohteeksi
mahdollisesti asettamiseksi:
”Maailmanperintöluetteloon pääseminen edellyttää kulttuuriperintökohteelta, että se on inhimillisen luovuuden
mestariteos tai poikkeuksellisen merkittävä todiste olemassa olevasta tai jo hävinneestä kulttuurista. Kohde
voi olla merkittävää historiallista aikakautta edustava
rakennustyyppi tai kuvastaa tietyn kulttuurin perinteistä
asutusta.”Vanha Rauma on perintökohde ja siellä käytyäni, niin kaikella kunnioituksella, onhan tämä meidän
Vanha Porvoo aivan omaa luokkaansa!
Yhdistys tarvitsee tekijöitä!
Kaiken yhdistystoiminnan taustalla on innostunut ja
sitoutunut jäsenistö, hallitus ja puheenjohtaja. Vuosikokouksessa 13.3.2014 valitsemme yhdistykselle uuden
hallituksen ja puheenjohtajan. Minä en ole puheenjohtaja ehdokkaana. Nyt on vapaana oiva näköalapaikka
Vanhaan Porvooseen, lähde mukaan!
Joulun odotusta,
Timo Rajakaltio
Puheenjohtaja
4
Ordföranden har ordet
Bästa grannar!
Objuden gäst....
Då har mörkret och vintern tagit sitt grepp om Gamla Borgå.
Men ingen fara för den värme
och ljus som sprids från husen då man vandrar på våra
gränder tar kål på dysterheten. Man hoppas ju dock att
man inte skulle råka ut för
blinkande ledlampor...... Då
man vandrar omkring i Gamla stan är det skäl att komma
ihåg, under Luis Sparres jubileumsår, att tack vare honom så
är vår stadsdel så som den är.
Han kämpade för Gamla Borgå, kanske han var den första
och verkar vara den sista som
verkligen brydde sig om vår
stadsdel.
Mögelskadorna har fått, med
full rätt, väldigt med spaltutrymme. Vi hittade också i vårt
hus ett läckage under plåttaket, ett läckage som har funnits där säkert i år, men till all
lycka inget mögel. Miljöministeriet har startat en flerårig
kampanj hur man bekämpar
mögelskador i våra hus, www.
hometalkoot.fi sidorna är
också på svenska.
På sidorna finns en väldig
mängd information och länkar om hur bekämpar mögel.
Gå in på sidorna, det lönar
sig. Där finns många idéer för
att minska mögelhotet som
t.ex att putsa rännorna och
stuprännorna ofta. När har du
föresten senast gjort det?
Världsarvet
Har fått några förfrågningar om läget med Världsarvet
och Gamla Borgå. På Unescos lista finns idag 981 objekt
varav 7 är i Finland. Gamla Borgå är inte för tillfället
på ”väntelistan” för att komma med. Man går igenom
väntelistan nästa år så få se hur det går för Gamla Borgå.
För att inskrivas på världsarvslistan måste ett kulturobjekt fylla vissa kriterier.” Det bör t.ex. vara ett mästerverk
skapat av människan eller ett exceptionellt vittnesmål om
en levande eller redan utdöd kultur. Objektet kan vara
en byggnadstyp som representerar ett viktigt historiskt
skede eller en traditionell bosättning från en viss kultur.”
Gamla Raumo är på listan och då jag besökte stadsdelen
så måste jag säga att nu borde det ju ha varit Gamla
Borgå som kommit på listan.....
Föreningen behöver nya krafter!
Som grund för all föreningsverksamhet är en ivrig och
bunden medlemskår, styrelse och ordförande. På årsmötet 13.3 2014 väljer vi en ny styrelse och ordförande. Jag
ställer inte upp som ordförandekandidat på mötet. Nu är
en fin utsiktsplats till Gamla Borgå ledig.
I väntan på Julen
Timi Rajakaltio
Ordförande
5
KUTSU ASUKASYHDISTYKSEN
SÄÄNTÖMÄÄRÄISEEN VUOSIKOKOUKSEEN 2014
Vuosikokous pidetään torstaina 13.3. 2014 klo 19.00
Ravintola Zum Beispiel, Rihkamakatu 2.
Kokouksessa käsitellään yhdistyksen sääntömääräiset asiat vuodelta 2013.
Hallitus toivoo runsaslukuista joukkoa paikalle.
Kokouksen yhteydessä pidetään esitelmä myöhemmin ilmoitettavasta ajankohtaisesta teemasta.
Yhdistys tarjoaa kahvia ja pientä purtavaa.
Tervetuloa
Timo Rajakaltio
puheenjohtaja
INBJUDAN TILL INVÅNARFÖRENINGENS
STADGEENLIGA ÅRSMÖTE 2014
Årsmötet hålls torsdagen den 13.3 2014 kl. 19.00 på restaurang Zum Beispiel, Krämaregatan 2.
På mötet behandlas föreningens stadgeenliga ärenden för år 2013.
Styrelsen önskar livligt deltagande.
Vid mötet hålles ett föredrag om ett aktuellt tema. Temat meddelas senare.
Föreningen bjuder på kaffe och lätt tilltugg.
Välkommen
Timo Rajakaltio
ordförande
6
Joulun jäljet
Spåren efter julen
On lähes mahdoton saada kaikki kuusen neulaset imuroitua sen jälkeen kun joulukuusi on heitetty ulos. Vaikka
kuinka tarkkaan yrittäisi, neulasia on aina jäljellä kynnysten ympärillä, portaissa ja eteisessä. Vielä usean kuukaudenkin jälkeen näitä pieniä, vihreitä joulun jäänteitä voi
löytää: joskus ne tarttuvat sukkiin ja odottamatta pistävät
jalkapohjaan, joskus niitä tupsahtaa esiin mitä kummallisimmista paikoista.
Det är nästan omöjligt att lyckas dammsuga upp alla
granbarr efter att julgranen har slängts ut. Hur noga man
än försöker, blir det alltid barr kvar vid trösklar, i trappor
och i tamburen. Ännu flera månader senare kan man
hitta dessa små gröna spår av julen; ibland fastnar de i
strumporna och sticker oväntat till, ibland upptäcker man
dem på de mest oväntade ställen i hemmet.
Jääkö joulusta muita näkyviä jälkiä? Muutaman päivän
jälkeen jouluruoka on syöty ja palaamme pian tuttuihin
ruokapöydän rutiineihin. Joulukoristeet poimitaan pois
loppiaisena tai viimeistään Nuutinpäivänä. Toisille antamamme lahjat ovat tietenkin tallella: kirjat luetaan ja
asetetaan kirjahyllyyn, pehmeät paketit pannaan vaatekaappeihin. Lelut ja TV-pelit lisäävät valintoja lastenhuoneissa ja pelikonsoleilla. Mutta onko siinä kaikki, minkä joulu jättää jälkeensä?
Eikö mitään muuta jää siitä pyhästä, jota niin moni on
odottanut ja jota varten perusteellisesti valmistautunut?
Entä jouluevankeliumin sanoma rauhasta maan päällä, toivosta tulevaan pimeässä ja kovassa maailmassa?
Tallissa syntynyt lapsi ei syntynyt sitä varten, että muistaisimme hänet parina päivänä vuodesta. Kyse on paljon
enemmästä.
”Sydämeeni joulun teet”, sanotaan joululaulussa. Joulun
on synnyttävä myös sydämiimme. Se syntyy muuttuneen
elämänasenteen muodossa; tahtona varauksetta toteuttaa uskoamme, toivoamme ja rakkauttamme arjessamme
sekä kotona että työssä. Jeesus saapui kääntääkseen asiat päälaelleen. Hän nosti
esiin yhteiskunnan pienet ja heikot. Hän hyvitti toivonsa
menettäneet, antoi anteeksi heille, jotka olivat epäonnistuneet ja osoitti, että kaikki ovat Jumalan rakkauden
kohteina ja hänen valtakuntaansa kutsuttuja. Näitä Jeesuksen antamia esimerkkejä voimme omalla tavallamme
yrittää toteuttaa vuorovaikutuksessamme ympäröivien
ihmisten kanssa, sekä lähellä että ulkomaailmassa. Maria och
Björn Vikström. Foto ur
hemalbumet.
Lämnar julen några andra synliga spår efter sig? Julmaten är uppäten efter några dagar, och vi återgår snart till
rutinerna vid köksbordet. Julprydnaderna plockas ner
vid trettondag eller senast vid tjugondag Knut, men de
gåvor som vi har gett varandra finns naturligtvis kvar.
Böcker blir lästa och placeras sedan i hyllorna. De mjuka
paketen försvinner in i klädskåpen, medan leksakerna
och TV-spelen utökar valmöjligheterna i barnkammaren
och spelkonsolen.
Men är det allt som julen lämnar efter sig? Blir det ingenting mer kvar av den helg som många har väntat på
och förberett sig för så grundligt? Hur är det med julevangeliets budskap om fred och frid på jorden, om hopp
och framtidstro i en hård och mörk värld? Barnet i stallet
föddes inte för att bli ihågkommen bara ett par dagar om
året. Det handlar om någonting mycket mer.
”Sydämeeni joulun teen” heter det i en finskspråkig
julsång. Julen behöver födas också i våra hjärtan. Födas i
form av en förändrad livsinställning. Födas i form av en
större frimodighet att leva ut tron, hoppet och kärleken i
vår vardag både på jobbet och i hemmet.
Jesus kom för att ställa saker och ting på ända. Han lyfte
fram de små och svaga i samhället. Han upprättade de
modfällda, förmedlade förlåtelse åt dem som misslyckats
och visade att alla är föremål för Guds kärlek och för kallelsen till Guds rike. De exempel som Jesus gav oss kan
vi försöka förverkliga på vårt eget sätt i samspelet med
de människor vi har omkring oss, både på nära håll och
ute i världen.
Därför tycker jag det är alldeles på sin plats att granbarren påminner om sin existens även efter julen. T.o.m. om
de sticker till i foten!
Med önskan om en julhelg där vi öppnar våra hjärtan
och våra hem både för Gud och för våra medmänniskor!
Björn Vikström, biskop i Borgå
Välkommen på nyårskaffe till
biskopsgården
Tervetuloa piispantaloon kahville
1.1.2014 kl.13.15-15.00
Björn och Maria Vikström
7
Blicken mot solen dras
till Mellangatan
B
licken mot solen är den första omfattande publikationen över Borgåkonstnären Stig Fredriksson.
”Stigu med bollarna” eller ”Smårutiga-Fredriksson”,
som han också kallades, kom att bo på olika adresser
längs Mellangatan i hela sitt liv.
göra många urval och att framförallt hitta sätt att kunna
motivera detta på.
Allt började när jag besökte Stig Fredrikssons (1929 2008) minnesutställning på Kaplansgården 2009. Jag
hänfördes av hans starka färgsinne, hans lekfullhet samt
över hur hans målningar inte kändes föråldrade. Eftersom inget har publicerats i större format om honom eller
forskats i hans konst såg jag en möjlighet att få göra en
bok om honom och började söka finansiering för projektet. Det är en utmaning att få skriva om ett outforskat
ämne. I ett första upprop till allmänheten i februari 2012
fick jag respons av över 200 personer med konst av Fredriksson hemma på väggarna. Stig Fredriksson hann
verka som bildkonstnär i över sextio år och han hade
en enorm produktion bakom sig. Det gällde därför att
Den tvåspråkiga boken på 168 sidor består av en biografisk text- och en rikligt tilltagen bilddel. Jag har velat
satsa på den grafiska biten eftersom när man gör en bok
om konst är det extra viktigt att den också i sig har visuell
styrka. Jag anser det vara viktigt att föra fram konstnärens
liv, eftersom konsten och livet så klart hänger ihop. I
boken deltar konstnär Carolus Enckell med en separat
artikel om Fredrikssons måleri. Jag har dessutom intervjuat yrkeskolleger och vänner till Fredriksson, såsom
Matti Kujasalo, Juhani Linnovaara, Christer Kihlman
och många andra.
Konsten och livet hänger ihop
Jag är mycket nöjd att Stiftelsen Pro Artibus antog sig
uppdraget som utgivare av boken. Framför mig ligger
nu att planera en utställning med Stig Fredrikssons målningar. Jag har valt att sammanfoga honom med en rikssvensk nutidskonstnär; Jacob Dahlgren (f. 1972) i Kervo
konstmuseum. Museet är en stor, nyrenoverade byggnad
i tre våningar. Dahlgren är högaktuell utomlands, men
också på Kiasma just nu där man kan gå in i hans färgvärldar bestående av exempelvis en stor installation av
hängande silkesband. Han leker med modernistbegreppet och han närmar sig konsten via vardagen. Jag anser
att detta breddar Stig Fredrikssons retrospektiva utställning och ger en chans att greppa hans målningar mera
ur ett nutida perspektiv och i en dialog.
Passade bättre i Norden
Camilla Granbacka. Foto Kristoffer Åberg.
8
Stig Fredriksson bröt sig fram som konstnär i ett kargt
efterkrigstida konstklimat på femtiotalet. Modernismen
och det franska färgmåleriet är något som han lyckades
hålla fast vid genom hela sitt liv, trots också sjuttiotalets
påträngande realism och politiska tendenser inom måleriet i Finland. I fråga om form har hans konst i mångt
och mycket byggts upp av rutor och cirklar, men det är
ändå själva färgupplevelsen som starkast har företräde i
hans måleri. Han visar att konsten kan innehålla vällust
och hans konst är lätt och glad. Detta gjorde att han kom
att passa bättre in i nordiska sammanhang än på den finländska konstarenan, som länge eftersträvade nationella
aspekter och en mera brundaskig palett. Överlag låg det
nordiska samarbetet honom varmt om hjärtat och han
var aktivt med i Nordiska konstförbundet och jobbade för
att Nordiskt konstcentrum skulle lokaliseras på Sveaborg.
på landet i en gammal folkskola i Skavarböle, beslöt sig
familjen, som nu utökats med dotter Filippa att åter igen
flytta till Gamla stan. De började de således grundrestaurera släktens Alms stora sjuttonhundratalshus i hörnet av
Vävaregränd och Mellangatan (Vävaregränd 7). De var
bland de första i Gamla stan som grundrestaurerade med
pietet. Fredrikssons for till Sverige för att hitta tidsenliga
tapeter, de kokade rödmyllefärg och inredningstidningar
gjorde reportage om deras hem.
För konstnärer och författare blir ofta deras adresser inspirationskällor. För Stig Fredriksson fick Mellangatan i
Borgå, som har kallats Finlands äldsta gata, en personlig
klangbotten. I medlet av åttiotalet gifte Stig Fredriksson
sedan sig med Ulla Suomalainen och de bosatte på
Mellangatan 14 med vacker utsikt över Borgå å. Vid Mellangatan hade han tillbringat sin tidiga barndom, ungdom
och tiden som nybliven familjefar. Trots att han verkade
starkt i Helsingfors och ute i Norden hade Borgå alltid en
speciell plats i hans hjärta. Likt Ville Vallgren var hans
slogan att det finna bara två städer; Borgå och Paris.
Blicken mot solen – Katse aurinkoon, Stig
Fredriksson, 2013, Pro Artibus (ISBN 978952-67744-4-2), 168 sidor finns till salu på
Grand (30 euro) och i Konstfabriken. Boken
kan också beställas direkt från Stiftelsen Pro
Artibus (fraktfritt), tfn: 019-2239010 eller
[email protected].
Camilla Granbacka
konsthistoriker och kritiker bosatt i Borgå
Utställningen Stig Fredriksson och Jacob Dahlgren
kommer att visas i Kervo konstmuseum 15.11.2014 25.1.2015. Gratis buss till utställningen kommer att
ordnas ett veckoslut för intresserade Borgåbesökare.
Bara två städer: Borgå och Paris
Stig Fredriksson föddes den 3 september 1929 i Borgå.
Hans far Bengt Fredriksson, som härstammade från
Ekenäs, var handelsman och modern Margaretha Alm
var verksam inom den Almska familjens guldsmedsföretag i Borgå (nuvarande Aurum). Stig Fredriksson var
äldst av familjens tre barn. Brodern Leif föddes år 1931
och brodern Sven ett år därefter. Familjen bodde i den
Almska släktgården på Mellangatan 22 i Gamla stan.
Vid tiden när han inledde sin skolgång skiljde sig Stigs
föräldrar. Fadern bildade en ny familj i Helsingfors och
Stig kom att besöka honom sporadiskt framöver. Det
var därmed hans mor och mormor som finansierade
Stig Fredrikssons konststudier i Helsingfors, även om
de hade haft förhoppningar att han skulle ha tagit över
familjeföretaget.
År 1959 vinner en tävling i monumentalmåleri och gör
sitt första offentliga verk för Äänekoski kanslihus. För
pengarna börjar han genast bygga ett ateljéhus nedanför
barndomshemmet i Gamla stan. Ett år senare flyttade
med sin första fru Valma (f. Mattila) och pojkarna Peter
och Rabbe in i ateljéhuset på Ågatan 59, strax invid den
gamla bron. Men familjelyckan håller inte och redan efter
ett år flyttar Stig ut. Han träffar sedan konststuderande
Inge-Maj Eriksson och när deras första dotter Margaretha föddes kom de att bo några år i ett litet trähus
på Östra långgatan. Fredriksson hade sin ateljé i ett uthusbyggnad. I medlet av sjuttiotalet, efter många år ute
Stig Larsson. Foto Lis Carpelan.
9
Porvoon museo joulun aikaan
Holmin perinteinen joulupöytä
Tänä vuonna 250 vuotta täyttävää Holmin taloa on
juhlittu laajasti mm. näyttelysarjalla. Yläkerran kodissa
vaaleanpunaiset rusetit ovat koko vuoden osoittaneet
talon ensimmäisen omistajaperheen esineitä. Joulukuun alusta Holmit aloittavat joulunvieton ja saliin
katetaan monen museokävijän kaipaama perheen
runsas ja näyttävä joulupöytä lukuisine astioineen ja
ajan herkkuineen.
Juhlapöydän yhteydessä esitellään Porvoon museolle
vuonna 2013 lahjoitettu damastiliina, joka on historialtaan erityinen. Liina on kuulunut porvoolaisen
varapormestari Erik Soltanderin (1750-1833) perheelle. Perimätiedon mukaan se oli pöydässä, kun
keisari Aleksanteri I vieraili perheen talossa nykyisessä Jokikatu 12:ssa 1800-luvun alussa. Talo tunnetaan
myös nimellä Linna. Liina on kuulunut Solitanderien
jälkeen Rancken-, Forss- ja Nordström-suvuille.
Kuin silloin ennen – Rudolf Koivun
kuvitustöitä Holmin talossa
Holmin talon juhlavuoden ohjelmistoon liittyy myös
Postimuseon tuottama näyttely Kuin silloin ennen
– Lasten elämää Rudolf Koivun kuvittamana, joka on
esillä 29.11.2013–19.1.2014. Rudolf Koivu (18901946) kuuluu Suomen rakastetuimpiin satukuvittajiin,
hänen kuvansa ovat keskeinen osa usean sukupolven
lapsuutta. Porvoossa on esillä lähes kuusikymmentä
taiteilijan alkuperäistyötä Amerin Kulttuurisäätiön
kokoelmista sekä laaja valikoima postikortteja. Myös
Juho Gartzin ohjaamaa dokumenttifilmiä Rudolf
Koivu - satua koko elämä? vuodelta 2009 esitetään
näyttelyssä.
Holmin talon näyttely kertoo lasten ja heidän perheidensä elämästä Suomessa 1900-luvun alkupuoliskolla. Millainen maailma oli vanhempiemme ja
heidän vanhempiensa ollessa pieniä: mitä syötiin,
miten pukeuduttiin ja miten lapsia kasvatettiin? Rudolf Koivun kuvamaailma peilaa osuvasti aikakauden
tapoja ja tottumuksia. Koivulla oli hyvä kosketuspinta
lasten maailmaan, sillä hän oli yksi Suomen merkittävimpiä lastenkirjojen kuvittajia.
10
Monille elämä oli köyhää viime vuosisadan alkupuoliskolla, pulaa oli jopa perustarvikkeista. Kulkutaudit
levisivät helposti ja niihin sairastui paljon ihmisiä.
Lasten vaatteet valmistettiin usein aikuisten vanhoista
kuluneista vaatteista. Tavalliseen poikien asuun kuuluivat polvihousut ja pusero tai jakku. Tyttöjen näyttävin ja yleisin vaatekappale oli polvipituinen mekko
ja sen päällä esiliina.
Suositut lasten leikit matkivat aikuisten toimia ja
usein lelut olivatkin pieniä kopioita oikeista työkaluista. Äidit ompelivat riepu- ja räsynukkeja sekä
mollamaijoja, joihin laitettiin tehdasvalmisteiset,
paperimassasta tehdyt päät. Aikaa myöten tehdasvalmisteiset lelut yleistyivät. Kelkoista, suksista ja
luistimista tuli monen lapsen haaveiden täyttymys.
Koulussa opettajat saivat kurittaa lapsia, tukistaa tai
lyödä karttakepillä sormille. Rangaistuksena lapsi
joutui nurkkaan tai luokan eteen seisomaan ja häpeämään. Pelottelu oli muutenkin yleinen lasten kasvatusmenetelmä. Kuri oli kova ja sen uskottiin olevan
lapselle hyväksi.
Vanhassa raatihuoneessa Porvoon Seudun
Sotaveteraanien joulukuusi
Porvoon museon vuodesta 1986 alkanut joulukuusiperinne jatkuu tänäkin vuonna. Jo yli 25 vuotta 2013
Vanhan raatihuoneen kuusen koristelusta huolehtii
Porvoon Seudun Sotaveteraanit r.y., joka tekee sen
sota-ajan henkeen. Itse kuusi on myös tänä vuonna
saatu Henttalan tilan metsästä Kerkkoosta.
Juha Jämbäck
amanuenssi
Porvoon museon joulu 2013
Erikoisnäyttelyt:
- Kuin silloin ennen – Lasten elämää Rudolf Koivun
kuvittamana, Holmin talo 29.11.2013-19.1.2014
- Holmin joulupöytä, Holmin talo 4.12.2013-5.1.2014
- Joulukuusi, Vanha raatihuone 13.12.2013-5.1.2014
- Tiernapojat esiintyvät Vanhalla raatihuoneella lauantaina 14.12.2013 klo 13.00 ja 14.00. Tilaisuuteen on
vapaa pääsy.
- Vapaa pääsy Vanhaan raatihuoneeseen ja Holmin
taloon 13.12.2013-5.1.2014
- Vanha raatihuone ja Holmin talo avoinna joulun aikaan ke-su 12-16, suljettu pe 6.12., ke 25.12. ja ke 1.1.
www.porvoonmuseo.fi
Benita Ahlnäs var en av de nio första guiderna
som utexaminerades i Borgå i april 1964.
Här följer några minnesglimtar från ett
halvt sekel som turistguide i Borgå.
Benita har guidat 50 år i Borgå
Vi började med en allmän översikt för att sedan fortsätta
till de fyra adelskapellen, jordfästningskapellet. Därifrån
vidare till Ulla Möllersvärd, Saga och Jarl Hemmer, Stig
Fredriksson, Fredrika och Johan Ludvig Runeberg, den
äldsta graven från 1799 där Elisabet Tamlander vilar, Ville
Vallgren, Gustaf Leopold Söderström, Werner Söderström, Ville Vallgren och hans far Georg Wallgren, Johan
Elias Strömborg, Karin och Ragnar Ekelund, Emelie
Björksten, och Johan Knutson. När vi kom till Eugen
Schaumans grav hade över tre timmar gått och vi insåg
att detta bara var början och att vi måste fortsätta någon
annan gång.
Nyutexaminerade guiden Benita på Gamla bron i Borgå
i väntan på en turistgrupp. Foto Tua Ahlnäs
Gemensamt för Borgåguiderna är kärleken till Borgå,
som också är hemstaden för många av guiderna och
lusten att dela med sig av kunskaperna om Borgå
och att göra det i en form av
”välkamouflerad undervisning men aldrig dålig
underhållning”.
Benita Ahlnäs i ett program för Radio Östnyland om Borgå
Guideklubb 26.5.1985.
Citatet är ur Lena Selén föreläsning om
guideteknik i mars 1966.
Det var en solig oktoberdag 2013. Färgglada höstlöv
singlade ner på marken. Himlen var klarblå. Jag stod vid
huvudporten till Näsebackens begravningsplats som så
många gånger tidigare. Men nu var det annorlunda. Berit
Rosenqvist-Lundberg och Göran Lundberg hade bokat
mig som guide för en dvd-film. Medan Göran riggade
upp tekniken och kollade mikrofonen förhandsinformerade jag Berit om vilka av de över 15 000 gravvårdarna
som skulle ingå i vandringen och att det inte blir lätt att
sovra bland de 40 000 personer som har fått sin sista vila
på Näsebacken.
Näsebackens begravningsplats hör till de mest populära
av de guidade vandringar som Porvoon matkailuoppaatBorgå tutistguider under många år har ordnat. Näsebacken är också en av de fem ”paradplatser” som legenden Georg Christiernin (1887-1980) brukade tala om.
De övriga var och är fortfarande enligt mig Domkyrkan,
Borgbacken, Gamla stan och Krigarbyn.
På Näsebackens begravningsplats går tankarna osökt till
flydda tider. Det är lätt att drömma sig bort och tänka på
tidens snabba flykt.
Tidsresa till 1964
Följ med på en femtioårig tidsresa! Året är 1964. I de
lokala tidningarna - tre till antalet på den tiden, Borgåbladet, Uudenmaan Sanomat och Uusimaa - kan man
läsa att en guideutbildning kommer att ordnas i Borgå.
Samma år hade jag tillträtt en amanuenstjänst vid Borgå
stadsbibliotek vilket fick mig att tänka att det skulle vara
bra att få veta litet mera om Borgå. Borgå Guideklubb
med Lena Selén som ordförande hade grundats i början
av året. Den 25 april 1964, lagom inför turistsäsongen,
utexaminerades de första Borgåguiderna efter ett skriftligt och ett muntligt prov som hade föregåtts av intensiva
föreläsningar. För att få en så opartisk bedömning som
möjligt hade man anlitat en jury från Helsingfors guideklubb bestående av May Lundqvist, Yvonne Ahlqvist
och Harry Giljam. Föreläsningarna för de blivande guiderna bestod bland annat av kommunalförvaltning med
dåvarande biträdande stadsdirektören Per-Eric Nyholm
som föreläsare. Redaktör Leo Ruth berättade om Borgå
landskommun. Finlands statsskick presenterades av redaktör Harry Granberg. Bibliotekarie Leena Linnovaara
berättade om sevärdheterna i Borgå. Filosofie magister
11
Göran Selén föreläste om Borgå stads historia. De nya
guiderna som kunde lösa ut Finlands Guideförbunds
turistmärke var: Benita Ahlnäs, Irja Hellberg, Harri Hoffman, Gunnel Holmström, Margareta von Porat, Lena
Selén, Gun Söderling, Maija Liisa Torniainen och Katri
Kajosvuo. Leena Linnovaara som inte hade möjlighet att
delta i det första provet utexaminerades senare samma år.
Margareta von Porat som innehade en resebyrå i Borgå
var under de första åren guideförmedlare.
Att guida är att åka berg- och dalbana
Att guida är att åka berg- och dalbana. Det är kontentan
av mina 50 år som auktoriserad turistguide i Borgå. Efter
avklarade muntliga och skriftliga prov i april 1964 var det
med stolthet och förväntan jag fäste guidemärket 813
på kavajuppslaget. Några guideuniformer hade vi inte
på den tiden. De dräkter-i tricolorens färger-som vi bär
idag är den tredje upplagan. Först var det en sjömansklänning med halmhatt som efterföljdes av den oändligt
bylsiga och illasittande blå kavajen med röd kjol i något
konstmaterial. Vår dräkt av idag är bra, tycker jag, fastän
byxorna och kjolen har krympt i tvätten. – Vi Borgåguider
med våra röda kavajer och blå-röd-vita scarfar är ett piggt
och synligt inslag i gatubilden,
säger turisterna.
Men tillbaka till 1964. I ungdomligt övermod tyckte jag mig
veta allt om Borgå. Jag var 22 år.
Vår grand old guide, alias Georg
Christiernin, tog mig snabbt ur
den villfarelsen. Medan jag orerade för turisterna på Gamla rådhustorget tjuvlyssnade han för Brevslutarmärket
att sedan puffa undan min ringa formgivet av Signe
person i ett konstaterande om Hammarsten Jansatt fröken Ahlnäs inte vet något. son
Därefter vankades det privatlektioner hemma hos ”gurun”. Han
bodde i ”Frysarns” (Harry Gustafssons) ståtliga stenhus
vid Gamla Rådhustorget. Tébjudningarna, med Christiernins och hans hemmaboende dotter Ulla Christiernin
inleddes med ett korsförhör snarlikt det som idag går
under namnet Aktivitetsprov. Det gällde att visa vad man
kunde för att få nåd inför den stores ögon.
De första åren, efter att Borgåguiderna hade fått stora
rubriker i rikstidningen Helsingin Sanomat om att Fin-
Fredrika och Benita i oktober 2012. Minnesstoden över Fredrika Runeberg är skulpterad av Gunnar Elfgren 1957. Den
har möjliggjorts tack vare insamlade medel från ett brevslutarmärke föreställande Fredrika Runeberg formgivet av Signe
Hammarsten jansson, mera känd som Tove Janssons mor. Foto Vera Nilsson
12
lands bästa guider finns i Borgå, bjöd Borgå stad på guidningarna. Visst var det så att oraklet Georg Christiernin
med ålderns rätt tog för sig de bästa guidningarna. Vid
fyllda 90 debuterade han med en självbiografi med den
träffande titeln Alltid i farten.
Valtimohuset. Det är allom bekant att vissa turister inte
vill betala för att gå på toaletten fastän de inte har något
emot att inta förfriskningar i kopiösa mängder under
vandringens gång genom Gamla stans gränder.
Under mina första år som guide måste man kunna Borgå
baklänges. Det var på den tiden guiden stod i bussen
med ansiktet vänt mot turisterna. Fördelen var att man
av turisternas anleten kunde tolka huruvida budskapet
hade gått fram.
Respons
Lena Selén som var en av de nio första borgåguiderna
och även under många år ordförande för guideklubben
lärde att ”guidning kan vara välkamouflerad undervisning men aldrig dålig underhållning”. Hon lärde också
att ”service inte betyder att man ska vara dörrmatta utan
att dörrmattan ska vara på plats”. Ord som - så länge jag
guidar - kommer att finnas i min guidebibel. En annan
av de dåtida eminenta guiderna var Katri Kajosvuo. Hon
fick turisterna både att skratta i domkyrkan för att sedan
gråta då hon avslutade med lantdagen och kejsaren
Alexander I. Här kan man säga att guideyrket har gått i
arv. Katris dotter Säde Kajosvuo-Hämäläinen är en synnerligen kunnig och uppskattad guide i vårt kollegium.
Borgå på 1960-talet var en småstad där ärren från vinteroch fortsättningskriget fortfarande var djupa. Det som
fiendemakten inte hade förstört i Borgå - Societetshuset,
vattentornet vid krönet av dåvarande Vattentornsgatan,
trähusen vid Ågatan och andra delar av empirestaden fördärvades av de som makten hade på 1970-talet.
Min bild av guidning är som en berg- och dalbana fick
jag ytterligare belägg för häromdagen då den skandinaviska gruppen, som jag hade förberett mig för till bristningsgränsen, plötsligt gav återbud. Ibland händer det
också att man förgäves får vänta på någon grupp. Och
när gruppen har infunnit sig händer det sig att den styrkt
av destillerade drycker inte uppfattat någonting av det jag
har berättat. rundvandringen. Ibland har vår guideförmedlare Porvoo tourshar fått så knapphändiga uppgifter
om gruppen att man inte har kunnat förbereda sig.
Nöden har ingen lag
Och så råkar du ut för den grötmyndiga turisten som
vet allt mycket bättre än du. Ett beprövat råd är att överlämna mikrofonen åt den allvetande som i bästa fall
blir tyst. Ibland blir en turist blir ”kissnödig” och måste
uträtta sina behov i skydd av någon buske. Nöden har
ingen lag och det är ont om allmänna toaletter i Borgå.
Bekvämlighetsinrättningarna t.ex. på Näsebackens begravningsplats avlägsnades på grund av ofog för några
år sedan för att ersättas med motsvarande vid kanonen
intill Gamla bron i Borgå där turistbussarna numera är
tvungna att parkera. Vissa sommarlördagar kan bussarna
antal uppgå till närmare tjugo och det blir mycket ont om
utrymme. Toaletterna är i miserabelt skick så turisterna
får vänta tills de kommer till de allmänna toaletterna i
Turisterna ombeds att rapportera om guidningarna och
om guiden till Porvoo tours som i sin tur förmedlar betygen till respektive guide. Det har hänt att jag har befunnit
mig i djupaste dalen efter att ha fått dålig respons för en
guidning som jag tycker mig ha gjort bra. Desto gladare
blir man över att ha fått ett gott betyg. Samtidigt har jag
lärt mig att uppskatta i synnerhet kritik som jag har ansett vara berättigad. Det är så, tycker jag, att ju mera jag
vet om Borgå desto mindre tycker jag mig veta. Jag inser
att jag nu hör till de äldsta guiderna även vad födelseåret
beträffar och att mina läromästare som Karin Allardt
Ekelund, Carl Jacob Gardberg, Olav Panelius, Georg
Christiernin och Göran Selén har gått ur tiden.
Uppförsbacken då? Den kan vara nog så motig ibland
som när det är dags för ditt kompetensprov. En tröst är
att det numera görs med fem års intervaller. Förr var det
tre år. Sällan har du känt dig så ynklig som guide, då du
efter utlottad rutt ska visa vad du kan inför inkvisitationsdomstolen bestående av två representanter för Finlands
guideförbund och dito lokala experter som är dina guidekolleger. Det är som att streta i motvind i uppförsbacken,
som om bromsarna i berg- och dalbana tåget skulle ge
vika för avgrundsdjupet.
Härligt att vara Borgåguide
Väl uppe på höjderna, efter avklarat aktivitetsprov, är du
lycklig och glad och tycker att det är härligt att vara Borgåguide - och att ha de fem närmaste åren tryggade. Du
är tacksam över att Porvoo tours med turistdrottningen
Birgitta Palmqvist och hennes duktiga stab (senare med
Kaj Forsblom som ägare men delvis samma kunniga
personal) har gett dig just de guidningarna som överensstämmer med din guideprofil. Även om vi ska minnas
att alla guidningar är lika värda. Jag fick grisfarmare från
Socklotregionen. Det satt bra eftersom jag på fädernet är
från Socklot. Lika glad var jag över studenterna, årgång
1942, från Borgå lyceum och Privata svenska flickskolan.
Då var jag på mammas gata - hon var tredje generationens borgåbo född 1915. Den guidningen avslutades vid
Lennart Segerstråles gård i Borgå med orden på minnesplaketten över hans son Ulf, som stupade 1944 med
texten ”Må ljuset inom var en av oss segra”.
Kulturskandaler
Borgå stad gör sitt bästa för att marknadsföra sig som en
turiststad. Mitt missnöje hänför sig till några omständigheter. De är kulturskandalerna på 1970-talet då Vattentornet sprängdes och det anrika Societetshuset jämnades
13
med marken. Vid samma tid revs mycket av den gamla
trähusbebyggelsen som hade skonats under krigsåren
1939-1944 för att ersättas av flervåningshus i betong som
förfular stadsbilden i synnerhet i empirestaden. Tursamt
nog har husen i Gamla stan bevarats. Att turistbyrån til�läts flytta från Valtimohuset till Konstfabriken på Västra
åstranden var enligt mig ett olyckligt beslut.
Det värsta som ändå har hänt under de femtio åren var
den anlagda branden av Borgå domkyrka natten mot
den 29 maj 2006. Som genom ett under kunde kyrkan
återibruktagas inför lantdagsjubileet år 2009.
Benita Ahlnäs
Porvoon matkailuoppaat – Borgå turistguider
Vanhan ajan joulu – Gammaldags jul!
Opastettu kävelykierros tunnelmallisessa Vanhassa Porvoossa kuunnellen joulun kertomuksia
ja tarinoita entisajan joulunvietosta.
Guidad rundvandring i stämningsfulla Gamla stan, Borgå Turistguider berättar historier om
julförberedelserna förr.
Lähtö Vanhalta Raatihuoneen torilta, hinta 7€/aikuinen, alle 16v. veloituksetta.
Start från Gamla Rådhustorget, pris 7€/vuxen, barn under 16 år gratis.
Perjantai 13.12. klo 18.30: Joulunaika on valon juhlaa, johon Lucia-neito on tuonut ainutlaatuista tunnelmaa jo 1800-luvulta lähtien. Tänä vuonna lähdemme kierrokselle joulun perinteiden
äärelle suoraan Lucian kruunajaisjuhlasta Vanhalta Raatihuoneentorilta.
Fredag 13.12, kl. 18:30: Julen är ljusets fest. Lucia har varit med och spridit ljus och julstämning
ända sedan 1800-talet. Det här året startar vår rundtur kring jultraditioner genast efter kröningen
av Lucia på Gamla Rådhustorget.
Lauantai 21.12. klo 18.00/Lördag 21.12 kl. 18.00.
Torstai 26.12. klo 18.00/Torsdag 26.12 kl. 18.00.
Lasten joulukävely - Barnens julpromenad
Lapsille suunnatulla kierroksella kuullaan joulun salaisuuksista Vanhan Porvoon kapeita kujia
kävellen. Kuuluuko kulkusten kilinää, vilahtaako nurkan takana punanuttu?
Lähtö Vanhalta Raatihuoneentorilta, hinta lapsille 5€, aikuinen lapsen seurassa veloituksetta.
Lauantai 30.11. klo 16 ja lauantai 28.12. klo 16.
På julnatten kunde både katter och andra djur prata och det var viktigt att komma ihåg att föra
ut julgröt till hustomten. Att leka i halmen var roligt men julbocken som knackade på dörren var
barnen nog lite rädda för. Allt detta och mycket mera får du höra om på Barnens julpromenad!
Start från Borgå Museum, pris 5 € per barn (föräldrar följer med gratis).
Lördag 30.11 kl. 16 och lördag 28.12 kl. 16.
14
Ulla Sundström on palannut
lähtöruutuun
Ulla Sundström on alun perin naapuripitäjä Myrskylän
tyttöjä, mutta muutti vajaat 30 vuotta sitten Fiskarsiin
Raaseporiin. Vanhassa ruukkikylässä hän piti alkujaan
antiikkiliikettä, joka myöhemmin laajeni monien tuntemaksi antiikkikahvilaksi, Café Antiqueksi.
Kun Sundström kuuli myytävästä antiikkiliikkeestä Porvoon vanhassa kaupungissa, hän päätti vaihtaa osoitteensa toiseen idylliseen paikkaan.
-Ajattelin hiukan keventää toimenkuvaani jättämällä
kahvilatoiminnan sikseen ja keskittyä antiikkiin, hän toteaa. Elämänmuutos onkin paitsi maantieteellisesti, myös
ammatillisesti paluuta lähtöruutuun, kuitenkin monien
kokemusten kera.
Alun perin antiikin parissa työskentely alkoi jo Orimattilassa 1983, jonne Sundström perusti Wanhan Tallin.
-Vanhat tavarat kiinnostivat, ja antiikkiliike autotallissa
mahdollisti työskentelyn kotipiirissä. Osaltaan lapsetkin
vaikuttivat tähän, näin heitä oli helpompi pitää silmällä.
Nyt Antiikkiliike löytyy Porvoon vanhan kaupungin sydämestä, Jokikadulta Raatihuoneentorin laidalta.
-Osalleni tuli tilaisuus ostaa Antiikkiliike Porvoosta, ja
onnekkaan sattuman johdosta sain jopa asunnon vuokrattua samasta pihapiiristä. Nyt pääsen keskittymään
taas antiikkiin, ja onhan tämä kevyempääkin puuhaa
kuin kahvilan pitäminen. Mitä nyt joutuu välillä kaappeja
siirtämään.
Myös muuten Sundström on tyytyväinen muutostaan
Porvooseen.
-Tämä on ihanteellinen paikka asua, ympärillä on kaunista vanhaa idylliä ja kuitenkin kaikki palvelut ihan
lähellä. Viihdyn todella hyvin vanhassa Porvoossa, ja
täällä törmää välillä myös vanhoihin tuttuihin kolmen
vuosikymmenen takaa.
Oskari Sundström
15
Palokunnantalolla, Kirkkokatu 2,
14.15.-16.12.2012,
-15.12.2013, klo.
klo. 10-16.
10 -16.
på Brandkårshuset, Kyrkogatan 2,
14.15.-16.12.2012,
-15.12.2013, kl.kl. 10-16.
10-16.
16
Porträtt av två eldsjälar
N
är jag första gången tittar på två böckerna jag lovat recensera har jag en liten aning om vem den
ena kvinnan är medan den andra är helt obekant för
mig. Att det är två kvinnor som på något vis haft en
stor betydelse för sin omvärld kan jag ju anta, men
föga anade jag då vilka intressanta och livsbejakande
personberättelser jag hade framför mig!
I det allra första kapitlet i boken ”Eldsjälen Karin Allardt
Ekelund” öppnar sig ett personporträtt av en kulturpersonlighet av stora mått. Detta var kvinnan som gav ut sin
morfars Johan Elias Strömborgs omfattande biografi över
Johan Ludvig Runeberg i reviderad form och som doktorerade på Fredrika Runeberg. Karin Allardt Ekelund ansågs vara en av de främsta Runebergforskarna på sin tid.
Hon hade bl.a. uppdraget som intendent på Runebergs
hem och en lång karriär som lärare och rektor i skolor i
Helsingfors. Hon var gift med poeten och konstnären
Ragnar Ekelund och var god vän med exempelvis Hagar
Olsson. Karin Allardt Ekelund var också initiativtagaren
till Fredrika Runebergpriset som delas ut varje år den 2
september. Och detta är enbart axplock ur en långt och
aktivt liv.
Karin Allardt Ekelund föddes i Borgå och återvände hit
genom hela livet, tillsammans med sin man hade hon
en sommarstuga i Graninge på Korsön i Borgå skärgård.
Graninge utgjorde paradiset för dem, här hittade de ro
att skapa. Samtidigt var Graninge en samlingspunkt för
konstnärer av olika slag och en intressant detalj är verandans trävirke som har inristningar av gästerna, verandans
virke fungerade helt enkelt som gästbok. Här finns t.ex.
inristningar av vännerna och Nobelpristagarna Eyvind
Johnson och Tarjei Vesaas.
så klart en ännu större personlig milstolpe i Ahonens
liv. Boken är uppbyggd kring intervjuer och samtal och
läsaren får följa med Ahonen från barnsben i Kemi till
idag som nybliven pensionär.
Boken innehåller många intressanta mindre berättelser,
t.ex. om hur det gick till då Ahonen fick reda på att hon
fick ett stipendium för att studera i Lund och hur hon
kom att få bo inhyst hos professorn hon studerade för.
Ahonen har också en vice organistexamen och kan förutom att predika och hålla förrättningar slå sig ner vid
orgeln och spela, speciellt under studietiden hade hon
olika kantorsuppdrag.
I boken finns också ett urval predikningar och pressklipp.
Tillsammans med de personliga berättelserna bildar de
en finstämmig bild av en person som följt många andra på livets väg och funnits till hands ”från vaggan till
graven”. Av boken får man en känsla av en varm och innerlig person som har en stor ödmjukhet inför livet och
sina medmänniskor.
Böckerna finns till salu i Ida Arts & Crafts (Ågatan 37),
Luckan i Borgå och Helsingfors, på Akademiska bokhandeln i Helsingfors och ”Eldsjälen Karin Allardt Ekelund”
förutom på de ovannämnda ställena även på Runebergs
hem. Bägge böckerna är utgivna år 2013.
Jutta Angus
Boken ”Eldsjälen Karin Allardt Ekelund” är skriven av
Benita Ahlnäs som även var en personlig vän till Karin
Allardt Ekelund. Flera av kapitlen bygger på en omfattande brevkorrespondens mellan Ahlnäs och Allardt
Ekelund. Det finns många personliga betraktelser som
skapar en mångdimensionerad bild av denna eldsjäl,
med i boken finns t.ex. flera minnen berättade av forna
elever och material skrivet av Gustaf Widén som är den
som kanske skrivit mest om Karin Allardt Ekelund. Det
råder ingen tvekan om att detta var en person som berörde människor och som var en framstående författare,
pedagog och litteraturforskare!
Den andra boken har redigerats av Benita Ahlnäs och
heter ”Himlen har alltid varit nära. Mitt liv som präst”
och handlar om Päivikki Ahonen. Ahonen var en av de
allra första kvinnorna i Finland som prästvigdes i slutet
av 1980-talet. Det är i sig en milstolpe i vår historia men
17
Trubadur i Gamla stan
Bosse och May försjunkna i Wanhaporvoo/Gamla Borgå. Foto Benita Ahlnäs
Ibland är man som i kulturens vagga. Känslan av att vara i
kulturens vagga är påtaglig när man är hos dragspelstrubaduren Bosse Träskelin och hans hustru May Träskelin
född Gustafsson. Familjen bor sedan flera år tillbaka i det
som i tiderna var borgmästare Gabriel Hagerts hus som
han lät uppföra i Gamla stan efter den förödande eldsvådan 1760. En annan legendarisk ägare i vår tid var Harry
”Frysarn” Gustafsson (1922-2010) som gjorde sig en
förmögenhet som korvförsäljare med den världsberömda
senapen efter ett hemligt recept av en påsaryss i Terijoki
med ett förflutet som chefskock vid tsarens hov. Receptet
gick dessvärre i graven med Frysarn. I graven är också ingenjören och Borgås grand old guide, Georg Christiernin
(1887-1980) som under många år bodde i samma lägenhet
där paret Träskelin nu stortrivs med den öppna utsikten
över Gamla Rådhustorget med domkyrkan i fonden. Det
är så att man bokstavligen känner historiens vingslag susa
där man sitter bekvämt hos paret Träskelin och låter Mays
hembakta bullar sig väl smaka medan man beundrar hemmets kära föremål, porträtten av ”livets efterrätt” de fyra
barnbarnen och tavlor av Tove Jansson. Att författaren
och konstnären vars 100-års jubileum firas år 2014 är företrädd i hemmet beror på att hon var bästa lekkamraten
i Pellinge med Mays far Albert ”Abbe” Gustafsson.
Numera ägs en del av fastigheten av Jaakko och Paula
Ollonqvist. Träskelins är glada över att de har fått bo kvar
som hyresgäster som de har varit allt sedan Frysarns tid
då de även var Frysarn tillhanda. Gabriel 1763 kan man
läsa på en skylt. Den hänvisar till restaurangen i det som
tidigare var Henrikssons anrika järnhandel.
18
Det är lätt att låta tankarna likt Chagalls änglar medan
Bosse berättar om sitt liv som dragspelstrubadur i Gamla
stan. Det handlar om allt mellan himmel och jord men
ändå mest om musik när Bosse har ordet. Illbypojken
Bosse var 14 år då han debuterade som dragspelsmusiker
på en danstillställning. Efter det har det fortsatt bara av
farten först vid sidan av sitt förvärvsarbete som kanslisekreterare under många år i Borgå landskommun under
ledning av tre kommundirektörer; Sven Bäckström,
Berndt Långvik och Per-Håkan Slotte och senare som
fri musiker. Det var på ett seminarium om delområdesförvaltning i Stockholm där Bosse representerade Borgå
landskommun som han fick idén till pensionärscaféer.
Bosse talar om de tre hörnstenarna – mat, sång och
dans – som människan behöver för att må bra. Det är
så han vill ha det för den gemensamma trivseln. Maten
och dansen är viktiga och däremellan kommer musiken.
Musikterapi har numera blivit ett begrepp. Bosse menar
att det har han hela tiden hållit på med eftersom han har
insett att musiken är välgörande både för kropp och för
själ. Han har varit med om hur dementa personer har
blommat upp när han har spelat Kostervalsen och hur
sådana som tidigare har varit tysta och inneslutna i sig
själv likt musslor plötsligt har börjat prata och berättat
minnen från ungdomstiden. – Härligt att få vara med om
en sådan förvandling, säger Bosse.
Bosse och hans band hade i fjol 153 ”keikkor”och det blir
minst lika många framträdanden i år. För att hålla reda på
administrationen och för marknadsföringen finns det nu-
mera en förening TNB (The Nostalgia Band) med Bosse
som koordinator. Han sköter bottenarbetet via dator och
telefon. Det är mycket arbete bakom kulisserna. Till bandet hör bland andra Staffan Malmström, Ove Othman,
Kim Lönnroos, Börje Gustafsson, Per-Erik Weckman,
Lasse Lönnroos och Nenne Lindfors. Sammansättning
varierar beroende på evenemangen som är många. Bosse
nämner Café Guldkanten som exempel som med Folkhälsan som samarbetspartner har verksamhet i Borgå,
Lovisa och Sibbo och på olika åldringshem bland annat
på Kristinagården i Helsingfors där hans dotter Cati är
föreståndare. Sommaren och december är högsäsong för
Bosse och hans band. Då blir nattsömnen på undantag
men det bekommer inte Bosse som säger att musiken är
hans liv och hans andningshål. – Vila får man i graven.
Som ett exempel på ”lång dags färd mot natt” ger
Bosse en av sommarens lavadanser i Hangö med Staffan
Malmström, Ove Othman och Kim Lönnroos. – Viktigt
så att man inte rostar är att spela ”laidasta laitaan”. Förberedelserna började vid 11.00-tiden på dagen med att
lasta in rekvisitan i bilen efter att ha kollat att ingenting
hade blivit glömt. Och så iväg till Hangö där utrustningen skulle ställas på plats. Vid pass 20-tiden var det
dags för den första trudelutten och så flöt det på ända till
Godnatt valsen vid 01-tiden. – Klockan var 06 då jag var
vid Gretas (Bosses svärmor) strand i Pellinge lagom till
morgonkaffet med May.
När detta nummer av WPGB har gått i tryck har den
mest intensiva julruschen varit över för Bosses del. Han
har spelat och han har sjungit och kåserat i det som han
kallar för Bosse låda och spritt glädje och ljus åt många.
Bosse med sitt dragspel. I fonden affischen Bosses trio
gjord av Tove Jansson
Efter julen kommer påsken som det heter i visan. Och
vad händer där emellan? Då bär det iväg för Bosse och
May till deras Tuskulum i Teneriffa där de vandrar i bergen för att ladda batterierna. När våren kommer och det
blir grönt i markerna och solglitter över Borgå å då har
vi Bosse här igen.
Text och foto Benita Ahlnäs
VANHA KAPPALAISENTALO /
GAMLA KAPLANSGÅRDEN
​​
Välikatu 13 Mellangatan, ti-su 10-16 ti-sö, 040 489 1771
[email protected] • www.porvoo.fi/kulttuuri
10.1-9.2.
14.2.-9.3.
14.3.-6.4.
11.4.-4.5.
9.5.-1.6.
6.6.-3.8.
8.8.-31.8.
5.9.-28.9.
3.10- 26.10.
31.10-23.11.
28.11-21.12.
Juhani Linnovaara
Porvoon kuvataideharrastajat – Bildkonstamatörerna i Borgå
Juhani Järvinen – Kaisa Järvinen veistoksia / skulpturer
Liisa Kanerva piirustuksia, installaatio / teckningar, installat
Leena Illukka – Tytti Korin – Katja Koitikoski
Laura Kärki – Saana Murtti – Silja Puranen
tekstiili,keramiikka,lasi / textil,keramik,glas
Porvoolaistaiteen kesä – Borgåkonst om sommaren
Mari Aittoniemi – Kaisa Ropo – Elise Roponen
lasi,keramiikka,valokuva / glas,keramik,foto
Eeva-Riitta Vilkuna maalauksia / målningar
Mirva Valvanto grafiikka / grafik
Iina Heiskanen puupiirroksia / träsnitt
Inka Kivalo – Heli Tuori Luutonen – Riitta Turunen tekstiili / textil
19
Konsert under bar himmel!
Invånarföreningens styrelse i Gamla stan ordnade i
slutet av maj en picknickkonsert i trädgården på Östra
Långgatan 26. Alla invånare i Gamla stan var inbjudna.
Solen sken från en blå himmel då folk började strömma
in på gården med sina filtar och picknickkorgar. Gräsmattan fylldes snabbt av glada grannar, springande
barn och härlig svängig musik av Hans on the Bass!
Under konserten ordnades ett lotteri där vinsten var en
delikatesskorg fylld av läckerheter, en flaska skumvin
och två CD-skivor av Hans on the Bass. Ett stort tack
för innehållet i korgen till reklambyrån People’s, deli
Zum Beispiel och förstås till bandet Hans on the Bass.
Picknickkonserten var väldigt lyckad och Invånarföreningen i Gamla stan ordnar gärna fler liknande tillställningar och hoppas då att ännu fler invånare, nya som
gamla, deltar i det roliga!
Maria Lindborg-Wigert
20
Saman katon alta lämpö, vesi, ilmastointi ja sähkö.
Borgå Elektriska affär Porvoon Sähköliike
Teollisuustie 24 Industrivägen
☎ (019) 529 6000
21
Cisar
Kengät, laukut
ja
asusteet
Yksilöllisiä tuotteita
talven arkeen ja juhlaan
Tervetuloa tutustumaan!
Jokikatu 37, Vanha Porvoo
www.cisar.fi
Henriettas blommor
Henriettan kukat
£
Ihanat Joulukukat kotiin ja lahjaksi!
Jokikatu 37 Åborgintori
06100 Wanha Porvoo
puh. 040 139 3344
ma-pe 10–18 la 10–16 su 12–15
www.henrietta.fi
Tätä mainosta vastaan
tarjoamme
Kaksi glögiä
yhden hinnalla
Hyvät asukkaat!
Bästa invånare!
Lehden toimitus ottaa
mielellään vastaan
apuanne erilaisten
kirjoitusten, pakinoiden,
runojen, kuvien tai
muun materiaalin
muodossa.
Tidningens redaktion
tar gärna emot er
hjälp i form av olika
skriverier, kåserier,
dikter, bilder
eller annat
material.
Ota yhteyttä:
Tag kontakt:
[email protected]
Gustafsons
Taxi
Pålitlig och vänlig
service sedan 1956
• Taxi/1-8 personer
• Invalidtaxi/1-3 rullstolar
• Bårtaxi
BAR & CAFE
Porvoon Paahtimo
Mannerheiminkatu 2 PORVOO
Puh. (019) 617 040
www.porvoonpaahtimo.fi
✆ 0400 213 109
• Buss/1-20 personer
✆ 0500 718 355
Olemme auki aamusta iltaan
TERVETULOA!
22
www.gustafsonstaxi.fi
Önskas hyra:
Två eller trea i Gamla stan sökes.
Camilla Granbacka, tfn : 044-3087931
Deli ja ravintola Simolinin kulmassa
Rihkamakatu 2. Puh. 050 439 6066.
Kokoushotelli Ilolassa
Myllykyläntie 151
Ekosalonki Cielo Vanhassa
Porvoossa kutsuu rentoutumaan.
Puh. 0400 941 104
www.zum.fi
Jouluterveisin ekokampaajat Riikka jaUrsula
Jokikatu 10, 06100 Porvoo, puhelin: 019 – 523 01 11
www.ekosalonkicielo.fi
mainos_vartti_82x50m_2.indd 1
25.11.2008 20:31:12
Kaikkea rakentamiseen
ja remontointiin!
Allt för byggande och renovering!
Palveleva Rautakauppa
Simolinintie 3, Porvoo | puh. 0424 66191
Avoinna: ark. 7-18, la 8-14
www.simolin.fi | [email protected]
23
Porvoon Vanhan
Kaupungin Säätiö
Stiftelsen
Gamla Staden i Borgå
1972–2013
Kuvassa Säätiön hallitus ja toimihenkilöt: Vasemmalta
Tony Granström, varainhoitaja, Pekka Hornamo, joka
omasta pyynnöstä ei enää jatka asiamiehenä, Kaj Rosendahl puheenjohtaja, Jussi Sairanen, varapuheenjohtaja,
Bodil Lund, Olavi Kailari, Kimmo Kajaste. Niklas Eklöf
puuttuu kuvasta.
På bilden Stiftelsens styrelse och funktionärer: Från vänster Tony Granström, skattmästare, Pekka Hornamo som
på egen begäran inte längre fortsätter som ombudsman,
Kaj Rosendahl, ordförande, Jussi Sairanen, viceordförande, Bodil Lund, Olavi Kailari, Kimmo Kajaste. Niklas
Eklöf saknas ur bilden.
Säätiön perustaminen:
Säätiön perustivat vuodenvaihteessa 1972/73 ensimmäisenä
tämänlaatuisena säätiönä Suomessa Pro Borgoa Seura (25 %),
Porvoon kaupunki (50 %) ja Porvoon Kiinteistöyhdistys (25 %).
Stiftelsens grundande:
Stiftelsen grundades vid årsskiftet 1972/73 såsom den första
stiftelsen av detta slag i Finland av Samfundet Pro Borgoa (25 %),
Borgå stad (50 %) och Borgå Fastighetsförening (25 %).
Säätiön organisaatio:
Säätiön neuvoa-antavana elimenä toimii valtuuskunta, johon
kuuluu vähintään 10 ja enintään 20 jäsentä. Jäsenistö koostuu
paikkakunnan sekä valtakunnan tason vaikuttajista.
Säätiön päättävänä elimenä toimii 6-jäseninen hallitus, joka
edustaa säätiötä ja hoitaa sen tehtäviä.
Stiftelsens organisation:
Såsom rådgivande instans i stiftelsen verkar en delegation till
vilken hör minst 10 och högst 20 medlemmar. Medlemskåren
består av påverkare både på riks- och lokalnivå.
Stiftelsens beslutande organ är en styrelse, som består av 6
medlemmar. Styrelsen representerar stiftelsen och sköter dess
angelägenheter.
Säätiön toimihenkilöt:
Säätiön sihteerin, varainhoitajan ja asiamiehen nimittää Säätiön hallitus
Säätiön toiminta ja tavoitteet yleisesti:
Säätiön tarkoituksena on toimia Vanhan Porvoon kulttuurihistoriallisesti ja kaupunkikuvallisesti arvokkaan rakennuskannan ja ympäristön säilyttämiseksi.
24
Stiftelsens funktionärer:
Stiftelsens styrelse utser stiftelsens sekreterare, skattmästare
och ombudsman.
Stiftelsens verksamhet och målsättning:
Stiftelsen har som ändamål att verka för att Gamla Stans kulturhistoriskt och stadsbildmässigt värdefulla byggnadsbestånd
och miljö bevaras.
Säätiön tämänhetkiset tärkeimmät käytännön
toimintasektorit ovat:
– Ulko- ja talousrakennusten johdettu pitkäntähtäyksen
kohennus- ja korjaustoiminta valtion varoilla vuodesta
1986 lähtien.
– Omien kirvesmiestyökuntien toiminta sekä kohennusja korjaustöiden kehittely vuodesta 1986 lähtien.
– Vuonna 1986 perustetun kiinteistörahaston rahavarojen
kartuttaminen toisen korjattavan kiinteistön ostoa varten.
– Pienimuotoisen kohennus- ja korjaustoimintaan liittyvän
rahoituksen järjestäminen valtion lainoitustoiminnan
lisäksi ja tueksi.
– Vuokra-asuntokannan säilyttäminen kaupunginosalle
ominaisena erityispiirteenä.
– Ulko- ja talousrakennusten kohennus- ja korjaustöiden
jatkaminen valtion varoin nk. ”Talousrakennus-2000”
-projekti, jolloin em. rakennuskantaa korjattaisiin vielä
noin 500.000 :lla tontinomistajien osuus mukaan lukien.
– Korjaus- ja kohennustyöt työllisyysprojekteina vuosina
1999–2001.
– Säätiö myöntää pienimuotoista korjauslainaa kohtuullista
vuotuista korkoa vastaan.
De viktigaste verksamhetssektorerna för stiftelsen
i detta nu är:
– Ledd sanerings- och reparationsverksamhet på lång sikt
av uthus och ekonomibyggnader med statens medel från
och med år 1986.
– Den verksamhet som bedrivits av stiftelsens egna
timmermansarbetslag samt en utveckling av saneringsoch reparationsarbetena från och med år 1986.
– Förkovrandet av penningmedlen i den år 1988
startade fastighetsfonden för att kunna köpa en annan
reparationsduglig fastighet.
– Anskaffning av lånemedel för reparationsverksamhet i
mindre skala i form av tilläggslån eller understöd.
– Fortsatt upprustning och reparation av uthus- och
ekonomibyggnader med hjälp av statsmedel. Det s.k.
projektet ”Ekonomibyggnad 2000” syftar till att reparera
byggnadsbeståndet ytterligare med ca 500.000 
inkluderat med tomtägarnas andel.
– Reparations- och upprustningsarbeten som
sysselsättningsprojekt åren 1999–2001
– Stiftelsen beviljar lån mot skälig årlig ränta för smärre
reparationer.
Vanhan Porvoon selvitysraportti
Vanhan Porvoon tärkeätä kehitystyötä on Säätiön aloitteesta
käsitelty arviointityöryhmässä, jonka työskentelyyn ovat osallistuneet Porvoon kaupunki, Porvoon Museo, museovirasto,
Tampereen teknillinen yliopisto ja Säätiö. Työryhmässä on
käsitelty mm. seuraavia asioita:
Utredningsrapporten om Gamla Stan
På iniativ av Stiftelsen har det viktiga utredningsarbetet i
Gamla Stan behandlats i en bedömningsarbetsgrupp i vars
arbete deltagit Borgå stad, Borgå Museum, museiverket, Tammerfors tekniska universitet och Stiftelsen. I arbetsgrupp har
behandlats bl. a. följande ärenden:
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Vanhan Porvoon tietomallin luominen
Vanhan Porvoon rakennussuojelun edistäminen
Vanhan Porvoon rakennushistoriallinen arvottaminen
Vanhan Porvoon täydennysrakentaminen ja sen
kehittäminen
– Vanhan Porvoon rakennuskannan tekninen kuntoarviointi
Tue Porvoon Vanhan Kaupungin Säätiötä
lahjoituksin ja testamentein
Skapande av en datamodell för Gamla Stan
Befrämjande av byggnadsskyddet i Gamla Stan
Den byggnadshistoriska värderingen i Gamla stan
Tilläggsbyggandet och dess utvecklande i Gamla Stan
Den tekniska bedömningen av byggnadsbeståndets
skick i Gamla Stan
Stöd Stiftelsen Gamla Staden i Borgå
med gåvor och testamenten
25
VANHAN PORVOON ASUKASYHDISTYS
FÖRENINGEN INVÅNARNA I GAMLA BORGÅ
Hallitus 2013 Styrelsen
Timo Rajakaltio
Puheenjohtaja – Ordförande
Kirkkotori 2 Kyrkotorget
puh/tel. 050-1339
Andreas Frankenhaeuser
Varapuheenjohtaja – Viceordförande
Jokikatu 24 Ågatan
Juha Kaitaranta
Varainhoitaja – Kassör
Rauhankatu 43 Fredsgatan
Heikki Kotsalo
Itäinen Pitkäkatu 9 Östra Långgatan
Lotten Lindborg-Suhonen
Itäinen Pitkäkatu 26 Östra Långgatan
Maria Lindborg-Wigert
Itäinen Pitkäkatu 26 Östra Långgatan
Eva Utter-Lindfors
Kaivokatu 48 Brunnsgatan
Catrine Volanen
Oikokuja 1 Gengränd
[email protected]
Asukasyhdistys lainaa/vuokraa
Invånarföreningen lånar / hyr ut
Boss alumiininen rakennusteline 10 /vrk
Boss byggnadsställning av aluminium 10/dygn
Speedheater maalinpoistolaite 3 /vrk
Speedheater färgborttagnings apparat 3 /dygn
Oksasilppuri 10 / 2 vrk
Fliskvarn 10  / 2 dygn
Oksasakset pitkällä varrella
Kvistsax med långt skaft
Punamultavärin keittovälineet
Utrustning för att koka rödmylla.
Kaikki lainattavat esineet haetaan ja palautetaan lainaajan toimesta VPAY:n varastosta Adlercreutzink. 20, jollei
muuten sovita.
BOSS- telinettä on syytä varata hyvissä ajoin ennen
maalaussesongin alkua.
Alla föremål som lånas ut levereras och returneras till
IFiGB:s lager på Adlercreutzg. 20,
i fall icke annat överenskommits.
BOSS-ställningen är skäl att reservera i god tid före
målnings säsongen börjar.
Kahvinkeitin ja neljä termospulloa.
Kaffekokare och fyra termosflaskor.
Anton Frankenhaeuser 040 5027326
Yhteystiedot/kontakt: [email protected]
Ilmottautuminen tapahtumiin/anmälan till evenemang:
[email protected]
VANHAN PORVOON ASUKASYHDISTYS
FÖRENINGEN INVÅNARNA I GAMLA BORGÅ
26
Liity yhdistyksen
henkilöjäseneksi
tai kannatusjäseneksi.
Jäsenmaksu on 20  kotitaloudelta.
Kannatusjäsen 50 .
Suorita maksu yhdistyksen pankkitilille
Aktia Porvoo 405010-47451.
Anslut dig till föreningen
som personmedlem
eller understödande medlem.
Medlemsavgiften är 20  per hushåll.
Understödande medlem 50 .
Betala avgiften till föreningens konto
Aktia Borgå 405010-47451.
Muista kirjoittaa tiedotussarakkeeseen
nimesi ja osoitteesi!
Glöm inte att skriva ditt namn och adress i
meddelanderutan!
Kuvia/bilder: Studio Lindell
27
Julkaisija
Publicerad av
Vanhan Porvoon Asukasyhdistys ry.
Föreningen Invånarna i Gamla Borgå rf.
Paino: Oy Painotalo tt-urex Ab
Seuraava lehti ilmestyy toukokuussa 2014
Tryckeri: Oy Painotalo tt-urex Ab
Nästa tidning utkommer i maj 2014
Porvoon Vanhan kaupungin Säätiö ja Vanhan Porvoon
Säätiö ovat tukeneet lehden ilmestymistä.
Stiftelsen Gamla Staden i Borgå och Stiftelsen Gamla
Borgå har understött tidningens utgivande.
.
Seuraa myös yhdistyksen kotisivua:
Följ också med föreningens hemsida:
www.vanhaporvoo.org
Ilmoitushinnat – Annonspris:
1/8 s. 45 , 1/4 s. 85 , 1/2 s. 170 , 1/1 s. 340 
Sivun koko A4 / Sidan A4
Etukannen kuva/bild på frampärmen: Vävaregränd av Stig Fredriksson
Takakannen kuva/bild på bakpärmen: Studio Lindell